Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin
2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Syfte Avsikten med denna utvärdering är att se under vilka förutsättningar som arbetsmiljö- och hälsoarbetet Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin kan fortsätta och spridas utan Afas aktiva medverkan och finansiering. Metod Intervjuer har gjorts med chefer från sju företag. Tre i Tibro (svaren i kursiv stil) och fyra i Umeå. Intervjuer har också gjorts med personer från de tre företagshälsovårdsföretag som varit engagerade i utbildningen(svaren från Tibro i kursiv stil). Dessutom har ett regionalt skyddsombud, RSO och en arbetsgivarrepresentant intervjuats. Nedan redovisas synpunkter och erfarenheter från företagen, företagshälsovården och parterna. Sammanfattningar av intervjuerna blandas med direkta citat. Synpunkter från Företagen Rekrytering av företag och start av utbildningen Det regionala skyddsombudet, Yngve Säfström besökte personligen alla företagen i Umeå som inledning till arbetet. Han presenterade programmet och informerade ledningen personligen. Han kunde då också fånga upp företagens behov och intresse och i viss mån anpassa utbildningen till det. I ett par fall hade företagen (med mer än 30 anställda) tidigare vana att arbeta med arbetsmiljöfrågor. Har företagen uppnått de resultat man väntade sig med deltagandet? Både i Tibro och Umeå redovisade företagen konkreta exempel på hur de förändrat sitt sätt att arbeta med hälso- och arbetsmiljöfrågor. Förändringarna var ibland små, men för dem själva mycket tydliga. Vi hade för höga ambitioner och orkade inte med hela vägen. Det var för mycket med två man två tim/vecka. Bra att passa på när det var gratis. Bra att kunna klara en inspektion. Viktigt att få med de anställda. Det är lättare när FHV kommer med. 2
I samtliga fall har man uppnått ungefär de resultat man väntade sig. Men förväntningarna var oklara i flera fall. Att få struktur, rutiner och en puff att komma igång var det viktigaste. Att väcka de anställdas egna ansvar för sin hälsa och att öka engagemanget för den egna arbetsmiljön var viktigt för ett par av de större företagen. Har företagen ändrat sitt sätt att jobba med arbetsmiljö? Alla fikar tillsammans på fredagarna. Apt på frukostmötena. Man listar de viktiga frågorna och sållar ut de viktiga förslagen i en handlingsplan. Apt en gång/vecka. En gång i månaden tar man upp arbetsmiljöfrågor. Framför allt så att man nu har möten apt eller liknande en gång i månaden, eller i kvartalet. Man har gjort en handlingsplan som man säger sig följa upp. Några önskar extern hjälp med uppföljning av planen. Hur mycket har man använt branschmaterialet från Prevent? Prevents enkät har varit ok menar man i Tibro. Det regionala skyddsombudet Åke Johanssons riskanalys har uppfattats som mycket bra och lätt att förstå. Han har lärt ut hur man kan göra en analys som man har nytta av på ett enkelt sätt. Analysen gjorde att vi flyttade ett materiallager för att få bättre plats vid maskinen. Vid köp av nya truckar skriver chefen nu ut intyg på vilka som får köra dem. Endast personal med intyg får köra truck. I Umeå har man tyckt att Trivselenkäten varit bra i ett par fall. Men i flera fall har man bytt den till en som företagshälsovården själv utformat. Redovisningen av svaren har lett till bra diskussioner om trivsel på ett sätt som har varit till nytta. Det är svårt att säga att just Prevents enkät är viktig eftersom man i ett par företag har man bytt den och tagit en som FHV utformat. Däremot är det klart att det varit uppskattat i både Tibro och Umeå att tala om denna typ av trivselfrågor. Riskanalys och bullermätningar har genomförts och varit uppskattade. Underlaget till riskanalysen i Umeå har gjorts av RSO, som också utförde bullermätningarna. Om företagen inte är redo att lägga ner den arbetstid som krävs enligt detta koncept, vad vill man ändra (eller välja bort)? Man menar att utbildningen var bra som den var. Kanske en återträff som denna mellan (tre) företag för att tipsa varandra och inspirera till att gå vidare. Inget speciellt. Bra som det är. Man vet inte riktigt vad det skulle vara. Kanske att kunna köpa en timme/år av RSO för en uppföljning. Hur ser företagen på att regionala skyddsombud är inblandade? RSO, Åkes medverkan var bra. Riskanalysen var värdefull. FHVs medverkan var ett lyft. Det blev bra diskussioner efter trivselenkäten. Diskussioner om trivsel och samarbete. Men också fysisk arbetsmiljö som tunga lyft och drag vid portar. Beteendevetaren Åke Nordqvist var underhållande och hade tankeväckande övningar. 3
Bra med ett RSO som Yngve. Erfaren, kunnig och lugn. Han hjälper en att skilja ut vad som är viktigt i alla föreskrifter mm. Både FHV och RSO bra. Bra med en extern medverkan av drivna personer. Personalen lyssnar mer då än om vi själva (i ledningen) tar upp frågorna. Det blir en spark i baken så att vi kommer igång. Är AHA-enkäten (hälsodelen) ett bra verktyg enligt dem som använt den? AHA-enkäten uppfattades inte som så värdefull för företagen. Man menade att resultaten blev för generella. Genomgången blev ointressant när alla företagen slogs ihop. Ett företag har egna hälsoundersökningar vart annat år. Enkätsvaren blir väldigt privata menar några. Resultaten är oklara. Men man har gjort vissa åtgärder. Ett företag har innebandy eller fotboll en tim/veckan. Ett annat företag har massage en gång/månaden vilket är mycket uppskattat och utnyttjas av nästa alla. Frågan är förstås om AHA-enkäten var en förutsättning för dessa åtgärder eller om de kunde ha genomförts ändå. I Umeå går åsikterna i samma riktning. De större företagen som fått en egen redovisning är positiva och tycker att det är bra med ett hälsofokus. Det lägger grund för ett personligt ansvar. Man ser en tendens som pekar på t.ex. att de anställda rör sig för lite eller att de dricker för mycket. Det är värdefulla signaler, en tankeställare, för företaget och för den anställde. De mindre företagen vet inte vilka resultat de har eftersom de redovisas tillsammans med de andra företagen. Därför känns man inte vid dem. Man menar också (rätt eller fel) att man känner varandra och varandras hälsa väl i det lilla företaget. Hur ser företagen på sitt deltagande i arbetsmiljöarbetet? Överlag positiva erfarenheter. Det har blivit bättre ordning och reda på arbetsmiljöarbetet nu. Det har blivit en naturlig del. Projektet har klargjort ansvaret för arbetsmiljöfrågorna, vilket är viktigt när företagen blivit lite större. Hur har konceptet hjälpt de deltagande företagen i sitt arbetsmiljöarbete? Det har hjälpt oss att plocka ut de tio viktigaste sakerna. Resultatet är en handlingsplan och det är bra. Det har hjälpt oss att gå in på rätt nivå. Nu tar man upp problem i fikarummet, skriver ner dem och sätter tid och ansvarig för att lösa dom. Flera företag har infört P-möte en gång i månaden. AFA-modellen är bra menar några för att den samlar och i bästa fall engagerar alla anställda. FHV är också bra. Den lyssnar och stöder. RSO, Yngve är en stor hjälp som stöd och som konsult. Är företagen beredda att betala den faktiska kostnaden för genomförandet? Man är inte beredd att betala 40.000kr per företag. Eventuellt 10.000kr. Något företag som har FHV menar att de gör en hel del av detta arbete själva. Nej inte med så många inblandade som lärare inte 40.000kr menar några och pekar då på en möjlig effektivisering av konceptet. 4
3.500kr skulle nog vara ok för ett företag men inte 5.500kr. För de mindre företagen är en kostnad över 5.000kr svår att ta för något som man inte direkt kan se en intäkt av. Ett företag föreslår att man kanske kan betala en fast avgift på ex. 1.500kr och en rörlig på 300 500kr per anställd. 1.500 2.000kr / anställd kan var rimligt menar några. Man är beredd att betala om det leder till resultat. Det är individuellt hur man resonerar menar ett något större företag (ung. 40 anställda) och nämner att ett stopp i fabriken en dag kostar dom ca. 100.000kr. Ett annat ung. lika stort företag säger att visst kan man betala den faktiska kostnaden och att det kan vara värt det. Synpunkter från Företagshälsovården Ambition med projektet Att kunna tala om dessa frågor i fikarummen som en del av vardagen. Hur tycker företagshälsovården att konceptet fungerar? Man har stor frihet att fylla konceptet med ett eget innehåll. Att t.ex. satsa på att bygga förtroende och tillit mellan varandra med hjälp av olika övningar. Arbeta med modeller för att lära ut hur en grupp utvecklas över tiden (Firo-modellen). Man menar att det är ett bra koncept. Det är bra att AFA kan vara med och finansiera förändringar. Prevents enkät är utbytt mot FHV Esculapens som är bättre och har referensdata som man kan jämföra sig med. Utbildningen har två delvis parallella spår med fysisk och psykosocial arbetsmiljö. De psykosociala frågorna handlar bl.a. om stress runt produktionstoppar och vid leveranser. Det är bra med ett fokus på SAM och praktiska diskussioner om hur man själv vill ha det. Man noterar att det blivit positiva diskussioner vid återföring av svaren från de anställda på trivselenkäten. Vi redovisar deras svar samlat och drar också egna slutsatser. Vi ställer frågor som: Vad behövs för att flytta de röda värdena till den gröna sidan? Vilka frågor är viktigast? Vad ska vi börja med? Det är viktigt att börja med något som ger resultat snabbt. FHV anser att redovisningen av AHA-enkäten är bra för de företag som är större än 30 anställda och som får en egen återföring. Någon ser också AHA-enkäten som en bra grund för det promotiva arbetet. Vill man ha några förändringar i uppläggning eller arbetssätt? Kontakten med chefen framhålls som mycket viktigt. Både innan man drar igång men också att man kan lägga in ett möte före det sista gemensamma mötet. Då kan man diskutera med chefen de förändringar som kan bli aktuella och på så sätt förbereda honom/henne för mötet. 5
Modellen bäddar för ökad delaktighet, ökat ansvar och ökad motivation. Man pekar på behovet av en relevant uppföljning så att arbetet inte rinner ut i sanden. Nej det är ett bra upplägg. Det är bra med korta tider och flera tillfällen. Arbetsgivaren har ansvaret här. FHV släpper här mer än vanligt och har en lägre profil vilket är bra, men kräver lite tillvänjning. En årlig uppföljning vore bra. De företag som har FHV får det naturligt i och med den årliga kunddialogen. Handledning av chefer tycks vara ett förbisett behov. Det kan gälla många olika frågor som hänger ihop och som påverkar personal och arbetsmiljö direkt eller indirekt. Produktionen skapar hela tiden reaktioner hos de anställda. Dåligt flyt och strul är stressande. Detta är viktiga arbetsmiljöfaktorer och tas upp i diskussionerna under utbildningen. En minskad stress kan ofta uppnås genom att skapa bättre flyt i produktionen. Verktygen för det är planering och organisation. Förslagen till förändringar handlar ofta mer om enklare former av verksamhetsplanering än om renodlat SAM-arbete. Verksamhet och organisation är viktiga i det lilla företaget och påverkar arbete och arbetsmiljö direkt. Bara 1 av 40 anställda hörde av sig efter AHA-enkäten. Det är för få menar man. Nu i omgång 2 provar man en ny metod med öppen mottagning ute på företaget där en sköterska tar emot dem som vill prata om sina värden eller bara få råd. Är företagshälsovården redo att erbjuda ett sådant här upplägg? Man är positiv till denna typ av samarbete med AFA. Konceptet kan vara intressant för flera branscher som: Livsmedel, köttbranschen och distributionsföretag. Ja. De företag som har en rimligt god ekonomi och samtidigt har ett problem som de behöver lösa kan vara intresserade. Men annars är det är svårt för FHV att få företagen att nappa. Kan företagshälsovården tänka sig att sälja konceptet till företag? Man pekar på att konceptet är promotivt och att det är spännande att arbeta så. Det har varit mycket bra/kanske nödvändigt att ha parterna som säljare av konceptet. Det är intressant att arbeta med modellen under förutsättning att FHV kan förankra konceptet hos chefen i företaget. FHV misstänker att de flesta småföretag tycker att detta är för dyrt. Är konceptet affärsmässigt hållbart? Det var svårt att svara på eftersom den intervjuade inte är ansvarig för ekonomin i FHVföretaget. Det är svårt att bedöma om man kan hitta former för denna typ av satsning som kan fungera ekonomiskt menar man. Kanske bör konceptet vara mer flexibelt så att man kan anpassa sig till vad företagen redan gör. 6
Det är viktigt att företaget får en puff för att komma igång. Strukturen hjälper företaget att få ordning på hur man sedan ska sköta arbetet. För ett företag med ung 20 anställda skulle arbetet bli 40-45 tim för beteendevetare och ungefär 10-15 tim för skyddsingenjören vilket gör mellan 50 och 60 tim. totalt. Det ger en kostnad på mellan 40.000 och 50.000kr. med gällande prisnivåer inom FHV. Då är inte tiden för det regionala skyddsombudet inräknad. Den har av ett RSO beräknats till ung. 30 timmar. Det skulle ge en sammanlagd tid för både RSO och FHV på ung. 80 timmar eller 2 veckor. Bedömningen är att den totala kostnaden säkert blir för hög för att kunna intressera de små företagen. Den lakoniska och självklara reflexionen blir: Det är inte intressant för oss i företagshälsovården om ingen vill betala. Vad kommer det att kosta för ett företag att genomföra ett arbetsmiljöarbete enligt detta koncept med hjälp av företagshälsovården? Minimum ungefär 3.000kr /anställd och då krävs en storlek på minst 15 anställda om det ska vara möjligt för FHV att ställa upp. Det är också beroende av om företaget har avtal med FHV eller inte. Synpunkter från parterna Parterna menar att det är ett mycket bra projekt. Diskussionerna om trivsel och de psykosociala delarna har varit särskilt bra och något av en nyhet för flera av företagen. Frågor som diskuterats har bl.a. varit: Otydliga roller hos olika chefer Oklara rutiner i många företag Brist på information trots att företaget uppfattar att de har informerat Parterna menar att förutsättningar för ett bra resultat är: Ett bra samarbete mellan de lokala parterna. Personliga besök på företagen inför start av en person från parterna med högt förtroende. Lokal styrning av utbildningen. Bra samarbete med AV, så att de inte t.ex. plötsligt gör en inspektion mitt under utbildningen. Driv i utbildningen. Ungefär 2-3 veckor mellan mötena. Helst inte längre. Uppföljning av arbetet och handlingsplanen för varje företag. För att underlätta att engagera nya företag bör man: eventuellt korta ner eller så ihop möten. säkra ett fortsatt engagemang från parterna. visa nyttan för företagen av detta. Utredarens reflexioner Mina iakttagelser stöder sig på få kontakter. Men det råder en ganska stor samstämmighet i erfarenheterna och bedömningarna från de intervjuade vilket gör att jag ändå kan dra följande preliminära slutsatser av mina kontakter. 7
Bedömning av utbildningen Utbildningen har: uppskattats mycket av företagen. lett till ett förändrat sätt att se på och arbeta med arbetsmiljöfrågor, i alla fall kortsiktigt. hjälpt företagen att strukturera dessa frågor och hjälpt dem att se sammanhang. lyft fram betydelsen av de psykosociala frågorna som uppskattats också av de anställda. hjälpt cheferna att visa de anställda att de har ett eget ansvar för sin hälsa. i flera fall engagerat de anställda mer än brukligt vad gäller frågor om arbetsmiljö. Förutsättningar för fortsatt spridning: pengar och entusiasm Vad gäller entusiasmen för denna utbildning har AFA lyckats väl. De flesta som jag intervjuat har varit positiva och menar att utbildningen skapar nytta och har givit flera bra resultat. Av det skälet är man också klart positiv till att fortsätta. Men vad gäller att finansiera insatserna på ungefär två veckor totalt per företag ter det sig svårt. Med nuvarande omfattning och insatser finns det inga ekonomiska förutsättningar för att dessa utbildningar skulle kunna vara självbärande i meningen att de små företagen själva skulle vilja eller kunna betala dem. Kostnaden för ett företag kan beräknas till 40.000 80.000kr. Den summan är inte möjlig att betala för ett litet företag i denna bransch, om det inte gäller en investering där man kan räkna hem lönsamheten relativt säkert. Inför framtiden kan därför inte företagshälsovården eller de regionala skyddsombuden engagera sig i en verksamhet av denna omfattning om den inte struktureras om eller får fortsatt ekonomiskt stöd eller både och. Förslag som förekommit i intervjuerna är att: Minska antalet möten i utbildningen. Eventuellt ta bort AHA-enkäten. Minska antalet deltagare från företagshälsovården. Diskutera om den fackliga organisationen kan stå för kostnaden för RSO medverkan. Mitt förslag är att fortsätta utbildningen i flera företag och söka lösa frågorna om finansiering, uppläggning och organisation. Det kan väl hända att en utbildning med något bantad kostnad på sikt ändå kan ge ett så positivt resultat att det är väl satsade pengar. Lars Björk 2006-11-27 8