År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 1
Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, brons Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår 2012 2013 Svarsfrekvens föräldrar förskola 57.0% Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2012 Barn per årsarbetare den 15 oktober 5.2 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 29.3% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 54.5% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 16.2% Kommentar Lågt deltagande i brukarenkäten. En stor del av vårdnadshavarna har annat modersmål vilket kan medföra att de väljer att inte svara. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 2
GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Nej Nej Svar saknas Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Föräldrar har varit delaktiga i arbetet med att upprätta likabehandlingsplan och verksamhetsplan genom att ta del av våra tankar och hur vi planerar att arbeta. De har kunnat påverka genom att framföra synpunkter vid utvecklingssamtal eller föräldramöten. Innevarande verksamhetsår kommer vi att arbeta för ett utökat barn- och föräldrainflytande i likabehandlingsarbetet. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Personalförstärkning för barn i behov av särskilt stöd. Kompetensutveckling och handledning av personal. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 3
Elevsäkerhet Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 4
Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 5
Utveckling och Lärande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 75.9% 76.6% Analys av måluppfyllelse En liten positiv tendens anas, men svarsfrekvensen är endast 57% och utfallet inte tillförlitligt. Vi ser dock att vårt utvecklingsarbete av innemiljön, inköp av pedagogiskt material har betydelse för lärande och utveckling. Pedagogerna använder ipads som lärverktyg tillsammans med 3-5-åringar. Under gemensamma reflektionsdagar i arbetslagen har enskilda barns lärande i många situationer lyfts fram på ett tydligare sätt. Medvetenheten om att lärande sker inom många olika områden har ökat och det dokumenteras i respektive barns portfolio, så att utvecklingen kan följas av barn, förälder och pedagoger. Arbetet med att hitta metoder för att introducera nyanställda pedagoger i ett språkutvecklande arbetssätt enligt Veli Tuomelas språkteorier har påbörjats under vt-13. I arbetslagen finns ändå en stor medvetenhet om detta arbetssätt, som innebär att rutiner och aktiviteter i den dagliga verksamheten tas tillvara för att stimulera alla barns språkutveckling. Arbetet med att oftare dela barnen i smågrupper har inte fungerat tillfredsställande, bl.a. för att verksamheten haft många personalbyten och vikarier. Miljöarbetet fortsätter med målet att få diplom silver. Extra tid behöver läggas på att utveckla dialogen med föräldrar när vi inte har ett gemensamt modersmål. utvecklingsområden: Vi behöver fortsätta förankra och utveckla det språkutvecklande arbetssättet. Fortsätta att öka pedagogernas kunskaper i naturvetenskap och teknik för att bättre kunna upptäcka och utveckla barnens intressen och förmågor i dessa ämnen i den dagliga verksamheten. Utöka användandet av Ipads i verksamheten för 3-5åringar och påbörja användandet av Ipads i verksamheten för 1-3åringar. Utveckla den pedagogiska dokumentationen så att barnens lärande blir tydligare för föräldrar. Hitta strukturer för att kunna åskådliggöra alla olika delar av läroplanen som ingår i projekt eller teman, (även allt lärande som kan ingå i rutinsituationer), kunna dokumentera det på ett tydligt sätt för både barn och föräldrar. Vi har from innevarande verksamhetsår börjat genomföra intervjuer med 3-5 åringarna för att få veta vad de vill lära sig kommande termin. Innevarande verksamhetsår ska vi införa regelbundna utvärderingsveckor för arbetslagen, för att bättre kunna följa barnens lärande och intressen och utveckla verksamheten. Analysen baseras på observationer av enskilda barn och barngruppen, dokumentationer, regelbundna intervjuer med barn, samtal med föräldrar, reflektioner i arbetslagen och förskollärargruppen, samt utvärderingar av verksamheten (av barn och pedagoger). User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 6
Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 75.9% 70.2% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 72.2% 70.2% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 85.2% 72.3% Analys av måluppfyllelse En negativ tendens anas, dock är svarsfrekvensen låg. Under ht 12 skedde personalbyten vid några tillfällen. Detta kan ha orsakat att föräldrar och barn upplevt otrygghet. Tanken på alla människors lika värde och människolivets okränkbarhet är värden som alltid hålls levande i arbetet med barnen. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att erbjuda alla barn samma möjligheter att delta i alla olika förekommande aktiviteter. Lokaler och material planeras utifrån att motverka stereotypa könsroller. Pedagogerna möter varje barn utifrån deras olika förmågor och behov, för att skapa trygghet och tillit hos barnen. Positiva handlingar hos barnen uppmuntras medvetet, att hjälpa en kompis, trösta någon osv. Pedagogerna är med barnen som stöd när det uppstått konflikter för att hjälpa dem att lösa situationen, t.ex. sätta ord på känslor och handlingar. Varje termin genomförs barnkonferenser, då fokus ligger på pedagogens eget förhållningssätt till varje barn. När barnen känner att de får stöd av vuxna i för dem besvärliga situationer blir de trygga och kan lita till sin egen förmåga. Vi ser att barnens sociala kompetens utvecklas, de trivs och har kamrater att leka med. Alla pedagoger har under verksamhetsåret deltagit i Vif-utbildning, som belyst bl.a. hur viktigt det är att personal bemöter varje barn utifrån dess förutsättningar och behov. Det finns material (böcker, pussel) som visar människor med olika kön, etnicitet, religion och sexuell läggning. Barnens funderingar kring detta, samt kring människor med funktionshinder, tas tillvara i samtal med barnen. I verksamheten pågår ständigt ett arbete kring känslor, att känna igen sina egna och veta hur jag ska hantera dem i förhållande till andras känslor och ageranden. Under vt-13 har 3-5 årsgruppen haft känslor som ett projekt, kopplat till film och böcker. Alla barn och familjer på förskolan har sina egna erfarenheter och utifrån dem normer och värden som ibland skiljer sig från förskolans värdegrund och uppdrag. Det innebär att personalen måste vara väl förtrogen med läroplanen för att kunna möta föräldrar i samtal, då dessa olika synsätt krockar. Det kan innebära många samtal, ofta med tolk, för att uppnå samförstånd istället för att det ska leda till konflikt. Att föräldrar upplever att barnen känner mindre trygghet i förskolan nu än tidigare kan bero på att några barn under en period visade ett stort intresse för att komma utanför förskolans område. Antingen genom att öppna en grind eller genom att klättra över staketet. Pedagogerna kunde hantera situationerna när de uppstod, men några föräldrar pratade med pedagogerna om sin oro för detta, vilket är förståeligt. Under perioden hade vi några unga manliga pedagoger, som var högt uppskattade av barnen, men som en del föräldrar kanske inte uppfattade som tillräckligt ansvarstagande. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 7
Personalbyten innebar kanske också att alla föräldrar inte uppfattade att deras barn kände sig tillräckligt trygga. Utvecklingsområden: Vi kommer att utveckla våra rutiner, så att det är tryggt för alla barn på förskolan. Vi arbetar för att skapa goda relationer till alla föräldrar så att de känner sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Fortsätta diskussionen i arbetslagen om förhållningssätt till både barn och föräldrar. Fördjupa vårt arbete med likabehandlingsplanen och försöka göra föräldrar delaktiga i det arbetet. Under vt-13 erbjöds förskolan att delta i ett projekt vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, för att ta fram ett material som ska hjälpa oss att arbeta mer systematiskt med barns socio- emotionella utveckling. Det arbetet kommer att fortsätta innevarande verksamhetsår och vi ser väldigt positivt på det. Analysen baseras på observationer av enskilda barn och barngruppen, dokumentationer, regelbundna intervjuer med barn, samtal med föräldrar, reflektioner i arbetslagen och förskollärargruppen, samt utvärderingar av verksamheten. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 8
Barns inflytande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 68.5% 66.0% Analys av måluppfyllelse Vi ser en nedgång i utfallet. Förskolan involverar barn i demokratiska processer under hela verksamhetsdagen. Vi behöver utveckla information och kommunikation med föräldrar om hur vi arbetar. Det finns en medvetenhet i arbetslagen om att varje barn ska kunna påverka sin egen situation och att de ska ha inflytande över både arbetssätt och innehållet i verksamheten. Både frukost och lunch är t.ex. "flexibla", dvs. de serveras under en viss tid och barnen kan komma och äta när det passar dem inom tidsramen. Föräldrarna slipper stressa på morgonen för att passa ett exakt klockslag och på eftermiddagen kan barnen avsluta en lek innan de går och äter mellis. På 3-5årsavdelningarna väljer barnen själva aktiviteter vissa förmiddagar och alla eftermiddagar. T.ex. ute eller inne-lek, skapande, konstruktionslek, rollek. Arbetet med att utveckla miljön så att den blir mer innehållsrik och tydlig har fortsatt. Barnen har fått fler alternativ att välja mellan och det är lättare att uppfatta vad man kan välja att göra. I intervjuer som genomförs varje termin med 3-5åringarna framkommer vad barnen tycker är bra och vad de vill ändra på. På 1-3årsavdelningarna väljer barnen ofta mellan olika aktiviteter, utifrån de alternativ som pedagogerna bestämt. På 3-5 årsavdelningarna är barnen delaktiga i planering och utvärdering av verksamheten. De är med och föreslår leksaker och material som ska köpas in. 3-5 åringarna röstar i olika sammanhang, i år bl.a. om vilket namn matsalen ska ha. På 3-5 årsavdelningarna har man börjat med smågruppssamlingar innan lunch, för att skapa mer tillfällen till samtal. Då kan barnen också få mer tid och vana vid att reflektera kring verksamhetens innehåll. Alla barn som slutat på förskolan i vt-13 har deltagit i avslutningssamtal med föräldrar och ansvarig pedagog. Utvecklingsområden Under innevarande verksamhetsår har vi börjat genomföra intervjuer med 3-5 åringarna för att få veta vad de vill lära sig kommande termin. På 3-5 årsavdelningarna ska pedagogerna förändra i organisationen av verksamheten så att barnen erbjuds så många alternativ som möjligt varje dag. Alla avdelningar måste hitta sätt att organisera verksamheten i smågrupper oftare än vad som skett under verksamhetsåret. Både för att bättre kunna ta tillvara alla barns intressen, men också för att ge varje barn mer tillfällen till samtal. Arbetet med att ge barnen mer tid och vana vid dokumentation, reflektion och utvärdering måste fortsätta att utvecklas. Analysen baseras på observationer av enskilda barn och barngruppen, dokumentationer, regelbundna intervjuer med barn, samtal med föräldrar, reflektioner i arbetslagen och förskollärargruppen, samt utvärderingar av verksamheten. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 9
Förskola och Hem Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 70.4% 59.6% Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 74.1% 74.5% Analys av måluppfyllelse En negativ tendens anas, dock är svarsfrekvensen för låg. I utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten med föräldrar försöker vi förmedla vårt intresse av att lyssna till deras erfarenheter och deras synpunkter, så att vi skapar goda relationer. Vi strävar mot ett interkulturellt förhållningssätt. Med många föräldrar blir det dagliga småpratet vid lämning/hämtning ganska kortfattat, eftersom vi inte alltid har ett gemensamt språk att kommunicera på. För att kunna ha längre och djupare samtal behöver vi många gånger boka tolk, vilket vi gör, men då måste samtalstid bokas i förväg. Det påverkar förstås kontakten med föräldrar och hur vi ska arbeta för att föräldrar ska känna delaktighet och att de har möjlighet till inflytande. Vi har samtal med alla föräldrar varje termin. ytterligare samtal sker efter behov. De avslutningssamtal som ansvarig pedagog hade med barn och föräldrar under vt-13 var mycket uppskattade av såväl barn som föräldrar. Med flera föräldrar har vi inbokade samtal flera gånger per termin, för att de ska känna sig trygga med att lämna sina barn på förskolan och för att de ska förstå vad verksamheten på förskolan innebär för deras barn. De föräldramöten vi hade under verksamhetsåret genomförde vi i mindre grupper. Däremot kom många familjer till de kvällar då vi hade familjemiddag respektive "Öppet hus" med prova på-aktiviteter. Under innevarande verksamhetsår prövar vi att ha föräldraträffar på eftermiddagstid; några pedagoger berättar och visar om verksamheten i smågrupper, med tolk, medan andra tar hand om barnen. Utvecklingsområden Fortsätta arbetet med att hitta former för föräldramedverkan i förskolan. Analysen baseras på observationer av enskilda barn och barngruppen, dokumentationer, regelbundna intervjuer med barn, samtal med föräldrar, reflektioner i arbetslagen och förskollärargruppen, samt utvärderingar av verksamheten. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 10
Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Stämmer till stor del Stämmer till stor del Stämmer till stor del Analys av Kvalitetsindiktorer - Barnens lärandekapacitet Vårt fortsatta utvecklingsarbete av innemiljön, samt inköp av material har medfört att möjligheterna för barns utveckling och lärande har ökat. Pedagogerna har börjat använda Ipads i verksamheten med 3-5-åringar. I gemensamma reflektioner i arbetslagen har enskilda barns lärande i många olika situationer lyfts fram på ett tydligare sätt än tidigare. Pedagogernas medvetenhet om att lärande sker inom många olika områden har ökat och det dokumenteras i resp. barns portfolio, så att utveckling och lärande kan följas av såväl barnen, som av pedagoger och föräldrar. I arbetslagen finns en medvetenhet om det språkutvecklande arbetssätt som enligt Veli Tuomela bäst gynnar flerspråkiga barns språkutveckling. Bl.a. innebär det att rutiner och aktiviteter i den dagliga verksamheten tas tillvara för att stimulera alla barns språkutveckling. Matematik finns med som naturliga inslag i den dagliga verksamheten, liksom natur och miljö. Utvecklingsområden Utveckla pedagogernas förmåga att följa barns gemensamma lärprocesser, kunna analysera dokumentationen och fortsätta att utveckla verksamheten. För att naturvetenskap och teknik ska bli naturliga inslag i den dagliga verksamheten måste pedagogernas kunskaper i dessa ämnen öka. Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer helt Stämmer helt Analys av Kvalitetsindiktorer - Särskilt stöd Rekrytering av specialpedagog till enheten har skett under verksamhetsåret. Vi har genomgång med enhetens specialpedagog varje termin för att fånga upp de barn som vi uppfattar kan behöva särskilt stöd. I vissa fall ansöker vi om tilläggsbelopp för att med hjälp av personalförstärkning kunna tillgodose dessa barns behov, annars försöker vi med stöd av handledning hitta arbetsmetoder som ska stötta barnets utveckling och lärande. För barn som beviljas tilläggsbelopp upprättas en handlingsplan. Vi har flera pedagoger som är väl insatta i förskolans uppdrag att ha ett inkluderande arbetssätt och de uppmärksammar alltid det när verksamhetens organisation och innehåll ska planeras. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 11
Kvalitetsindiktorer forts. Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till viss del Stämmer till viss del Stämmer till viss del Stämmer till viss del Analys av Kvalitetsindiktorer - Fysiska lärandemiljön Förskolan har en gård som är för liten för de ca 80 barn som går på förskolan. Olika aktiviteter stör varandra och kan orsaka konflikter mellan barnen. Underlaget är asfalt med grus på. Det saknas bra lekmöjligheter i skugga under vår-sommar. Vi har fått en bit inhägnad mark på baksidan av förskolan. På den ytan går det inte att sätta någon form av lekredskap alls, det finns inget tillräckligt litet för att säkerhetsnormerna ska vara uppfyllda,( avståndet mellan husvägg och staket är för smalt). Samma sak gäller framsidan så som den ser ut nu. Utemiljön är ett viktigt område att utveckla. Lokalerna är ljusa och fina, men rummen är stora och det är svårt att organisera lugna vrår. Två avdelningar har genomgång till två andra avdelningar, vilket kan vara störande för versamheten. Vi har arbetat med innemiljön för att den på bästa sätt ska gynna barnens lärande, men de öppna rummen är svåra att skapa ostördhet i och vi saknar väggar att dokumentera på. Likabehandling: Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd och förankrad hos personal, barn/elever och vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer till stor del Stämmer till viss del Analys av Kvalitetsindiktorer - Analys Kartläggningsarbetet påbörjades under vt 13. Utbildning och diskussioner kring likabehandlingsplanen har vi fortlöpande arbetat med på studiedagar, APT och planeringsdagar. Vi kommer att använda oss av DOs "husmodell" och "Hjulet för likabehandlingsarbetet". User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 12
Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Vi har 2 grupper för barn mellan 1-3 år, 15 barn i varje grupp. Vi har två samarbetande avdelningar med två hemvister för barn mellan 3-5 år, 20 barn per grupp. Vi har en tillfälligt inrättad avdelning i förskolan för en mindre grupp för 4-5 åringar på 12 barn. Gruppen samarbetar tillsammans med övriga 4-5åringar i åldersgrupper tre fm/vecka. Vi har skapat åldersspannen i grupperna för att kunna tillgodose alla barns utveckling och lärande på ett bra sätt. Samtidigt som barnen i vissa sammanhang deltar i åldershomogena grupper, så kan de vid andra tillfällen själv välja om de vill vara med yngre eller äldre kamrater. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-22 16:13 13