2 : 1 Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att skapa en god arbetsmiljö för barnen och eleverna, då det gagnar deras välbefinnande under den tid de finns i förskola och skola. Förskolan och skolan har också till uppgift att bygga barns och elevers sociala kompetens och att överföra samhällets normer och värden som en förberedelse för vuxenlivet. Dessa båda uppdrag är mycket tydligt beskrivna i förskolans och skolans olika styrdokument. Ett bra arbetsklimat och en trygg förskola och skola är en förutsättning för att barn och elever skall kunna ta till sig kunskaper och utveckla färdigheter. Lägger man till en tydlig fokusering på kunskaper, så är det samma grundläggande förutsättningar som skapar framgång i trygghetsarbetet och som ger skolor studieframgång. Det finns alltså ingen motsättning mellan skolans fostrans- och kunskapsuppdrag, utan dessa är intimt förknippade med varandra. Detta synsätt framgår av skolans olika styrdokument och finner även stöd i den forskning som finns. Det är en rättighet att, som barn och elev, få utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan och skolan skall vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är också en förutsättning för att man skall kunna utveckla sin självkänsla. Det är viktigt att all personal har ett medvetet förhållningssätt till värdegrundsfrågorna och att det präglar förskolans och skolans vardagsarbete. Förskolan och skolan är unika arbetsplatser med tanke på den mängd mänskliga möten som sker där under en arbetsdag. Arbetet med värdegrunden måste alltid ha högsta prioritet. Alla skolor och förskolor är numera konkurrensutsatta och det finns förmodligen inget bättre konkurrensmedel än en trygg och bra miljö.
2 : 2 Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som kan få kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen, 6 kap 10 ) Trygghetsarbetet har ett vidare perspektiv beträffande arbetet med värdegrundsfrågorna än arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har. Det senare kan ses som en del av trygghetsarbetet.
2 : 3 Barn & Ungdoms förvaltningsledning har bestämt att planerna för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall benämnas Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Detta för att använda samma begrepp som finns i aktuella lagar och allmänna råd. Det hindrar dock inte att planen ingår som ett kapitel i, eller som en del av, en Trygghetsplan som beskriver ert trygghetsarbete, arbetet med att skapa trygga och goda lärandemiljöer, i förskolan och skolan i en vidare mening. Det är angeläget att all personal i förskolan och skolan är väl förtrogen med hur deras Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är utformad samt har kunskap om vad som förväntas av var och en. Det bör vara klart för samtliga vem som gör vad och när och hur när det gäller olika insatser och åtgärder. Det är också av stor vikt att personalen har god kunskap och hög kompetens inom detta ämnesområde. Det är till exempel viktigt att kunna bedöma om det är en mobbingsituation eller en konfliktsituation eftersom åtgärderna för att lösa situationen avsevärt skiljer sig åt. Det är väsentligt att de vuxna har ett gemensamt förhållningssätt i angelägna frågor. Det innebär givetvis inte att man måste tycka lika i alla frågor. Oordning i klassrummet är en grogrund för kränkningar i olika former. Det är viktigt att all personal är tydlig med vad barnen och eleverna får och inte får göra samt har en beredskap för att snabbt kunna reagera mot olika former av negativt gränsöverskridande beteende. Olika undersökningar visar att även personal kränker elever. För alla inblandades skull och för förskolans och skolans trovärdighet är det mycket viktigt, och även lagstadgat, att man har en beredskap för att hantera personals kränkningar av barn och elever.
2 : 4 Värdegrundsarbetet är av övergripande karaktär och kan ibland upplevas som abstrakt. När det gäller Trygghetsarbetet så är det därför viktigt med ett tydligt och medvetet ledarskap på samtliga nivåer inom Barn & Ungdom. Alla vuxna i förskolan och skolan är ledare och därmed föredömen. I arbetet med värdegrundsfrågorna finns tyvärr inga snabba, enkla lösningar. Det är ett strukturerat, målmedvetet och långsiktigt arbete som ger resultat. Det är därför viktigt att ha löpande diskussioner och komma ihåg att trygghetsarbetet är en ständigt pågående process. Cheferna inom förskola och skola har en avgörande roll när det gäller att strukturera upp, ange färdriktningen och tillsammans med barn, elever och personal driva trygghetsarbetet på respektive enhet. Det innebär givetvis inte att cheferna är utförare i alla avseenden. Chefer och personal har möjlighet att få stöd i trygghetsarbetet i form av coachning. Stödet ges av personal på BIG. Givetvis så har vårdnadshavare och det omgivande samhället betydelse för hur barnen och eleverna mår. Trygghetspärmens frågeställningar handlar dock i första hand om personalens insatser för att skapa trygga och goda lärandemiljöer för barn och elever i åldrarna 1-16 år. Eftersom varje enhet är unik så måste man själv analysera sina behov och utifrån dessa välja lämpliga insatser. Det innebär att insatserna kommer att skilja sig mellan olika skolor och förskolor. Trygghetspärmen är ett självhjälpsmaterial och är i första hand utformat för att stödja ett processinriktat arbetssätt. Personalen får stöd i att diskutera sig fram till enhetens förhållningssätt i olika frågor och stöd i att utarbeta olika insatser för att skapa trygga och goda lärandemiljöer. Detta arbetssätt får även stöd i forskningen. I Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning går att läsa, Utvärderingen pekar på att arbetet mot kränkningar och mobbning skall bedrivas utifrån skolans egna förutsättningar, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med hela skolans personal och elever delaktiga. (Skolverket 2011, s24). Trygghetspärmen innehåller även avsnitt med kunskapsöverföring och idéer på hur man kan arbeta.
2 : 5 Varje enhet bestämmer själv vad man vill arbeta med och hur man använder Trygghetspärmen. Barn & Ungdoms ledning kan dock välja att driva någon speciell fråga. Då kan vissa kapitel eller avsnitt i Trygghetspärmen vara ett stöd i arbetet med just den frågan. För att kunna utveckla trygghetsarbetet är det betydelsefullt med ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta skall vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Utvärdering av enhetens arbete med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Skolverkets modell för kvalitetsarbete följer fyra faser, se även kapitel Kvalitetsarbete. Man har valt att kalla dessa faser: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Var är vi? Alla förskolor och skolor har olika förutsättningar och har hunnit olika långt i trygghetsarbetet. Ett sätt att strukturera upp arbetet är att göra en lägesbedömning. Det kan ske genom till exempel barn- och elevenkäter, barn- och elevintervjuer och personalen kan genomföra en självskattning, se även kapitel Självskattning. Bedöm hur ni förhåller er till era mål när det gäller trygghetsarbetet. Vart ska vi? Efter lägesbedömningen så går ni vidare till nästa fas i processen. Den innefattar gemensam tolkning av uppdraget, se även bilagor Styrdokument. Formulera visioner och mål, identifiera resurser samt besluta om åtgärder.
2 : 6 Hur gör vi? Utifrån lägesbedömningen, prioriterade mål, beslutade åtgärder och tillgängliga resurser, måste lämpliga insatser formuleras och planeras. Trygghetspärmen är upplagd så att varje enhet, utifrån sina egna förutsättningar, själv kan välja vad man vill arbeta med i materialet, se även kapitel Trygghetspärmens struktur. Trygghetspärmen är utformad för att ge personalen stöd i att diskutera sig fram till enhetens förhållningssätt i olika frågor och stöd i att utarbeta olika insatser för att skapa trygga och goda lärandemiljöer. Ni kan också välja delar i Trygghetspärmen som ni bearbetar och anpassar till era egna förutsättningar. Hur blev det? För att veta hur det har gått, sker en granskning av vad som har gjorts och vad det har lett till. Uppföljning och utvärdering är en central del i kvalitetsutvecklingsarbete. Utvecklingsarbete tar aldrig slut. Nu börjar arbetet om igen. Var är vi? Vad blev resultaten? Har målen uppnåtts, och i vilken grad? Vad fungerade bra, eller dåligt? Vilka lärdomar tar vi med oss i det fortsatta arbetet? Anledningen till att Trygghetspärmen är i pärmformat är att den löpande ska kunna förändras och fyllas på med ny forskning, nya erfarenheter och idéer, nya lagar med mera. Ni kan även ta in ert egna värdegrundsmaterial i pärmen. Detta gör att Trygghetspärmen kan bli ett levande material som stöd för er i trygghetsarbetet. Förhoppningen är att Trygghetspärmen skall upplevas som ett stöd för er i det långsiktiga arbetet med att skapa trygga och goda lärandemiljöer. Lycka till Pelle Matton, BIG