1 av 21 Herpeskeratit KUNSKAPUNDERLAG (TEORETISK DEL)... 5 Intrduktin... 5 Bakgrund/Definitiner med bildbeskrivning... 5 1. Infektiös epitelialkeratit,... 5 Utbredd infektin med dendriter... 5 Rekurrent infektin dendriter med strmal ärrbildning... 5 Dendrit - Flurescein... 5 Dendrit Rse Bengal... 5 Dendrit - Läkningsfas... 5 Gegrafiskt sår... 5 2. Neurtrfiskkeratpati,... 6 Neurtrfisksårbildning rse bengal... 6 Neurtrfisksårbildning flurescein... 6 3. Nekrtiserande strmal keratit (NSK),... 6 Aktiv strmalkeratit, sekundär epiteldefekt... 6 Inaktiv strmalkeratit... 6 4. Endthelit... 6 Discifrmendthelit med sekundär strmalulceratin... 6 Differentialdiagnser... 7 Krnealabrasi... 7 Krneal ersin, recidiverande... 7 Krnealtulcera... 7 Herpes Zster... 7 Keratit, bakteriell... 7 Keratit, svamp... 7 Keratit, interstitiell... 7 1
2 av 21 Keratcnjunctivitis, Sicca... 7 Frekvens... 7 USA... 7 Internatinellt... 7 Mrtalitet/Mrbiditet... 7 Orsaker (etilgi)... 7 Patfysilgi... 8 Ras... 8 Statusfynd med bildbeskrivning... 8 1. Infektiös epitelialkeratit... 9 Utbredd infektin med dendriter... 9 Rekurent infektin med strmal ärrbildning... 9 Dendrit Flurescein... 9 Dendrit Rse Bengal... 9 Dendrit Läkningsfas... 10 Gegrafiskt sår... 10 2. Neurtrfiskkeratit,... 10 Neurtrfiskt sår... 11 Neurtrfiskt sår... 11 3. Strmalkeratit... 11 3.a Nekrtiserandestrmalkeratit... 11 3.b Interstitiellkeratit... 11 Aktiv strmalkeratit, sekundär epiteldefekt... 11 Inaktiv strmalkeratit... 12 4. Endtelit.... 12 4.a Discifrm... 12 4.b Diffus... 12 4.c Linjär... 12 Discifrmendthelit med sekundär strmalulceratin... 12 2
3 av 21 Symtm/sjukhistria... 13 Ålder... 13 Referenser... 13 TILLÄMPAT KUNSKAPUNDERLAG (Kliniskt beslutsstöd inm verksamheten)... 14 Utredning... 14 Kntrll av funktinsstaus... 14 Prvtagning... 14 Kemlab... 15 Baktlab... 15 Bildchfunktinsmedicin... 15 Radilgi... 15 Klinisk fysilgi... 15 Behandling... 15 Kirurgisk behandling... 15 Medicinskbehandling... 16 Tpikal behandling... 16 Oral behandling... 16 Epitelialkeratit... 16 Strmal keratitchendtelit... 17 Neurtrfiskkeratpati... 17 Läkemedel... 17 Trifluridinephthalmic slutin 1% (Virptic)... 18 Valacyclvir (Valtrex )... 18 Famciclvir (Famvir )... 18 Vidarabine (Vira-A)... 18 Acyclvir (Zvirax )... 18 Ganciclvir phthalmic gel 0.15% (Zirgan )... 19 3
4 av 21 Knsultatin/Remittering... 20 Lkalt... 20 Reginalt... 20 Riket... 20 Rehabilitering... 20 Lkalt... 20 Kmmunen... 20 Länet... 20 Reginalt... 20 Riket... 20 Kntakt med myndighet... 20 Försäkringskassan/sjukskrivning... 20 UPPFÖLJNING... 21 Öppenvård... 21 Slutenvård ch specialistbehandling i öppenvård... 21 Individuellprgns... 21 Förebyggande vård (Förhindra återinsjuknande)... 21 Utvärdering... 21 4
5 av 21 KUNSKAPUNDERLAG (TEORETISK DEL) Intrduktin Bakgrund/Definitiner med bildbeskrivning Herpes simplex virus (HSV) keratit utgör en grupp av hetergena sjukdmstillstånd med ett brett spektrum av kliniska manifestatiner av såväl infektiös sm immunlgisk genes, se bilder enl nedan. Många av tillstånden är vanligast vid rekurrentinfektin men de kan uppträda redan vid primärinfektinen. Man definierar 4 lika tillstånd vid krneal herpesinfektin, se bilder enl nedan: 1. Infektiös epitelialkeratit, Utbredd infektin med dendriter Rekurrent infektin dendriter med strmal ärrbildning Dendrit - Flurescein Dendrit Rse Bengal Dendrit - Läkningsfas Gegrafiskt sår 5
6 av 21 2. Neurtrfiskkeratpati, Neurtrfisksårbildning rse bengal Neurtrfisksårbildning flurescein 3. Nekrtiserande strmal keratit (NSK), Aktiv strmalkeratit, sekundär epiteldefekt Inaktiv strmalkeratit 4. Endthelit. Discifrmendthelit med sekundär strmalulceratin 6
7 av 21 Differentialdiagnser Krneal abrasi Krneal ersin, recidiverande Krnealt ulcera Herpes Zster Keratit, bakteriell Keratit, svamp Keratit, interstitiell Keratcnjunctivitis, Sicca Frekvens USA Incidens ca 20,000 kulära primärinfektiner /år ch > 28,000/år rekurrenta infektiner rapprteras. Utgör därmed en av de vanligaste rsakerna till blindhet i USA. Man uppskattar att minst 500000 patienter är drabbade. Internatinellt HSV infektin är överallt förekmmande ch man beräknar att 1/3 av världsppulatinen upplever rekurrenta infektiner. Mrtalitet/Mrbiditet HSV keratit är den vanligaste rsaken till krneal blindhet i både USA ch västvärlden. Utgör även ledande indikatin för krneal transplantatin. Orsaker (etilgi) Infektiös epitelialkeratit är ett resultat av aktiv replikatin av viriner i krnealt epitel. Mekanismerna bakm neurtrfiskkeratpati vet vi endast lite m. Orsaken är sannlik multifaktriell ch inkluderar bland annat: nedsatt krneal sensibilitet, 7
8 av 21 nedsatt kvalitet i tårfilmen (på grund av nedsatt aktivitet i reflexbågen mellan hrn- hinnan ch tårkörteln till följd av rekurrentainfektinervia n. phthalmicus), txicitet från tpikala drppar, underliggande strmal inflammatin på grund av en aktiv HSV-replikatin i krneavävnad trs föreligga. Nekrtiserandestrmalkeratit uppkmmer på grund av förekmst av aktiv infektin I strmat vilket resulterar i allvarlig destruktiv inflammatrisk vävnadsreaktin. ISK (interstitiellstrmalkeratit) är en antikrpps/kmplement kaskad sm triggas av kvarvarande virala antigen eller ändrat vävnadsantigen inne i strmat. Endthelit trs primärt ber på en immunlgisk reaktin på antigen iendteliala celler men förekmst av levande virus diskuteras även här. Patfysilgi HSV är ett DNA virus sm fta infekterar människan. Infektiner uppträder vid direkt kntakt mellan hud ch/eller slemhinnr ch virus. HSV typ 1 är vanligen rsak till rfacial ch kulär infektin medan HSV typ 2 vanligen transmitteras sexuellt ch förrsakar genital sjukdm. HSV typ 2 kan i sällsynta fall rsaka ögninfektin vid rfacial direktkntakt med såret alternativt nenatalt vid passage genm en infekterad förlssningskanal. Primär HSV-1 infektin uppkmmer vanligen mukkutant i mråden innerverade via trigeminusnerven (CN V). Den är fta asymtmatisk men kan manifestera sm en icke-specifik övre luftvägsinfektin. Efter primärinfektinen kan virus sprida sig från infekterade epiteliala celler till närliggande sensriska nervändsslut varifrån de längs nervaxn transprteras till cellkrpparna i ganglin trigeminalis. Här penetrerar virus DNA cellkärnan där det persisterar i en latent fas. Primär infektin av vilken sm helst av CN V s tre huvudgrenar (phthalmicus, maxillaris eller mandibularis) kan ge upphv till en latent ganglinär infektin. Intraganglinär, interneurnal spridning kan ge upphv till kulär infektin utan föregående primärinfektin. Okulär rekurrent infektin har traditinellt ansetts ber på virusreaktivering i ggltrigeminale med intraaxnalvirinemigratin ch lytisk infektin. Inknklusiva fynd tyder på att viriner även kan ligga latent i värdkrnea ch därigenm förrsaka rekurrent infektin ch dnr-deriverad HSV infektin i transplantatet. En prspektiv multicenterstudie kunde inte påvisa någt samband mellan yttre stressrer (stress, systeminfektiner, slljusexpnering, menstruatin, kntaktlinsanvändande, ögnskada) ch rekurrent infektin. Ej rapprterat. Ras Statusfynd med bildbeskrivning HSV keratit kan indelas i 4 kategrier; 8
9 av 21 1. Infektiös epitelial keratit Karaktäriseras av krneal blåsbildning ch sår med dendrit- ch/eller gegrafisk utbredning. Det tidigaste tecknet på aktiv viral replikatin i epitelet är små, upphöjda ch klara blåsr analgt med de blåsr sm ses vid mukkutan infektin. Dessa blåsr förbises fta vid primärinfektinen. Hs en patient med känd herpesinfektin kan dessa ses hs patienten redan innan uttalade symptm. Inm några timmar sammansmälter blåsrna I ett dendritliknande mönster. Vid immunkmpressin kan sjukdmen stanna vid blåsbildning. Vid prgress utvecklas vanligen en central epiteldefekt med dendritutseende, det vanligaste fyndet vid epitelial sjukdm. Egenskaper hs den typiska dendriten inkluderar: linjär förgrening med, bulber, svullet epitel paralesinellt vilket vanligen innehåller levande viriner ch central ulceratin genmbasalmembranet Vid prgress försvinner den linjära begränsningen ch utbredningen antar en bild sm mer liknar en karta eller ett gegrafiskt sår. Svullna epiteliala kanter med levande viriner skiljer tillståndet från de släta kanterna man ser vid ett neurtrfiskt sår. Utbredd infektin med dendriter Rekurent infektin med strmal ärrbildning Dendrit Flurescein Dendrit Rse Bengal 9
10 av 21 Dendrit Läkningsfas Gegrafiskt sår ntera de upphöjda svullna kanterna i devitaliserat epitel paralesinellt indikerande aktiv virusreplikering. 2. Neurtrfisk keratit, Neurtrfiskkeratpati utvecklas hs patienter med tidigare epitelial sjukdm.traditinellt betraktat sm varken infektiös eller immunlgisk betingat utan harantagits ber på nedsatt krneal sensibilitet ch sämre befuktning inte minst på grund av txisk vävnadsfunktin med virusdödande preparat. Det finns dck data sm tyder på att aktiv HSV-replikatinäven kan förekmma i persisterande paralesinellaepiteldefekter De tidigaste tecknen på NK inkluderar: regelbunden hrnhinneyta, punktataepitelersinervilka, kan prgrediera till persisterande epiteldefekter med eventuell strmalulceratin. I kntrast till de irreguljära ch svullna kanterna kring ett infektiöst gegrafiskt sår uppvisar NK vanligen val frm vanligen centralt eller paracentralt inferirt belägna i den interpalpebrala fissuren med ickesvullnakanterch nedsattkrnealsensibilitet. Kmplikatiner till NK inkluderar bland annat: strmalärrbildning nevaskularisering nekrsch perfratin. 10
11 av 21 Neurtrfiskt sår Neurtrfiskt sår 3. Strmal keratit Krnealstrmal inflammatin kan ses redan vid primärinfektin eller sekundärt till infektiös epitelipati, neurtrfiskkeratpati eller endtelit. Det föreligger två frmer av strmalt engagemang: Karakteriseras av; Nekrtiserande strmal keratitch ISK (interstitiellkeratit). 3.a Nekrtiserandestrmalkeratit täta strmala infiltrat ulceratin ch vävnadsnekrs till följd av virusreplikatin i strmalakeratcyter med kraftig immunlgisk reaktin kan leda till smältning ch perfratin inm en mycket krt tidsperid.användandet av tpikalt krtisn utan antiviralt skydd trs vara en riskfaktr. 3.b Interstitiellkeratit Är en vanlig manifestatin vid krniska recidiv. En antikrpps-kmplement kaskad gentemt virala antigen i strmat trs varabakmliggande rsak. ISK kan debutera kliniskt sm fkala, multifkala eller diffusa infiltrat, utfällning av immunkmplex i ringfrm, nevaskularisatineller spökkärl på alla nivåer i krnea, ibland ses även signifikant inflammatin i främre segmentet. strmalärrbildning kan permanentas vilket I värsta fall leder till djup synnedsättning. strmalt engagemang kan dessutm leda till uveit ch/eller trabekulit med sekundärglaukm. Aktiv strmalkeratit, sekundär 11
12 av 21 epiteldefekt Inaktiv strmalkeratit 4. Endtelit. Kliniskateckenkanvara: kerattiskaprecipitat(kp) med överliggande strmalt ch epitelialt ödem på grund av nedsatt funktin i underliggande endtel, avsaknad av tätt strmalt infiltrat ch/eller kärlinväxt mild till mderat irit ses fta. En immunlgisk reaktin mt virala antigen endtelialt trs utgöra underliggande patgenes. Aktiv virusreplikatin kan dck spela en rll. HSV endtelit klassificeras sm: 4.a Discifrm runtkrnealt ödem centralt eller paracentralt med en klar demarkatin mellan angripen ch icke angripen vävnad. stellata precipitat. kan utgå från en tidigare discifrm lesin. 4.b Diffus Se van, dck inte lika tydligt rundad ch väldemarkerad. 4.c Linjär uppträder sm en linje av precipitat med central lkalisatin med utstrålning från limbus, fta tillsammans med paralesinellt randödem sm följer den linjära utbredningen. det linjära mönstret kan vara sektriellt eller cirkumferent ch kan anta ett mer rakt eller slingrigt utseende. Discifrmendthelit med sekundär strmalulceratin 12
13 av 21 Symtm/sjukhistria Patienten anger vanligen: Smärta: Ju fler recidiv dest mindre värk. Sjukdmen påverkar hrnhinnesensibiliteten negativt ch det är inte vanligt att patienter med anamnes på frekventa recidiv faktiskt inte har nt alls. Primärinfektinen är dck vanligen smärtsam m den inte skett via intraaxnal spridning. Ftfbi Nedsatt syn Tårflöde Rött öga Recidiven kan vara kända eller kända. Patienter med strmalt engagemang har en signifikant ökad recidivrisk någt man inte ser i samma utsträckning hs patienter med ett epitelialt engagemang. Ålder Vanligast i vuxen ålder med manifestatiner långt efter primärinfektinen. Det förekmmer dck hs små barn ch då vanligen med epitelengagemang ch prprtinellt hög risk för binkulärt engagemang, hög recidivfrekvens samt risk för amblypi m i amblypiåldern Referenser e-medicin: http://emedicine.medscape.cm/article/1194167-verview Smittskyddsinstitutet: http://www.referensmetdik.smi.se/w/kemoterapi_vid_mykotiska_%c 3%96GONINFEKTIONER 13
14 av 21 TILLÄMPAT KUNSKAPUNDERLAG (Kliniskt beslutsstöd inm verksamheten) Utredning Kntrll av funktinsstaus Prvtagning Diagnsen vid keratitkan vara svår. Terapi bör därför alltid föregås av utstryk ch dling med resistensbestämning. I förkmmande fall kan persnal från baktlab hjälpa till med detta. Be persnalen i receptinen ringa efter assistans. Under jurtid nås baktlab på telefnnummer: Schematiskt kan dling tillgå enligt nedan, se bild: 14
15 av 21 Kemlab Avhängigt behandling. Systembehandling med en del virusdödande mediciner kräverbl kntrll av elektrlyter ch njurfunktin eftersm dsjustering skall göras vid njurpåverkan. Baktlab HSV keratit är I 1.a hand en klinisk diagns sm baseras på klinik ch statusfynd. Lab prver kan hjälpa till att knfirmera misstänkt agens i atypiska fall men negativt utfall utesluter inte diagnsen. Cytlgi: Epitelskrap kan med Giemsafärgning påvisa multinukleära jätteceller vilka härrör från sammansmältning av infekterade epitelceller med intranukleäravirininklusiner. Negativ cytlgi utesluter dck inte HSV-infektin. Virusdling tagen inm flera dagar efter debut innan behandling påbörjats har en sensitivitet på 70% ch medger subgruppering av virustyp. Flera lika dlingstekniker finns tillgängliga. HSV antigen detektin exemplvis ELVIS (EnzymeLinkedVirus Inducible System) är mycket specifika för att påvisa herpesinfektin men begränsas av låg sensitivitet. Celldlingförrekmenderasnär ELVIS utfallernegativt. PCR (Plymerasechainreactin) från tårvätska, krneaepitel, kammarvatten, eller krneal knappbipsi kan påvisa virus DNA vid atypisk keratit eller keratuveit. Testetskiljer dck intemellan latent elleraktivinfectin. Bild ch funktinsmedicin Hög upplösande ptisk kherenstmgrafi (OCT) kan kmma att användas i ett framtida diagnstiskt scenari. Ingår ej sm rutinåtgärd. Se radilgi. Radilgi Klinisk fysilgi Behandling Kirurgisk behandling Irreguljär astigmatism kan eventuellt krrigeras med hård gas-permeabel kntaktlins. Penetrerande keratplastik kan bli nödvändigt m palescent ärrbildning föreligger centralt. Litet descmetcele eller perfratin vid aktiv inflammatin kan kräva 15
16 av 21 Vävnadstäckning (täckning med knjunktiva Gundersens flap ) bandagelinseller transplantatin med amninhinna. Krneal transplantatin görs med fördel på ett behandlat öga I stabil läkning med så låg aktiv inflammatin sm möjligt. Prgns för graftöverlevnad är ca 80% i situatin enligt van. Antiviral perral prfylax i sb m transplantatin rekmmenderas. Medicinsk behandling Epitelialkeratit självläker vanligen inm 3 veckr. Ratinalen för behandling är att minska strmal skada ch ärrbildning. Epitelialdebridering av kan utföras vilket avlägsnar viriner ch viralt antigen vilket kan inducera strmalkeratit. Antiviral terapi lkalt eller ralt är en effektiv behandling vid epitelial herpesinfektin. Tpikaltganciclvirhar Lågtxicitet Kräver färre applikatinstillfällen jämfört med beredningar sm innehåller Trifluridine eller Vidarabine. Kliniskt svar på tpikal behandling ses vanligen inm 2-5 dagar med fullständig reslutin efter 2 veckr. Tpikal behandling skall inledas aggressivt ch trappas ut efter kliniskt svar inm 10-14 dagar. Vanligen med ögnsalva Zvirax 5 ggr/dag i 5 dagar ch därefter 3 ggr/dag i 1 vecka. Defektläkt epitel efter 2-3 veckr indikerar: txiskpåverkan neurtrfisktinslagellerväldigtsällan resistens. Vidarabine är fta effektivt vid resistens mt trifluridine eller acyclvir. Oral behandling Epitelialkeratit Acyclvirper s (2 g/dag) har visat sig vara lika effektivt sm tpikal behandling utan vävnadstxicitet. Perral behandling blir allt vanligare ch används nu inte minst vid: känd OSD (cularsurfacedisease) med högrisk för kmplikatiner på grund av vävnadstxicitet immunsuppressin behandling av barn. Det är inte vanligt att både tpikal ch ral behandling kmpletterar varandra i den inledande behandlingen där tpikal behandling för- 16
17 av 21 slagsvis kan avslutas redan efter 3-5 dagar för att minimera vävnadstxiciteten. Valaciklvir (Valtrex ; maxds 1 g x3) ges mindre fta jämfört Aciklvir (maxds 800 mg x5). Lämplig perral ds vid epitelialherpeskeratit är inte känd. Strmal keratit ch endtelit Behandlas i kmbinatin med Tpikala sterider Frekvent tpikal kan övervägas m inte samtidig epiteldefekt föreligger. Dsen titreras ut berende på kliniskt svar till lägsta möjliga för att kntrllera inflammatinen. Antiviral terapi: Samtidig antiviral behandling minskar risken för lytiskepitelialkeratit. Optimal dsering eller administratinssätt är inte bestämt. Vanligen kmbineras tpikal antiviral behandling med tpikala sterider med samma drppfrekvens tills steridbeh kan reduceras till 1 drppe/dag eller mindre. Ett alternativ är Aciklvirpers (1-2 g/dag) vilket ger terapeutiska kncentratiner i kammarvattnet vilket kan vara mer effektivt än drpparvidkeratuveit. Vid nekrtiserandestrmalkeratit är även systembehandling att fördra med tanke på mindre vävnadstxicitet. Neurtrfisk keratpati Behandlas med: Tårersättningsmedelutanknserveringsmedel Eyelid patch Bandagelins Autlgt serum All tpikal behandling med ptentiell vävnadstxctet skall undvikas. Tarsrafi skall övervägas m defektläkning trts åtgärder enligt van. Strmal förtunning med risk för perfratin kan kräva ytterligare kirurgi: PKR i lugnt skede eller Transplantatin med amninhinna. Patienter med täta recidiv kan vara hjälpta med perral prfylax behandling under längre tid: Valciklvir 500 mg x1 eller Aciklvir 400 mg 1x2. Antiviralapreparat används för att; Inhiberavirusreplikatin. Läkemedel 17
18 av 21 Tpilala sterider används för att: Minska vävnadsdestruktinen sekundärt till det inflammatriska svaret ivärdkrnea. Antibakteriella ögndrppar/salva används för att; Förhindra uppkmst av en sekundär bakteriell infektin inte minst under pågående steridbehandling. Trifluridine phthalmic slutin 1% (Virptic) Strukturanalg med thymidine, Inhiberar viralt DNA plymeras, Bra penetratin genm krnea Högre läkningsfrekvens än andra tpikala preparat. Om uteblivet kliniskt svar inm 7-14 dagar överväg terapibyte Mer vävnadstxiskt jämfört aciklvir. Valacyclvir (Valtrex ) Prdrugsm snabbt knverterar till aciklvir. Ger högre serumkncentratiner ch lägre dser. Dyrare än aciklvir men sannlikt lika effektivt med batter följsamhet. Optimal dsering vid ögnsjukdm är inte fastställt. Famciclvir (Famvir ) Prdrugsm bitransfrmeras till aktiv metablit penciklvir. Inhiberar viral DNA syntes/replikatin. Använt framgångsrikt vid genital herpe. Effekt vid HSV keratit studeras. Vidarabine (Vira-A) Adenin analg Interfererar med tidiga steg i DNA-syntesen. Mindre effektiv än trifluridine vid behandling av gegrafiska sår men fta effektiv vid resistens mt; Trifluridine ch/eller Aciklvir. Byt behanling m ingen förbättring ses inm 7 dagar eller inkmplett reepitelialisering inm 21 dagar. Allvarlig infektin kan kräva långtidsbehandling. Efter fullständig epitelialisering frtsätt behandling x2 i ytter 7 dagar innan utsättning. Acyclvir (Zvirax ) Syntetisk guansin analg sm behöver aktiveras av viralt thymidin kinas. Aktiverat aciklvirtrifsfat kncentreras 50-100 ggr I HSV infekterade celler där de; 18
19 av 21 Inhiberar viralt DNA plymeras via irreversibel bindning mellan plymeraset ch DNA- kedjan. Detta häömmarkraftfullt virustillväxt med en minimal påvekan på icke infekterade celler. Oral behandling med 2 g x2 xx har visat sig lika effektivt sm tpikal behandling vid epithelialkeratit med fördelen ingen vävnadstxicitet. Ganciclvir phthalmic gel 0.15% (Zirgan ) Acyklisknuklesidanalg med 2'dexyguanasine. Phsphrylerar först till mnfsfatfrm via viruskdad prtein kinase hmlg, Därefter till di- ch trifsfat via cellens kinas vilket leder till Högre kncentratin i virusinfekterade celler. Ansesinhibera HSV-replikering via kmpetitiv inhibitin av virus DNA plymerasch inkrprering med viralt DNA vilket förrsakar avslut av viralt DNA-elngering. Precis sm aciklvir verkar ganciklvirvirstatisktch med effekt endast på replikerande virus. 19
20 av 21 TILLÄMPAT KUNSKAPSUNDERLAG (Kliniskt beslutsstöd mellan verksamheter) Knsultatin/Remittering Individuell handläggning men kntakt med extern kmpetens enligt tabell rekmmenderas: Kmpetenscentra Kmpetens Telefnnummer Umeå universitetssjukhus Dr Bendhig, Anders Baktlab Sunderby sjukhus Infektinskliniken Sunderby sjukhus Dr Byström, Berit Dr Cettner, Peter Sökare: 93291 Mbil: 070-3438819 Arbete: (0920) - (2)82736 Dr Österlind, Anders Sökare: Inga lkala skillnader Se lkalt Se reginalt Lkalt Reginalt Riket Rehabilitering Lkalt Kntakt med syncentralen kan vara aktuellt berende på mfattning, prgns ch funktinsstatus på andra ögat. I förekmmande fall av värde att initiera kntakten via remiss så tidigt sm möjligt. Kmmunen Eventuellt behv av vårdplanering enligt rutin m funktinsnedsättningen beräknas bli bestående ch annan bendefrm kan bli aktuellt. Se kmmunen. Se länet. Se reginalt Länet Reginalt Riket Kntakt med myndighet Försäkringskassan/sjukskrivning Individuell bedömning. 20
21 av 21 Individualiseras. UPPFÖLJNING Öppenvård Patienter med HSV-keratit skall kntrlleras med individuella intervall tills sjukdmen är inaktiv. Vid misstanke på infiltrativekeratit dla med avseende på: Virus, Svamp ch Bakterier. Vid avvikelse från förväntad läkning misstänk: Tpikalkrneal txicitet, Neurtrfiskkeratpati Fördröjdläkningkankräva: Utsättningav tpical behandling Kirurgi: Transplantatin med amninhinna Tarsrafi Vävnadstäckning Bandagelins. Slutenvård ch specialistbehandling i öppenvård Kntakt med krneal specialist kan bli nödvändigt. Individuellprgns Grad av synnedsättning berr på utbredning av krneal ärrbildning. Förebyggande vård (Förhindra återinsjuknande) Frskning kring HSV-vaccinering pågår. Dessa vacciner riktar sig uteslutande mt HSV-2 ch genital herpes men krsprtektin föreligger ch kan sålunda förebygga även HSV-1 infektiner. Det finns dck vissa farhågr att immunsvaret vid bsterds kan förrskakaexacerbatin av strmalherpeskeratit. Utvärdering Se vårdåtgärd Knvalescens Z54: Enkätutskick efter behandling vid diagns A422 Kanske bättre m ICF-kd? 21