Kvalitetsrapport. Magelungen Solna: -Dagverksamheten Kajen -HSP Solna -Resursenheten Bryggan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Magelungen Solna: -Dagverksamheten Kajen -HSP Solna -Resursenheten Bryggan Augusti Augusti 2017

2 Innehållsförteckning Huvuduppdrag... 2 Förändringar som skett under året:... 3 Förutsättningar... 3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 3 Ansvariga chefer Magelungen Solna... 3 Behandlingspersonal:... 4 HSP:... 4 Lärare:... 4 Resurspersoner:... 5 Timvikarier:... 5 Lokaler... 6 Verksamheten... 6 Ramar... 6 Värdegrund... 7 Metoder... 7 Samuppdraget... 7 Genomförandeplaner... 7 Processer och rutiner i verksamheten... 7 Samverkan... 9 Samarbete med uppdragsgivare Samarbetspartners Egenkontroll Forskning Fortbildning Handledning Journaler Planeringsdagar Brukarundersökning Sammanställning av analys, klagomål, anmälningar och avvikelserapportering Avvikelserapporter: Uppföljning Planering framåt Statistik... 14

3 Huvuduppdrag DAGVERKSAMHETEN Dagverksamheternas uppdrag bygger på att genom dagliga strukturer, ett nära samarbete med uppdragsgivare och familj samt tydligt målfokus möjliggöra och främja ungdomars och föräldrars delaktighet i sin egen önskade utveckling. Dagverksamheten i Solna (Kajen) har tillstånd för åldrarna år och har 9 platser. Solnagruppens dagverksamhet riktar sig till ungdomar med skiftande sociala och psykiska svårigheter såsom t.ex. koncentrationssvårigheter, isolering, depression, tvångstankar, tvångshandlingar, psykosproblematik, svårigheter med sociala sammanhang med jämnåriga och vuxna, problem med konflikthantering, skolfrånvaro, tidigare skolmisslyckanden och vi tar emot ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser. Uppdraget är att utifrån ungdomens, familjens och uppdragsgivarens målformuleringar skapa en struktur som på bästa sätt ska möta upp behov och ta fram resurser hos varje enskild ungdom och familj. Uppdraget är att ge familjer stöd i sin gemensamma utveckling och föräldrar i sitt föräldraskap. Familjesamarbetet är en viktig del i ungdomarnas förändringsarbete hos oss på dagverksamheterna. Det samarbetet är individuellt anpassad och läggs upp utifrån de satta målformuleringar och behov. På dagverksamheterna är fokus på att ge ungdomar möjlighet att utifrån sina egna mål och förutsättningar färdighetsträna och utvecklas i samspel med andra ungdomar och vuxna som främjar deras sociala och känslomässiga utveckling. Vi erbjuder individuellt stöd och familjesamarbete, färdighetsträning både i grupp och enskilt, familje-och individualterapi i kombination med individuellt anpassad skola. Verksamheterna är uppbyggda kring behandling och skola som är integrerade med varandra. Det innebär att behandlingen och skolan pågår tillsammans under dagen. De individuella uppläggen görs utifrån behandlings-och skolmål. HSP SOLNA Solna startar upp HSP under augusti Hemmasittarprogrammet i Solnas uppdrag är att erbjuda god kvalitet inom vård och behandling för Hemmasittare och deras familjer. Vanlig problematik för målgruppen är svårigheter inom autismspektrum, ångest och depression. Det primära syftet med insatserna är att åstadkomma ökad skolnärvaro. Vidare ska vi uppfylla de mål som gäller för alla Magelungens verksamheter kring nöjda uppdragsgivare, nöjda medarbetare, innovation och utveckling samt god lönsamhet. Insatser riktar sig i första hand mot barn och ungdomar (7 17 år) och deras familjer. HSP Solna eftersträvar att arbeta med metoder som i forskning visat sig verksamma utifrån aktuell problematik. RESURSENHETEN SOLNA Enheten är anpassad för elever med omfattande behov av särskilt stöd åk 7-9. Enheten tillhandahåller 20 platser fördelat på 2 klasser. Uppdraget bygger på att genom dagliga

4 strukturer, ett nära samarbete med uppdragsgivare och familj samt tydligt målfokus möjliggöra och främja elevens väg mot kunskapsmålen. För ytterligare information kvalité se dokument Kvalitetsrapport Magelungen grundskola Solna Förändringar som skett under året: Rektor Aiman Jihar avslutade sin tjänst i Solna och blev biträdande skolchef för Magelungen Utveckling AB i september Ny rektor Joakim Börjlind tillträdde september Vid läsårsstart bytte samordnare Natalia DeCabo anställningsform till So-lärare. Vid läsårsstart påbörjade Andisheh Noorizadeh sin anställning som NO-lärare och Petra Marquez sin anställning som Eng-, bild- och modernaspråklärare. Pia Ortiz I december anställdes ny samordnare Camilla Ottov och i januari 2017 anställdes musiklärare Lars Åhlund. Resurspersonal Alexei Mendoza är föräldraledig från juli 2016-januari 2017, Melik Capar vikarierar för Alexei. Resurspersonen Melik Capar avslutade sitt vikariat mars Carolina Chavez anställs som behandlare på HSP Solna i augusti Kurator Linda Siljeström är sjukskriven från januari 2016 till dagens datum. Linda Björk, tidigare samordnare på Magelungen Solna, kommer tillbaka från föä-ledighet i augusti 2016 och påbörjar då sin tjänst som kurator. I samarbete med arbetsförmedlingen får Elias Kass-Kawo möjlighet till anställning som resursperson. Förutsättningar Personalresurser (antal, utbildning, timanställda) Medarbetare/personalresurser och lokaler enhetsvis: Ansvariga chefer Magelungen Solna Hasse Lindblom; Ansvarig behandlingschef. Tjänstgöringsgrad: Heltid. Utbildning: Gymnasielärarutbildning 200 HP; Magelungens ledarskapsutbildning i samarbete med handelshögskolan ( ); Temadag i nya BBIC (2016); Kognitiv beteendeterapi - En introduktion. 15 HP; Neuropsykiatriska funktionshinder 7,5 HP; Socialrätt för arbetsledare 7,5HP; Magelungens ledarskapsutbildning i samarbete med GAI ( ); MI-utbildning.

5 Rektor: Joakim Börjlind: Rektor. Tjänstgöringsgrad: Heltid. Utbildning: Musikteori, Statsvetenskap, Pedagogik 160 HP, Utbildning läs och skrivsvårigheter (Wittingmetoden) 2007, Tydliggörande pedagogik påbyggnadskurs 2009, Kontinuerlig utbildning Neuropsykiatriska funktionshinder , Ledarskapsutbildning Täby kommun 2003, Rektorsprogrammet Stockholms Universitet 30 HP Behandlingspersonal: Samordnare: Camilla Ottov Tjänstgörningsgrad: 100% Signs of safety via Länsstyrelsen; ADAD-utbildning; Grundutbildning BBIC; Socionomexamen på Socialhögskolan vid Lunds universitet; Grundutbildning för jourmedarbetare (BRIS); Samtalsledarutbildning ELLEN (BRIS); Genusvetenskap A vid Stockholms Universitet. Manda Dahlberg Tjänstgöringsgrad: 100% Socionomexamen Familjeterapeut: Ann-Charlotte Westberg Tjänstgöringsgrad: 80%. Utbildning: Socialpedagog, Systemisk familjeterapeut utbildning, HSP utbildning HSP: Daniel Walleiro, beteendevetare 100% Carolina Chavez, socionom 100% Lärare: Drygt 6 st heltidstjänster lärare fördelat på följande personer: Petra Marquez, engelska, bild och moderna språk 100% Anders Heden Ädel, svenska, idrott 80% Pia Ortiz, matematik, Hkk, SO 100% Andy Noorizadeh, NO 100% Natalia de Cabo, SO 100% Lars Åhlund, musik 90 % Sara Haraldson, matematik 60%

6 Resurspersoner: Alexei Mendoza 70% Elias Kass-Kawo 100% Timvikarier: Filip Andersson: Psykologistuderande 40% Elevhälsan: Linda Björk- kurator 100% David Lundberg- specialpedagog 40% Canan Rosén- studie- och yrkesvägledare 20% Kristina laurell- skolpsykolog 20% Lena Berglund- Skolsköterska 20% Joakim Börjlind- rektor 100% Övriga: Malin Khoso: utredningspsykolog inom Magelungen och handledare för behandlingspersonalen Eva Gislason handledare lärargruppen

7 Lokaler Lagom till starten av vårterminen 2017 flyttade vi till nya större lokaler. Lokalerna på Nybodagatan hade tjänat sitt syfte och vi hade behov av större och bättre lokaler. Lokalen på Nybodagatan var 375 kvm stora och den nya lokalen är 659 kvm stora. Den nya lokalen ligger på adressen: Hemvärnsgatan 15-17, Solna Vi jobbar hela tiden för att lokalerna ska vara så optimala för verksamheten som möjligt i fråga om flexibilitet, funktionalitet och trivsamhet. Lokalerna i Solna är mycket fina med stora möjligheter till flexibla upplägg och olika aktiviteter. Det pågår alltid ett arbete att underhålla och se till att det ser fint och inbjudande ut i lokalerna. En tanke som vi har är att det ska tilltala ungdomar och finnas olika funktioner med olika rum. Att rummen ska vara funktionella för olika saker, som tex har SEFT-rum där ungdomar och personal har fördjupad SEFT och det används även som mötesrum och konferensrum. Tanken är att så många rum som möjligt ska vara tillgängliga för alla. Vi tycker oss se att det har skapat en känsla av att stället är för oss alla, ungdom som personal. Dörren mellan resursskolan och skola med behandling står öppen och ungdomarna har tillgång till gemensamma rastutrymmen. I dessa gemensamma utrymmen finns möjlighet till pingis, tvspel, musikinstrument, pyssel och mycket annat. Det finns även möjlighet för ungdomar att dra sig undan och vara för sig själva om behov uppstår. Vi har ett par grupprum och ett bibliotek som lämpar sig bra för detta. HSP Solna har en egen entré och förfogar över ett kontor och ett samtalsrum. HSP lokalen ligger vägg i vägg med övrig lokal. Mycket av verksamhetens behandlingsarbete sker hemma hos klienterna och i skolmiljö. Verksamheterna Ramar Dagverksamheterna i Solna vill så långt det är möjligt erbjuda flexibla lösningar för ungdomar och deras familjer. Enheten erbjuder både en daglig strukturerad verksamhet samt skräddarsydda lösningar och externa uppdrag utifrån ungdomars behov och uppdragsgivares önskemål. En förutsättning för ungdomars förändringsarbete är ett gott och nära samarbete med föräldrar/nätverk. Verksamheterna har tillgång till individualterapeut om behov av detta finns. Verksamheterna har nära samarbete med utredningspsykolog inom Magelungen för att vid behov diskutera och inhämta kunskap om ungdomars tidigare utredningar och diagnoser. Dagverksamheten har öppet alla vardagar året runt. När skolan har lov så fortsätter behandlingsarbetet, färdighetsträningen och familjearbetet. I verksamheterna finns en jourtelefon som vänder sig till föräldrar, där personal kan nås dygnet runt årets alla dagar. Vi har också en studie-och yrkesvägledare kopplad till verksamheten. Denne har kontakt med ungdomar och familjer redan från början och är på plats varje torsdag för att kunna ge stöd

8 och rådgivning inför eventuella fortsatta studier. Vi har även tillgång till skolsköterska och skolläkare. Värdegrund Vår värdegrund bygger på ett systemiskt och salutogent tänkande. Detta tänk finns i Dagverksamheten som helhet och berörs inte i detalj här. Metoder Förhållningssätt och värdegrund är en viktig del i vilka metoder vi valt att inspireras av i det dagliga arbetet. Våra metoder är skiftande för att hitta det bästa sättet för varje ungdom och dennes familj att få stöd i deras förändringsarbete. Metoderna utgår från systemisk teori och utifrån ett salutogent förhållningssätt med tydligt målfokus och med inslag av KBT, kognitiva och pedagogiska metoder. Detta sker delvis genom individuella upplägg som kan vara både jagstödjande, av pedagogisk och kognitiv art. Vi arbetar mycket med positiv förstärkning och social emotionell färdighetsträning (SEFT). SEFT är som ett paraply över verksamheten och genomsyrar hela verksamheten. Färdighetsträningen handlar om att ungdomarna ska få möjlighet att öva sina färdigheter, både det som är svårigheter men också bli förstärkta i det som är lättare. Detta sker både enskilt och i olika gruppsammanhang. Man kan säga att färdighetsträningen syftar till att stärka ungdomens egna resurser. Samuppdraget Samuppdraget är en mycket viktig del för såväl samarbetsallians som målfokus och genomförande. Det är vårt huvudsakliga uppdrag och tillsammans med genomförandeplanen det ledande måldokumentet i arbetet. Under placeringstiden ses samuppdraget regelbundet över och revideras vid behov. Detta sker på utvärderingsmöten då alla är samlade och ungdomarna diskuterar samuppdraget regelbundet med sin samordnare och mentor för att tydliggöra delaktigheten och meningsfullheten i den dagliga verksamheten. Samuppdraget signeras också av alla som deltagit för att öka tydligheten. Genomförandeplaner Genomförandeplaner skrivs utifrån ett samarbete med familj och socialtjänst och går i linje med våra andra strukturer som tex: samuppdraget och mål och medelsamtal. Denna utformas även i enlighet med BBIC. Processer och rutiner i verksamheten Dagverksamheterna vill så långt som möjligt erbjuda flexibla lösningar för ungdomar och deras familjer. Alla enheter erbjuder en daglig strukturerad verksamhet med färdighetsträning, familjearbete och skola.

9 I den löpande dagliga strukturen varvas skola, gruppaktiviteter och individuella möten/samordnartid. Upplägget sker med målet att så långt det är möjligt främja de behov som ungdomar och familjer har utifrån samuppdrag och genomförandeplan. De yttre strukturerna och ramarna är tydliga genom att det finns ett gemensamt schema uppsatt i lokalen där man kan se alla aktiviteter som sker under veckan. Varje morgon erbjuds frukost till alla elever. Alla dagar inleds med ett morgonmöte, där dagen och om det är något speciellt som händer under veckan, gås igenom. Ungdomarna informeras om eventuella förändringar och om någon är sjuk eller kommer sent etc. Samordnarna och lärarna arbetar nära varandra och har regelbundna möten där de går igenom elevgruppen och dess skolmål: vad fungerar bra, vad fungerar mindre bra och vad kan vi göra annorlunda? Samordnarna har mål- och medelsamtal med ungdomarna varje vecka. Mål- och medelsamtalen har vi för att på bästa möjliga sätt kunna möta upp de individuella målen. Dessa mål- och medel samtal görs utifrån de mål och delmål som finns uppsatta i samuppdraget och för att dagarna ska vara meningsfulla för ungdomen. Det är ett forum för ungdomen att få stöd i att utveckla och hitta strategier i sitt förändringsarbete. Syftet med dessa är att involvera ungdomen i att samarbeta kring sitt eget förändringsarbete. Vi tror att den mest meningsfulla utvecklingen sker genom eget ansvar och att själv vara involverad i det förändringsarbetet. Under hela skoldagen jobbar vi med Social Emotionell Färdighetsträning. Färdighetsträningen handlar om att hjälpa ungdomen att jobba med sina svårigheter och hinder, stärka och lyfta de styrkor och resurser denne har. Det handlar också om att rusta ungdomen med kunskaper och färdigheter som i sin tur kan öka deras självständighet och självkänsla. Färdighetsträningen syftar mycket till att stärka ungdomens egna resurser. Varje dag serveras en näringsriktig och balanserad skollunch. Vi använder oss förtillfället av Fraiche Catering som lunchleverantör. Flera av våra elever och personal har specialkost och dialogen med Fraiche Catering sker fortlöpande under terminen så att alla elevers och personal kostbehov tillgodoses i största möjliga utsträckning. Vi har under året jobbat med att utveckla och hitta strukturer som håller, både schemamässigt gällande ungdomar och personal men också för att skapa en förutsägbar daglig verksamhet för ungdomarna där de får vara i olika aktiviteter under veckan. Vi har arbetat mycket med att få ungdomar att känna sig delaktiga i sitt förändringsarbete de gör hos oss, att de ska känna meningsfullhet och att de känner att de har möjlighet att öva på sina färdigheter i de olika sammanhang som dagverksamheterna har. Mötesforum: Morgonmötet Varje morgon har all personal ett gemensamt möte där information från gårdagen och information om dagen gås igenom. Behandlingskonferens Varannan vecka har behandlingspersonalen behandlingskonferens. Handledning Varannan vecka har behandlingspersonalen handledning. Solnaträff Under hösten och våren har all personal haft gemensamt APT varannan vecka. Team Varje vecka har teamet kring varje ungdom träffats. Lärarträff Varje vecka har lärare och kurator möte där de går igenom elevgruppen.

10 Vi har under året haft gemensamma planeringsdagar och metoddagar, där behandlingspersonal och lärare deltagit. Det har ökat det gemensamma ansvar vi har och bidragit till en kreativ utveckling och förmåga att se möjligheter. I familjearbetet finns också ett grundläggande systemiskt perspektiv och förhållningssätt. I det konkreta arbetet kombineras systemteorin med andra teorier och metoder ex pedagogiskt arbete, kognitiva och strukturella inslag. Familjearbetet utformas i ett samarbete med föräldrar/familj och bygger på ett tydligt målfokus. I individualterapin finns såväl psykodynamiskt, självpsykologiskt, systemiskt och kognitivt perspektiv till grund. Förhållningssätt och metod skiftar utifrån ungdomens behov. HSP Solna Vi startade upp HSP enheten i augusti 2016 och fokus under året har varit att få igång rutiner och strukturer och få in ärenden. Daniel Walleiro arbetade under vårterminen på HSP- Stockholm för att på så sätt lära sig arbetssättet och kunna implementera det i Solna. Daniel har under året haft ett förordnande som arbetsledare för HSP-Solna. Metoder De teorier vi arbetar utifrån är ett beteendeterapeutiskt och socialt inlärningsteoretiskt perspektiv. Vi använder beteendeterapeutiska metoder i behandlingen som t ex beteendeanalys i kartläggningen och under behandlingsfas, beteendeterapeutiska metoder för att behandla aktuell problematik samt förhållningssätt så som t ex MI för att öka ungdomars och föräldrars motivation till att vara delaktiga i behandlingen. Arbetet utgår utifrån familjens och socialtjänstens mål som sammanfattas i en genomförandeplan (BBIC) som kontinuerligt utvärderas och revideras. Samverkan En naturlig samverkanspartner för verksamheterna är den skola som vi har utanför våra verksamheter såsom slöjd. Detta ämne ligger i annan lokal och samordnare följer alltid med ungdomarna till dessa lektioner och har nära samarbete med dessa lärare. Studie- och yrkesvägledaren är en samverkanspartner som är viktig för våra ungdomar. Behandlingschef och rektor i Solna delar gemensamt kontor vilket gör att båda har god insyn i respektive område, skola och behandling. Detta underlättar för personal att kunna vända sig till båda cheferna i många ärenden. Cheferna och rektorerna på alla dagverksamheter i Stockholm har haft regelbundna träffar där de diskuterat och arbetat kring metoder och strukturer, för att på så sätt utveckla så att Magelungens dagverksamheter utvecklas på det sätt som behövs.

11 Samarbete med uppdragsgivare Vi har ett bra samarbete med våra uppdragsgivare och exempel på detta är att flera återkommer med förfrågningar samt att de uttrycker på utvärderingsmöten att de är nöjda med det förändringsarbete som sker. I fall där det har varit incidenter runt en ungdom har vi haft tätare samarbete, vilket har varit mycket bra och gynnsamt för ungdomen. En tydlig samarbetsstruktur och en öppenhet har gjort att vi lättare har kunnat arbeta vidare när svåra situationer har uppstått. Samarbetspartners Våra samarbetspartners under hösten 2016 och våren 2017 har varit socialtjänsten i Solna, Sundbyberg, Kista, Järfälla, Upplands Väsby, Sollentuna, Danderyd, Sigtuna, Tyresö, Värmdö. Egenkontroll Forskning En av samordnarna har forskningsansvar för den Solna dagverksamhet. Forskningsansvarig är den som ser till att vi får in forskning på nya ungdomar och deras föräldrar för att vi ska kunna fortsätta utvärdera vårt arbete. Forskningsansvarig bistår teamen på enheten med forskningsmaterial när en ny ungdom och föräldrar börjar på enheten. På studiebesöket informeras ungdom och familj kring Magelungens forskning och vid medgivande sker det inom närmaste veckorna och vid utskrivning. Fortbildning Under året har personal fortbildat sig inom följande områden: Tillämpad neuropsykiatri (7,5p) (1 personal), KBT-en introduktion (15p) (1 perosnal), Rektorsutbildning (1 personal), Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete 3 dagar (1 personal)

12 Vi tänker hela tiden på hur vi kan öka vår kunskap så vi på bästa sätt kan möta upp behov och önskemål från de ungdomar, familjer och uppdragsgivare som kommer till oss. Det betyder att vi hela tiden försöker hitta fortbildning som är relevant. Handledning På dagverksamheten i Solna har behandlingspersonalen handledning i grupp två gånger i månaden med en extern handledare som är psykolog och bred kunskap kring att arbeta med ungdomar. Familjeterapeuten har dessutom tillsammans med andra familjeterapeuter inom organisationen handledning med extern handledare två gånger i månaden. Handledaren är psykolog och har stor erfarenhet av familjeterapiarbete. Handledningen syftar till att vägleda, stärka och utveckla personalen i deras arbete med ungdomar och dess familjer. Att arbeta med människor i utsatta situationer med stora behov är krävande, och handledningen är ett sätt att stödja personal i de utmaningar de möter i deras arbete. Det kan handla om hur man kan skapa förståelse för klienter, metodutveckling, hur man hittar nya lösningar och förhållningsätt i ärenden samt hur personalen kan stärka sin samverkan för att hjälpa barn och familjer. Lärarna har lärarträff en gång i veckan med regelbundna inslag av pedagogisk handledning. Varje ungdom och familj har ett team från dagverksamheten som arbetar tillsammans med ungdomen, familjen och uppdragsgivare mot de uppsatta målen. Teamen består av samordnare (ungdomsterapeut), familjeterapeut och (mentor)lärare. Journaler För att följande rutiner kopplade till journalföring ska följas och utföras har Magelungen ett journalföringssystem, Safedoc. Detta system är skräddarsytt för Magelungens behandlingsarbete med barn och ungdomar. I systemet finns en struktur där barnet/ungdomen har en egen personakt. I personakten finns möjlighet att sammanställa personinformation, skapa genomförandeplaner, uppdragsmottaganden och uppföljningsdokument. Det finns även en löpande journalföring där behandlingsarbetet journalförs och hänvisningar till övrig dokumentation såsom placeringsbeslut, utredningar, signerade planer och genomförandeplaner nedtecknas. I den löpande journalföringsdelen finns färdigställda rubriker för att underlätta för enhetlig och strukturerad journalföring. Vid mallarna för genomförandeplaner finns innehållsredovisningar som följer nedan uppställda rutiner för dokumentationen. Användaren signerar anteckningen elektroniskt via sin inloggning i systemet och skapar därmed också datum för nedtecknande i journalföringssystemet Safedoc. Behandlingschef har delegerat vidare till journalansvarig personal att se till att journaler skrivs veckovis samt att viktig information finns i journaler. Behandlingschef har under året gått igenom dokumentationen för att säkerställa kvalitet och att dokumentationsrutiner följs. Dokumentation som inte nedtecknas i Safedoc är: utvärderingar och dokumentation kring gruppaktiviteter och det som sker i verksamheten. Rutiner för livsmedelshantering och brandsäkerhet dokumenteras i kvalitetsledningssystemet. Det finns dokumentationsmallar och fastlagda rutiner för klagomålshantering och incidentrapportering. För att fastställa ungdomarnas säkerhet finns utdrag från brottsregistret och misstankeregistret på samtlig personal samt praktikanter.

13 Planeringsdagar Ht-16 startade vi med ett par dagar för gemensam planering och planering inom varje profession. Vi arbetade med förbättring- och utvecklingsområden utifrån den utvärdering som gjordes terminen innan. Dessa dagar handlade även om att sätta nya arbetsgrupper, då det var en del personalförändringar redan vid start. I slutet på läsåret hade vi en gemensam utvärdering som sedan låg till grund för utvecklingsplanen Utvärderingen och utvecklingsplanen följdes upp och reviderades i slutet på HT 16. Behandlingschef och rektor har haft två planeringsdagar för att jobba med organisationen samt vision och planering framåt. Brukarundersökning Under hela placeringen uppmuntrar vi våra familjer att uttrycka vad de tycker kring vårt samarbete och vi söker delaktighet hela tiden. Vi har regelbundna utvärderingar med familjer, ungdomen och uppdragsgivare då vi specifikt frågar vad som fungerar bra och vad som är mindre bra. Sammanställning av analys, klagomål, anmälningar och avvikelserapportering Inför en placering gör behandlingschef tillsammans med andra dagverksamhetschefer en bedömning och matchning av de olika dagverksamhetsgrupperna. Detta för att möjliggöra en så bra placering som möjligt. Personalen i Solna gör en strukturerad och dokumenterad riskanalys samt handlingsplan vid varje ny placering. Detta gör att samtliga i personalgruppen är delaktiga i att tänka kring de nya ungdomarnas inverkan och påverkan i ungdomsgruppen. Avvikelserapporter: I Solna har 8 avvikelser dokumenterats under året. 1 avvikelse handlade om ungdom som varit märkbart påverkad av cannabis i skolan. Vårdnadshavare och socialtjänst informeras och ungdomen påbörjar behandling på Maria Ungdom. 5 avvikelser handlade om hot och våld riktat mot personal. I samtliga var en och samma ungdom inblandad i och personal var medvetna om att denne har en aggressions- och våldsproblematik kombinerat med låg impulskontroll. I riskanalyser som gjorts löpande har en tydlig strategi varit ett lågaffektivt bemötande mot ungdomen. När vi tittat på dessa 5 avvikelser har vi kunnat se att dessa situationer utlöstes av att ungdomen i olika situationer varit frustrerad över saker som ligger utanför skolan. Eleven har en besvärlig hemsituation som får efterverkningar i skolan. Det har varit ett mål för ungdom och familj och uppdragsgivare att ungdomen ska få hjälp med att öva upp färdigheter för att undvika sådana

14 händelser så efter varje händelse har vi haft möten alternativt kontakt med vårdnadshavare, jourfamilj och uppdragsgivare att diskutera nya strategier. 1 avvikelse handlar om brister i säkerheten av dokumentationsförvaring. Personal hade lämnat en genomförandeplan framme på sitt skrivbord samtidigt som ungdom lämnats ensam i samma rum. Ungdom fotograferade några av sidorna i dokumentet. Personal kunde efter samtal med ungdom försäkra sig om att bilderna raderats. Behandlingschef informerades och rutinerna för dokumentförvaring utvärderades och uppdaterades. 1 avvikelse handlade om hot om våld mot personal hemma hos ungdom. Ungdomen ville ej genomföra överenskommen aktivitet och hotade att slå och kasta saker på personal om de ej lämnade hemmet. Personal var väl medvetna om ungdomens bristande impulskontroll och lämnade ungdomen i fred i det aktuella fallet. Samtal med ungdom, vårdnadshavare och uppdragsgivare följde och nya strategier för bemötande av ungdomen bestämdes i samråd med ungdom och vårdnadshavare. Riskanalyser: Riskanalyser gjorts på samtliga ungdomar under året. Det fanns oro för våld, bristande impulskontroll och aggressivitet hos flera ungdomar. Hos några fanns oro för självskadebeteenden och riskbeteenden. Hos 2 ungdom fanns även en oro för drogmissbruk. Många av ungdomarna hade en historia av att tidigare hamnat i konflikt, med vuxna eller andra ungdomar, även om anledningarna varit skiftande. Några ungdomar kommer från familjeförhållanden där det förekommit våld och hot. Flera av ungdomarna har neuropsykiatriska funktionshinder, t.ex. ADHD och diagnos inom autismspektrum. Annan problematik som t.ex. tillitsproblematik, ångest och fobier förekommer också. Vi kunde se en risk att ungdomarna inom gruppen skulle kunna trigga varandra och att det skulle kunna leda till våld och/eller verbala kränkningar. Personal gjorde ett arbete med att kartlägga respektive ungdoms olika triggers och gjorde handlingsplaner för hur dessa skulle kunna undvikas. Många ungdomars färdighetsträning har innehållit att jobba med sin ilske kontroll och att hitta strategier för att undvika att hamna i konflikter och förhindra hot och våld/kränkningar. Uppföljning I Solna pågår hela tiden ett jobb med att utveckla och säkerställa värdegrund, förhållningssätt, struktur och metoder. Att utveckla och förbättra hur vi tänker och hittar rätta matchningen för den enskilde ungdomen och den tilltänkta verksamheten.

15 Ett genomgående teamarbete under året har varit att hitta balansen mellan skola och behandling, att göra det meningsfullt och förståeligt för ungdomar och familjer vad verksamheterna kan erbjuda. Vi kommer att fortsätta att arbeta med hur både skola och färdighetsträningen ska ha plats i den dagliga strukturen i de olika arenorna vi erbjuder. Vi kommer att arbeta med hur samordnare och lärare inne i klassrummet ska bli ännu bättre på att lyfta fram färdighetsträningen. Vi kommer att fortsätta att arbeta fram strukturer och arbetssätt så att behandlingsmålen blir tydliga och meningsfulla i varje del i verksamheten. Att hitta balansen mellan de individuella uppläggen och gruppaktiviteterna. Vi ska fortsätta att utveckla hur de individuella målen kring färdighetsträningen får tränas med andra ungdomar i grupp. Planering framåt Fortsätta ha gemensamma planeringsdagar och metoddagar och att följa upp de metoddiskussioner så de blir levande och meningsfulla i verksamheten. Fortsatt utveckling av att ungdomar och föräldrar är och upplever delaktighet. Att vi fortsätter att ta tillvara på våra ungdomars och familjers kompetens på bästa sätt. Att målen ska vara synliga, konkreta och att delmålen är meningsfulla för utvecklingen mot de övergripande målen. Vi kommer att arbeta med våra strukturer på möten för att om än mer kunna förmedla och konkretisera det arbete som ungdomar och familjer tillsammans med oss gör/ska göra. Att Fortsätta att sträva mot att tillvarata ungdomars resurser i verksamheten och i arbetet med ungdomsgruppen samt göra ungdomarna delaktiga i helheten och verka för att behålla och förstärka vi-känslan. Vi kommer att fortsätta arbeta med struktur, förhållningssätt och utvärdering. Vi kommer även att arbeta vidare kring dokumentationen i journalsystemet. Att man kan följa den röda tråden i journalerna. Att det blir ett tydligt och konkret dokument som ungdomar och föräldrar fortsätter att ta del av. Att hålla igång ett bra samarbete runt ungdomarna och som kollegor är viktigt. Att utveckla samarbetet runt ungdomarna är något man får jobba på hela tiden i och med att ungdomarna har olika behov och att det hela tiden sker förändringar och rörelse i ungdomsgruppen. Personalens vilja till förändring och utveckling och förmåga att se möjligheter har skapat en verksamhet i Solna där ungdomar får möjlighet att utvecklas och växa och trivas i. Statistik Kajen: Kajen har 9 platser. Vi har under året haft 10 placeringar. Under året har vi haft 1 placering som blivit avbruten

16 tidigare än beräknat. Detta berodde på att det gjordes en gemensam bedömning från oss, socialtjänsten och familj att ungdomen och familjen inte var nöjda med insatsen eller tillgodogjorde sig insatsen i tillräcklig utsträckning. Denna ungdom fick annan skolplacering inom sin hemkommun. HSP: HSP kan ta emot 5 ärenden. Vi har under året haft 9 ärenden. Ett ärende avslutades då ungdom placerades på annan ort. Två ärenden avslutades enligt plan och fick placering på Magelungen Solnas dagverksamhet. Ett ärende gällde endast kartläggning. Bryggan: Bryggan har 20 platser. Under året har vi haft en stigande beläggning från 12 elever till 17. Planen är att till dec-17 ska alla platser vara tillsatta.