Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem



Relevanta dokument
Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Vad ska vi gå igenom idag?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Cannabis och belöningssystemet

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Screening och utredning av drogproblem

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

Ungdomar och riskbruk

Stefan Sandström,

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

SMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Centralstimulantiapåverkan

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger?

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Cannabis och hjärnans belöningssystem

CANNABIS. Beroendeframkallande substanser aktiverar olika system i hjärnan. Narkotika. Narke = sömn. beredningar, mekanismer, skadeverkningar

Biologiska faktorer - hjärnan och dess belöningssystem. Substansberoende enligt DSM IV. Ärftlighet?

Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet

TEMA: Droger Mitt namn:

Alkoholberoende, diagnos

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Välkommen till Fördjupningen!

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Alkohol och missbruk

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

KBT behandling vid spelberoende

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Beroende, belöning, socker

Missbruk och beroende

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Avgiftning från opiater med Subutex

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Psykologiskt beroende av opioider

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Läkemedel och trafik

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet

:04 Studenter och narkotika

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Alkohol och sjukskrivning

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Fysisk aktivitet i behandling av

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Det händer väl aldrig oss.

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Narkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Läkemedel och trafik

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Aktuella fakta om Alkohol och narkotika 2016

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Narkotikastrafflagen (1968:64)

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Transkript:

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs Universitet

Missbruk enligt DSM IV: Föreligger om ett eller flera av nedanstående kriterier är uppfyllda, varaktigt eller vid upprepade tillfällen, under en och samma 12-månadersperiod: 1. Upprepad användning som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hem. 2. Upprepad användning i situationer som medföljer risk för fysisk skada (t ex kör bil påverkad, arbete vid maskin) 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet 4. Fortsatt användning, trots pågående eller återkommande sociala problem

Beroende enligt DSM IV Föreligger om tre eller fler av nedanstående kriterier är uppfyllda under samma 12-månadersperiod 1. Tolerans som kommer till uttryck i antingen: behov av större dos (>50%) för samma effekt eller påtaglig minskad effekt vid tillförsel av samma dos 2. Abstinens som kommer till uttryck i antingen för drogen specifika symtom vid avbruten tillförsel och/eller intag av drog eller korstolerant drog för att lindra/ta bort symtom 3. Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs ( kontrollförlust ) 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska/kontrollera intag

Beroende enligt DSM IV forts. 5. Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från användandet av drog. 6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen) ges upp eller minskas pga droganvädningen 7. Fortsatt droganvändning trots vetskap att den har orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller återkommande natur 4% av alla kvinnor i Sverige och 10% av alla män har alkoholdiagnos WHO har uppskattat att ca 140 miljoner människor i världen är alkoholister.

Ärftlighet? Alkoholism: 40-50-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism komplex!: flera sjukdomar, flera gener

Belöningssystemet Dopaminbanor Serotoninbanor

Belöningssystemet för artens överlevnad MAT DRYCK SPEL TRÄNING Beroendeframkallande droger kapar belöningssystemet

Belöningssystemet Höjda nivåer dopamin framkallar belöning, men kan senare ge ett sug efter mer. Dopamin nervsignal Mat Dryck Nikotin Alkohol Droger

Reglering av belöningssystemen KROPPSEGNA SIGNALÄMNEN endorfiner GABA serotonin glutamat endocannabinoider dopamin acetylkolin DROGER (utnyttjar de kroppsegna systemen) morfin, heroin alkohol, bensodiazepiner hallucinogener, alkohol PCP ( angels dust), alkohol cannabis kokain, amfetamin nikotin

Dopaminfrisättning av naturliga belöningar Aktivering av belöningssystemet % of Basal DA Output" 200" 150" 100" 50" 0" MAT" Empty" Box"Feeding" NAc shell 0" 60" 120" 180" Time (min)" DA Concentration (% Baseline)" 200" 150" 100" Sample" Number" SEX" Female Present" 1" 2" 3" 4" 5" 6" 7" 8" 15" 10" 5" 0" Copulation Frequency" Mounts" Intromissions" Ejaculations" Di Chiara et al., Neuroscience, 1999.! Fiorino and Phillips, J. Neuroscience, 1997.!

Aktivering av belöningssystemet % of Basal Release" 1100" 1000" 900" 800" 700" 600" 500" 400" 300" 200" 100" 0" Accumbens" AMFETAMIN" DA" DOPAC" HVA" 0" 1" 2" 3" 4" 5 hr" Time After Amphetamine" % of Basal Release" 400" 300" 200" 100" 0" Accumbens" KOKAIN" DA" DOPAC" HVA" 0" 1" 2" 3" 4" 5 hr" Time After Cocaine" % of Basal Release" 250" 200" 150" 100" NIKOTIN" Accumbens" Caudate" % of Basal Release" 250" 200" 150" 100" Accumbens" MORFIN" Dose (mg/kg)" 0.5" 1.0" 2.5" 10" 0" 0" 1" 2" 3 hr" Time After Nicotine" 0" 0" 1" 2" 3" 4" 5hr" Time After Morphine"

Administreringssätt påverkar kicken

Administreringssätt påverkar kicken

Hjärnan kämpar emot! Nivåer i blodet

Hjärnan kämpar emot! Första gångerna med drog Vid beroende

Abstinens Normalt Med drog Vid abstinens

Kan man se på en hjärna att den är abstinent? Positron Emission Tomography (PET)

Synbar abstinens efter kokain Normal Cocaine Abuser (10 d) Cocaine Abuser (100 d)

Hjärnan förändras efter droganvändning Ecstacy 1977 förbjöds ecstasy i England och 1985 även i USA, då drogen visade sig ge bla bestående skador i hjärnans serotoninsystem.

Image courtesy of Dr. GA Ricaurte, Johns Hopkins University Bloomberg School of Medicine

Rankning av drogers farlighet Hämtat från Brittiska Medicinska Vetenskapsrådet

Intermittent administrering viktig faktor Effekt Sensitisering Nikotinnivåer Dopaminsvar 100% 50% rökning rökning rökning Tolerans 0% Tid Tid

Beroende förändrar hur hjärnan fungerar Icke-beroende hjärna Beroende hjärna kontroll kontroll Belöning Drift NOT GO Belöning Drift GO Minnen Minnen Volkow et al., Neuropharmacology, 2004.!

Kokain bygger om hjärnan

Elektrofysiologiska mätningar har visat att nervceller i belöningssystemet reagerar på ny stimuli, oväntade belöningar, och reward predictive sensory cues.

Stimuli driver oss till omedvetna beteenden

Aktivering utan drog? Måste en farmakologiskt aktiv substans till för att hjärnan ska bygga om sig och reagera på stimuli (cues)?

Aktivering av belöningsystemet utan drog?

Intermittent användning med periodvis stort mått av tillfredställelse

Spelmissbruk

Slutsats Behavioural addictions har många likheter med beroende till farmakologiska substanser Etableras gärna efter ett intermittent mönster med periodvis stora mått av tillfredställelse (ökning av dopamin) Triggas gärna igång av stimuli (cues)

Gemensamma effekter vid beroende 1.Alla frisätter dopamin i belöningssystemet - effekten korrelerar till upplevelse av välbehag och merbegär 2.Stimuli som associerats till drogintag aktiverar belöningssystemet i sig - ökar sannolikheten för nytt intag (återfall) 3.Upprepat intag bygger om belöningssystemet - basfunktionen sänks kraftigt, vilket sannolikt är förenat med olust och amotivation 4.Efter en längre tids användning sänks även aktiviteten i pannloberna - ger grumlat omdöme och bidrar till kontrollförlusten

Bara dopamin? Är det bara ökade nivåer av dopamin som gör att man blir beroende? Dopamin nervsignal

Komplext system!

Komplext system! Neuroscience has not yet learned the full workings of even one complete circuit in the brain London Times, 2009 Mia.Ericson@neuro.gu.se