Policysamling. Inledning. Innehåll. Överträdelser. Revision. Umeå, 2015-05-22 Sid 1(19)



Relevanta dokument
Policysamling. Inledning. Innehåll. Överträdelser. Revision. Försättsblad Umeå, Sid 1(1)

Policysamling. Inledning. Innehåll. Överträdelser. Revision. Försättsblad Umeå, Sid 1(1)

Inledning. Grundläggande inställning

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation

TLTHs alkohol- och drogpolicy

Kommunikationsplattform

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum:

Likabehandlingsplan Vasalunds IF

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

DPP. DrogPolicyProgrammet

Forum Ystads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

Om diskriminering. En kort vägledning för LTHs studenter

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Planen gäller för läsåret 2012/2013 Denna plan revideras årligen

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

SVT:s policy för mångfald och likabehandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland

Lunds Waldorfskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling för Lunds Waldorfskola och fritidshem

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun

Civilingenjör i Teknisk biologi är ett bioteknikprogram med betoning på teknik och materialvetenskap i biologins tjänst.

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Datum:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsberättelse 2014

Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012

Riktlinjer för kommunikation

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arealens Förskola Arealens Förskola A

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Förskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

Bäckalyckans förskola

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad

Innehåll Innehållsförteckning

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunikationspolicy för Hörby kommun

mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012

Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompassenskolan Öckerö 2014/2015

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Sid 1(19) Policysamling Inledning Detta är en samling av NTK:s policydokument. Dessa dokument redogör för NTK:s åsikter gällande sin interna verksamhet. Policydokumenten fastställs av fullmäktige och sammanförs sedan till en samling för att underlätta sökandet i kårens styrdokument samt minska på antal dokument. Innehåll Denna policysamling innehåller följande delar: - Alkoholpolicy - Bilpolicy - Kommunikationspolicy - Likabehandlingspolicy - Miljöpolicy - Mottagningspolicy - Sittningspolicy - Äskningspolicy Överträdelser Alla överträdelser mot NTK:s policydokument skall utredas av kårstyrelsen, som sedan kan besluta om sanktioner mot berörda parter. Vid stora överträdelser mot kårens policydokument skall fullmäktige informeras om överträdelsen, Revision Kårstyrelsen skall årligen se över kårens policydokument, detta för att hålla policydokumenten levande och uppdaterade samt tillse att dokumenten inte faller i glömska.

Sid 2(19) Alkoholpolicy Inledning För studenter vid Umeå universitet och Umeå naturvetar- och teknologkår, NTK, erbjuds ett varierande utbud av kalas och festverksamhet. Detta är en positiv och naturlig del av studentlivet och skapar såväl gemenskap som vänskap och social trygghet. Denna policy reglerar kårens verksamhet och arrangemang och ska fungera som ett stöd för arrangörer av social verksamhet. Den ska också ses som en rekommendation till utomstående arrangörer vars verksamhet riktar sig mot kårens medlemmar. Då det konsumeras alkohol gäller frihet under ansvar vilket innebär att Sveriges rikes lag skall följas. Denna alkoholpolicy har sin utgångspunkt i alkohollagen (Alkohollag (1994:1738)). Syfte Syftet med policyn är att bidra till en god studiemiljö genom att hos studenter skapa attityder som minskar risken för alkoholproblem. Historik Kårens alkoholpolicy fastställdes första gången av fullmäktige den 25 september 2003 och infördes i kårens policysamling den 30 mars 2009. Grundläggande inställning Alkoholfria alternativ skall alltid finnas och tydligt exponeras i samband med alla fester och arrangemang vid NTK. Alkoholfri dryck innebär inte endast vatten utan kan till exempel innebära läskedrycker, lättöl, alkoholfritt vin eller juice. Det alkoholfria alternativet skall medföra ett lägre pris om inköpspriset motiverar en sådan prisskillnad. Under sådan förutsättning skall biljetter till arrangemang säljas för ett lägre pris till personer som väljer alkoholfritt alternativ. Vid alla arrangemang inom NTK skall minst en nykter person med uttalat ansvar närvara under hela arrangemanget. Deltagare vid arrangemang inom NTK får inte övertalas till att köpa alkoholdrycker. Alla inköp skall ske på eget initiativ. Kraftigt berusade personer får under inga omständigheter förses med alkoholdrycker. Dessa personer skall heller inte uppmuntras att dricka alkoholdryck.

Sid 3(19) Arbete inom NTK skall inte marknadsföras med alkohol i fokus. NTK skall verka för att inom allt mottagningsarbete markera NTK:s inställning till alkohol. alla festarrangörer och mottagningsansvariga vid NTK skall erhålla relevanta och tillräckliga kunskaper om alkoholens skadeverkningar. en fortlöpande diskussion kring alkoholfrågor förs mellan alla festarrangörer inom NTK. NTK accepterar inte umgängesformer där alltför kraftig berusning förekommer. umgängesformer där överdriven alkoholkonsumtion sätts i centrum. några former av tvång eller hets att dricka alkoholdryck.

Sid 4(19) Bilpolicy Kårbilen Kårbilen är införskaffad i syftet att underlätta för NTK i verksamheten. Det är förbjudet att nyttja kårbilen annat än i tjänsteuppdrag. Historik Då det ej har funnits en policy för kårbilen tidigare år anses detta dokument vara på sin plats i tiden och fastställdes första gången av kårstyrelsen den 24 november 2014, samt infördes i kårens policysamling den 8 maj 2015. Definition Förare är den person som kvitterat ut nyckel till kårbilen och har rätt att framföra denna. Nyttjare är det organ som skall debiteras för brukandet av kårbilen. Bokning Bokning sker via den administrativa rutin som är i bruk. Rätt att boka bilen har kårstyrelsen, arvoderad kårpersonal, personal i kårkansliet samt Uniadens projektledare. I bokningen skall stå vem som skall köra bilen samt kontaktuppgifter till denna. Nyttjanderätt Kårpersonal m.fl. Rätt att nyttja kårbilen tillfaller kårstyrelsen, arvoderad kårpersonal, personal i kårkansliet samt Uniadens projektledare. Origos personal Köksmästeriet och kvällschefer har rätt att nyttja kårbilen vid inköp av förtäring till event som äger rum på Origo under förutsättningen att det anses olämpligt att göra köpet utan bilen. Kårhuschefen tilldelas en nyckel till kårbilen och ansvarar för att nyckeln förvaras på ett säkert sätt. Bokning av bilen sker via bokningssidan Boka.se. Övriga Skall person som inte nämns i punkterna ovan köra bilen, skall bilnyckeln kvitteras ut av kårordförande, vice kårordförande eller medlemsansvarig. I detta fall ifylles blankett Utkvittering av kårbilsnyckel av föraren. Vidare skrivs blanketten under av både föraren och utlämnaren av nyckeln. Då nyckeln lämnas tillbaka kontrolleras bilen av behörig att lämna ut nyckeln, samt blankett Utkvittering av kårbilsnyckel skrivs under av denna samt föraren.

Skötsel Sid 5(19) Daglig skötsel Kårens ordförande eller av denna utsedd, sköter tankning och tvätt av bilen. Bilen återlämnas alltid städad, eller i det skick den kvitterades ut. Vid långa färder skall spolarvätska, ringtryck och motorolja kontrolleras av föraren. Skötsel under färd Om förbrukningsartiklar, såsom glödlampor, drivmedel och dylikt, behöver införskaffas under färd betalas detta med NTK:s bensinkort om möjligt. Finns inte bensinkortet till hands så görs detta med egna pengar och återbetalning sker mot visande av kvitto. Vid alla inköp skall kvitton omgående redovisas till kårordförande vid återlämnande av nyckeln Körjournal Körjournal skall alltid föras enligt instruktioner i journalen. Föraren ansvarar för att så sker. Debitering Ekonomiansvarig för NTK tillser att nyttjaren debiteras. En milkostnad om tjugofem kronor debiteras nyttjaren. Ostädad bil debiteras ytterligare femhundra (500) kronor. Ansvar Person som skall köra bilen skall innan denna får tillgång till nyckeln ha läst detta dokument. Person som lämnar ut nyckeln är ansvarig för att kontrollera att föraren har giltigt körkort. Skador på bilen Körning sker på egen risk, eventuella självrisker debiteras föraren. Undantag gäller skador som inte är relaterade till föraren, såsom stenskott och liknande. Eventuell tvist löses med beslut från kårstyrelsen. Övriga oförutsedda kostnader Böter och övriga oförutsedda kostnader orsakade av föraren, betalas alltid av föraren personligen. Eventuell tvist löses med beslut från kårstyrelsen.

Sid 6(19) Kommunikationspolicy Inledning Denna kommunikationspolicy är till för alla som på ett eller annat sätt arbetar med att sprida information om NTK:s verksamhet, såsom kårstyrelsen, fullmäktige, övriga heltidsarvoderad, fast anställd personal samt vissa övriga engagerade. Alla har ett ansvar att hålla sig själva informerade och att besvara frågor från medlemmar, media och andra målgrupper inom sitt kompetensområde. I många fall kan det vara lämpligast att kårens kommunikationsansvarige eller kårordförande kommunicerar med medlemmar eller media efter samråd med berörd person. Syfte Kommunikationspolicyn anger ramarna för NTK:s kommunikationsarbete och det förhållningssätt som ska gälla. Mer konkreta anvisningar för hur arbetet praktiskt ska utföras finns i kommunikationsstrategin, som fastställs av kårstyrelsen. Historik Detta dokument antogs för första gången av fullmäktige den 30 mars 2009 och infördes i kårens policysamling den 30 mars 2009. Senaste revidering gjordes den 8 maj 2015. Grundstenar NTK:s kommunikation skall präglas av fyra grundstenar, dessa ord skall tas i beaktning i all kommunikation såväl internt som externt. Tydlig och begriplig Informationen som kåren producerar skall vara enhetlig och tydlig för att undvika missförstånd och för att möjliggöra att så många som möjligt kan ta till sig informationen. Kåren skall därmed alltid anpassa bild- och skriftspråk efter mottagaren, dock ska det underliggande (den grafiska profilen) alltid vara den samma, det ska vara enkelt att känna igen information från NTK. Snabbt Information är ofta en färskvara och kan förändra medlemmarnas och intressenternas planering inför den närmaste framtiden. Därför skall kåren vara snabbt ute med relevant information om vad som händer och vad som är på gång. Ärlig, trovärdig och öppen NTK skall alltid vara ärliga i sin kommunikation med omvärlden, våra intressenter skall vara säkra på vår trovärdighet. Kåren skall även vara öppen inför sina medlemmar och externa intressenter, NTK vågar stå för vilka kåren är.

Sid 7(19) Gemensamt ansvar Informationsspridning skapar gemenskap och samhörighet, det är därför viktigt att alla inom NTK tar sitt ansvar och sprider information. Målgrupp Som studentkår vänder kåren sig till många olika personer, myndigheter och företag i vår verksamhet. För att få bäst genomslag måste vi anpassa kommunikationen till de olika grupperna. Dessa grupper har gemensamma egenskaper och bildar mindre målgrupper som är till hjälp i kommunikationsarbetet. Olika målgrupper har olika behov av informationen, olika förutsättningar, förkunskaper och syfte. Kårens målgrupper Genom att analysera kårens medlemmar och externa intressenter kan man identifiera ett antal målgrupper för kårens externa kommunikation: Studenter på Teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet, på Campus såväl som distansstudenter. Doktorander på Teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet. Arvoderade och anställda vid NTK. Anställd personal vid Umeå universitet. Förtroendevalda 1 inom Umeå universitet. Tjänstemän och förtroendevalda inom Umeå kommun. Arbetslivet i Västerbottens län. Arbetslivet i Sverige. Samarbetspartners Media Andra studentkårer inom Sverige. Prioriterade målgrupper Den högst prioriterade målgruppen för allt kårens arbete är självfallet studenter och doktorander vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, kårens medlemmar. Värdeord Följande principer och värdeord skall tas i beaktande i alla informationsspridning från kåren. 1 Dekaner, ledamöter av fakultetsnämnden/grundutbildningsutskotten, prefekter, rektor etc.

Sid 8(19) Lättillgänglighet Som mottagare av information skall det inte krävas någon större ansträngning för att ta till sig den information som kåren förmedlar. Därmed är det effektivt och fördelaktigt att alltid presentera innehållet på ett liknande sätt. Att använda samma struktur inom alla informationskanaler är ett exempel på detta samt att verksamheten så långt som möjligt delas in i kärnverksamhet och övriga verksamheter. De som sedan blir intresserade skall lätt kunna hitta mer information genom exempelvis kårens hemsida, det är därför viktigt att ge ut e-postadress och telefonnummer till en person som vet mer. Anpassning till målgruppen Vem man försöker kommunicera med avgör vilka kanaler och vilket språk som ska användas. En engagerad student vet mycket mer om kårens organisation än den vanliga studenten. Anpassa därför kommunikationen till målgruppen och förklara på ett enkelt och förstårligt sätt för den vanliga studenten. Exempelvis förklara att fullmäktige är kårens riksdag där alla sektioner har rätt till representation efter medlemsantal istället för att skriva att fullmäktige är möte på torsdag osv. Kanaler Att använda rätt kanal är A och O i informationsspridning. Kanaler har olika fördelar och nackdelar. En kombination av kanaler kan komplettera varandra väl, tänk på vilken information som ska spridas och hur länge den är aktuell. Exempelvis hemsida, bordspratare, nyhetsbrev och anslagstavlor. Krishantering Vid en kris, stor som liten, är det viktigt att informera tydligt och rätt för alla inblandade. Om detta inte sker skapas enkelt ryktesspridning och därför är det bra att hålla sig till relevant information och fakta. Intern kommunikation Med intern kommunikation menas all kommunikation som sker internt inom NTK, alltså mellan fullmäktige, fullmäktiges enheter, kårstyrelsen, arbetsgrupper, sektioner osv. För att den interna informationen skall fungera tillfredsställande ska kåren sträva efter att efterleva följande värdeord. Öppenhet För att alla engagerade och medlemmar inom kåren skall känna sig välkomna, uppskattade och delaktiga är öppenhet viktigt. Alla medlemmar och engagerade skall få tillgång till väsentlig information för att känna sig trygga, kunna påverka och komma med i gemenskapen. Därför skall väsentlig information finnas lättillgängligt via nyhetsbrev, hemsida och anslagstavlor för alla medlemmar. Det betyder också att kårstyrelsen och fullmäktige

Sid 9(19) skall informera medlemmarna om vad de arbetar med och vad de gör på sina möten. På detta sätt inspirerar kåren nya studenter att ta steget och engagera sig i kåren. Ibland krävs dock att handlingar klassas som känsliga och hantering regleras enligt särskild ordning i stadga och reglemente. Demokrati Kåren bygger på tanken att alla medlemmars åsikt är lika viktig. Det är därför viktigt att alla medlemmar får tillgång till information och veta var de finner den samt vem de ska fråga. Det är därför viktigt att informera medlemmarna om stormöten och styrelsemöten. Varje medlem måste ges tillfälle att berätta sin åsikt. Kåren skall även arbeta aktivt med att ta in kommenterar, önskemål och idéer från medlemmarna. Extern kommunikation Med extern kommunikation menas all kommunikation som sker från kåren till externa intressenter. För att den externa informationen skall fungera tillfredsställande ska kåren sträva efter att efterleva följande värdeord. Syfte och mål Syftet med den externa kommunikationen är att tala om att vi finns och vad vi gör. NTK vill locka fler samarbetspartners till vår verksamhet och locka till att fler medlemmar engagerar sig, som därmed kan stödja den. NTK vill att alla medlemmar skall känna sig välkomna av kåren och att kåren hjälper dem. Massmedia Genom massmedia finns det stora möjligheter till informationsspridning i vår omgivning. Detta används sällan inom kåren idag. Kåren borde därför arbeta med att skriva fler debattartiklar, pressmeddelanden samt tipsa om reportage och liknande. Marknadsföring Kåren ska hela tiden informera om kårens syfte och mål med verksamheten till omvärlden. Detta för att locka intresse för vår verksamhet och förbättra arbetet med utbildningsbevakning. Samarbetspartners Kommunikationen med kårens samarbetspartners ansvarar kårens arbetsmarknadsansvarig för. Det är viktigt att kåren visar upp vad den har gjort och visar intresse för framtida samarbete. NTK vill använda vårt starka varumärke bland studenter som ett verktyg för våra samarbetspartners att nå ut till våra medlemmar.

Sid 10(19) Likabehandlingspolicy Detta dokument reglerar kårens verksamhet och skall fungera som ett stöd för kårens representanter som arbetar med likabehandlingsfrågor. Den skall också ses som en rekommendation till utomstående arrangörer vars verksamhet riktar sig till kårens medlemmar. Syfte Denna policy har till ändamål att motverka diskriminering och på samma gång främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck 2, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Syftet blir då att bidra till en god studiemiljö genom att hos studenter skapa attityder som kommer att främja deras kunskaper om jämlikhet och jämställdhet både under studietiden såväl som efter. Dokumentet skapades för att tydliggöra Umeå naturvetar- och teknologkårs, NTK:s, åsikt gällande likabehandling och jämlikhet på ett klart och tydligt sätt. Samt genom att lyfta ut åsikter ur åsiktsdokumentet visa vad NTK accepterar och vad som inte accepteras på ett klart sätt. Denna policy har sin grund i Diskrimineringslagen(2008:567) Diskrimineringslagen existerar för att främja lika rättigheter samt att öka studenters trivsel och att motverka diskriminering. Det är viktigt att all verksamhet medvetet bedrivs på ett sådant sätt att alla är välkomna och blir jämlikt behandlade. All verksamhet som bedrivs i eller i samband med NTK:s regim skall genomsyras av dessa värderingar som avser till att uppnå såväl ett jämlikt som jämställt arbetsklimat. Historik Kårens likabehandlingspolicy fastställdes för första gången av fullmäktige den 30 mars 2009 och infördes i kårens policysamling den 30 mars 2009. Grundläggande inställning Allt arbete inom NTK skall genomföras med likabehandling och jämlikhet i åtanke. Mottagningen skall spegla NTK:s åsikter gällande likabehandling 2 med könsöverskridande identitet eller uttryck menas: Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (SFS2008:567 kapitel1 5)

Sid 11(19) Deltagare vid arrangemang inom NTK skall känna att de är välkomna och att alla är likvärdiga deltagare i arrangemanget. Universitetets kollektiva jämlikhetsarbete bör fokusera på likabehandling på alla nivåer inom verksamheten. NTK skall verka för att - Dess verksamhet skall präglas av respekt, medmänsklighet och en strävan efter jämlikhet - Verksamheten planeras så att alla i största möjliga mån kan delta i arrangemang och dylikt - Följa upp kränkande händelse och förhindra att liknande situationer uppstår - Universitetet på ett effektivt sätt bedriver jämlikhetsarbete på alla nivåer - Genom attitydförändrande arbete stävja diskriminering inom den egna organisationen och på så sätt även tillse att våra medlemmar har grunden att själva förhindra diskriminering på sina nuvarande respektive blivande arbetsplatser. NTK accepterar inte - Verksamhet där någon individ eller grupp av individer utsätts för negativ särbehandling eller värderas annorlunda på så sätt att det kan härledas till diskrimineringsgrunderna 3 - Trakasserier eller andra kränkande moment förekommer. En händelse eller miljö är att betrakta som kränkande ifall någon uppfattar den som sådan - Någon individ eller grupp av individer kategoriskt förutsätts tillhöra och behandlas utifrån exempelvis en bestämd etnisk, social, ideologisk eller sexuell grupp - Att diskriminering och trakasserier i någon form går obemärkt förbi av huvudman. 3 De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Sid 12(19) Miljöpolicy Inledning Umeå naturvetar- och teknologkår, NTK, är en av tre studentkårer vid Umeå universitet och består av studerande vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Miljöarbetet skall redovisas i kårens verksamhetsberättelse. Genom kontinuerlig uppföljning och utvärdering kan ständig förbättring uppnås och NTK:s position som en av Sveriges ledande studentkårer inom miljöarbete upprätthållas. Syfte Detta policydokument skall verka som stöd och vägledning för NTK:s miljöarbete och användas för att sprida ett miljömedvetande inom såväl den interna organisationen som övriga delar av universitetet samt vid externa kontakter. Det är därför viktigt att miljöpolicyn kommuniceras till alla som arbetar för eller på uppdrag av organisationen samt att den är tillgänglig för allmänheten. Dokumentet bör regelbundet granskas och uppdateras för att spegla aktuella förhållanden och kunskaper. Historik Kårens miljöpolicy fastställdes första gången av fullmäktige den 17 maj 2001 med större revisioner den 14 mars 2002, den 6 februari 2007 samt den 14 november 2007 och infördes i kårens policysamling den 30 mars 2009. Senaste revidering gjordes den 8 maj 2015. Miljöarbetet NTK inriktar sitt miljöarbete på fem områden: Utbildning NTK skall kontinuerligt utbilda, stödja och motivera sin personal och sina engagerade medlemmar att utföra sina uppgifter på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt, där tillämpliga legala krav utgör en miniminivå. Kårens övriga verksamheter bör prioriteras i denna aspekt. Inköp NTK skall i så stor utsträckning som möjligt köpa miljöanpassade förbrukningsvaror, produkter och utrustning.

Sid 13(19) Avfall NTK skall vid upphandling av leverantörer i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till transporter och leverantörernas miljöarbete. NTK skall ha ett sortiment som motsvarar en KRAV-certifiering för kårens övriga verksamheter. NTK skall verka för att minimera sitt avfall och källsortera det avfall som uppstår. Resurser Transporter NTK skall hushålla med energi, vatten och råvaror samt i möjligaste mån använda sig av förnyelsebara energikällor. NTK skall så långt det är ekonomiskt och tidsmässigt möjligt välja miljövänliga transportmedel framför miljömässigt sämre alternativ. NTK skall så långt det är möjligt använda förnyelsebara drivmedel i de fordon kåren disponerar.

Sid 14(19) Mottagningspolicy Inledning Årligen anordnas inom Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK) mottagning för nyantagna studenter. NTK:s mottagning anordnas genom kårens sektioner och berör nya studenter vid Umeå universitets teknisk- naturvetenskapliga fakultet. Mottagningen ska fungera som ett välkomnande till Umeå, Umeå universitet, den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, NTK och dess sektioner. Mottagningens främsta syften är att svetsa samman de nya klasserna samt att ge de nyblivna studenterna möjlighet att lära känna varandra, sina äldrekursare, sin stad och sitt universitet. Detta för att skapa trygghet, trivsel och hjälpa studenten att klara övergången till universitetet. Under mottagningen informeras de nya studenterna om NTK och dess verksamhet. Man försöker också ge de nya studenterna lokalkännedom och lär dem en mängd praktiska detaljer som underlättar livet och tiden vid Umeå universitet. Syfte Syftet med detta policydokument är att redogöra för NTK:s åsikter angående mottagningen samt fastställa vad kåren skall verka för samt inte accepterar under mottagningsperioden. Historik Kårens mottagningspolicy fastställdes första gången av fullmäktige den 1 april 2003 och infördes i kårens policysamling den 30 mars 2009. NTK skall verka för att skapa god kontinuitet i mottagningsarbetet att mottagningen som helhet tilltalar alla studenter att mottagningsansvariga får adekvat utbildning, bland annat avseende NTK:s organisation och policyer att i allt mottagningsarbete markera NTK:s inställning i alkoholfrågor att så många som möjligt av de nyantagna studenterna samt deras äldrekursare engageras i mottagningen att alla nyantagna studenter får information om mottagningen i god tid innan kursstart att alla äldrekursare uppträder som föredömen och goda förebilder för de nya studenterna

Sid 15(19) att alla äldrekursare som utger sig för att vara nybörjare får information om och är noga insatta i sina roller samt i vilket ansvar som detta innebär att fakulteten och dess institutioner involveras i mottagningsarbetet att ett gott samarbete sker mellan alla mottagningsarrangörer, NTK, Umeå universitet, kommunen och dess invånare NTK accepterar inte aktiviteter där någon form av pennalism eller diskriminering förekommer kränkning av den personliga integriteten att de nya studenterna känner sig tvingade att göra något de inte själva vill mottagningsuppdrag som åstadkommer skadegörelse eller mottagningsuppdrag där återställande i ursprungligt skick inte är möjligt förstörelse av andra utbildningars mottagningsarbete.

Sid 16(19) Sittningspolicy Inledning Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK) är varje år på ett eller annat sätt inblandade i olika sittningar. Det kan handla om sittningar arrangerade av kårens sektioner, kårföreningar, arbetsgrupper eller någon annan verksamhet i kårens regi. En sittning är ett utmärkt tillfälle för trevligt umgänge och kontaktknytande studenter emellan. Trevliga sittningar kan även bidra till att skapa en positiv bild av NTK och dess arrangemang samt att de skapar en god NTK-anda hos deltagarna. Syfte Syftet med denna policy är att tydliggöra NTK:s åsikt gällande sittningar. Policydokument skiljer sig från regler och lagar på det viset att de inte är framtvingande eller förbjudande. En policy skall i första hand vara vägledande med ändamål att uppnå önskvärt resultat. Historik Kårens sittningspolicy fastställdes första gången av fullmäktige den 10 februari 2008 och infördes i kårens policysamling den 30 mars 2009. Grundläggande inställning Under en sittning är det sed att sjunga, spexa och gyckla för att liva upp stämningen och detta är något som bör uppmuntras. Inte desto mindre finns det risk att all fest gamman spårar ur till den grad att deltagare anser det otrevligt. Detta är något som inte kan accepteras. Det är därför viktigt att alla deltagare tar sig i akt och är uppmärksamma på hur alla sittningsdeltagare reagerar på sittningen. Det går här inte att nog poängtera vikten av civilkurage, att våga säga ifrån när man känner att gränsen har passerats. Detta gäller naturligtvis arrangörerna, men omfattar alla deltagare på arrangemanget. NTK skall verka för att sittningar i NTK:s regi skall vara prisvärda och eftertraktade. begreppet sittning skall tilltala så många av NTK:s medlemmar som möjligt samtliga arrangörer får kännedom om NTK:s sittningspolicy samtliga arrangörer uppträder som goda föredömen för sittningsdeltagarna NTK:s förhållningssätt till sittningar förmedlas till samtliga sittningsdeltagare

Sid 17(19) NTK accepterar inte att sittningar som hålls i NTK:s lokaler eller på annat sätt anknyter till NTK inte efterlever denna policy sånger, gyckel, spex och andra sittningsaktiviteter där någon form av kränkningar, pennalism eller diskriminering förekommer gyckel, spex eller andra sittningsaktiviteter som åstadkommer skadegörelse. att sittningsdeltagarna känner sig tvingade att göra något de inte själva vill att andra typer av kränkningar förekommer under sittningar

Sid 18(19) Äskningspolicy Inledning För studenter vid Umeå naturvetar- och teknologkår, NTK, erbjuds det via kåren att man kan ansöka om medel så kallade äskningar för att anordna olika former av aktiviteter. Dessa aktiviteter skall vara en positiv och naturlig del av studentlivet och skapar såväl gemenskap som vänskap och social trygghet. Denna policy reglerar kårens verksamhet gällande dessa äskningar och ska fungera som ett stöd för kåren centralt men även för sektionerna inom NTK. Syfte Syftet med policyn är att bidra till en god studiemiljö genom att hos studenter skapa gemenskap och glädje via olika aktiviteter som bidrag ges till i form av äskningar. Historik Då det ej har funnits en policy för äskningar tidigare år anses detta dokument vara på sin plats i tiden och fastställdes första gången av kårstyrelsen den 24 november 2014, samt infördes i kårens policysamling den 8 maj 2015. Grundläggande inställning för äskningar Alkohol får ej ges resurser till. Utbetalningar sker endast mot kvittoredovisning. Utbetalning kan i undantagsfall ske. Detta ska då anges i beslutet och sker mot personligt återbetalnings- /kvittoredovisningsansvar. Pengarna som utbetalas får ej överskrida det belopp som angivits i äskan. Äskningsansökan bör göras innan evenemanget har utförts. Kårstyrelsen godkänner normalt inte äskningar till mat. Äskningen ska i första hand gynna medlemmar i kåren före icke-medlemmar. 4 Äskningen ska ha kårmedlem som ansvarig. Äskningen skall medföra att det tydligt går att utläsa kårens delaktighetet i det som har äskats till. Om ett evenemang söker stöd i form av en äskning så förväntas det att övriga policy dokument följs. Allmänna Regler Innan en äsknings sker ska det vara klart vad som gäller. Om ett evenemang söker stöd i form av en äskning så förväntas det att diverse policys inom NTK följs. 4 Dispens om äskningen sker i syfte för att hålla mottagningsaktiviteter. Alla nya studenter anses vara kårmedlemmar fram mottagningens slut då det gäller äskningar.

Sid 19(19) Relevanta policydokument är: Alkoholpolicy Likabehandlingspolicy Miljöpolicy Mottagningspolicy Sittningspolicy