»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«

UTBILDNINGSCENTER AUTISM www.autism.se»ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«utvärdering AV FEMDAGARSUTBILDNING I REGI AV UTBILDNINGSCENTER AUTISM. LINDA PETERSSON 2012-12-23

Under 2012 har jag, Linda Petersson, i Utbildningscenter Autisms regi arbetat med en utvärdering av utbildningen»ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«. Utvärderingen som bygger på enkäter och intervjuer har resulterat i den här rapporten. Jag är specialpedagog och har under flera år arbetat som pedagogisk ledare i ett skolområde för elever med autism i Malmö. För närvarande arbetar jag inom ett projekt i Malmö Stad. Jag arbetar även som utbildare och föreläsare för Utbildningscenter Autism. Min förhoppning är att den här rapporten ska kunna bidra till att fler yrkesverksamma får ta del av utbildningen vilket då även innebär att fler personer med autismspektrumtillstånd möts av en professionell omgivning som har kunskap, förståelse och verktyg för att lägga upp en bra utbildning, arbetsplats och boende. Vidare hoppas jag att rapporten bidrar till att de verksamheter som har skickat och skickar sin personal på utbildningen kan få bekräftelse på att de har gjort en bra satsning. Jag vill tacka några som har varit till stor hjälp i arbetet med rapporten genom att ge konstruktiva kommentarer och att korrekturläsa den. Agnetha Bergh, Utbildningscenter Autism Carina Pettersson, Autism- och Aspergerförbundet Anna Calissendorff, Autism - och Aspergerförbundet Ulrika Aspeflo, logoped, utbildare och föreläsare Lotta Andersson, Malmö Högskola Linda Petersson 2012-12-23 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 7 2. SYFTE OCH METODBESKRIVNING... 8 2.1 Metodbeskrivning... 8 2.1.1 Urval...8 2.1.2 Enkäternas utformning...9 2.1.3 Intervjuerna...9 3 RESULTAT... 10 3.1 Enkäter... 10 3.1.1 Vilket år gick du utbildningen?...10 3.1.2 Stannar personal inom verksamheten?...11 3.1.3 Stannar personal i verksamheter för personer med autismspektrumtillstånd (AST)?...11 3.1.4 Utbildning inom autismspektrumtillstånd...12 3.1.5 Utbildningen gav en bra bas...13 3.1.6 Utbildningen har påverkat arbetet positivt...14 3.1.7 Utbildningen bidrar till att kvaliteten i verksamheten ökar...15 3.1.8 Utbildningen medförde kunskaper...16 3.1.9 Används det lärda?...17 3.1.10 Implementeringen...19 3.1.11 Vad hade underlättat implementeringen?...21 3.1.12 Uppföljning till utbildningen...22 3.1.13 Kompetens...24 3.1.12 Borde fler få gå utbildningen?...26 3.2 Intervjuer med verksamhetsledare... 27 3.2.1 Personalomsättning...27 3.2.2 Vikten av att personal går utbildning om autismspektrumtillstånd...27 3.2.3 Har personalgruppen gynnats av att gå utbildningen?...28 3.2.4 Har kvaliteten för personerna med autism ökat?...28 3.2.5 Har utbildningen gynnat verksamheten?...28 3.2.6 Plan för implementering...28 3.2.7 Uppföljning...29 4. SLUTSATSER OCH FRAMTIDSASPEKTER... 29 REFERENSLISTA... 33 5

6

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«1.bakgrund Riksföreningen Autism (i dag Autism- och Aspergerförbundet) startade 1996 ett utbildningsprojekt,»utbildningscenter Autism«. Detta projekt pågick fram till 1999 då det utvärderades i en slutrapport»projekt Utbildningscenter Autism 1996 1999«. Projektet permanentades och i dag är Utbildningscenter Autism ett aktiebolag som ägs av Autism- och Aspergerförbundet. Utbildningscenter Autism har som syfte och mål att bedriva utbildning och sprida kunskap om autismspektrum. Stommen av utbildningarna utgörs av de grundutbildningar om»ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med diagnos inom autismspektrum«som ges under många veckor om året och är förlagda till Sunne. Formen för utbildningen är framtagen av Division TEACCH, University of Chapel Hill, North Carolina i USA men är sedan flera år anpassad och vidareutvecklad av Utbildningscenter Autism. Utbildningarna finns med inriktning barn/ungdomar samt ungdomar/vuxna. Under senhösten 2012 genomfördes en pilotutbildning, där inriktningen är för elever i skolan, att ges. Utbildningarna finns kvar sedan projektets start, de yttre ramarna ser i princip likadana ut som de gjorde från början. Det är också dessa yttre ramar som gör utbildningen unik. EN UNIK OCH UPPSKATTAD UTBILDNING Utbildningen ges över fem dagar, varje dag har ett tydligt specifikt mål (till exempel kommunikation). Som kursdeltagare får du en teoretisk föreläsning som inledning på dagen för att sedan med handledares hjälp och guidning praktisera med hjälp av en person med autism. På varje utbildningsvecka är det fyra elever/personer med autismspektrumtillstånd (AST ) på olika utvecklingsnivåer med. Varje vecka arbetar fyra»lärare«/handledare (varav en är kursledare). Kursdeltagarna (24 stycken) är indelade i fyra grupper och varje dag får de möta en ny elev/person med AST och handledare. Detta för att man som kursdeltagare ska få erfarenhet av att arbeta med elever/ personer på olika utvecklingsnivåer. Målet med utbildningarna är att ge en grundläggande förståelse för AST och vilka konsekvenser det kan medföra. Hörnstenar i utbildningen är bland annat: kunskap om funktionsnedsättningen, individualisering genom kartläggningar och bedömningar för att tydliggöra styrkor och utvecklingsbehov, livsperspektiv samt förhållningssätt och bemötande. Ytterligare en hörnsten, en förutsättning för lärande och utveckling, är hjälpmedel och anpassningar som kompenserar för de begränsningar som funktionsnedsättningen kan medföra. Således är detta en central del som genomsyrar hela utbildningen. Efter genomgången vecka får man som kursdeltagare utvärdera utbildningen och under alla år har utvärderingarna legat väldigt högt. Det är ingen tvekan om att de som går utbildningen oftast är väldigt nöjda. Kursdeltagarna åker hem med ny kunskap och inspiration. MEN SEN DÅ? Vad händer när man som kursdeltagare kommit tillbaka till sin vanliga verksamhet? Blir det någon skillnad? Ökar kvaliteten för de personer med autismspektrumdiagnos som man arbetar med/för? Hur förvaltar man det man lärt sig på bästa sätt? Lyckas man som kursdeltagare att implementera det man lärt sig? Om man lyckas eller inte, vad beror det på? Vad underlättar när man kommer hem? Kan man se positiva tendenser för verksamheter som har skickat många personal? Det är några av de frågor som rapporten ska försöka ge svar på. Rapporten bygger på svaren från en enkät som skickats ut till kursdeltagare som gått utbildningen samt på ett antal djupintervjuer som gjorts med arbetsledare i verksamheter där många gått utbildningen i Sunne. Som bollplank kring utformning av enkäterna och frågeguiden för djupintervjuerna samt utformning av metod har en kontakt på Högskolan Kristianstad, Annette Byström, funnits. Högskolan i Kristianstad har även bistått med hjälp kring det dataprogram som använts för att bearbeta svaren i enkäterna SPSS, vilket är ett statistiskt analysprogram (PASW Statistic). 7

I rapporten kommer vissa begrepp att användas. Det första är personer med AST och/eller personer med autismspektrumdiagnos, dessa begrepp kommer att användas parallellt med varandra och gör ingen åtskillnad. Det andra begreppet är eleven/brukaren, som vi använder genomgående för att underlätta läsningen. 2. SYFTE OCH METODBESKRIVNING Studien/uppföljningens syfte är att belysa vilka förändringar som sker på arbetsplatsen efter genomgången utbildning»ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för personer med autism«. Vidare ämnar studien belysa vad som underlättar implementeringen av det lärda. Ytterligare ett syfte är att identifiera hur Utbildningscenter Autism skulle kunna utveckla föreläsningar, utbildningar och uppföljningsdagar. FRÅGESTÄLLNINGAR OCH HYPOTESER Rapporten ämnar besvara följande frågeställningar och hypoteser: Utbildningen upplevs som mycket bra när deltagarna fyllde i utvärderingarna på plats i Sunne, stämmer den upplevelsen när man kommit hem? Har utbildningen påverkat arbetet positivt? Medfört kunskap, strategier och konkreta verktyg som varit användbara i den verkliga verksamheten? Ökar kvaliteten på verksamheten? Använder personal det man lärt sig på utbildningen? Om inte, varför? Vad hade underlättat implementeringen när man kom tillbaka till verksamheten? Ju fler deltagare som går från samma verksamhet desto mer positiv påverkan på implementerings- arbetet. Att fler i personalen gått tidigare påverkar implementeringsarbetet positivt. Att få mandat från sin chef spelar roll för implementeringsarbetet. Pedagogisk uppföljning i form av t ex fördjupande diskussioner bidrar till att bibehålla effekterna av utbildningen. Utbildning underlättar för att få personal att stanna inom verksamheten. En kommun/verksamhet gynnas av att skicka personal kontinuerligt på utbildningen. Vilka behov av uppföljningsutbildning finns det i verksamheterna? 2.1 Metodbeskrivning Kvale (1997) menar att val av metod, kvalitativ eller kvantitativ, beror på vilken forskningsfråga som ställs. I den här frågan eftersträvas både bredd och djup. Det innebär att undersökningen både kommer att vara kvantitativ i form av enkäter samt kvalitativ i form av intervjuer. 2.1.1 URVAL Då rapporten ska undersöka om det blir några positiva effekter av att skicka många från samma kommun/verksamhet valdes tre kommuner/städer som har skickat förhållandevis många och kontinuerligt på utbildningen. En av dessa kommuner, Eskilstuna, har inriktning ungdomar/vuxna (LSS -verksamheter). De två andra, Malmö och Norrköping, har inriktning barn/elever. Eftersom det inte är lika många kommuner/städer som skickat många och kontinuerligt på barn/elevsidan valdes två, för att få ett bättre och större underlag. Urvalet kring städerna kan således sägas vara selektivt. En kontrollgrupp (med personal både från vuxenutbildningen och barn/ungdomsutbildningen) valdes slumpmässigt utifrån deltagarlistor som Utbildningscenter Autism har. Namn markerades och var åttonde valdes ut till kontrollgruppen. 8

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«för att kunna analysera och dra slutsatser samt identifiera enskilda respondenters svar markerades samtliga enkäter med färg och nummer som sedan kunde matchas till listor med deltagarnas namn. Detta underlättade även när det gällde att identifiera vilka vi fått svar från. 2.1.2 ENKÄTERNAS UTFORMNING Respondenten ombads svara på en fråga i en femgradig skala. Stämmer inte alls=1, Stämmer delvis=2, Stämmer=3, Stämmer väl=4 samt Stämmer mycket väl=5, en så kallad Likertskala. Det fanns även frågeställningar med tre svarsalternativ, Ja, Nej och Till viss del. Dessa frågor var strukturerade, men till alla frågor fanns det möjlighet för respondenten att skriva egna kommentarer. Sammanlagt finns det 17 sidor med kommentarsmaterial för kontrollgruppen och 28 sidor för städerna. Kommentarerna bearbetades genom att skrivas ner i Worddokument och sedan färgkodas för sortering. Några svarsalternativ var öppna, där respondenten ombads skriva sitt svar, vilket innebär att respondenten tilläts svara med egna ord. Då det inte fanns något färdigt mätinstrument för detta specifika ändamål, utformade jag frågorna på egen hand, utifrån syftet med rapporten. Samtliga data har matats in och bearbetats i programmet SPSS 2.0, vilket är ett statistiskt analysprogram (PASW Statistic). Bearbetningen av enkäterna skedde i olika konstellationer och redovisningar: De tre städerna (Eskilstuna, Norrköping och Malmö) som jämförelse Varje stad för sig jämförelsevis med kontrollgruppen Städerna som en grupp jämförelsevis med kontrollgruppen Redovisning som fyra grupper, dvs. Eskilstuna, Norrköping, Malmö samt kontrollgruppen. Samtliga frågor finns redovisade som stapeldiagram samt något histogram. Ett frankerat kuvert medsändes för att underlätta för respondenten. Enkäterna skickades i första hand till respondenternas adresser till arbetet, detta för att öka svarsfrekvensen. Tillsammans med enkäten medsändes även ett missivbrev som gav en beskrivning till syftet med enkäten. Trots idoga försök och utskick visade det sig vara mycket svårt att få tillbaka enkäterna. Därför beslöt vi att samköra städerna, det vill säga Eskilstuna, Norrköping och Malmö som en grupp och inte heller särskilja huruvida personen gått inriktning vuxna eller barn. Detta för att utbildningarnas grund och upplägg är lika och det föll sig egentligen mer naturligt än att dela upp dem, som ursprungstanken varit. På det sättet fick vi ihop 101 svar av sammanlagt 164 utskickade enkäter i städerna. Ännu svårare var det att få in svar från kontrollgruppen. Vi försökte ända in i april 2012 och från kontrollgruppen fick vi sammanlagt ihop 89 svar av de 164 utskickade enkäterna. Den totala mängden svar inmatade i SPSS är därför 190 st. 2.1.3 INTERVJUERNA Som kvalitativ studie har en arbetsledare från varje stad/kommun intervjuats. Arbetsledarna valdes då de arbetar i någon av de verksamheter i städerna där personal har fått fylla i enkäten. Alltså ett selektivt urval även här. Två av arbetsledarna är skolledare/rektorer (Malmö och Norrköping). Arbetsledaren från Eskilstuna arbetar inom LSS -verksamheter som chef. Kontakt och bokning av tid för intervju skedde via mejl. I detta mejl förklarades även syftet med intervjun. Vid intervjun i Malmö genomfördes intervjun»ansikte mot ansikte«, den filmades även. De två andra intervjuerna (Eskilstuna och Norrköping) genomfördes över telefon, båda spelades in. Intervjuerna tog cirka 30 minuter att genomföra. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en intervjuguide. Den skulle vara ett stöd så att intervjuaren lättare kunde pricka av frågorna och att inte glida från ämnet. För att testa intervjuguiden genomfördes en provintervju på två arbetsledare inom LSS -verksamheter, båda tyckte att frågorna var relevanta och meningsfulla, därför beslöt jag att behålla intervjuguiden som den var. För att underlätta dokumentationen och att undvika att någon information glömdes användes fältanteckningar vid sidan av band/filminspelning under intervjuerna. Jag förklarade för den som blev 9

intervjuad att inspelningen enbart var ämnad för att användas av mig till hjälp för analysen. Denscombe (2000) menar att båda teknikerna bör användas under intervjun för att forskaren ska kunna skapa sig en helhet. Det finns uppenbara nackdelar med band/filminspelningar, det tar lång tid att lyssna igenom och skriva ner intervjusvaren, detta menar Patel och Davidsson (1998). Ingen av de tre intervjuade hade något emot att intervjun spelades in. Vid resultatgenomgången kommer de intervjuade verksamhetsledarna omnämnas som A, B och C. 3. RESULTAT 3.1 Enkäterna Totala mängden enkäter som bearbetades var 190 stycken. Av dem var 101 stycken från»städerna«samt 89 stycken från kontrollgruppen. Sammanlagt skickades 328 enkäter ut och vi fick tillbaka 58 % av dem. Det största bortfallet fanns i kontrollgruppen. Enkäterna skickades ut till personer som gått utbildningen från år 2000 till år 2011. Då materialet är bearbetat i olika grupper kommer resultatet att redovisas utifrån den grupp som bäst illustrerar de aspekter som lyfts fram. 3.1.1 VILKET ÅR GICK DU UTBILDNINGEN Nedan följer ett histogram som påvisar fördelningen av personer som gått respektive år. Samtliga svar, från såväl kontrollgrupp som de tre städerna, finns med i histogrammet. Stapel 1. Vilket år gick du utbildningen»ett pedagogiskt arbetssätt för personer (barn, elever, ungdomar, vuxna) med autism«? Mean = 2006,78 Std.Dev. = 2,832 N = 189 3 Frekvens Staplarna påvisar att personal som fyllt i och skickat in enkäterna oftast har gått år 2008 och 2009, där frekvensen för år 2008 är cirka 30 och för år 2009 närmare 40. Mellan åren 2005 och 2010 finns det mest material, vilket stämmer överens med utskicken, det gjordes flest utskick till personal som gått de åren. 1 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Utbildningsår Stapel 2. Vilket år gick du utbildningen»ett pedagogiskt arbetssätt för personer (barn, elever, ungdomar, vuxna) med autism«? grupp städerna kontrollgrupp städerna Mean = 2006,68 Std.Dev. = 2,796 N = 101 3 Frekvens Stapel 2 påvisar fördelningen mellan»städerna«och kontrollgruppen. Utifrån att materialet är något större för»städerna«tycks fördelningen över respondenter mellan»städerna«och kontrollgruppen vara förhållandevis jämn. kontrollgrupp Mean = 2006,89 Std.Dev. = 2,91 N = 88 1 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Utbildningsår 10

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«3.1.2 STANNAR PERSONAL KVAR INOM VERKSAMHETEN? En av frågorna som ställs i enkäten handlar om personal arbetar kvar i samma verksamhet som de gjorde när de gick utbildningen. Stapel 3.»Arbetar du inom samma verksamhet som du gjorde när du gick utbildningen?«arbetar du i samma verksamhet? Nej Ja Vid sammanslagning av samtliga grupper (inklusive kontrollgruppen) blir fördelningen att cirka en fjärdedel har bytt arbetsplats medan övriga arbetar kvar. I Malmö arbetar de flesta kvar inom samma verksamhet, medan man i Eskilstuna, Norrköping och kontrollgruppen har svarat att cirka 30 % inom varje grupp har bytt arbetsplats. Tittar man på frekvensen över tid när man gått utbildningen, fördelat på varje stad och kontrollgruppen för sig, blir det tydligt att personalen i Malmö har gått kursen under minst antal år, det vill säga många har gått kursen samma år eller åren efter varandra. 3.1.3 STANNAR PERSONAL KVAR I VERKSAMHETER FÖR PERSONER MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND (AST)? Ytterligare en av frågorna handlar om huruvida personal stannar kvar, fast i den vidare bemärkelsen, inom verksamheter för personer med autismspektrumtillstånd. Stapel 4. Arbetar du inom en verksamhet för personer med autismspektrumtillstånd? STAPEL 4A STAPEL 4B Arbetar du inom en verksamhet för personer med AST? Nej Ja 10 Arbetar du inom en verksamhet för personer med AST? Nej Ja 8 6 Eskilstuna Norrköping Malmö Kontrollgrupp Ort Tittar man på stapel 4a, där respondenterna oavsett grupp är sammanslagna blir det tydligt att de flesta fortfarande arbetar inom»autismområdet«. Detta förtydligas ytterligare i stapel 4b där varje grupp finns representerad var för sig. I Malmö arbetar samtliga av respondenterna kvar inom området medan det i Eskilstuna är cirka 5 % som inte arbetar kvar. I Norrköping och kontrollgruppen är motsvarande siffra cirka 10 %, något fler i kontrollgruppen arbetar inte kvar inom autismområdet. 11

3.1.4 UTBILDNING INOM AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND Då det inte finns någon direkt skillnad mellan städerna och kontrollgruppen redovisas resultatet som helhet, det vill säga städer och kontrollgrupp som en gemensam grupp i stapel 5. Nästan 80 % menar att det stämmer mycket väl att det är viktigt med specifik kunskap kring autismspektrumtillstånd. Kommentarerna handlar ofta om vikten av specifik kunskap för att kunna bemöta på ett bra sätt samt att ha verktyg och strategier som är utarbetade för målgruppen: Inget bra jobb görs av en slump i den här målgruppen. Utbildning är absolut nödvändig. Grunden och förståelsen ligger just i den specifika utbildningen kring personer med neuropsykiatriska diagnoser som man som personal måste ha. Det borde vara ett krav på att ha en grundläggande utbildning kring autismspektrum för att arbeta inom en sådan verksamhet. Det är viktigt hur man bemöter barn/unga med autism. De har väldigt olika förutsättningar och måste bemötas var och en individuellt. Har man inte baskunskapen är det svårt att förstå vad autism innebär. Det är viktigt att de jag jobbar med möts av personal som har kunskap om deras funktionsnedsättningar. Helt avgörande, i vår verksamhet har utbildningen gett oss samma referensramar, vilket har varit viktigt i vårt arbete. Där personalens spekulationer och egna intressen och erfarenheter har fått ta för stor plats. Stapel 5.»Det är viktigt att ha en utbildning specifikt om autismspektrum för att kunna arbeta på ett bra sätt.«8 6 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte alls delvis väl mycket väl Vikten av en utbildning som är specifikt om AST? Strax över 20 % av respondenterna framhåller att påståendet stämmer väl. Några av dem som kommenterat belyser att det är viktigt men att även personlig lämplighet spelar roll och att ha ett öppet sinne. Ibland kan personlig lämplighet vara ett väl så bra argument. Men inget kan i längden hålla för en utbildning, även om alla inte kan tillgodogöra sig den. Man kan göra ett mycket bra arbete utan specifik utbildning men utbildningen ökar förståelsen för det man gör. Jag tror också att barnen/ungdomarna med autism har mer att vinna på det i längden. Absolut viktigt men personlig lämplighet och en bra människosyn spelar också en viktig roll. Bara för att man har kunskapen så betyder inte det att man alltid har förståelse. Någon menar att påståendet stämmer. En kommentar speglar detta: 12 Personlig lämplighet och erfarenhet är viktigt.

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«3.1.5 UTBILDNINGEN GAV EN BRA BAS Nedbruten på gruppnivå, där varje grupp får en egen stapel, blir det tydligt att man oavsett grupp har svarat väldigt lika. Slår man samman alla respondenter till en grupp ser det ut som följer: Stapel 5. Utbildningen»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för personer med autism«gav mig en bra bas. 8 6 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte alls delvis väl mycket väl Utbildningen gav mig en bra bas? Cirka 70 % anser det stämmer mycket väl att utbildningen gav dem en bra bas. Kommentarerna handlar ofta om att man anser att utbildningen är väldigt bra. Vissa framhåller att de genom att gå utbildningen blivit tryggare i sin yrkesroll. De finns även några som menar att de redan hade en bas men att de blev bekräftade i och med utbildningen: Gav mig en mycket bred bas. Mycket av det jag redan gjorde fick jag en anledning till VARFÖR, jag gjorde, vilket resulterade i större kunskap och bättre arbetsinsats. Man förstår vikten av till exempel hjälpmedel och bedömningar, sådant som man tidigare kanske slarvat med för att man tyckte»det funkar ju så bra ändå«. Fick bekräftat vi arbetar på»rätt sätt«på min arbetsplats. Skönt att vi är på»rätt väg«. När man har kunskap lyssnar kollegor på en. Blir mer säker på sig själv och framför allt: tillför mer till barnen och verksamheten. Att det var omväxlande teori och praktik fördjupade kunskaperna. Bra diskussioner med yrkesverksamma från andra ställen. Perfekt! Jag känner mig tryggare i min yrkesroll efter kursen. Förstod bättre, tänkte annorlunda. En aha-upplevelse, återgår titt som tätt till kursmaterialet. Respondenterna som har svarat att påståendet stämmer väl, är cirka 25%. Även dessa lyfter att de redan hade någon form av bas sedan innan. Några av dem har kommenterat på följande sätt: Jag behövde även handledning för att kunna använda och tillämpa kunskaperna i den verksamhet där jag arbetar. Absolut! Basen hade jag redan i mitt bagage men man blir aldrig fullärd inom detta yrke. Basen blev ännu vidare! Några få menar att påståendet stämmer med kommentarerna: Hade redan en bra bas då jag arbetat länge innan jag gick. Jag hade redan en bra bas men utbildningen stärkte mig. 13

3.1.6 UTBILDNINGEN HAR PÅVERKAT ARBETET POSITIVT Cirka 70 % av samtliga respondenter anser att påståendet huruvida utbildning har påverkat arbetet positivt stämmer mycket väl (stapel 6a). Tittar man på varje grupp för sig kan man se att respondenterna i Eskilstuna i högre utsträckning anser att påståendet stämmer mycket väl, något fler än 80 %. Gällande Malmö så är samma siffra cirka 65 % medan Norrköping och kontrollgruppen båda ligger runt 60 % (stapel 6c). Tittar man på städerna som en grupp och kontrollgruppen som en annan synliggörs att andelen respondenter i»städerna«i högre utsträckning anser att utbildningen har påverkat arbetet positivt (framför allt då Eskilstuna) än kontrollgruppen (6b) Stapel 6.»Utbildningen har påverkat mitt arbete positivt.«stapel 6A STAPEL 6B 8 8 6 6 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte alls delvis väl mycket väl Utbildningen har påverkat mitt arbete positivt Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer Stämmer väl Stämmer mycket väl städerna kontrollgrupp Grupp Utbildningen har påverkat mitt arbete positivt STAPEL 6C 10 Utbildningen har påverkat mitt arbete positivt Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer Stämmer väl Stämmer mycket väl 8 6 Eskilstuna Norrköping Malmö Kontrollgrupp Ort Här följer några kommentarer från respondenter som anser att det stämmer mycket väl att utbildningen påverkat deras arbete positivt. Aspekter som lyfts fram handlar även här om att man känner sig tryggare i sin yrkesroll men även att man som kursdeltagare blev väldigt inspirerad: Absolut men det är inte så lätt att få hela personalgruppen med sig. Jag känner mig trygg, att ha verktyg. Känner mig tryggare i mitt arbete. Öppnade upp fler tankebanor men ger mig även bekräftelse. Jag känner mig tryggare i min roll som pedagog och jag har lärt mig bra saker som jag kunnat använda mig av i mitt arbete. Jag tänker mer och är inte rädd för att prova nya saker. Sedan utvärderar jag utifrån resultatet. Man känner sig trygg i det man gör. Man blev fylld av inspiration. Jag använde pärmen senast förra veckan. Man fick en nytändning, ny inspiration och en bekräftelse på att det är detta som jag vill hålla på med. Cirka 25% av respondenterna menar att påståendet stämmer väl. Andelen av den kategorin som svarat»stämmer väl«är större i Malmö, Norrköping och kontrollgruppen än i Eskilstuna. 14

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«kommentarer från gruppen som menar att påståendet stämmer väl är: Jag har definitivt bättre verktyg för att göra ett bra jobb nu. Hade sagt att det stämmer mycket väl om det inte var så mycket tidsbrist. Saker som jag nu vet vikten av hinns inte med och det leder till frustration. Jag har lättare för att hitta lösningar i olika undervisningssituationer. Fick med mig många bra tankar från utbildningen. Men det kan ändå vara svårt att föra över sina kunskaper till den egna verksamheten. Ingen av respondenterna i Malmö har svarat att påståendet»stämmer«. Sammanlagt har knappt 10 % svarat att påståendet»stämmer«. Några av dem från Eskilstuna, Norrköping och kontrollgruppen har kommenterat på följande sätt: Utbildningen hade påverkat mitt arbete mer positivt om det från ledningshåll funnits en plan för hur vi ska ta tillvara det som vi i personalen lärt oss. Stöd från chefsnivå. Jag har tyvärr inte fått möjlighet att använda mig så mycket av det vi lärde oss på utbildningen men absolut utvecklade det mig som person och anställd. 3.1.7 UTBILDNINGEN BIDRAR TILL ATT KVALITETEN I VERKSAMHETEN ÖKAR Sammantaget anser cirka 45 % av respondenterna att det stämmer mycket väl att utbildningen bidrar till att kvaliteten för personerna med AST ökar (stapel 7a). Respondenterna belyser ofta att utbildningen har bidragit till ett förändrat bemötande av personerna med AST tack vare att man har fått mer kunskap och förståelse: Min elev har utvecklats och verkar må bättre. Jag har reviderat hennes IUP där målen var totalt galna. Förståelsen och kunskapen har ökat och eleverna har en mycket bättre kvalitet på sin skola. Mera visuell hjälp har medfört att mina elever blivit mer självständiga. Då förståelsen ökat i personalgruppen har också kvaliteten gjort det. Innan utbildningen var det mycket negativt fokus på problemskapande beteende medan det nu har vänt mer åt fokus på styrkor och färdigheter. Personerna har fått ett rikare liv. Det är mer på deras villkor och förmågor. Brukaren får vara mer delaktig. Mycket av»tvingandet«har försvunnit. Stapel 7. Utbildningen har bidragit till att personerna med autismspektrumdiagnos som jag arbetar med har fått en högre kvalitet på sin skola (förskola, fritids), korttidshem, dagliga verksamhet, boende etc. STAPEL 7A STAPEL 7B 5 5 3 3 1 1 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte alls delvis väl mycket väl Utbildningen har bidragit till att kvaliteten för personerna med AST ökat Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer Stämmer väl Stämmer mycket väl städerna kontrollgrupp grupp Utbildningen har bidragit till att kvaliteten för personerna med AST ökat Jämför man»städerna«och kontrollgruppen synliggörs det att respondenterna i»städerna«menar att påståendet i högre grad»stämmer mycket väl«än kontrollgruppen (stapel 7b). Å andra sidan är det fler från kontrollgruppen som menar att påståendet»stämmer väl«än i»städerna«. Sammantaget visar stapel 7b att något fler än 40 % påvisar att påståendet»stämmer väl«. Några kommenterar 15

att det är på gång att bli en förändring men att den inte är förankrad hela vägen ut. Några belyser att det hade varit mer synbart om fler från verksamheten hade gått: Alla har inte gått utbildningen. Någon personal har inte tagit till sig och har svårt att omsätta all ny kunskap i praktiken. I och med att jag fått mer kunskap så avspeglas det på upplägg i undervisningen. Skulle kunna vara bättre om fler gick utbildningen samt arbetsgivaren gav lite extra tid till att planera och genomföra det man lärt sig, speciellt i början. Vi är många i arbetslaget som gått. Det har givetvis blivit lättare för oss att ha en gemensam helhetsbild över hur vi ska arbeta och lägga upp vårt arbete. Vi är flera som gått denna utbildning och även ny personal kan mycket om arbetssättet. Så vi höjer varandra och jag tycker att vi tillsammans höjer kvaliteten för eleverna, och utbildningen är ett stort bidrag till min arbetsinsats. Brukarna har större frihet att välja själva och på så sätt ökat självbestämmande. Större valmöjlighet under sin dag och mer egenkontroll, mindre konflikter. Alla i personalen skulle behöva gå för att arbeta åt samma håll. Detta är naturligtvis beroende av hur lyhörda och samarbetsvilliga resten av personalen är. De flesta på arbetsplatsen har nog gått utbildningen nu och det är bra. En person har svarat att påståendet»inte stämmer alls«och en annan att påståendet»stämmer delvis«: Svårt när man inte får till ett samarbete med förälder/god man. (stämmer delvis) En högre kvalitet uppnås hela tiden men det är nog mer på grund av min brukares egen sinnesro. (stämmer inte alls) 3.1.8 UTBILDNINGEN MEDFÖRDE KUNSKAPER Resultatet påvisar att det är strax över 60 % av hela gruppen, som anser att påståendet stämmer mycket väl. Differensen mellan»städerna«och kontrollgruppen är liten. Stapel 8.»Utbildningen medförde kunskap, förståelse, strategier och konkreta verktyg som bidragit till att göra mitt uppdrag och arbete: lättare, mer förståeligt samt av högre kvalitet«. STAPEL 8A STAPEL 8B 8 8 6 6 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte alls delvis väl mycket väl Utbildningen medförde kunskap, förståelse och konkreta verktyg som påverkat mitt uppdrag/arbete positivt Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer Stämmer väl Stämmer mycket väl städerna kontrollgrupp grupp Utbildningen medförde kunskap, förståelse och konkreta verktyg som påverkat mitt uppdrag/arbete positivt Några kommentarer från respondenter som menar att påståendet»stämmer mycket väl«är: 16 Jag lärde mig massor, då jag inte jobbat inom särskolan tidigare. Det behövs fortbildningar och föreläsningar för att hålla sig à jour. Handledning regelbundet är också viktigt för en verksamhet. Det praktiska arbetet tillsammans med personerna med autism under kursveckan kändes väldigt viktigt. Lättare att föra över kunskap till verksamheten då vi arbetade konkret med människor på kursen. Tyvärr gäller det inte för personal som inte gått utbildningen. De förstår inte vad man vill uppnå. Alla i en arbetsgrupp borde gå samtidigt. Bra med praktiska moment, det har jag saknat i tidigare utbildningar. Praktik och teori varvades på ett bra sätt och så är det i verkligheten med.

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«cirka 35 % av gruppen anser att påståendet»stämmer väl«. Uppdelat på»städerna«och kontrollgruppen är det något fler i kontrollgruppen som delar den uppfattningen. Nedan följer några av kommentarerna från respondenterna som svarat att det stämmer väl: Lättare kan jag inte säga för med ökad kunskap följer ökade krav på min egen prestation i arbetet. Mer förståeligt och högre kvalitet, ja. Jag lärde mig mycket och just kombinationen av teori och praktik skapade en större förståelse. Även kontakten med andra yrkesverksamma var viktig för mig. Samtidigt som man får mer kunskap känns det som man vet mindre eftersom man ställer sig fler frågor. Ja, men jag vill ha mer men min kommun tycker att det blir för dyrt. Bra arbetsmaterial som passar in i vardagen. Inte direkt lättare, med mer kunskap fick jag högre krav på mig själv att lyckas bättre, men kände att arbetet fick en högre kvalitet. Det är bara ett fåtal som anger att påståendet»stämmer«. De flesta av dem tillhör gruppen»städerna«(stapel 8b): Jag hoppas att mina ökade kunskaper och förståelse bidrar till att jag hade en annan syn på eller annat bemötande som gynnade brukaren. Men i vårt fall hade det behövt jobbas enhetligt för att kvaliteten ska bli märkbart högre. Det räcker inte att en eller två i en arbetsgrupp går. Någon enstaka respondent menar att påståendet»stämmer delvis«, och denne ingår i kontrollgruppen. 3.1.9 ANVÄNDS DET LÄRDA? Tittar man på gruppen som helhet så anser de flesta att de i mycket hög utsträckning praktiserar och använder sig av det som de lärde sig under utbildningen. Närmare 50 % menar att påståendet stämmer mycket väl (9a). Bryts städer och kontrollgrupp ner i två grupper synliggörs det att det framför allt är i städerna som respondenterna menar att påståendet stämmer mycket väl. Stapel 9.»Jag använder och praktiserar det jag lärde mig på utbildningen«. STAPEL 9A 5 STAPEL 9B 3 6 1 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte alls delvis väl mycket väl Jag använder och praktiserar det jag lärde mig under utbildningen Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer Stämmer väl Stämmer mycket väl städerna kontrollgrupp grupp Jag använder och praktiserar det jag lärde mig under utbildningen Respondenterna har på den här frågan fått kommentera både varför de inte använder och praktiserar det de lärde sig men också varför de gör det. Många belyser att det är ett arbete som genomsyrar verksamheten men lyfter specifikt: förhållningssätt, kommunikation samt hjälpmedel och anpassningar. Nedan följer några kommentarer från respondenter som menar att påståendet stämmer mycket väl: Jag jobbar med barn och unga som har autism. I mitt dagliga arbete är det viktigt att jag bemöter dem på ett anpassat sätt. Det är också viktigt att jag har kunskapen om autism för att förmedla till barnets familj och nätverk. 17

Vi arbetar och försöker se under ytan, till exempel varför funkar inte detta? Varför reagerar han på det sätt han gör i olika situationer? Vi gör varje skolaktivitet tydlig. Vi försöker att göra fler bedömningar så att vi ska kunna anpassa aktiviteter/lektioner/paus osv. Kunskaperna ligger till grund för hela mitt arbete. Hur ser elevernas behov ut? Hjälpmedel? Lokalerna, material, olika lärstilar och så vidare. Genomsyrar hela mitt arbete. Kunskap om autism krävs för att kunna bemöta på bästa sätt. Försöker ta reda på vad som finns under ytan och försöker anpassa och göra situationer mer tydliga för brukaren. Det jag har lärt mig har jag nytta av dagligen. Utbildningen har stärkt mig i min yrkesroll. Framförallt genom att förena den teoretiska delen med det praktiska arbetet i vardagen. Jag fick en grund att utgå från som jag nu har utvecklat ytterligare. Utbildningen var det första steget på den utvecklingstrappan. Nu rör jag mig uppåt. En av respondenterna som menar att påståendet stämmer mycket väl överens har trots det svarat på»om inte, varför«. Den skriver så här: Försöker i den mån det går med de personalresurser samt den tid som finns. Kan även vara svårt ibland att gå igenom förändringar i personalgruppen. Det tar väldigt lång tid innan saker händer ibland. Respondenterna som menar att påståendet stämmer väl utgör cirka 35% av gruppen (stapel 9a). Det är betydligt fler från kontrollgruppen som menar att påståendet stämmer väl, cirka 45 %, än från städerna där motsvarande siffra är cirka 35 % (stapel 9b). Många av respondenterna belyser i sina kommentarer att de i stor utsträckning arbetar med att göra omvärlden tydlig för eleven/brukaren genom att säkerställa att det finns olika hjälpmedel som personen använder. Vidare menar man också att det genomsyrar tankesätt och förhållningssätt: Jag använder och praktiserar det jag lärde mig på utbildningen, om ja varför: Hela sättet att tänka det vill säga individens behov först och främst. Jag genomför så mycket jag kan men har man kollegor som inte gått utbildningen kan det vara svårt då vi inte har samma bas att utgå från. När det finns arbetsglädje och det flyter på bra skapas det mer diskussioner om barnens hjälpmedel, arbetsuppgifter, möjligheter till observationer och så vidare. Jag har mer förståelse nu. Man känner sig säker i yrkesrollen och vågar prova mer. Är inte lika rädd för att misslyckas. Förhållningsättet med brukaren är nu i fokus. Känner mig tryggare i min arbetsroll. Har fått bekräftat att jag har rätt tänk. Glädje, livskvalitet och respekt är det viktigaste. Förståelsen för hur viktigt det är med hjälpmedel, till exempel schema, över dagen. Anpassning av material och lokal. Bedömningar och hjälpmedel. De som menar att de inte använder det lärda i så stor utsträckning belyser att det ofta handlar om brist på tid samt att det är svårt när övriga i personalen inte har gått utbildningen. Jag använder och praktiserar det jag lärde mig på utbildningen, om inte varför: Tidsbrist, svårt att hinna göra bedömningar och utvärderingar. Det har inte varit enkelt att genomföra de nödvändiga förändringarna när inte övriga i en personalgrupp fått samma utbildning. Detta håller nu på att ändras. Av samtliga respondenter är det cirka 17 % som menar att påståendet kring huruvida de praktiserar det de lärde sig på utbildningen stämmer (stapel 9a). Det är något fler från städerna än från kontrollgruppen. Respondenterna som påvisar att de inte i så hög utsträckning praktiserar det lärda menar ofta att det till viss del handlar om samarbetssvårigheter, olika synsätt på arbetsplatsen. Några arbetar inte så praktiskt längre på arbetsplatsen utan fungerar mer som handledare eller arbetar som chef, de poängterar dock att de använder tänket: 18 I den mån det går att samarbeta kring brukaren. Det kommer att bli lättare när övrig personal har gått utbildningen.

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«periodvis blir det för lite tid till planering på grund av personalbrist. Arbetar idag som samordnare och inte direkt med personerna, min kunskap kommer till användning vid diskussioner och mötet med personal. Jobbar natt och har inte samma möjligheter som förut. Kommunen investerar i att skicka iväg personal på utbildningen vilket jag högaktar men det blir lite som att kasta pengarna i sjön när det inte uppmärksammans efteråt eller följs upp efteråt. Jag tycker det är viktigt att tänka kring sånt. Hur ska det följas upp och kanske krävs det att de som åkt förmedlar något när de kommer tillbaka, då lär de andra något. Ett fåtal av respondenterna menar att påståendet enbart stämmer delvis eller inte stämmer alls. Respondenterna som menar att det stämmer delvis finns representerade i städerna och kontrollgruppen, den respondent som menar att det inte stämmer alls finns i kontrollgruppen. Nedan följer kommentarerna: Jag arbetar inte med elever med autismspektrum idag. Jag arbetar idag i en helt annan verksamhet med vuxna där jag inte lika ofta möter personer inom autismspektrum. Jag är den enda från personalgruppen som gått, krävs att fler går. Jag har en annan tjänst idag. 3.1.10 IMPLEMENTERING I en sammanslagning av städer och kontrollgrupp synliggörs det att 60 % menar att implementeringsarbetet till viss del har varit lätt. Cirka 30 % av respondenterna påvisar att det varit lätt medan 10 % framhåller att det varit svårt (stapel 10a). Stapel 10.»Var det lätt att komma tillbaka till verksamheten och förmedla och använda det du lärde dig samt genomföra eventuella förändringar?«stapel 10B 8 Var det lätt att komma tillbaka och förmedla, använda det lärda? Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer STAPEL 10A 6 6 Nej Delvis Ja Var det lätt att komma tillbaka och förmedla, använda det lärda? städerna kontrollgrupp grupp Bryter man ner resultatet i två grupper (städer och kontrollgrupp) syns det att respondenterna i kontrollgruppen i något högre grad upplever att de i större utsträckning (cirka 35 %) har haft det lätt att implementera det lärda i förhållande till städerna där motsvarande siffra är cirka 25 %. De respondenter som framhåller att det varit lätt belyser väldigt ofta att det redan varit ett befäst arbetssätt i verksamheten, att det varit flera som gått tidigare samt att man varit fler som gått samtidigt. Flera påvisar att de varit så positiva och inspirerade av utbildningen vilket medfört att andra blivit smittade av deras entusiasm: Vi arbetade redan på detta sätt och då är det lätt. Vi var två som åkte från samma avdelning. Bollade mycket och hade väldigt många idéer tillsammans. Gick utbildningen tillsammans med en kollega. Mötte många positiva reaktioner. En majoritet av mina kollegor hade redan gått. Alla på arbetsplatsen arbetar utifrån samma tänk. 19

De flesta har svarat att det till viss del varit lätt med implementeringsarbetet. Det är dock en något högre andel i städerna än i kontrollgruppen. Dessa respondenter belyser ungefär samma saker som de som menar att det var lätt, men tydliggör förhållandevis ofta att det varit svårt att»få med sig«andra kollegor och att det märktes att alla inte gått. Flera framhåller att det blir svårare när en del personal gått nyligen medan utbildningen ligger flera år tillbaka i tiden för andra. Någon menar att det tar flera år innan alla från samma avdelning gått, vilket innebär att man är i så olika faser. Annat som flera nämner är tidsbrist samt stöd från ledning. Även här framkommer det att man själv är väldigt uppfylld av det man lärt sig, men att det kan bli svårt att föra över till andra som inte hade gått. Några kommentarer från ovan nämnda respondenter är: Arbetet med eleverna fungerade bra men det var svårare att få med sig vissa kollegor. Kollegor var nyfikna. Alla hade inte gått utbildningen och hade inte samma tänk. Det var svårt att förmedla till de som inte gått men man kan sätta igång ett tänk hos kollegor. Det var roligt att jobba med andra som gått kursen, vi kunde arbeta smidigare då vi hade samma tänk och grund att stå på. Tidsbrist att lära andra, dåliga grundkunskaper hos vissa. Det är lättare att förändra och utveckla verksamheten om flera medarbetare från samma arbetslag åker samtidigt. Tiden fanns inte i verksamheten och alla var inte lika fulla av inspiration som jag. Jag var ensam från min arbetsplats som hade gått utbildningen. En del personal var kvar i det gamla tänket, med att bestämma över personal och det fanns även en rädsla för att ändra på saker som byggts upp kring personen, även om det inte fungerade så bra. När man inte delat upplevelsen blir mottagandet lite svalt jämfört med ens egna upplevelser. Okunnig chef som inte gav mandat i implementeringsarbetet. Alla hade inte gått utbildningen vilket gör det svårare att sträva mot samma mål och arbetssätt. Rektorer och chefer har svårt att sätta sig in i arbetet. De skulle behöva gå! Det har tagit lång tid att förmedla till övrig personal som inte gått. Man var så lyrisk och de andra kunde inte riktigt förstå eftersom de inte varit där. Det räcker inte att skicka någon, utan alla behöver få gå för att få samma tänk. Vi skickade sen iväg fler personal i omgångar. Det tar tid att förmedla och genomdriva de förändringar man tagit till sig på kursen eftersom övrig personal inte fått gå kursen och följaktligen inte delar ens entusiasm. En liten skillnad mellan städerna och kontrollgruppen gällande respondenterna som menar att det har varit svårt att implementera det lärda är noterbar (stapel 10b), där det är något fler från kontrollgruppen. Bland de respondenter som menar att implementeringsarbetet varit svårt anges ofta att tiden inte funnits vilket påverkat i vilken omfattning man kunnat förmedla till andra. Även här menar man att ledningens planering spelar roll i den fortsatta implementeringen, likaså övrig personals attityd. Samtliga ovan nämnda komponenter framhålls av respondenterna som viktiga faktorer för hur svårt (eller lätt) det blir med implementeringsarbetet. Några av respondenterna som menar att det varit svårt kommenterar: 20 Det är svårt att bryta gamla mönster. Det fanns ingen tid till det. Mycket av den inspiration och 1 000 idéer man hade med sig tillbaka dog tyvärr ut. Detta på grund av tidsbrist. Det fanns inte heller någon inplanerad dag för att kunna förmedla till övrig personal allt det man hade lärt sig. Ledande personer ansåg att arbetssättet inte fungerade i verkliga livet. Alla tar inte till sig ny kunskap utan fortsätter på sitt sätt, alla arbetar inte utifrån samma grund. Svårt att inte alla var med på noterna. De förstod inte våra idéer och sätt att tänka. Eftersom det inte följdes upp på ledningsnivå blir kunskaperna lätt uppfattade som pekpinnar eller kritik. Då blir det inte bra. Svårt att förmedla till de som inte gått utbildningen. Mina kollegor hade inte samma bas som jag, svårt för mig att förmedla. Förändringar är aldrig lätt. Avundsjuka i personalgruppen. Förändringar är svåra. Jag tror att det vore en fördel om fler från samma arbetslag fick gå på en gång så blev det fler som verkade för förändringarna, som behövs göras.

»Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism«3.1.11 VAD HADE UNDERLÄTTAT IMPLEMENTERINGEN? Då frågeställningen i enkäten var helt öppen och inga bestämda svarsalternativ fanns går det inte att redovisa i form av staplar. Redovisningen kommer därför att ske i löpande text under kategorier. Frågan kan ses från två aspekter. Dels utifrån verksamhetsperspektiv, det vill säga vad verksamheten kan göra för att underlätta implementeringen, men även utifrån ett utbildningscenterperspektiv, där det synliggörs hur utbildningen hade kunnat underlätta implementeringen. Noterbart är att det är en frågeställning med många kommentarer. I kontrollgruppen finns det 56 kommentarer, för städerna är siffran 64, vilket innebär att det sammanlagt finns 120 kommentarer. Fråga 13.»Vad anser du hade underlättat för att du skulle kunna förmedla och praktisera det du hade lärt dig?«det som flest respondenter har svarat handlar om att det hade underlättat om fler från samma arbetslag gått samtidigt. Detta gäller både för kontrollgruppen och för städerna. Sammanlagt handlar det om 44 svar. Några av respondenterna har svarat på följande sätt: Att all personal hade gått vid samma tillfälle. Att vi fortsatt att diskutera det vi lärt oss på utbildningen i arbetslaget. Att hela arbetslaget hade fått gå utbildningen, men jag tror att kommunen tycker det är för dyrt. Att fler fått gå samtidigt eller med kort mellanrum. Det hade klart varit bättre om många fått gå samtidigt så att man får samma grund att bygga från och samma förståelse. Att hela personalgruppen hade fått gå. Att hela arbetsgruppen hade fått åka samtidigt. Då hade det varit lättare att alla skulle förstå vad som lärts och vilja vara engagerade att ta tag i saken. Alla hade fått en kick samtidigt. Att fler i personalgruppen fick samma chans och att uppföljningen skulle ske oftare. Att man åker med någon från sitt arbetslag. En större grupp borde gå samtidigt t ex ett helt arbetslag och mer tid. Kanske att fler från samma arbetslag gick utbildningen samtidigt. Det skulle vara bra om hela personalgruppen fick gå samtidigt, på så sätt skulle man vara mer i fas med varandra. Att fler personer från samma team ska få gå samtidigt. För när man kommer tillbaka till jobbet efter kursen så är man taggad Men inte alla andra En annan faktor som flera respondenter menar spelar roll för implementeringen är tid. Tid när man kommer tillbaka till verksamheten för att omsätta och reflektera kring det man lärt sig. Det är 14 stycken som anser att just tiden är den viktigaste faktorn, några av dem har svarat så här: Ytterligare utrymme från arbetsgivaren för att sprida kunskapen. Ett par dagar»barnfri«tid när jag kom tillbaka. Tiden skulle då användas till att tänka och förmedla nytt kring barnen på avdelningen. Igångsättningstid. Att rektorn prioriterat tid för reflektion och diskussion samt planering för arbetet. Mer tid för att diskutera varför vi gör som vi gör. Diskutera värdegrund och kursplaner, varför vi valt att arbeta med ett pedagogiskt arbetssätt. Att det fanns»barnfri«tid när man kom tillbaka. Även att man kanske samlade de som gått så att de kan arbeta ihop för att förmedla till övriga det som man lärt sig. Tid, framförallt till att förmedla och planera upp arbetet. Det kräver mycket tid att individanpassa till varje person, men dock så värdefullt att kunna göra vardagen begriplig och tydlig för personen med autism. Det finns även flera respondenter som svarat att ledningens agerande när man kommer tillbaka är en viktig aspekt samt hur organisationen ser ut och följer upp när man varit på utbildningen. Flera av dem har svarat att återkommande träffar, pedagogiska diskussioner, nätverk samt handledning är viktiga delar i implementeringsarbetet, några av dem menar: Utbildningen i sig var bra och effektiv. Det skulle underlätta om ledningen delade den teoretiska förståelsen. Jag anser att ledningen i min organisation har litat på mitt omdöme men inte haft tillräckliga kunskaper. Handledning och vidareutbildning är viktigt. 21

Vi behöver bli bättre på att förmedla våra kunskaper. Det måste finnas forum för detta. När personer varit på kurs behöver detta följas upp och prioriteras. Mer stöd från chefen. Det har nog varit avgörande att alla/många från verksamheten fick samma grund. Organisationen har varit med och skapat förutsättningar för arbetet med t ex material, planeringstid, uppmärksamhet och»cred«till rätt personer i verksamheten. Medvetet arbeta för att släppa vårdsynen och institutionens kultur. Det hade underlättat med en chef som hade gått kursen eller som var övertygad om att den var bra! Först och främst är det viktigt att chefen är insatt i synsättet för att kunna vara med i tänket. Att kanske eventuellt man får några uppgifter som ska genomföras och presenteras för hela gruppen för att få in arbetssättet och tänket naturligt i arbetet. Jag tycker det är rimligt att det uppmärksammas och följs upp när några har fått åka på utbildning. Att det finns en plan, speciellt då man skickar några få och inte hela personalgruppen. De behöver fundera på hur väl investeringen kommer till nytta. Enklast vore väl att avsätta tid för att uppmärksamma de som varit iväg. Låta dem berätta och resonera i grupp hur vi kan tillämpa och ta tillvara på det någon lärt sig. Att verksamheten hade återkopplingsdagar. Att personal fick rapportera sina upplevelser av veckan vid personalmöten. Kontinuerlig kunskapsuppdatering i form av till exempel handledning och föreläsningar. Avsatt tid för enbart pedagogiska diskussioner för personalgruppen. Mera handledning hemma! Vidare anser en del respondenter att kunskap och förståelse från kollegor är en viktig aspekt för att underlätta implementeringsarbetet: Om alla varit på samma nivå och haft samma förståelse. Lyhördhet från skola och boende. Framför allt förståelse för problematiken. Att alla hade baskunskaper om det här. Att alla har samma grund i verksamheten. Mer intresse från alla i arbetsgruppen Jag tyckte att det gick bra. Hade förutsättningarna att praktisera. Jag behövde inte förmedla så mycket, då kunskaperna redan var stora på min dåvarande arbetsplats. Att alla var intresserade och villiga att ta till sig ny kunskap. Som beskrivits tidigare var det ett antal respondenter som belyste aspekter kring vad/hur utbildningen hade kunnat bidra med för att underlätta implementeringen. Några av dessa aspekter handlar om fotodokumentation, några har svarat att utbildningen gav det man behövde. En har framhållit att det skulle ha hjälpt om det var mindre stressigt under dagarna. Se kommentarerna: Bilder säger mer än tusen ord, så en liten filmsnutt på olika material och hur de används. Inget, utbildningen var bra som den var! Att det hade varit mindre stressigt under dagarna. Alla bitar föll på plats när jag kom tillbaka efter kursen, så inget! Bra sammanfattningar i punktform. 3.1.12 UPPFÖLJNING TILL UTBILDNINGEN Sammantaget påvisar strax under 80 % av respondenterna att det behövs någon form av uppföljning av utbildningen (stapel 11a). Tittar man enbart på hur städerna svarat är siffran något (marginellt) över 80 %. De har besvarat frågeställningen utifrån två aspekter. Den ena utgår från en uppföljning som Utbildningscenter Autism skulle stå för (flest har svarat utifrån den aspekten). Den andra aspekten handlar om hur verksamheten själv skulle kunna följa upp resultatet. Det är något färre från kontrollgruppen som menar att det behövs en uppföljning. Andelen från kontrollgruppen som menar att det inte behövs utgör cirka 30 % (stapel 11b). 22