Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs Universitet
Missbruk enligt DSM IV: Föreligger om ett eller flera av nedanstående kriterier är uppfyllda, varaktigt eller vid upprepade tillfällen, under en och samma 12-månadersperiod: 1. Upprepad användning som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hem. 2. Upprepad användning i situationer som medföljer risk för fysisk skada (t ex kör bil påverkad, arbete vid maskin) 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet 4. Fortsatt användning, trots pågående eller återkommande sociala problem
Beroende enligt DSM IV Föreligger om tre eller fler av nedanstående kriterier är uppfyllda under samma 12-månadersperiod 1. Tolerans som kommer till uttryck i antingen: behov av större dos (>50%) för samma effekt eller påtaglig minskad effekt vid tillförsel av samma dos 2. Abstinens som kommer till uttryck i antingen för drogen specifika symtom vid avbruten tillförsel och/eller intag av drog eller korstolerant drog för att lindra/ta bort symtom 3. Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs ( kontrollförlust ) 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska/kontrollera intag
Beroende enligt DSM IV forts. 5. Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från användandet av drog. 6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen) ges upp eller minskas pga droganvädningen 7. Fortsatt droganvändning trots vetskap att den har orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller återkommande natur 4% av alla kvinnor i Sverige och 10% av alla män har alkoholdiagnos WHO har uppskattat att ca 140 miljoner människor i världen är alkoholister.
Ärftlighet? Alkoholism: 40-50-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism komplex!: flera sjukdomar, flera gener
Belöningssystemet Dopaminbanor Serotoninbanor
Belöningssystemet för artens överlevnad MAT DRYCK SPEL TRÄNING Beroendeframkallande droger kapar belöningssystemet
Belöningssystemet Höjda nivåer dopamin framkallar belöning, men kan senare ge ett sug efter mer. Dopamin nervsignal Mat Dryck Nikotin Alkohol Droger
Reglering av belöningssystemen KROPPSEGNA SIGNALÄMNEN endorfiner GABA serotonin glutamat endocannabinoider dopamin acetylkolin DROGER (utnyttjar de kroppsegna systemen) morfin, heroin alkohol, bensodiazepiner hallucinogener, alkohol PCP ( angels dust), alkohol cannabis kokain, amfetamin nikotin
Dopaminfrisättning av naturliga belöningar Aktivering av belöningssystemet % of Basal DA Output" 200" 150" 100" 50" 0" MAT" Empty" Box"Feeding" NAc shell 0" 60" 120" 180" Time (min)" DA Concentration (% Baseline)" 200" 150" 100" Sample" Number" SEX" Female Present" 1" 2" 3" 4" 5" 6" 7" 8" 15" 10" 5" 0" Copulation Frequency" Mounts" Intromissions" Ejaculations" Di Chiara et al., Neuroscience, 1999.! Fiorino and Phillips, J. Neuroscience, 1997.!
Aktivering av belöningssystemet % of Basal Release" 1100" 1000" 900" 800" 700" 600" 500" 400" 300" 200" 100" 0" Accumbens" AMFETAMIN" DA" DOPAC" HVA" 0" 1" 2" 3" 4" 5 hr" Time After Amphetamine" % of Basal Release" 400" 300" 200" 100" 0" Accumbens" KOKAIN" DA" DOPAC" HVA" 0" 1" 2" 3" 4" 5 hr" Time After Cocaine" % of Basal Release" 250" 200" 150" 100" NIKOTIN" Accumbens" Caudate" % of Basal Release" 250" 200" 150" 100" Accumbens" MORFIN" Dose (mg/kg)" 0.5" 1.0" 2.5" 10" 0" 0" 1" 2" 3 hr" Time After Nicotine" 0" 0" 1" 2" 3" 4" 5hr" Time After Morphine"
Administreringssätt påverkar kicken
Administreringssätt påverkar kicken
Hjärnan kämpar emot! Nivåer i blodet
Hjärnan kämpar emot! Första gångerna med drog Vid beroende
Abstinens Normalt Med drog Vid abstinens
Kan man se på en hjärna att den är abstinent? Positron Emission Tomography (PET)
Synbar abstinens efter kokain Normal Cocaine Abuser (10 d) Cocaine Abuser (100 d)
Hjärnan förändras efter droganvändning Ecstacy 1977 förbjöds ecstasy i England och 1985 även i USA, då drogen visade sig ge bla bestående skador i hjärnans serotoninsystem.
Image courtesy of Dr. GA Ricaurte, Johns Hopkins University Bloomberg School of Medicine
Rankning av drogers farlighet Hämtat från Brittiska Medicinska Vetenskapsrådet
Intermittent administrering viktig faktor Effekt Sensitisering Nikotinnivåer Dopaminsvar 100% 50% rökning rökning rökning Tolerans 0% Tid Tid
Beroende förändrar hur hjärnan fungerar Icke-beroende hjärna Beroende hjärna kontroll kontroll Belöning Drift NOT GO Belöning Drift GO Minnen Minnen Volkow et al., Neuropharmacology, 2004.!
Kokain bygger om hjärnan
Elektrofysiologiska mätningar har visat att nervceller i belöningssystemet reagerar på ny stimuli, oväntade belöningar, och reward predictive sensory cues.
Stimuli driver oss till omedvetna beteenden
Aktivering utan drog? Måste en farmakologiskt aktiv substans till för att hjärnan ska bygga om sig och reagera på stimuli (cues)?
Aktivering av belöningsystemet utan drog?
Intermittent användning med periodvis stort mått av tillfredställelse
Spelmissbruk
Slutsats Behavioural addictions har många likheter med beroende till farmakologiska substanser Etableras gärna efter ett intermittent mönster med periodvis stora mått av tillfredställelse (ökning av dopamin) Triggas gärna igång av stimuli (cues)
Gemensamma effekter vid beroende 1.Alla frisätter dopamin i belöningssystemet - effekten korrelerar till upplevelse av välbehag och merbegär 2.Stimuli som associerats till drogintag aktiverar belöningssystemet i sig - ökar sannolikheten för nytt intag (återfall) 3.Upprepat intag bygger om belöningssystemet - basfunktionen sänks kraftigt, vilket sannolikt är förenat med olust och amotivation 4.Efter en längre tids användning sänks även aktiviteten i pannloberna - ger grumlat omdöme och bidrar till kontrollförlusten
Bara dopamin? Är det bara ökade nivåer av dopamin som gör att man blir beroende? Dopamin nervsignal
Komplext system!
Komplext system! Neuroscience has not yet learned the full workings of even one complete circuit in the brain London Times, 2009 Mia.Ericson@neuro.gu.se