Kvalitetsarbete Naturvetenskap och teknik

Relevanta dokument
Kvalitetsarbete i förskolan

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Läsår

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Avdelningsplan! för! Havet!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan Jämjö skolområde

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

Kvalitetsrapport Så här går det

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Förskolan Skogsgläntan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

P-02/03 säsongen 2016

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Matematiken har alltid funnits omkring

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Arbetsplan för Kometen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Handlingsplan för Saffranets förskola

Kvalitetsdokument

Arbetsplan Årsunda förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola

Skolplan för Svedala kommun

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

Kvalitetsrapport Så här går det

Likabehandlingsplan 2015

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Lisa besöker pappa i fängelset.

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Introduktion till Open 2012

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Dialogens innehåll en översikt

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Presentationsövningar

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

EKERÖ-VÄSBY. Upprustning av lekplatser - Sammanställning. Samfällighetsförening 1 / 6

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Rapport uppdrag. Advisory board

En förskola med barnen i centrum

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig!

Kvalitetsrapport Så här går det

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Transkript:

Kvalitetsarbete Naturvetenskap och teknik Blåbäret/Utforskarna HT2015 Förskolor Syd Munkedals kommun Ingela Zackrisson Hult Anna Johansson Jessica Andersson

Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Delaktighet av vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 8 Koppling till forskning... 8 Barnens utveckling... 9 Dokumentation... 10 Delaktighet av vårdnadshavare... 10 Utvärdering... 10 Pedagogernas insatser... 10 Barnens upplevelser... 10 Barnens utveckling... 11 Koppling till forskning... 11 Analys av utvärderingen... 12 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 12 2

Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består av 19 barn i åldrarna 1-5 år. Vi är 2 förskollärare och 1 barnskötare. Våra lokaler är för tillfället provisoriska och vi befinner oss i en stor lägenhet i ett hyresrättshus. Lägenheten är stor och har många ljusa stora rum. Vår utomhusmiljö är också provisorisk, det finns en liten lekplats med mycket sand där barnen har tillgång till gungor och sandlåda. Vi går ofta på promenader till bland annat andra lekplatser, biblioteket, skolgården, skogen med mera. Senare under hösten kommer vi att flytta tillbaka till Lilla Foss till nya fina lokaler. Kartläggning av barnens intressen Barnen på avdelningen visar stort intresse för små larver som ofta kryper ute på vår gård. De visar även intresse för andra insekter samt uppmärksammar att en del löv på träden har börjat att skifta färg, var av att de plockar ofta olika löv när vi går på promenader tillsammans. Barnen har även visat ett stort intresse för att bygga med olika material, så som att vi fått önskemål om att bland annat spara mjölkkartonger och äggkartonger för att barnen vill bygga med dessa. Mål Eget formulerat mål - Utveckla barnens intresse för byggteknik. - utveckla barnens intresse för naturvetenskap Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 3

Barnens utveckling Som tidigare nämnt så visar våra barn på olika sätt att de intresserar sig för naturvetenskap och teknik. Det kan vara allt från att de visar stort intresse för larverna som kommer och kryper på vår gård till att plocka höstlöv på promenaden och beundra deras färger, samt att bygga torn med mjölkpaket. Alla har olika mycket kunskap om naturvetenskap och teknik. Insatser åtgärder för att nå målet Vid tidigare kvalitetsarbete använde vi oss av en tankekarta med barnen som både personal och barn uppskattade. Eftersom den var uppskattad av oss alla så kommer vi att köra på ett liknande koncept även vid detta kvalitetsarbete. Tankekartan gör vi personal tillsammans med barnen och vi kommer sedan sätta upp den i hallen för att kunna ha den synlig för barn, vårdnadshavare samt personal. De yngre barnen som inte alltid har lika lätt för att få sin röst hörd har vi planerat att fråga föräldrarna vid de dagliga mötet om vad just deras barn intresserar sig av inom naturvetenskap och teknik. Hela arbetslaget har ett gemensamt ansvarar för att barnens röster blir hörda och att barnen har eget inflytande över arbetets gång. Arbetet kommer innehålla uppgifter och aktiviteter som vi kommer att göra tillsammans med barnen utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt synsätt. Koppling till forskning Barn lär sig i samspel med andra och genom att utforska sin omvärld (Strandberg, Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar, 2006). Johnston (Early Explorations In Science, 2005) skriver att barn i förskoleåldern erfar naturvetenskap i alla dess former i närmiljön på förskolan såväl som i hemmet. Vygotskij (Fantasi och kreativitet i barndomen, 1995) hävdar att barn lär i samspel med andra genom att undersöka saker som är okända för dem. Han menar att barn behöver tid att tänka och fundera över det som de har utforskat. 4

Dokumentation Under arbetets gång kommer vi dokumentera med hjälp av surfplattan och göra picolage som kommer placeras på väggarna för att synliggöra vad vi gjort tillsammans samt att de kommer föras in i barnens enskilda portfolio där det självständiga lärandet synliggörs. Under hösten kommer vi även starta upp med unikum så där kommer det förekomma en del dokumentation. Delaktighet av vårdnadshavare Information till föräldrarna att barnen är välkomna att delta på skogsutflykt då vi startar upp vårt kvalitetsarbete. Vi kommer även att göra föräldrarna delaktiga med att visa vår tankekarta och fråga om de har några förslag om vad deras barn hade tyckt vart roligt att upptäcka mer om. Uppföljning Vecka 38 Vi startar upp vårt kvalitetsarbete med en skogsutflykt. Vi får besök av silverpojken som pratar om hur man ska vara i skogen. Vecka 39 Samlar höstlöv och samtalar om dess färger. Löven använder vi sedan till att göra fina ugglor. 5

Vecka 40 Barnen har som önskemål att få spara mjölkkartonger då de vill bygga med dem. Så vi börjar att samla kartonger för att kunna skapa med. Under veckan påbörjar barnen sitt skapande med mjölkkartongerna. Barnen skapar hus, flygplan, bilar med mera. Dessa ställs sedan ut på vår kartongutställning. Under tiden var det mycket samtal angående hur man ska bygga för att huset exempelvis ska bli stabilt. Barnen kom på att det ska vara en bred grund och den högsta skapelsen blev 75cm hög. Vecka 41 Studieresa för barnen födda år 2010 till Innovatum där vi fick upptäcka, uppleva och utforska teknik. Under veckan har vi också bakat. Barnen fick mäta upp hur mycket det skulle vara i degen av respektive ingrediens och vi pratade om den kemiska processen som sker vid jäsningen. Vecka 42-44 Vi pedagoger valde att lägga stort fokus på att göra en säker flytt för barnen. Under flyttveckorna planerade vi hur vår miljö på den nya avdelningen skulle se ut, vi beslöt oss för att skapa ett bygg- och skapande rum för att ge barnen möjlighet att utveckla deras byggteknik i den fria leken. Vecka 45 Startar upp kvalitetsarbetet igen i våra fina nya lokaler och under veckan har vi bakat igen. Vi har även för de yngre barnen haft vatten lek då de fick undersöka vattnet, de äldre barnen gjorde vi ett vatten experiment tillsammans med då vi lade i isbitar i en kastrull och sedan värmde på isen. Vattnet gick då från fast form till flyttande till ånga. Vi pratade om vattnets kretslopp. 6

Denna vecka tar ett barn med sig älghorn och en bok om älgar hemifrån som han visar upp för alla barnen. Vi samtalar om älgar, om vart de bor, vad de äter, vad mamma älgen heter, pappa älg och så vidare. Vecka 46 Barnen vill veta mer om Björnar så denna vecka samtalar vi om vart björnar bor, äter och att de gått i ide för vintern. Under samtalens gång kom vi även in på renar som vi tog fram fakta om tillsammans med barnen. Veckan 47 Barnen har tillverkat Tomtens renar. Vecka 48 Barnen bakar igen och denna gång blir det lussebullar. Vi pratar ännu en gång om den kemiska processen som sker när degen jäser. Vi exprimenterade med ballonger. 7

Vecka 49 Barnens utveckling i byggtekniken syns mer och mer, den här veckan byggde några barn följande bygge: Pedagogernas insatser För att kartlägga barnens intressen samt för att få deras röster hörda angående naturvetenskap och teknik valde vi att göra gruppsamtal med de äldre barnen där alla fick säga vad de tyckte under en samling. Samtidigt som vi samtalade med barnens så dokumenterade vi barnens tankar och förslag på vad de ville veta mer om på en tankekarta. Denna tankekarta har vi uppsatt i tamburen och är ett levande dokument, när barnen kommer på något nytt som de vill utforska inom ämnet så skriver vi upp det på tankekartan. För att lyfta de yngre barnens intressen har vi frågat deras vårdnadshavare för att få reda på vad de har för intressen när det gäller naturvetenskap och teknik hemma, detta har vi sedan skrivit upp på tankekartan. Koppling till forskning Vygotskij (Fantasi och kreativitet i barndomen, 1995) hävdar att barn lär i samspel med andra genom att undersöka saker som är okända för dem. Han menar att barn behöver tid att tänka och fundera över det som de har utforskat. Vi anser att detta stämmer väl överens med hur barnen har lärt tillsammans i ett samspel under arbetets gång. De har varit mycket öppna till diskussion tillsammans då de uppstått frågor och förundringar över olika fenomen exempelvis hur ska man kunna bygga så högt som möjligt utan att tornet rasar. Barn lär sig i samspel med andra och genom att utforska sin omvärld (Strandberg. Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar, 2006). Barnen har iakttagit varandra under olika byggen och sedan härmar de varandra och utvecklar sitt eget tänkande angående konstruktion. Vi upplever att barnen tar nytta av sin omgivning då de utforskar naturvetenskapligt. Detta anser även Johnston (Early Explorations In Science, 2005) att barn i förskoleåldern erfar naturvetenskap i alla dess former i närmiljön på förskolan såväl som i hemmet. Barnen har visat detta genom att 8

visa stort intresse för larver på vår utomhusgård samt att de iakttagit att träden bytt färger på sina blad. Barnens utveckling Barnens utveckling är mycket synlig. Många barn visar stora intressen för byggteknik och ständigt utvecklas inom ämnet. Observationerna vi gjort så har byggena gått från enkla torn byggda på ett rangligt vis till att byggena har en stadig grund och konstruktionen är mer hållbara än tidigare. Barnen har även härmat varandra och själva gjort samma konstruktion som sin vän och oftast har det sedan utvecklat och förbättrat konstruktionen. Barnens intresse för naturvetenskap har väkts, vilket vi sett genom att barnen samtalar om olika djur och vad de olika djuren heter, äter, sover med mera. De berättar den kunskapen som de har fått för kompisarna och till oss pedagoger. 9

Dokumentation Vi dokumenterar genom att göra piccollage på lärandet och sedan sätter in i barnens portfolio samt reflekterar med barnen kring dessa. Vi dokumenterar även genom att ta kort på barnens skapande, dessa kort har sedan satts upp på väggarna för att synliggöras för barnen, vårdnadshavare samt personal. Vi har även påbörjat att använda Unikum som verktyg till dokumentationen. Delaktighet av vårdnadshavare Vårdnadshavarna informeras på anslagstavlan och i den dagliga kontakten. Vecka 38 informerade vi vårdnadshavarna om att vi skulle starta upp vårt temaarbete med en dag i skogen. De fick sedan se dokumentation från uppstarten. Vi och barnen försöker få föräldrarna att komma in och titta på barnens alster. Vår tankekarta hänger uppe i hallen och vi har reflekterat över den tillsammans med vissa föräldrar. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har varit närvarande, nyfikna och medforskande pedagoger, vilket har medfört att vi har utforskat och fått nya kunskaper tillsammans med barnen inom ämnena byggteknik och naturvetenskap. Vi pedagoger anser att vi lyckas fånga barnen bra med vårt arbete. Vi har lyssnat mycket på barnen och gett dem inflytande i verksamheten då det gäller vårt tema. Att göra en tankekarta tillsammans med barnen har varit ett stöd för oss personal för att få veta vad de vill jobba med i temat. Arbetslaget har fungerat bra ihop, vi har kompletterat varandra på bra sätt och alla har strävat efter samma mål med barnen. Vi hann inte genomföra allt som vi skrev med på tankekartan från början, däremot har vi lagt till en del på tankekartan utifrån barnens intressen och valt att göra detta istället. Vi tyckte det var viktigare att följa barnens intresse än att få ringa in allt som stod med på kartan. Kartan utökades under temats gång med både förslag från vårdnadshavare och barn, när intresset för att utforskar mer om djur svalnade så valde vi att ta ner tankekartan. Vi tycker att vi lyckats med vårt mål med att utveckla barnens intresse för byggteknik och naturvetenskap, då vi ser att barnen gärna är inne i bygg- och skapande rummet och när de kommer med egna förslag om vad de vill veta mer om när det gäller olika djur. Barnens upplevelser Under arbetes gång har vi upplevt att barnen har visat stort intresse över vad vi har gjort på många olika sätt, barnen har intresserat sig av olika saker beroende på individen. Vissa barn har tytt sig mycket till vårt bygg- och skapande rum som vi konstruerat för barnen. De ser gärna på bilderna på berömda byggnader som vi 10

hängt upp på väggarna i rummet, barnen använder bilderna som inspiration och bygger upp byggnaderna med hjälp av klossar, stora legobitar, plankor med mera. Den byggnaden som de flesta barnen fastnat mest för att bygga var den kinesiska muren som vi har fått sett fleras olika versioner av. Det har varit väldigt intressant att få följa hur deras tankar angående hur de på bästa sätt ska kunna efterlikna dessa byggnader och framförallt hur man ska kunna göra bygget så stabilt som möjligt. När det gäller naturvetenskapen så har vi sett att intresset har blivit större genom att barnen frågar mer om olika djur, ett barn tog med sig älghorn och en bok om älgar en dag som han visade upp för oss. Barnen och vi pedagoger tyckte att detta var väldigt roligt och spännande att få ta och känna på dessa stora horn som älgarna har. Barnens utveckling Barnens utveckling har vart mycket synlig. Många barn har visat stora intressen för byggteknik och ständigt utvecklas inom ämnet. Observationerna vi gjort så har byggena gått från enkla torn byggda på ett rangligt vis till att byggena har en stadig grund och konstruktionen är mer hållbara än tidigare. Barnen har även härmat varandra och själva gjort samma konstruktion som sin vän och oftast har det sedan utvecklat och förbättrat konstruktionen. Barnens intresse för naturvetenskap har väkts, vilket vi sett genom att barnen samtalar om olika djur och vad de olika djuren heter, äter, sover med mera. De berättar den kunskapen som de har fått för kompisarna och till oss pedagoger. Koppling till forskning Att barn lär sig i samspel med andra och genom att utforska sin omvärld som Strandberg (2006) och Vygotskij (1995) tar upp har vi sett bland annat genom att barnen hjälper varandra med sitt byggskapande, men även genom att de berättar för varandra om deras kunskaper om olika djur. Att barn tar nytta av sin omgivning då de utforskar naturvetenskapen som Johnston (2005) menar har vi också sett då barnen visade intresse för larverna som befann sig i sandlådan på den provisoriska utegården. Vi har även sett det då barnen uppmärksammade att löven på träden skiftade färg under hösten, samt när barnen samtalade om att löven hade trillat ner från träden. 11

Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att vi pedagoger har varit aktiva och följt barnens intressen samt att vi har funnits där som stöd och hjälp då det uppstått bekymmer och funderingar. Bekymmer och funderingar har oftast handlat om hur man ska kunna bygga bättre och stabilare. Barnens intressen angående djur var något som snabbt svalnade av och byttes ut mot byggteknik. Vi tror att detta var för att de fick ett helt rum de kunde utforska olika byggtekniker. Barnen uppskattade byggrummet väldigt mycket och vi anser att det har gett ett positivt lärande. Vi har upplevt att barnen har tagit mycket lärdom av varandra och i samspel med varandra som Strandberg(2006) och Vygotskij (1998) skriver om. Barnen har observerat varandras byggen och diskuterat fram om varför och hur de har byggt. På detta sätt har barnen utvecklas mycket angående deras tankar om hur de kan bygga. Genom att vi ville inspirera barnen genom att sätta upp bilder på berömda byggnader i byggrummet så började barnen härma och göra egna versioner på byggnaden. Barnen har tagit inspiration från sin närmiljö och gjort den till sin egen skapelse. Detta talar Johnston(2005) om. Vi tycker att barnen har tagit mycket inspiration av varandra samt av bilderna på de berömda byggnaderna. Barnen har tagit till sig mycket om byggteknik där deras intresse har legat. Att veta mer om djur har vart ett intresse som var stort till en början och sedan försvann efter tiden. Vi pedagoger känner oss nöjda med hur arbetet har gått med tanke på förutsättningar med flytt och så vidare. Vi har följt barnens intressen och lyssnat på deras önskemål. Vår tankekarta denna gång gick inte som planerat och barnen har inte haft samma intresse för den att vara med och följa arbetets gång så vi valde att ta bort tankekartan när barnens intresse svalnade, vilket vi ansåg var rätt val. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att förändra vår miljö utefter vad vi arbetar med för tillfället. Under arbetet har byggrummet vart mycket populärt men även intresset börjar avta där då de äldre barnen inte får tillräckligt med ro för att få bygga i fred. Nu till nästa arbete kommer vi använda byggrummet som tema rum och nästa tema har vi talat om att det ska vara mer matematik och språk influerat. Att kunna ha ett rum där barnens lärande utmanas, ett rum som är fyllt med inspiration! 12