Likabehandlingsplan/ Plan mot mobbing, kränkande behandling och utanförskap Ellös skola Innehållsförteckning 1. Vision 2. Nu gällande plan 2:1 Giltighetstid 2:2 Uppföljning av fjolårets åtgärder 2:3 Ansvar
3. Samverkan med elever, föräldrar samt personal 3:1 Elever 3:2 Vårdnadshavare 4. Centrala begrepp och lagar 4:1 Bakgrund 4:2 Begreppet diskriminering 4:3 Begreppen trakasserier och kränkande behandling 5. Kartläggning och nulägesanalys 6. Mål och åtgärder 6:1 Långsiktiga mål 6:2 Främjande och förebyggande åtgärder 6:3 Mål för perioden 1 november 2013 till 31 oktober 2014 6:4 Åtgärder hur ska vi nå målen det kommande läsåret? 7. Rutiner för akuta situationer 7:1 Övergripande 7:2 Vad gör jag som elev om jag upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? 7:3 Vad gör jag som elev om jag känner mig kränkt, diskriminerad eller trakasserad av någon vuxen på skolan 7:4 Vad gör jag som elev om det inte fungerar med en lärare, eller mellan en undervisningsgrupp och lärare 7:5 Ansvarsfördelning i det åtgärdande arbetet 7:6 Hur ska personalen i skolan agera i AKUTA situationer 8. Uppföljning, utvärdering och dokumentation 8:1 Rutiner för dokumentation 9. Resurser 10. Kommunikation 11. Utvärdering och Uppföljning 11:1 Revideringsarbetet årligen i okt/nov 12. Kontakter 1. Vision Vi är väntade, vetgiriga, vågar och vill 2. Nu gällande plan 2:1 Giltighetstid 1 augusti 2015 fram till 31 juli 2016
2:2 Uppföljning av fjolårets åtgärder Uppföljning och eventuell revidering i juni 2016 2:3 Ansvar Rektor är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och efterlevs. Ansvaret för genomförandet av planens olika delar delas upp på personalen, även om rektor har det yttersta ansvaret. 3. Samverkan med elever och vårdnadshavare 3:1 Elever Kontinuerligt värdegrundsarbete bedrivs i alla klasser Klassråd, skol-fritidsråd Elevenkät november varje läsår i åk2 och 5. Befintlig plan gås igenom/diskuteras och med elever vid varje skolstart Ordningsregler för läsåret processas i klassråd/skolfritidsråd i augusti. Rektor fattar beslut 3:2 Vårdnadshavare Föräldraenkät november varje läsår i åk2 och 5 Planen gås igenom/diskuteras på höstterminens första verksamhetsråd. Planen läggs ut på kommunens hemsida Unikum 4. Centrala begrepp och lagar 4:1 Bakgrund Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6. Vi har sammanfört planerna till en plan eftersom arbetet med diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagens kapitel 6 talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminerande eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. LPO 11: Alla som jobbar inom skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper. 4:2 Begreppet diskriminering och diskrimineringsgrunderna Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en klass med motiveringen att det redan går så många flickor i denna klass. Indirekt diskriminering Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 4:3 Begreppet trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara - fysiska(slag, knuffar) - verbala(hot, svordomar, öknamn) - psykosociala(utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder(teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelande på olika webb-communities) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning. könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder m.m. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund Det kan vara att retas, mobbas, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. 5. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning har skett på olika sätt
Diskussion i klasserna runt riskfyllda platser på skolgården. maj varje läsår Elevenkät. Åk 2 och 5. November varje läsår Uppföljningssamtal i klasserna efter genomförd enkät. November varje läsår Genom kartläggning har vi kommit fram till: Språkbruk- Det förekommer hårda ord mellan eleverna. Trivselregler Det är viktigt att vi står för de regler vi satt upp och att alla vuxna är konsekventa med vad som händer om reglerna inte följs. Rastvärd Alla rastvärdar ska känna till vilka platser som eleverna tycker är mest otrygga. Vi skall vara flera vuxna ute. Omklädningsrum i idrotten- Vi behöver vuxentillsyn vid av- och påklädning i båda omklädningsrummen Introduktion Vi behöver säkerställa att nya elever(mentor) och ny personal(expedition) får del av denna plan.. 6. Mål och åtgärder 6:1 Långsiktiga mål En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Ellös skola skall vara en plats för arbetsglädje och gemenskap där alla trivs och känner trygghet. 6:2 Främjande och förebyggande åtgärder: Varje läsår inleds med att klasslärare går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen i sin klass. Detta ska ske på ett elevaktivt sätt som engagerar eleverna och inte innantill läsning i en plan. Klasslärare går igenom och diskuterar skolans trivselregler och värderingar. Vid första föräldramötet på hösten informerar klasslärare om likabehandlingsplanen. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Vid gruppindelning styr personalen sammansättningarna för att eliminera risken för uteslutning. Personalen reagerar genast på kränkande tilltal och handling. Samtal med elever. Rastvärdar, vuxna som rör sig bland eleverna utifrån kartläggningen. Elevvårdssamtal sker kontinuerligt i arbetslag. Skolans regler finns uppsatta väl synliga i klassrummen. Klassråd. Skol- och fritidsråd 6:3 Mål för perioden 1 augusti 2015 till 31 juli 2016
A) Att göra utsatta platser trygga. B) Särskilt arbeta med att motarbeta ovårdat och kränkande språkbruk. Vi ska sträva efter att ta bort de fula orden och att inte prata illa om varandra. C) Vi skall ha arbetsro i samtliga klasser D) Säkerställa att alla elever/ vårdnadshavare och personal känner till likabehandlingsplanen och de rättigheter och skyldigheter som följer med den. E) Aktivt arbeta förebyggande och ta avstånd från att någon utsätts för kränkande behandling och utanförskap. 6:4 Åtgärder hur ska vi nå målen det kommande läsåret? A) Vuxna cirkulerar på de utsatta platserna. Tydliga regler för vissa lekar och platser i samråd med skol- och fritidsråd. Fotbollsregler mm uppdateras Tydliggöra konsekvenserna om trivselreglerna inte följs. Alla vuxna ska känna till vilka platser som eleverna tycker är mest otrygga. Fler vuxna med de mindre barnen i idrott, bild och slöjd. B) Alla vuxna skall direkt markera vid förekomst av ovårdat och kränkande språk. Alla klasser ska återkommande arbeta med språkbruket. Elevers språkbruk tas upp med föräldrar vid föräldrasamtal. B) Vi skall arbeta för ett bra arbetsklimat i alla klasser. Detta gör vi genom bl.a livskunskap, värderingsövningar mm. Ta hjälp av trygghetsgrupp vid behov. Tydliga ramar för hur dagen ser ut, hur arbetsuppgifterna ser ut. Vi förmedlar gods exempel genom kollegialt lärande. D) Vi arbetar med planen och våra trivselregler i början av varje termin. Vi tar upp det på första föräldramötet på hösten. Temadag där man gör något konkret t.ex. ett collage som beskriver vad denna plan handlar om. Klart innan höstens föräldramöte E) Tydligt markera för eleverna att den vuxne är den som bestämmer. Gruppindelning vuxna grupperar eleverna i undervisning. Elever får inte neka en ensam elev som vill vara med. Vid behov ska eleverna hämta en vuxen. Vuxna ska vara lyhörda och aktiva. 7. Rutiner för akuta situationer 7:1 Övergripande Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det är därför viktigt att likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling innehåller rutiner för hur de anställda ska agera i sådana situationer. Det bör också vara tydligt vem som ansvarar för uppföljningen och dokumentationen.
Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Skyldigheten att utreda kränkande behandling eller trakasserier inträder dock redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. 7:2 Vad gör jag som elev om jag upplever mig/upptäcker en kamrat som diskrimineras, trakasseras eller blir utsatt för kränkande behandling? Om du som elev känner sig kränkt (som inte är en befogad tillsägelse) eller upptäcker att någon annan är kränkt, diskriminerad eller trakasserad är det viktigt att du berättar det för någon vuxen, i första hand din klasslärare. Steg 1 är att ge skolan möjlighet att ta tag i situationen. Händer det inte något tar du kontakt med rektor. 7:3 Vad gör jag som elev om jag känner mig kränkt, diskriminerad eller trakasserad av någon vuxen på skolan. Om det är personal som kränkt elev är det alltid rektor som ansvarar för utredningen. 7:4 Vad gör jag som elev om det inte fungerar med lärare, eller mellan en undervisningsgrupp och lärare. Om det är möjligt försök få till ett samtal med berörd lärare. Lyft fram vad som fungerar bra och vad du/ ni skulle vilja att läraren ändrar på för att undervisningen skulle fungera bättre. Känner du att det är svårt att prata med den vuxne, tag kontakt med rektor. 7:5 Ansvarsfördelning i det åtgärdande arbetet 1)Den vuxne som bevittnar, förstår eller får det omtalat 2)Klassföreståndare/ mentor 3)Trygghetsgrupp 4) Rektor Elevhälsans roll är att vid behov hjälpa, stödja de olika nivåerna i arbetet. 7:6 Hur ska personalen i skolan agera i AKUTA situationer. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall Förhållningssätt: Vuxna ska alltid påtala att vi inte gör/ säger så på vår skola. Alla vuxna på skolan har ansvar och skall ingripa när misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Det är viktigt att vi markerar när vi får vetskap om ett beteende som vi inte accepterar, INGRIP OMEDELBART. Detta förhållningssätt gäller all personal oavsett vad man arbetar med. Huvudprincip då det hänt något: Händelser som upptäcks av vuxna i skolan kan vara att man själv bevittnar, förstår samband eller får det omtalat för sig. Den vuxne som först får vetskap om händelsen ska omedelbart agera. Det är den enskilde elevens upplevelse som är utgångspunkten och samtal med denne är alltid första steget.
Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad Kan händelsen klassificeras som just enstaka bagatellartad händelse och de inblandade ser sin del och visar på att det inte kommer ske igen kan ärendet avslutas redan här. De inblandade ska kunna mötas och be om ursäkt samt kunna lova varandra att det som skett inte skall upprepas. I andra fall skall rapporten Tillbud och skada gällande diskriminering/kränkande behandling skrivas. Innan rapport skrivs skall samtal ske med de elever som deltagit. Det är viktigt att skolans personal pratar med var och en så det blir en så tydlig bild som möjligt. Varje elev har rätt att ge sin egen bild av det inträffade. Visar det sig att det är många inblandade och/ eller händelsen är så omfattande att det behövs fler vuxna som undersöker, bör man be någon ur trygghetsgruppen att hjälpa till. Berörda vårdnadshavare skall kontaktas samma dag. Rapporten skickas så skyndsamt som möjligt till rektor som i sin tur skickar den vidare till skolhuvudmannen. Alla incidentrapporter skall följas upp. Ansvar för detta har mentor tillsammans med rektor. Det är viktigt att vara uppmärksam på om kränkning är en enstaka händelse eller om den är del av systematiska och återkommande kränkningar. Vi ska använda oss av de incidentrapporter som finns kring inblandade elever för att få bättre underlag vid utredning och bedömning av vilka åtgärder som bör sättas in. Vid allvarligare ärenden och då det rör sig om systematisk/ återkommande kränkning kallar rektor till elevhälsomöte med föräldrar och elev. Den som agerat i ett ärende ser till att berörda klassföreståndare blir informerade, även vid bagatellartade händelser. SAMMANFATTNING HUVUDPRINCIP: * Den som ser, hör, får vetskap agera direkt * Samtala med utsatt, kolla vad som hänt * Informera berörd mentor * Informera vårdnadshavare snarast * Prata med de/dom som gjort något, ev ihop med trygghetsgruppen * Fyll i incidentrapport diskriminering/kränkande behandling * lämna incidentrapporten till rektor. Ansvar för uppföljning har mentor tillsammans med rektor *Rektor ansvarar för att incidentrapporten når huvudmannen Internet och mobiltelefoner Med Internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan skola och fritiden ut. Om kränkningar som begås på elevernas fritid även fortsätter i skolan har vi ett ansvar att agera. Vid slagsmål och bråk:
Personal ska ingripa för att förhindra bråk/ misshandel, skadegörelse. Nödvärnsrätten gäller, dvs. inte använda mer våld än situationen kräver. Ex samtal, tillsägelse, sära på, hålla fast. Vid brott: En bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall. Samråd med rektor. Anmälan socialtjänsten Om personal misstänker att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd och hjälp är vi skyldiga att anmäla till socialtjänsten. Samråd med rektor/ elevhälsoteamet. Övrigt Har någon tillfogats skada ska en tillbudsrapport skrivas. Har det varit allvarlig fara för liv och hälsa ska rektor underrätta arbetsmiljöverket. 8. Uppföljning, utvärdering och dokumentation 8:1 Rutiner för dokumentation Dokumentation är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärder. Det ger även möjlighet till insyn och är därmed en rättssäkerhet. Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder ska dokumenteras i enlighet med incidentrapporten. I rapporten skall även dokumenteras hur uppföljningen kommer att ske. Rapporten skickas till rektor, som tar kopia och förvarar i elevakten. Originalet skickas till huvudmannen. C) Dokumentation även ske vid uppföljning Dokumentation ska Datum Inblandade Vad har gjorts? Hur har det gått? Ska insatserna fortsätta? (vid Nej, dokumentera att ärendet avslutas) Ev tid för ny uppföljning Vem som varit ansvarig vuxen Dokumentationen ifrån uppföljningen skickas till rektor och förvaras i elevakten. 10. Kommunikation Övergripande Aktuell utgåva av likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling finns på Ellös skolas hemsida. Eftersom planen revideras under hösten lägger rektor ut en ny utgåva ut i början på november årligen. 10:1 Till elever
Varje termin inleds med att klasslärare går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling med sin klass. Detta ska ske på ett elevaktivt sätt som engagerar eleverna och inte innantilläsning ur en plan. Viktigt är sedan att regelbundet reflektera över innehållet både i förebyggande perspektiv och då det hänt något. 10:2 Till vårdnadshavare Likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling läggs ut på hemsidan varje läsår efter revidering Den färdiga planen presenteras på verksamhetsrådets möte första möte och på föräldramöten under hösten. 10:3 Till personal Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling aktualiseras av rektor vid vårterminens första kompetensutvecklingsdag samt genom återkommande diskussioner i arbetslaget. 11. Utvärdering och Uppföljning av mål och åtgärder samt likabehandlingsarbetet 11:1 Revideringsarbetet årligen i juni Det leds av rektor. Vi utgår från de mål som vi satt upp för innevarande år. Alla klasser ska ges möjlighet att ge synpunkter på måluppfyllelse och ge förslag på nya mål. Vi vuxna analyserar den dokumentation vi gjort. Likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling tas upp på höstens föräldramöte i alla klasser. Arbetslagen får möjlighet att ge synpunkter på måluppfyllelse och ge förslag på nya mål. 12. Kontakter Vid upplevelse av diskriminering eller kränkande behandling vänder du dig i första hand till ditt barns klasslärare. Rektor är ansvarig för att likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling upprättas, genomförs och efterlevs. Kontakta rektor om du har synpunkter på eller kommentarer till planen, eller vill anmäla fall av diskriminerande eller annan kränkande behandling. Rektor Britt-Marie Andrén Karlsson Telefonnummer: 0304-33 41 46 E-post: bak@orust.se