Etableringskurs för nyanlända

Relevanta dokument
- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Här ger vi dig några tips om bl a din roll, dina arbetsuppgifter, hur du kan få stöd från konsulenter och hur du kan använda ledning och kollegor i

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lära och utvecklas tillsammans!

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Mentorsprojektet. Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm

Trainee för personer med funktionsnedsättning

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Individuella utvecklingsplaner IUP

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Laestadiusskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

Plan mot kränkande behandling och diskriminering - skolan

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Lärlingsgymnasiet i Sverige ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Idrottens Organisationsledarlinje Ämnesplaner (med reservation för eventuella ändringar)

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Samhälle, samverkan & övergång

Att överbrygga den digitala klyftan

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Förarbete, planering och förankring

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning Nyköping

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

ARBETSPLAN

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ


Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Projektet Yrkesmentorer inom Rotary

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Arbetsplan för KF Gymnasiet KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, STOCKHOLM Tel /81 Fax

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Vår vision: Självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle

VERKSAMHETSÅRET Lund, 29 september Alumniföreningen vid LTH. Verksamhetsåret Syfte & Vision. - Verksamhetsområden

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

ACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Trimsarvets förskola

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Projektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vägskälsdag 2 februari 2014

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Likabehandlingsplanen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Full fart mot Framtiden

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Transkript:

Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning, mentorskap och entrepenörskap

Etableringskurs för nyanlända - folkbildning med entreprenörskap i centrum Bakgrund Regeringen har i höstbudgeten satsat på folkhögskolorna som en aktiv part i integrationsarbetet. Vi får möjlighet att ta fram särskilt utformade utbildningar för nyanlända invandrare, särskilt personer med kort utbildningsbakgrund. Det kan t ex handla om sammanhållande utbildningar som omfattar träning i svenska språket som orienterande och arbetslivsförberedande insatser. Arbetsförmedlingen får för detta uppdrag använda 40 miljoner kronor 2014, 60 miljoner kronor 2015 samt 80 miljoner kronor 2016 och 2017. Folkbildningen får totalt drygt 3,2 miljarder per år fördelat på studieförbund och folkhögskolor. 1. Mentorskap Kursen står på tre ben; 1. Mentorskap 2. Utbildning 3. Socialt entreprenörskap Vi skapar en utbildning utifrån de nyss beskrivna förutsättningar, där kärnan är ett praxislärande som bygger på mentorskap, nätverksbyggande och socialt företagande. Tanken är att en grupp på två- tre nyanlända kopplas ihop med en mentor, som tar in de nyanlända i sitt vardagsliv några timmar per vecka. De nyanlända får följa med till mentorns olika världar och se och uppleva både det civila och det professionella Sverige. Mentorerna har i sin tur mentorsledare som följer upp och ger råd. Mentorerna och mentorsledaren hämtar vi från det civila samhället, i detta fall från lokala kyrkor och idrottsföreningar. Av erfarenhet vet vi att det sociala nätverket är av avgörande betydelse för en lyckad etablering på arbetsmarknaden. Med ett mentorssystem ökar möjligheterna till integration i samhället, nätverksbyggande och skapande av nya arbetstillfällen Vårt mål är att varje deltagare ska känna och förstå att han eller hon är en resurs för andra i samhället. Vi vill skapa en lärande och trygg miljö där det är nära till samtalet och att kursen andas att det är på riktigt. 2. Utbildning Deltagaren ingår i en mentorsgrupp för gruppsamtal och reflektion där pedagoger och mentorer kan leda läroprocessen framåt genom att successivt utvärdera, vecka för vecka. Huvudpedagogen är lärare med inriktning på ämnena svenska, svenska som andraspråk samt religion. Denna

kombination skapar förutsättningar för lärande samtal som rör både språkliga kompetenser och demokratifrågor. Pedagogerna och mentorerna kommer att utgå från sex olika teman : 1. Privatekonomi 2. Entreprenörskap och arbetsmarknad - hur blir jag en aktiv del av ett socialt nätverk 3. Vem är jag? Om identitet och självbild (demokratiperspektivet) 4. Hälsa och friskvård 5. Jag en resurs? Om att se sitt nätverk som vägen till ett arbete och en väg in i det nya landet 6. Religionsdialog (demokratiperspektiv) 3. Socialt företagande Entreprenörskap är inte det mest frekventa ordet inom folkbildningen, men borde kanske vara det då det är i just den privata sektorn, bland entrepenörer, som många tjänster skapas. Genom att hjälpa deltagaren att se på sig själv som en resurs, vill vi skapa ett entreprenöriellt fokus. Tanken är alltså att folkhögskolans huvudmän och det civila samhället ska bidra till att de satsade medlen från statens sida får ett mervärde genom en aktiv delaktighet i utbildningsprocessen där människor med ett personligt engagemang ger mer än vad de får betalt för. Grundtanken är således att länka ihop de nyanlända med det civila samhället för generera nätverksbyggande relationer, som i sin tur skapar förutsättningar för arbete och egenföretagande. Tillsammans med kursledaren, (10 års erfarenhet av egenföretagande inom musik- och mediaproduktion), kommer deltagaren att identifiera förutsättningar för eget företagande. Vi gör tillsammans med deltagaren en individuell analys av kunskaper, drömmar, idéer, drivkrafter och kompetenser. Allt för att stärka självkänslan och identiteten som en presumtiv företagare. Kommer alla kursdeltagare att bli egna företagare? Nej, det tror vi inte. Däremot vill vi stärka självbild och självkänsla så intresset för eget företagande är realistiskt. Etableringskursen för nyanlända här i Jönköping ser nätverkande som en vital och realistisk plattform att introducera. Vi skiljer på det inre och det yttre nätverket, för att göra en distinktion genom de två nätverksringar; den inre och den yttre. Den inre nätverketsringen Den inre nätverksringen består bland annat av de teoretiska temaområdena som deltagarna går igenom under kursen. T.ex hälsa och friskvård, entreprenörskap och arbetsmarknad, och blir växthus eller träningsplatser för företagande. Drömmar och idéer bearbetas och utvecklas, för att om möjligt på sikt, kunna utvecklas till affärsidéer som genererar självgående företag. Här behövs ett fysiskt centrum, en mötesplats, och det tror vi att vi har genom de lokaler detta projekt härbärgeras i, Backstage, en del av Pingst Jönköpings fastighet. Här finns en kafémiljö med trådlös nätverksmiljö. Vi har också ett nära samarbete med June Folkhögskola där datorsalar och fotosalar skapar kreativa förutsättningar för spännande projektutveckling. Att synas är viktigt och dessa redskap är hjälp för

att kunna marknadsföra sig själv. I början handlar det om enkel kommunikation, för att så småningom växa till presentationer av olika projekt och idéer. Den yttre nätverketsringen Den yttre nätverksringen består av företag som är villiga att ta emot praktikanter, nya vänner. Ett mål är att det är företag där projektets mentorer finns involverade. Utifrån dessa företag skapar vi ett företagsnätverk som blir nya vänner för deltagarna. Ledorden för projektet är VÄNNER, KUNSKAP och ARBETSLIV. Syfte Vi vill hjälpa kursdeltagarna på Etableringskursen för nyanlända att få en stärkt självbild och självkänsla - Jag är en resurs få ett kontaktnät (nätverk) bland svenskar som ger nya vänner förutsättningar att kunna etablera sig på arbetsmarknad förutsättningar att kunna etablera sig i samhället med det övergripande syftet att ge våra kursdeltagare de allra bästa förutsättningar för en lyckad etablering i det nya landet. Mål Det vi ser framför oss är nyanlända vänner som kommer in i samhället, lär sig språket, deltar i samtal och är engagerade i nya vänner. De har lärt sig den svenska arbetsmarknaden och vet hur de ska nå sina individuella mål med sitt liv, utbildning och/eller yrke. De har provat på ett yrke och/eller har börjat planera att startat ett företag. Tydliga delmål ingår i strategin för att nå huvudmålen, dessa utvärderas löpande. Kursen leder till Ett nätverk i lokalsamhället där deltagaren är känd och eftertraktad med egna kontakter hos såväl företag och ideella föreningar, som personliga relationer med gammelsvenskar. Detta uppnås genom mentorssystemet där deltagaren i ett socialpedagogiskt program blir delaktig i mentorns nätverk. Kunskaper om grundläggande värden i samhället som t.ex. respekt för oliktänkande, jämställdhet och tolerans. Detta uppnås genom bearbetning och reflektion kring veckans tema. Detta avhandlas dels på en mer informell basis under tiden med mentorn, dels i större forum när mentorsgrupperna träffas.

Kunskaper om viktiga egenskaper för anställningsbarhet. Detta uppnås dels genom samtal i den lilla mentorsgruppen och med mentorns arbetsgivare, dels genom individuell analys med kursledaren. Insikt och delaktighet i föreningslivet och kulturen. Detta uppnås genom delaktighet i mentors föreningsliv som även inkluderar kulturupplevelser. En självbild som bygger på att jag är en resurs i samhället. Detta uppnås dels genom den individuella analysen, dels genom praktiskt arbete i de sociala företag som nätverkar med utbildningen. Ett utbildningstema är Vem är jag? som bearbetar självbilden utifrån Varifrån? Varför och vart? En viljeinriktning hos deltagaren att bli självförsörjande och oberoende av bidrag där ovanstående målsättningar skapa förutsättningar. Detta uppnås genom att deltagaren ser egenförsörjning som ett rimligt mål men också känner trygghet i mellanmänskliga relationer som kan bidra till i processen mot självständighet. Tidplan Februari 2014 Projektstart (i Jönköping startar kursen 28 februari 2014) September 2014 Projektavslutning, men med möjlig förlängning med nya kurser. Projektorganisation Huvudman: Mariannelunds Folkhögskola i samarbete med Pingst Jönköping (lokaler och nätverk) Styrgrupp: Jan Nilsson (rektor) Ricard Hulteke (kursledare) Christer Tornberg (mentorsledare) Projektledare: Ricard Hulteke den 26 februari 2014 Ricard Hulteke Projekt- och kursledare vid Mariannelunds Folkhögskola med lokal verksamhet i Jönköping