TREVLIGT ATT TRÄFFAS!

1 Bygga Marinteknik Trafik Eknmi Miljö Energi B Material Samhällsplanering TREVLIGT ATT TRÄFFAS! Kie-98.5410 Svenska inm teknik (3 sp) Högsklan för kemiteknik Innehåll Aalt-universitetet 2 Får jag presentera mig 4 På tal m studier 5 Högsklan för kemiteknik - Hållbar utveckling 6 Förvärvsarbete 9 Studentens eknmi 9 Bendemiljö 11 Ordföljd 12 Otnäs 2016 Svensklärarna Eija Ketelä

AALTO-UNIVERSITETET http://www-aalt.fi/sv 2 En unik helhet i världsklass Aalt-universitetet utgörs av de mest uppskattade bland de finländska högsklrna: Tekniska högsklan, Helsingfrs handelshögskla ch Knstindustriella högsklan. Aalt-universitetet är ett internatinellt universitet sm baserar sig på finska styrkemråden ch strävar efter att sm en unik helhet nå världstppen. Aalt-universitets natinella specialuppgift är att med hjälp av högklassig frskning ch undervisning stödja Finlands framgångar, att bygga upp det finländska samhället, internatinalismen ch knkurrenskraften på ett psitivt sätt, ch att främja människrnas ch miljöns välmående. Aalt-universitetet är ett stiftelseuniversitet. Avkastningen från stiftelsekapitalet möjliggör förverkligandet av universitetets strategi ch skapar ännu bättre förutsättningar för universitetets specifika långsiktiga grundfrskning. Högsklan för knst, design ch arkitektur inledde sin verksamhet vid årsskiftet 2011-2012. Aalt-universitetet bildas av före detta Knstindustriella högsklan ch institutinen för arkitektur vid Högsklan för ingenjörsvetenskaper. Frskning Styrkan i frskningen vid Aaltuniversitetet är resultatet av sex ledande högsklrs specialkmpetens ch samarbete. De sex högsklrna är Högsklan för ingenjörsvetenskaper, Högsklan för teknikvetenskaper, Högsklan för kemiteknik, Högsklan för energiteknik, Högsklan för knst, design ch arkitektur ch Handelshögsklan. Den gedigna sakkunskapen inm handelsvetenskaper, knst ch frmgivning ch teknik möjliggör en mångsidig, internatinellt högklassig frskning sm bedrivs i nära växelverkan med samhället. Universitetets verksamhet bygger på en långsiktig grundfrskning, knstnärlig verksamhet ch på undervisning av hög kvalitet. Målet för Aalt-universitetet är att utvecklas sm en unik helhet bland världens ledande tppuniversitet. I frskningen ch den knstnärliga verksamheten satsar Aaltuniversitetet på sina nuvarande styrkemråden ch på nya helheter sm förenar kmpetensen vid högsklrna. I verksamheten utnyttjar man aktivt universitetets mångdisciplinära prfil ch tar med stöd av ett nytt slags samarbete sig an betydande glbala frågr. -Det här stärker samtidigt arkitekturens, knstens, medias ch frmgivningens ställning i det finska samhället, kulturen ch eknmin, påpekar dekanus Helena Hyvönen.

3 AALTO-UNIVERSITETET unik, -t, -a a. ainutlaatuinen en helhet, -en, -er, -erna s. kknaisuus ut/göras, -görs, -gjrdes, -gjrts av ngt v. kstua jstk uppskatt/ad, -at, -ade a. arvstettu baser/a, -ar, -ade, -at sig på ngt v. perustua ett styrkemråde, -t, -n, -na s. vahvuusalue sträv/a, -ar, -ade, -at efter ngt v. pyrkiä jhk nå, -r, -dde, -tt v. saavuttaa en uppgift, -en, -er, -erna s. tehtävä en frskning, -en, -ar, -arna s. tutkimus en undervisning, -en, -ar, -arna s. petus stödj/a, -er, stötte,stött v. tukea en framgång, -en, -ar, -arna s. menestys ett samhälle, -t, -n, -na s. yhteiskunta en knkurrenskraft, -en, -er, -erna s. kilpailukyky främj/a, -ar, -ade, -at v. edistää välmående, -t s. hyvinvinti ett stiftelseuniversitet, -et, -, -en s. säätiöylipist en avkastning, -en, -ar, -arna s. tutt förverkligande,-t s. tteuttaminen en förutsättning, -en, -ar, -arna s. edellytys specifik, -t, -a a. erityinen, minainen långsiktig, -t, -a a. pitkäaikainen en styrk/a, -n, -r, -rna s. vahvuus ett resultat, -et, -, -en s. tuls en kmpetens, -en s. pätevyys, kelpisuus gedig/en, -et, -na s. perusteellinen handelsvetenskaper, -na s. kauppatieteet frmgivning, -en s. mutilu bedriv/a, -er, -drev, -drivit v. harjittaa växelverkan s. vurvaikutus en verksamhet, -en, -er, -erna s. timinta knstnärlig, -t, -a a. taiteellinen fören/a, -ar, -ade, -at v. yhdistää utnyttj/a, -ar, -ade, -at v. hyödyntää mångdisciplinär, -t, -a a. mnialainen ett stöd, -et, -, -en s. tuki, apu ta, -r, tg, tagit sig an v. hulehtia, hitaa betydande a. merkittävä inled/a, -er, -dde, -tt v. alittaa före detta edellinen stärk/a, -er, -te, -t v. vahvistaa en ställning, -en, -ar, -arna s. asema påpek/a, -ar, -ade, -at v. krstaa, tähdentää dekanus s. dekaani

4 Får jag presentera mig! studierna hittills bendet då ch nu persnliga uppgifter eknmi JAG fritid, hbbyer arbetshistria framtidsplaner avlägga teknlgie kandidat -examen en nyutexaminerad diplmingenjör

5 På tal m studier studer/a, -ar, -ade, -at på examensprgrammet för piskella... tutkint-hjelmassa en studerande, -n, =, na piskelija en student, -en, -er, -erna piskelija, ylippilas en institutin, -en, -er, -erna; på institutinen för... laits;...laitksella frskningsinstitut, -et, -, -en tutkimusiksikkö ett huvudämne, -t, -n, -na pääaine ett biämne - - sivuaine en bransch, -en, -er, -erna/ ett mråde, -t, -n, -na (på/inm) ala, timiala en högskleutbildning - - krkeakulutus ett läsår, -et, -, -en lukuvusi en höst-/vårtermin, -en, -er, -erna, under perid I, II syys-/kevätlukukausi, I, II peridilla... grundstudier, -na (i matematik) (matematiikan) peruspinnt fördjupade studier, de fördjupade studierna syventävät pinnt valfria studier, de valfria studierna vapaavalintaiset pinnt gå, -r, gick, gått på en kurs i datateknik käydä tiettekniikan kurssia ett mellanprv, -et, -, -en (i statik) (statiikan) välike del/ta, -r, -tg, -tagit i ett slutprv i.../ i en tent 3 i... sallistua... lppukkeeseen/ tenttiiin ett labratri/um, -et, -er, -erna; på labratriet för... labratri;... n labratrissa en föreläsning, -en, -ar, -arna i mekanik mekaniikan luent en lektin, -en, -er, -erna i kinesiska kiinan ppitunti lär/a, lär, -de, -t sig ppia bli, -r, blev, blivit gdkän/d, -t, -da i prvet i... tulla hyväksytyksi... kkeessa bli - - underkänd - - tulla hylätyksi klar/a, -ar, -ade, -at ett prv i hållfasthetslära selviytyä lujuuspin kkeesta ett vitsrd, -et, -, -en (fsv.) ett betyg, -et, -, -en (rsv.) arvsana ( ett betyg fsv.= (kulu)tdistus) ett studiepäng, -et, -, -en (sp) pintpiste ett kandidatarbete, -t, -n, -na kandintyö ett diplmarbete, -t, -n, -na (fsv), ett examensarbete (rsv.) diplmityö en examen, examina tutkint ta IV / avlägga IV examen vid Aalt-universitetet surittaa tutkint Aalt-ylipistssa teknlgie kandidatexamen ; diplmingenjörsexamen bli utexaminer/ad, -at, -ade från... valmistua... sta = utexamineras I studera på distans etäpiskella studera på heltid/deltid piskella pää/sivutimisesti en utbytesstuderande, -n, -, -na vaiht-piskelija på slutrakan lppusuralla arbet/a, -ar, -ade, -at vid sidan av studierna työskennellä pintjen hella arbetspraktik, -en, -er, -erna työharjittelu Tack för sällskapet! -Tack själv! Sköt m dig! Du med! Jag studerar på Institutinen för materialteknik vid Högsklan för kemiteknik vid Aalt-universitetet. Vilken slump! Jag studerar vid samma högskla sm du men på Institutinen för bi- ch kemiteknik. Jag är phux. Förra året gjrde jag militärtjänsten. Jag börjar nu på Institutinen för elektrnik ch autmatin vid Högsklan för elektrteknik. Studerar ni ckså på första årskurs?

6 Högsklan för kemiteknik - Hållbar utveckling Källa: www.aalt.fi Högsklan för kemiteknik utbildar diplmingenjörer ch teknlgie dktrer för ett brett fält av uppgifter inm metall- ch elektrnikindustrin, träförädlingsindustrin, den kemiska industrin, läkemedelsindustrin, den bitekniska industrin ch livsmedelsindustrin. Vid högsklan studeras energieffektiviteten ch miljövänligheten hs prcesser sm utnyttjar naturtillgångar. Vi syntetiserar kmplicerade naturliga ämnen ch utvecklar framtidens biraffinaderier, där naturfibrer mvandlas till värdefulla kemikalier. Med stöd av mikrbfysilgin ch mikrbgenetiken utvecklar vi diagnsmetder för sjukvården ch mikrber för framställning av kemikalier ch förädling av metaller. Vi tar fram nya stålsrter ch kmpsitmaterial för lätta ch hållfasta knstruktiner sm behövs i vindkraftverk, ch vi utvecklar bränsleceller för prduktin av elström. Vi frskar ckså kring nya material sm kan revlutinera elektrnikindustrin, ch vi utvecklar givare sm registrerar mgivningen i realtid. Dessa exempel belyser vår mångsidiga frskning, där vi i samarbete med industrin söker lösningar till glbala prblem. Det finns fyra utbildningsprgram på högsklan för kemiteknik: Biprduktteknlgi Kemiteknik Materialteknik Träförädlingsteknik (inte längre intagning) Frskning På högsklan för kemiteknik är frskningsverksamheten kncentrerad på undersökning ch utveckling av prcesser sm utnyttjar naturresurserna. Frskningen är nära sammankpplad med de verkliga behven sm vårt samhälle ch vår glb har. Tyngdpunktsmrådena i högsklans frskning är nära anknutna till de strategiska centren för vetenskap, teknlgi ch innvatin samt till glbala prblem. De strategiska centren erbjuder för frskningsenheter på tppnivå ett nytt sätt att samarbeta intimt ch långsiktigt. De detaljerade målen utfrmas i nära samarbete med industrin ch finansiärerna. Betydande tyngpunkter inm frskningen är: -miljövänliga ch energieffektiva prcesser -mångsidigt utnyttjande av trä ch andra bimaterial. -nya material ch deras tillämpning -nya mtrbränslen -bearbetning av mikrrganismer ch enzymer -nya läkemedel ch bimaterial

7 I Översätt rden ch uttrycken till svenska, böj de svenska rden m möjligt. kuluttaa laaja tehtäväkenttä puunjalstustellisuus elintarviketellisuus energiatehkkuus hyödyntää lunnnvarat mnimutkainen bijalstustam muuntua, muuttua arvkas jkn avulla kemikaalien valmistus teräs kestävä rakenne plttkenn sähkövirta tutkia (tieteellisesti) ratkaisu yhteiskunta painpistealue liittyä läheisesti jhk tutkimusyksikkö hyötyä jstk pitkällä aikavälillä tärkeä, merkittävä puu Klla ckså den här webbsidan: http://www.aalt.fi/sv/studies/educatin/prgramme/kemian_bi_materiaalitekniikka/ II Frågr att diskutera. Varför valde du att studera kemisk teknik? Vilka mråden inm kemisk teknik är du intresserad av? Varför?

8 Vad är ditt huvudämne? Eller vad ska du välja till ditt huvudämne? Vad är ditt biämne/ dina biämnen? Eller vad kmmer det att bli det/ de? Vad är det sm har varit överraskande intressant i studierna? Var skulle du gärna jbba i framtiden? Varför? Hur ser framtiden ut inm ditt huvudämne? Mtivera! III Vilka prepsitiner? 1) Jag studerar institutinen materialteknik högsklan kemiteknik Aalt-universitetet Otnäs. 2) Vi studerar energieffektiviteten prcesser sm är viktiga lika industrier. 3) Vi utvecklar bränsleceller prduktin elström. 4) Våra frskningsenheter är tppnivå. 5) Vi frskar nya hållbara material. 6) Jag ville gärna kncentrera mig nya mtrbränslen. IV Bilda mtsvarande substantiv. (Mönster: spela I ett spel 5) 1) behöva II 2) strömma I 3) detaljera I 4) välja IV 5) uppge IV 6) finansiera I 7) prducera I 8) innvera I II Ytterligare m din studiebransch. Hur har din bransch utvecklats på sistne? Berätta m de senaste nyheterna! Hur ser det ut inm din bransch m ett par år ch m ti år? Vad trr du? www.tekniskamuseet.se

9 Förvärvsarbete arbetstid Jag har flextid. Jag flexar mellan (liukuva työaika) fast arbetstid. (kiinteä työaika) skiftarbete.(vurtyö) (arbeta i skift) distansarbete. (etätyö) (arbeta på distans) Jag jbbar på heltid. (kkaikaisesti) på deltid. (sa-aikaisesti) på frilansbasis. (free lancerina) (Jag frilansar) arbetsförhållande Jag är vikarie. (sijainen) (vikariera I för ngn) fast anställd. (vakituinen työntekijä) (ha fast anställning) heltidsanställd. (kkaikainen työntekijä) deltidsanställd. (sa-aikainen työntekijä) Jag har krttidsarbete/krttidsjbb/krtjbb/ snuttjbb. (pätkätyö) Jag har ett vikariat. (sijaisuus) en anställning för bestämd tid/visstidsanställning/tidsbegränsad anställning (määräaikainen työsuhde) en fast anställning/ en tillsvidareanställning (vakinainen työ) lön Jag har månadslön/ timlön.(kuukausi-/ tuntipalkka) Jag är timanställd.(tuntipalkkainen) Jag jbbar på prvisin. (prvisipalkalla) på ackrd. (urakalla) Jag får övertidsersättning. (ylityökrvausta) semesterersättning.(lmakarvausta) helgtillägg.(pyhätyölisää) Jag arbetar i övertid/ knäcker extra Jag gör övertidsarbete/ extraknäck/extrajbb. Jag får övertidsersättning. Studentens eknmi ett studiestöd, -et, -, -en 5 pinttuki studiepenning, -en pintraha ett studielån, -et, -, -en ett bstadsbidrag, -et, -, -en asumistuki jbba I vid sidan av studierna... pintjen hella höj/a II krttaa # sänka II öka I lisätä # minska I vähentää stiga IV nusta # sjunka IV laskea underskrida IV alittaa # överskrida IV ýlittää bendekstnader, -na asumiskustannukset levnadskstnader, -na elinkustannukset grundskydd, -et perusturva köpkraft, -en stvima indexbinda(-binder, -band, bundit) IV sita indexiin en utgift-en, -er, -erna 3 men Vilka löpande utgifter har du? en inkmst 3 tul en lön 3 palkka med 2,5 prcent

10 Vilka typer av arbetsuppgifter skulle du helst jbba med? Mtivera! I framtiden skulle jag helst jbba med prduktplanering prduktinsplanering prduktin materialutveckling tillverkning av kmpnenter eller apparater planering av utrustning drift ch underhåll kvalitetsstyrning ledning testning mdellering frskning inköps- ch materialfunktiner administratin marknadsföring försäljning utbildning annat. Vad? Orden till vänster på finska, tyvärr inte i rätt rdning. hallint jhtaminen kulutus laadun hjaaminen laitteistn/kalustn suunnittelu käyttö ja hult mallintaminen markkininti materiaalien kehittäminen myynti sien tai laitteiden valmistus st- ja materiaalitiminnt testaus, kjeistus tutant tutantsuunnittelu tutesuunnittelu tutkimus Din karriär då, nu ch i framtiden:

11 BOENDEMILJÖ Vilken typ av bstad? Hem ljuva hem. en studentbstad 3 * hs HOAS hs AUS på Bistervägen en studentlya 1 (talspr.) piskelijakämppä` Servin Maijas väg en krridrbstad 3* sluasunt Otstranden en cellbstad 3* (talspr.) en hyresbstad 3* vukra-asunt Jag har hyrt en etta på den privata marknaden. Hyran är 500 i månaden. en ägarbstad 3* mistusasunt Vad för en bstad? en etta 1, en enrummare 5 en tvåa 1, en tvårummare 5 en trea 1, en trerummare 5 en lägenhet på 4 rum ch kök 5 Vad för ett hus? ett flervåningshus 5, ett flerfamiljshus 5 ett höghus 5 (fta med minst 5 våningar eller med hyreslägenheter) ett parhus 5, ett radhus 5 ett egnahemshus 5 (F), en villa 1 (S) Hurdana är trafikförbindelserna i mrådet där du br? Bussarna går med 10 minuters intervaller (mellanrum)/ två gånger i timmen; en busshållplats 3; en metrstatin 3 åka II buss/ta IV bussen, åka tåg, metr, spårvagn, köra II bil, cykla I tvärtrafik, -en pikittaisliikenne, samåk, -et kimppakyyti prmenera I, gå till fts, på gångavstånd Var ch hurdan miljö? Brta bra men hemma bäst. Mitt hem är min brg. Aalt-ylipist Aalt-universitetet i högsklemrådet, i teknlgbyn, i stadskärnan, på landet, i förrten lähiössä, ute på landsbygden maalla i/ på 3 våningen, översta våningen, bttenvåningen naturskön, urban, fridfull det är skönt med lugn ch r, rastlös, bullersam, trist, tråkig en havsutsikt 3, en utsikt 3 över havet, mt söder/ parkeringsplatsen/ parken en gavellägenhet päätyhuneist med fönster i tre väderstreck klmeen ilmansuuntaan Vilka tjänster har du i din bendemiljö? en närbutik 3, ett köpcentrum, -centra, ett snabbköp 5 valintamyymälä, en strmarknad 3 supermarket, en livsmedelskisk 3, ett biblitek 5, en hälsvårdscentral 3, ett aptek 5 videuthyrning, -en Inga! Jag måste alltid åka II/fara IV till centrum

12 ORDFÖLJD I Placera rden vanför satserna rätt. alltid Mönster: Du. kmmer sist. han 1) Snart kmmer hem. han vi 2) Om kmmer. i tid, går på bi. ckså 3) Min klasskamrat studerar.. vid Högsklan för kemiteknik. hn 4) Hemma trivs.. inte alls. inte hn 5) Hn.. kan säga, var. trivs bäst. nyligen 6) Har du hört att han. har. skaffat en ny bil. inte 7) Han är trött för han har.. tid att sva tillräckligt. hn 8) Med mig vill.inte tala. knappast 9) De reste till utlandet, medan jag. kan. resa någnstans. sällan 10) De. går. på bi tillsammans. jag 11) Sedan ville.. gå ch ta en simtur. jag 12) Sedan..hade tagit en simtur, jag.. slade.. mig på stranden. inte

13 13) Den där pjken sm. har. slglasögn är min kusin. redan 14) Jag undrar m de.. har. läst artikeln. ckså 15) Han vill. läsa samma artikel. vi vi 16) Då. hade.. kmmit ut ur ishallen,..märkte.. tyvärr att sista bussen. hade. gått. II Ordföljden är inte rätt i varje sats - krrigera ch mtivera! Ingvar Kamprad - IKEA:s grundare - vem det är? J, en gång han var en fattig ung man i Småland. Men han är i dag mycket känd i många länder. Ett strt möbelvaruhus, IKEA, är hans livsverk. Han föddes i Agunnaryd, en liten by i Småland 1926. År 1933 han började sklan i Osby men skltiden tyvärr var svår. Han var nämligen rdblind. Efter att ha slutat sklan 1941 han började på ett handelsgymnasium i Götebrg. Efter examen arbetade han på ett företag sm tillverkade mnteringsfärdiga hus. Eftersm han hade verkligen en egen firma i bstaden, han kunde sälja billiga möbler per pstrder. Han tjänade ganska mycket ch han förstås sparade pengarna. Då han hade arbetat fem år på husföretaget, han köpte en gammal snickerifabrik i Älmhult ch grundade företaget IKEA. Han hade fått alltså en ny affärsidé. Efter några år han öppnade utanför Stckhlm ett strt varuhus. Han tryckte massr av katalger men han inte väntade att kunderna tar kanske en med sig. Katalger skickades gratis till hushållen. Katalgerna visade möblerna i ett riktigt hem. Heminredning han lärde på ett lyckat sätt. Nu nästan varje hushåll i Sverige har någn IKEA-möbel. Vad har du för åsikter m IKEA-möbler? IKEA säljer ckså mycket annat för heminredningen. Har du gjrt några riktiga fynd på IKEA, vilka?