Kvarnbyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: 1.2.0-6/2015:1141 Sid 1 (21) 2015-04-28 Handläggare Lennart Berglind Telefon: Verksamhetsplan 2015 för Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan 163 05 Spånga 50843610 lennart.berglind@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (21) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande...5 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan...10 2. Ett klimatsmart Stockholm...15 2.1 Stockholm är klimatneutralt...15 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...16 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...16 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...19 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...19 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...20 Övriga frågor... 20 Bilagor Bilaga 1: Likabehandlingsplan 2015
Sid 3 (21) Inledning Inledning Följande dokument är kopplade till vår verksamhetsplan: Kvarnbyskolans krisplan Kvarnbyskolans likabehandlingsplan Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier Skolinspektionsrapporter Lgr 11 Utbildningsförvaltningens strategidokument De flesta av dessa dokument finns samlade i "Kvarnbypärmen" och på skolans hemsida. De egna dokumenten kommer att revideras eller bytas ut under verksamhetsåret. En elevhälsoplan kommer att skrivas. Organisation Kvarnbyskolans verksamhetsområde består av förskoleklasser, grundskola åk 1-6, särskola åk 1-6 ( som till HT-15 flyttas till Askebyskolan), skolbarnsomsorg åk F - 3 och öppen eftermiddagsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4-6. All personal är uppdelade i arbetslag med stort ansvar och kompetens. Skolan leds av rektor, ansvariga för de olika arbetslagen och en skolintendent. Kvarnbyskolan ligger i Rinkeby och är en av tre F - 6 skolor i området. Kvarnbyskolan har 414 elever och 204 barn i skolbarnsomsorgen (2014-11-15). Av dessa går 7 elever i särskolan och 19 i förberedelsegrupp. 99,5% av eleverna talar minst två språk och undervisningen sker i 24 modersmål. 82 personer arbetar i verksamheten och 75 arbetar direkt med elevernas lärande. Av dessa är 6% specialpedagoger och 62 % grundskollärare. Dessutom tillkommer undervisning i olika modersmål i form av köpta timmar motsvarande 2,5 heltidsanställda. I Kvarnbyskolans elevhälsoteam ingår rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagoger. Specialpedagogerna ingår dessutom i ett eget arbetslag och ansvarar för pedagogiskt stöd för elever i behov av särskilt stöd i åk F - 6. Kvarnbyskolan har ett välutrustat bibliotek med en heltidsanställd skolbibliotekarie, som arbetar speciellt med att stimulera elevernas läslust. Förskoleklass, särskola och skolbarnsomsorg är lokalmässigt integrerade med grundskolan. Utvecklingen går mot en allt större verksamhetsintegrering med undantag för särskolan som flyttas till Askebyskolan. Särskolans lokaler som även används till modersmålsundervisning och skolbarnsomsorg kommer att avvecklas i juni 2015 för att minska Utbildningsförvaltningens lokalkostnader. Verksamhetsidé - vision och värdegrund Kvarnbyskolan arbetar mycket engagerat för att uppnå de mål som är uppsatta för verksamheten. Ett stort ansvar för oss är att ge eleverna framtidstro. Genom goda kunskaper, självkänsla, social kompetens och initiativförmåga ges eleverna förutsättningar att lyckas i framtiden. Förutsättningarna är goda: stabil personal, som tar ansvar och är utvecklingsbenägen. Eleverna tycker om sin skola och vill lära sig. Kvarnbyskolans profil är
Sid 4 (21) och måste vara "Språk- och skrivutveckling" vilket innebär att personalen arbetar med ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell. Mycket skönlitteratur används i undervisningen. Genrepedagogik har införts i alla årskurser. Förskoleklassen arbetar även enligt Bornholmsmodellen för att öka elevernas fonologiska medvetenhet. Metoderna ger eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsamma för språkutvecklingen. Kvalitetsåtaganden Kvarnbyskolan har utarbetat sju kvalitetsåtaganden och dessa redovisas i nedanstående text och i dokumentet "Kvalitetsgarantier". Systematiskt kvalitetsarbete Kvarnbyskolans viktigaste mål är de som finns för lärandet och språkutvecklingen. Målet för kvalitetsarbetet är att alla kontinuerligt ska följa upp, värdera och förbättra kvaliteten i verksamheterna och arbete pågår med att utveckla systemet för uppföljning och utvärdering. Detta innebär också att de planer och dokument, som upprättas ska vara levande och användas i verksamheterna. Frågeställningarna från förvaltningsledningen kommuniceras ut i arbetslagen på skolan av rektor och återredovisas genom arbetslagsansvariga. Information från skolledningen ges både muntligt och skriftligt. Före beslut inhämtas åsikter från arbetslagen. Beslut av MBL-karaktär fattas i samverkansgruppen, medan beslut som rör ett arbetslag fattas på APT. Vikten av analys, reflektion och diskussion av det utförda arbetet betonas. Formella samrådsorgan där elever samverkar finns. Ett rådssystem bestående av en elev från varje klass för åk 1-6 som tillsammans med vuxenansvarig träffas en gång i månaden finns. Däremellan har klassen ett vanligt klassråd där man tar upp frågor, som man tar med till råden. För närvarande finns sex råd: antimobbningsråd, miljöråd, idrottsråd, biblioteksråd, matråd och rastverksamhetsråd. Många elever blir på detta sätt involverade i elevinflytande och elevdemokrati och engagemanget från elevernas sida ökar. Arbetssätt för framtagande av verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på tidigare års planer, kvalitetsredovisningar och kvalitetsgarantier. Dessa har vuxit fram i dialog med personal och de som använder dem. Planen upplevs som bra och förankrad.. Synpunkter som har kommit fram vid utvärderingar med elever, personal och föräldrar har inarbetats. Prioriterade åtgärder för utveckling Schack Kvarnbyskolan fortsätter satsningen på schack. Schack ser vi som ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel och även som ett bra sätt för integrering. I skolan finns idag fyra schackklubbar med ca 200 aktiva spelare. På Kvarnbyskolan har 23 pedagoger utbildats i en trestegskurs av Svenska schackförbundets riksinstruktör. Schack spelas på fritidshemmet efter skolans slut,
Sid 5 (21) på elevens val och ibland som avslutning på en matematiklektion. Schacket kräver koncentrationsförmåga och problemlösningstänkande, som har god effekt på andra skolämnen. Vi deltar i ett schackprojekt, Schacknätet, där medel beviljats från Arvsfonden. För Kvarnbyskolans del handlar det om integrering med hjälp av schack. Kvarnbyskolan har ett utbyte med Gustav Vasa på Norrmalm plus sex andra skolor som ingår i schackprojektet. Det kommer på sikt att höja områdets status. Satsningen på schack fortsatte under läsåret. Vi hade utbyte med Mälarhöjdens Skola vid fem olika tillfällen. Vi bedömer det som ett bra verktyg för integrering. Utbildningsförvaltningen resultatanalys har använts i vårt eget arbete med utvärdering och utveckling. De sex råden, antimobbnings, biblioteks, mat, idrotts, rast och miljöråd har visat sig vara bra för elevmedverkan och inflytande. Föräldrarådet har skapat engagerade föräldrar och bra uppföljningsarbete ute i klasserna, då alla får protokollen och vet vad som diskuterats. Man träffas ca sex gånger per läsår med rektor och personal. Läxhjälp Läxhjälpen, som ägt rum sedan läsåret 2012/2013 fortsätter med hjälp av fyra högskolestudenter två dagar i veckan. Studenterna bor i närområdet och är utmärkta förebilder för våra egna elever. Resultatförbättring Alla arbetslag kommer att arbeta intensivt för att förbättra resultaten i de olika skolämnena genom kompetensutveckling, metoddiskussioner och studier av forskningsrapporter. 25 lärare kommer att delta i "Matematiklyftet" under året och ca 20 lärare deltar i en studiecirkel om olika lässtrategier. Arbetet med genrepedagogik fortsätter i alla klasser. Samarbete har också inletts med en "farfar" i skolan som ska stötta eleverna i matematik. Åtta förstelärare med olika uppdragsområden tillsattes vid terminsstarten i augusti 2014. De kommer att fortsätta sina uppdrag med att inspirera och stödja kollegorna för att höja resultaten. Elevinflytande Arbetet i de sex råden fortsätter som redovisats ovan. Råden utvärderas vid vårterminens slut. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 85 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % År
Sid 6 (21) Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 95 % År 95 % År 85 % År 90 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 97 % År Åtagande: Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan lär sig läsa (uppnår LUS-punkt 7 på läsutvecklingsschemat) under årskurs 1. Att alla elever lär sig läsa under årskurs 1.
Sid 7 (21) Arbetssätt Skolans profil är språk- och skrivutveckling och som komplement till lärarna finns en bibliotekarie anställd i ett välutrustat bibliotek. Allt arbete i Kvarnbyskolan ska vara språkutvecklande och ämnesbehörigheten i svenska som andra språk är hög. Många pedagoger har gått en 30-poängskurs eller mer i Tvåspråkiga barns språk - och kunskapsutveckling. Lärarna använder ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell och mycket skönlitteratur används i undervisningen. Metoden ger eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsam för språkutvecklingen. Skolan arbetar med Röda tråden som ska ge en gemensam kunskapssyn från F-6. Skolan fortsätter att satsa på genrepedagogik och delar av studiedagarna kommer att ägnas åt utveckling i ämnet. Satsningen förra året ledde till att alla elever i åk 1-6 skrev berättelser till en Nobelpristävling. Dessa bedömdes med hjälp av genrepedagogiken. Satsningen var lyckad och kommer att göras till en tradition på skolan. Resursanvändning Stor lärartäthet gör det möjligt att arbeta intensivt med språkutveckling. Två av förstelärarna har inriktning läs- och skriftspråksutveckling. Under delar av studiedagarna fortsätter arbetet med genrepedagogik. För att öka elevernas läsförståelse har ca 20 lärare bildat en studiecirkel där man arbetar med olika lässtrategier. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom olika pedagogiska dataprogram. Uppföljning Kvarnbyskolan använder sig av läsutvecklingsscheman (LUS) vid bedömningen av elevernas läsförmåga. Analyserna visar tydligt vad eleverna kan och upplyser lärarna om vad den enskilde eleven behöver utveckla. Åtagande: Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de insatser, som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Att alla elever som har behov av särskilt stöd ska få det. Arbetssätt Elever i behov av särskilt stöd Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för elever i behov av särskilt stöd görs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för mindre undervisningsgrupper. Fem till sju lärare arbetar i varje arbetslag med 50-60 elever. Detta gör att resurserna snabbt kan styras till de elever som bäst behöver dem. Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolan beaktar tillgängligheten vid lokalförändringar. Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i
Sid 8 (21) undervisningen. Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. Särskola Mottagande av elever i särskolan sker efter bedömning av Utbildningsförvaltningens mottagningsteam och sedan ansvarar rektor för verksamheten. Utbildningen i särskolan är anpassad till elevens förmåga och behov av utmaningar. Särskolan och skolbarnsomsorgen är lokalmässigt integrerad med grundskolan och eleverna deltar i den reguljära skolverksamheten. Elever i grundskolan och särskolan har olika kursplaner, men arbetar i övrigt efter gemensamma styrdokument. Skolan strävar efter att öka integreringen i den dagliga verksamheten. Fritidshemsverksamheten är integrerad med grundskolans fritidshem. Särskolan bemannas av en speciallärare, en halvtidsanställd lärare samt tre barnskötare som samverkar i klassen på förmiddagen och arbetar i skolbarmsomsorgen på eftermiddagen. Man når bra resultat. Förberedelsegrupp För elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelsegrupp. Här får eleverna undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i vanlig klassundervisning sker successivt och efter elevernas individuella förutsättningar. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevens föräldrar. Resursanvändning Speciallärarna ingår i ett arbetslag, som ger stöd åt alla klasser. De ingår i skolans elevhälsoteam, som består av rektor, skolsköterska, psykolog och kurator. Kvarnbyskolan har hög personaltäthet med två-lärarsystem, heltidsanställd bibliotekarie, skolsköterska och kurator. Detta är möjligt tack vare det socioekonomiska anslaget och en förutsättning för att kunna stödja varje elev med behov av särskilda insatser. Uppföljning Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och personal. Läsutvecklingen bedöms genom ett läsutvecklingsschema (LUS) och används för alla elever. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, t ex Skolverkets analysscheman och diagnostiska prov.
Sid 9 (21) Åtagande: Vi åtar oss att ge varje elev förutsättningar att efter nioårig skolgång uppnå kunskaper, som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga skolämnen. Att nästan alla elever ska nå godkänt i samtliga skolämnen. Arbetssätt Varje arbetslag gör en planering efter Lgr 11. Kravnivåerna skrivs in i elevernas individuella utvecklingsplaner och eleverna görs medvetna om vad som förväntas av dem. IUP används som underlag för utvecklingssamtalen. Arbetet i skolan är mål- och resultatstyrt. Måluppfyllelsen diskuteras under utvecklingssamtalen mellan elev, förälder, lärare och fritidspersonal i samband med utvärderings- och planeringsdagar och resultaten ligger till grund för vidare planering. Lärarna har pedagogiska utvecklingsgrupper där olika pedagogiska frågor diskuteras. Matematik Matematikundervisningen är ett område, som är under utveckling mot kvalitet i stället för kvantitet och mot ett mer laborativt arbetssätt, där diskussioner och problemlösning ersätter mekanisk räkning. Lärarna har haft studiecirklar i "Praktisk matematik" och matematikverkstäder har byggts upp i alla klassrum. Arbetet kommer att fördjupas och vidareutvecklas. 25 lärare kommer att deltaga i "Matematiklyftet" HT-15 och en förstelärare med inriktning matematik och en med inriktning no har som uppgift att ytterligare höja måluppfyllelsen. Skolan har sedan förra läsåret lördagsmatematik för årskurs 4 och 5. Dessutom har skolan matematikundervisning under loven. NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) Kvarnbyskolan deltog i NTA-projektet första gången under våren 2008. Resultatet var mycket lyckat och projektet uppskattades av både elever och lärare. Måluppfyllelsen var hög och även språkutveckling, koncentration, samarbete och matematik utvecklades positivt. Arbetet efter tidigare koncept fortsätter. Kultur Kvarnbyskolan anordnar författarbesök, teaterbesök och konsertbesök för eleverna. Kvarnbyskolan deltar också i projektet Skapande skola, där vi samarbetar med en barnboksförfattarinna och illustratör. Förutom värdet i själva kulturupplevelsen ser vi sådana insatser som berikande för språkutvecklingen. Språk- och skrivutveckling Detta är skolans profil som genomsyrar allt skolarbete. Eleverna dokumenterar ofta sitt skolarbete skriftligt och stor vikt läggs vid läsning och arbete med olika skönlitterära böcker. Informationsteknologi Kompetens inom it-området blir allt viktigare i vårt samhälle. Skolan är mån om att vara med i utvecklingen och satsar på it både materiellt och pedagogiskt. Interaktiva skrivtavlor finns i
Sid 10 (21) nästan alla klassrum.personalen genomgår internutbildning, för att kunna nyttja tekniken optimalt. Flickorna i åk 5 lär sig att programmera i "Geek-Girls" i samarbete med Guldäppelvinnaren. Läsplattor utökas till grupper och klasser. Varje lärare har tillgång till egen bärbar dator. Modersmål Modersmålsundervisning anses viktig och tre modersmålslärare är anställda lokalt, vilket också innebär att de kan fungera som studiehandledare och brobyggare mellan olika kulturer. Resursanvändning Stor lärartäthet gör det möjligt att arbeta både med språkutveckling och måluppfyllelse i de olika skolämnena. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom frekvent datorvändning. Uppföljning Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och personal. LPP används som underlag och för varje mål bedöms den enskilde elevens måluppfyllelse. Sammanställning görs på skolnivå över alla elevers måluppfyllelse i de olika skolämnena. Vid skolverkets nationella prov för årskurs 3 i svenska och i matematik och årskurs 6 bedöms måluppfyllelsen i svenska, matematik, engelska, SO och NO-ämnen. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, t ex Skolverkets analysscheman och diagnostiska material. Förutom ovan redovisade prov genomförs såväl muntliga som skriftliga uppföljningar av elevernas kunskapsnivåer kontinuerligt under läsåret. Uppföljning sker också vid klasskonferenser då arbetslag, elevhälsa och skolledning går igenom alla elever och diskuterar insatser för de elever, som behöver särskilt stöd. Vid klasskonferenser används ett MAS-schema för varje elev, som visar mål, ansvar och socialt beteende. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola
Sid 11 (21) Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 95 % År 95 % År 90 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Åtagande: Vi åtar oss att alla elever i årskurs F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande miljö både i skolan och i skolbarnsomsorgen. För elever i årskurs F - 3 i form av fritidshem och för elever i årskurs 4-6 i form av en öppen eftermiddagsverksamhet, sk fritidsklubb. Att alla elever ska känna sig trygga i skolans alla miljöer. Arbetssätt Skolbarnomsorgens pedagogik och metodik Under året kommer en fördjupning i de gemensamma målen att ske, med särskilt intresse för hur de olika yrkeskompetenserna kan komplettera varandra. Detta sker genom att fritidshemmen och skolan under skoldagen samverkar kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen i åk 1-3. Arbetet sker mot målen i läroplanen, men genom ett utnyttjande av de olika personalkategoriernas kompetenser. Personalens mål under elevernas tid på fritidshemmet är att se barnens allsidiga utveckling och komplettera barnens skoldag med en pedagogisk verksamhet efter läroplanens intentioner. Barnen ska uppleva fritiden som rolig och meningsfull och personalen ska stimulera och berika deras utveckling. Detta sker genom ett nära samarbete med föräldrar arbete i smågrupper där alla barn blir sedda och hörda fysiska aktiviteter utomhus och inomhus. ett aktivt arbete mot trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling.
Sid 12 (21) integration av jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i verksamheten regelbunden uppföljning och utvärdering av fritidshemsverksamheten att personalen erbjuds såväl individuell som verksamhetsanknuten kompetensutveckling. Resursanvändning Fritidshemspersonalen är knuten till både förskoleklassens och klassernas verksamheter genom nära samarbete. Uppföljning Uppföljning av fritidshemsverksamhet sker genom Utrednings- och statistikkontorets skolundersökning, samt skolans utvärdering vid läsårets slut. Åtagande: Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet ska känna att det tas på allvar. Att ingen elev ska utsättas för någon form av mobbning, trakasserier eller kränkning. Arbetssätt Kvarnbyskolan har en likabehandlingsplan från vt-2014 med en välförankrad arbetsplan mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder. Jämställdhet, likabehandling och ett trevligt bemötande kommer särskilt att uppmärksammas, som grund för ett gott arbetsklimat. Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbning och varje arbetslag upprättar och följer en handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut. Skolan arbetar mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med attityder i en handlingsplan. Två antimobbningsråd med representanter från alla klasser finns på skolan. På många föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap. Om mobbning uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbning. Vid svårare fall inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbning dokumenteras skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbningen ska minska genom arbetslagens insatser för att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha diskussioner om mobbning. Skolk Rektor poängterar vikten av att sätta skolan först. Detta sker vid föräldramöten i varje klass i början av varje termin. I de fall elever har stor frånvaro sker det med föräldrarnas godkännande. Personalen lägger ner stor kraft på att minska frånvaron och har täta kontakter med berörda hem. Vid hög frånvaro sker rapport till elevvården. Vid ofruktsamt arbete tar skolan kontakt med socialtjänsten. Elevhälsa
Sid 13 (21) Medvetenheten om elevhälsa har ökat. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras och förutom obligatorisk simundervisning för skolår f och 2, anordnas sådan för vissa äldre elever inom ramen för Elevens val. Skolan deltar också i samarbetsprojekt med Bosön. Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud, som även ingår i vårt miljöråd. Dessa deltar i skyddsronderna och får viss utbildning i arbetsmiljöarbete. Skolan har ett elevhälsoteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och två speciallärare. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning, utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom socialtjänst och landsting. Resursanvändning All personal är involverad i detta arbete. Uppföljning Uppföljning av arbetet med attityder, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling sker vid läsårets slut. Skolsköterskan gör djupintervjuer i skolår 4 kring välbefinnandet. Efter skyddsronderna diskuteras resultatet med elevskyddsombuden och i samverkansgruppen. Det finns många dokument att tillgå vid bedömning av måluppfyllelsen t.ex.stadens skolundersökning utförd av Utrednings- och statistikkontoret, skolhälsans årliga rapport, skolsköterskornas skadestatistik och personalens och elevernas utvärderingar. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Sid 14 (21) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 95 % År 90 % År 95 % År 95 % År Åtagande: Vi åtar oss att arbeta för att elevernas inflytande och ansvarstagande i det dagliga skolarbetet ska öka. Elevernas individuella utvecklingsplan ska vara välförankrad och tydlig för elever och föräldrar. Att alla elever och föräldrar ska veta vad de individuella utvecklingsplanerna betyder för varje individ. Arbetssätt I Kvarnbyskolan råder demokratiska värderingar där delaktighet och ansvar utvecklas bland elever, föräldrar och personal. Skolan kommer på olika sätt att arbeta med att öka elevernas delaktighet och ansvar. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och uppmuntras till detta. FN:s barnkonvention ska ingå som ett naturligt inslag i undervisningen. I olika samrådsorgan lär sig eleverna den demokratiska beslutsprocessen genom formella påverkansmöjligheter. Genom personalens medvetenhet kommer elevernas ansvar och delaktighet kring sitt arbete i klasserna att utvecklas. Eleverna informeras om de kravnivåer, som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolorna har på dem inom respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande. Föräldrainflytande För de flesta föräldrar sker det viktigaste föräldrainflytandet kring det egna barnet. Detta sker företrädesvis vid utvecklingssamtal mellan förälder, elev och personal minst en gång per läsår. Här diskuteras elevens individuella utvecklingsplan, uppnådda resultat, allmän skolsituation och kommande åtaganden. Genom samtal ökar också föräldrars förståelse för skolproblem och utredningar. Arbetet med föräldrarådet fortsätter med sex träffar per läsår där rektor och personal deltar. I Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier finns anvisningar om vart man ska vända sig med klagomål och synpunkter, vilket i allmänhet först är ansvarig pedagog och därefter rektor. Hänvisning finns också till Utbildningsförvaltningens klagomålshantering
Sid 15 (21) Resursanvändning All personal såväl lärarpedagoger samt fritidspedagoger är involverade i varje elev. Uppföljning Personal- och elevutvärdering sker vid läsårets slut, men också efter avslutat arbetsområde. Föräldrarnas synpunkter inhämtas vid utvecklingssamtal, föräldramöten och spontana skolkontakter. Den dokumentation som finns från elevrådet gås nogsamt igenom i alla klasser. Elevinflytandet har också tagits upp under medarbetarsamtalen. Vårens utvärderingar och skolundersökning visade på en positiv utveckling både vad gäller ansvar och inflytande och elevernas medvetenhet om skolans mål. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 0 Sorterar År Åtagande: Vi åtar oss att bidra till en hållbar livsmiljö genom att sträva mot goda miljöval i matsalen och ett minskat matsvinn. Att eleverna är nöjda med skolmaten och trivs i matsalen samt att de är medvetna om miljö och kostnader. Att matsvinnet ska minska. Arbetssätt Genom upplysning och ökad kunskap få elever att inte kasta mat. Kvarnbyskolan ska deltaga i Svinn-projektet under 2015. I kommande upphandling följer vi stadens intentioner att öka andelen ekologiska livsmedel. Vi ska även försöka öka inslagen av vegetariska rätter.
Sid 16 (21) Resursanvändning Genom ett minskat matsvinn kunna lägga resurser på ett mer varierat matutbud. Uppföljning Via matråd och möten med matleverantör samt ekonomisk uppföljning. Utveckling Att skolan tillsammans med matleverantör utvecklar menyer, mijlökunnande och medvetenhet om mat och mijö. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Åtagande: Vi åtar oss att arbeta för en ekonomi i balans. Kvarnbyskolan ska visa en budget i balans vid årets slut. Arbetssätt Kvarnbyskolan arbetar kontinuerligt med uppfölljning av kostnader och intäkter med hjälp av stadens ekonomisystem. Vi försöker också ha en god framförhållning och hålla oss à jour med elev- och personalförändringar för att kunna göra säkra prognoser. En dialog förs också med kontoansvariga för att kunna förutse kommande inköpsbehov. Vid osäkerhet kring ekonomin kommunicerar vi det med ekonomiavdelningen. I övrigt följs de anvisningar som finns på både personal- och ekonomiområdet för att få korrekt underlag till månadsprognoser och handlingsplaner. Resursanvändning Kvarnbyskolans budget baseras på 410 elever inom grundskola, grundsärskola och fritidshem. Förutom elevintäkterna har skolan en del externa intäkter som framförallt avser ersättning för asylsökande och ersättning för förstelärare. Det socioekonomiska tilläggsanslaget för året är ca 15 mnkr. Skolan använder det socioekonomiska anslaget till fler specialpedagoger och stor lärartäthet. Skolans investeringsbudget 201tkr. Det är ännu inte klart om den ska användas. Kvarnbyskolan har en ingående fond på 2,7mnkr. Vi budgeterar för att den ska vara oförändrad vid årets slut.
Sid 17 (21) Uppföljning Rektor gör budget och prognoser tillsammans med intendent. Intendenten följer ekonomin kontinuerligt och rapporterar avvikelser till rektor. Kontoansvariga följer sina tilldelade budgetar. Utveckling Skolledningen diskuterar och analyserar den ekonomiska processen för föregående år för att hitta och åtgärda brister. Kvarnbyskolan arbetar med att ständigt förbättra sina processer. Resursanvändning Större delen av verksamhetens budget styrs till elevernas lärande. Det socioekonomiska anslaget används till en stor lärartäthet vilket gör det möjligt att arbeta med både språkutveckling och med måluppfyllelse i de olika skolämnena. Rikligt med skönlitteratur liksom stor datatäthet. Den stora lärartätheten innebär att resurserna ligger i klasserna. Speciallärare är knutna till arbetslagen. Parallellt arbetar elevhälsoteamet, som förutom specialpedagoger består av rektor, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator, för bästa möjliga elevstöd. Skolan har inte planerat att använda investeringsbudgeten för 2015. Budget 2015 Alla belopp i tkr Bas 3 Internbudget totalt Grundskola & Fritidshem Grund-särskola Externa intäkter Taxor och avgifter 300 0 0 0 Hyresintäkter 310-10 -10 0 Bidrag 320-988 -988 0 Försäljning av verksamhet och tjänst 330-40 -40 0 Övriga intäkter 390 0 0 0 Summa -1 038-1 038 0 Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter 933-30 999-30 078-921 934-20 461-20 461 0 935 0 0 0
Sid 18 (21) Alla belopp i tkr Bas 3 Internbudget totalt Grundskola & Fritidshem Grund-särskola Summa -51 460-50 539-921 Intäkter totalt summa -52 498-51 577-921 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader 500 43 183 42 351 832 505 401 395 6 Lokalkostnader 510 1 034 1 004 30 Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll 520 239 235 4 530 295 290 5 Förbrukningsmaterial 535 891 881 10 Kosthåll 540 1 836 1 810 26 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta 550 1 661 1 655 6 560 55 55 0 570 0 0 0 Övriga kostnader 590 39 37 2 Summa 49 634 48 713 921 Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga 955 2 864 2 864 0 Summa 2 864 2 864 0 Kostnader totalt summa 52 498 51 577 921 Netto 0 0 0
Sid 19 (21) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4,4 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: Vi åtar oss att vara en attraktiv arbetsplats där personalen trivs och kan utvecklas. Att Kvarnbyskolan är en arbetsplats med gott rykte och där personalen vill vara med att fortsätta utveckla skolan. Resursanvändning All personal ges utvecklingsmöjligheter genom kollegialt lärande och kompetensutveckling för att kunna utföra sina arbetsuppgifter till fullo.
Sid 20 (21) Uppföljning Via medarbetarsamtal och medarbetarenkäten. SVG och det fackliga samarbetet. Utveckling Att se över behovet av nyrekrytering för att skolan ska hålla en hög kunskapsnivå. Skolan arbetar för att ta emot fler VFU-kandidater. Skolan ska med hjälp av förändrat arbetssätt försöka sänka sjukfrånvaron. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31 Övriga frågor Detta läsår satsar vi ännu mer på riktade åtgärder för elever med särskilda behov, så att de kan uppfylla kravnivåerna. Vi arbetar för ett ökat föräldraengagemang. Arbetet med föräldrarådet fortsätter med sex träffar per läsår där rektor och personal deltar. Skolan fortsätter att satsa på genrepedagogik och delar av studiedagarna kommer att ägnas åt utveckling i ämnet. Satsningen förra året ledde till att alla elever i åk 1-6 skrev berättelser till en Nobelpristävling. Dessa bedömdes med hjälp av genrepedagogiken. Satsningen var lyckad och kommer att göras till tradition på skolan. Som en del av fortbildningen har fritidshemmets personal påbörjat ett samarbete med Karlsbergsskolan och Observatorieskolan med personalutbyte mellan enheterna för att kunna utbyta kunskap och erfarenhet.
Sid 21 (21) Kvarnbyskolans samarbete med Idrottslyftet fortsätter under året. Vi får hjälp av en lokalförening med idrotts- och rastaktiviteter. Skolan kommer att påbörja ett samarbete med Berättarministeriet i Järva under vårterminen. Skolan har sedan förra läsåret lördagsmatematik för åk 4 och 5. Dessutom har skolan haft matematikundervisning under alla lov. En grupp har tillsats för att göra om skolans hemsida. Alla klasser har fått en klassblogg.