Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009 Inledning Verksamhet Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut. En samlad redovisning av landstingets insatser, verksamhetsresultat och måluppfyllelse görs i den årsredovisning som hälso- och sjukvårdsnämnden, gemensamt med landstingsstyrelsen, lämnar till landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har under år 2009 haft tio beslutssammanträden samt därutöver fyra kunskapssammanträden tillsammans med landstingsstyrelsen. De flesta beslutssammanträdena har inletts med att ledamöter i HSN och dess beredningar under förmiddagen fått information, oftast av uppföljningskaraktär. Ibland har det givits utrymme för gruppdiskussioner. Under eftermiddagen har HSN haft sitt beslutssammanträde. Kunskapssammanträdena har haft olika teman knutna till den årliga planerings- och uppföljningscykeln där de två sista sammanträdena redovisning av genomförda behovsanalyser. HSN har under år 2009 genom behovsstyrning arbetat med den inriktning som beskrivits i HSN:s verksamhetsplan 2009. Grunden är behovsanalyserna som görs för utvalda sjukdoms- /behovsgrupper. Analyserna görs i allmänhet av tjänstemän under ledning av HSN:s samverkansberedningar och koordinerade med brukardialogsberedningarna. Under år 2009 har analyser genomförts inom områdena: Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest samt demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Under 2009 har en process genomförts som resulterat i beslut om överenskommelser med verksamheten inför 2010. Den process som föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen; de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i mars 2009. Det är angeläget att säkerställa en god vård på lika villkor till de mest behövande. Ett systematiskt förbättrings- och effektiviseringsarbete pågår inom landstingets verksamheter för att inom beslutade ersättningsramar ge en god och säker vård och ökad tillgänglighet. Tidigare års beslut i HSN har lyft fram speciella behovsgrupper och sjukdomsgrupper och nationella riktlinjer som kommit har inneburit en ökad resursåtgång inom vissa områden. De överenskommelser som träffats inom regionavtalet innebär, inom vissa områden, ökade ekonomiska åtaganden för de tre ingående landstingen. Tidigare beslut att tillskjuta medel för vissa behovs- och sjukdomsgrupper har inte varit tillräckliga inom vissa områden. I treårsbudgeten år 2010-2012 har landstingsfullmäktige beslutat tillföra HSN ytterligare resurser om totalt 100 miljoner kronor. 1

Område 2008 2009 Cancersjukdomar 3 18 Utomlänsvård 2 12 Hjärtsjukdomar 6 11 Vårdcentralsverksamhet 11 8 Öronsjukdomar 0 3 Akutsjukvård 50 0 Klinikläkemedel inom prioriterade 40 0 grupper Neurologiska sjukdomar 8 0 Ögonsjukdomar 5 0 Psykisk ohälsa 4 0 Rörelseorganens sjukdomar 1 0 Totalt 130 52 Tabell 1: Hälso- och sjukvårdsnämndens satsningar 2008-2009 (miljoner kronor) I övrigt har HSN lagt mycket resurser på att bereda underlag för upphandling av vårdtjänster vid Lasarettet i Motala och för att förbereda beslut om fritt vårdval inom primärvården och kravspecifikation för upphandling av öppen barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård samt mellanvård. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar Beredningarna har på HSN:s uppdrag genomfört följande aktiviteter: Samordningsberedningen Beredningen har varit forum för diskussion i olika strategiska frågor inför ärendehantering i HSN. Återkommande fasta punkter har varit rapportering om övriga HSN-beredningars arbete, om regionvården och om aktiviteter inom Läns-SLAKO och Nätverket Hälsa och Demokrati. Även planering och uppföljning av kunskapssammanträden har varit en återkommande punkt på agendan. Vårdsamverkansberedningen Vårdsamverkansberedningen har under året fortsatt att utveckla relationerna med länets kommuner. Av beredningens totalt nio sammanträden, har två hållits gemensamt med länsnätverket för socialnämndsordförande/motsvarande ( S13 ).I verksamhetsplanen för 2009 gavs beredningen i uppdrag att utveckla samverkan med kommunerna, inom äldreområdet, i syfte att åstadkomma gemensamma behovsanalyser, uppdrag med mera. Detta arbete inleddes under året. En gemensam styrgrupp har bildats och arbetet med att skapa gemensamma behovsbilder har påbörjats inom några prioriterade områden. Inom ramen för det så kallade egenvårdsuppdraget, har beredningen fortsatt dialogen med olika ideella organisationer. Två särskilda samverkansavtal har träffats. Dels med Synskadades Riksförbund Östergötland och dels med föreningen Noaks Ark. Samtidigt har beredningen initierat en översyn av landstingets föreningsbidrag. Denna översyn görs i nära dialog med de berörda organisationerna. 2

Uppföljning Slutligen har beredningen i enlighet med vad som angavs i verksamhetsplanen samordnat den politiska hanteringen av behovsanalyserna Äldre, depression ångest och demenssjukdomar, samt Vård i livets slutskede. Hälsosamverkansberedningen Hälsosamverkansberedningen har under 2009 haft tolv sammanträden, varav fyra stycken tillsammans med länsnätverket för folkhälsopolitiker. Inom det folkhälsopolitiska området har beredningen varit mycket aktiv. Man har tillsammans med Läns-SLAKO och det ovan nämnda nätverket, varit pådrivande för att få till stånd en utvecklingsprocess inom det folkhälsopolitiska området, som sannolikt kommer att resultera i ett tydligare länsgemensamt engagemang för dessa frågor, och då med regionförbundet Östsam som bas. Vidare har beredningen fortsatt att vara aktiv när det gäller att skapa och utveckla dialogen med länets samordningsförbund. Två av årets sammanträden har hållits gemensamt med landstingets representanter i samordningsförbundens styrelser. Det har handlat om att utöva ett aktivt ägarskap. Beredningen har i detta sammanhang arrangerat och genomfört en särskild hearing om samordningsförbundens framtida utveckling. Slutligen har beredningen i enlighet med vad som anges i verksamhetsplanen samordnat den politiska hanteringen av behovsanalyserna Barn och unga, depression och ångest, Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, samt Jämlik vård. Brukardialogsberedningarna Under 2009 har de fem brukardialogsberedningarna haft hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att bidra med underlag till tidigare redovisade områden för behovsanalys. Uppdraget har genomförts genom dialog med medborgare, brukare, närstående och verksamheten. Rapportering har skett muntligt och skriftligt till HSN och landstingsstyrelsen vid höstens kunskapssammanträden, men också vid ett par tillfällen i samband med Läns-SLAKOs temakonferenser. HSN:s verksamhetsplan har följts upp framförallt via: Delårsrapport 08 inkl. ekonomisk helårsbedömning, gemensam med landstingsstyrelsen (oktober) Ekonomiska delårsbokslut vid varje sammanträde Landstingets årsredovisning 2009 Men även andra aktiviteter har haft mer eller mindre bäring på verksamhetsplanen: Inslag i kunskapssammanträden gemensamma med landstingsstyrelsen Redovisning av behovsanalyser Olika redovisningar med uppföljningsinslag (t ex tillgänglighet) Dialogtillfällen med verksamhetsrepresentanter 3

Ekonomiskt resultat Sammanfattning I bokslut 2009 redovisas ett positivt resultat på 7 miljoner kronor och detta är en förbättring med 7 miljoner kronor jämfört med den senaste helårsbedömningen, baserad på delårsbokslutet t.o.m. oktober 2009. Bokslut 2009 Resultat Helårsbedömning 2009-10 Jan- okt 2009 Resultat Helårsbedömning 2009-08 Jan-aug 2009 Resultat Regionsjukvård 1,4 2,0 1,8 2,0 1,9 Närsjukvård 6,3 2,0 12,2 2,0 10,9 Länsövergripande sjukvård 1,3 0,0 4,2 0,0 3,3 Utomlänsvård -21,4-2,0 10,3-2,0 7,9 Privata vårdgivare -3,4-3,0 1,3-3,0 4,3 Tandvård 8,7 5,0 7,2 5,0 7,4 Ambulanssjukvård och sjukresor 22,4 10,0 40,2 10,0 37,2 Smittskyddsverksamhet -3,8-3,0-1,3-3,0-0,5 Solidariskt finansierade läkemedel -2,1-2,0-0,6-2,0-0,1 Övrigt -2,5-9,0-12,3-9,0-11,2 Totalt 6,9 0,0 63,0 0,0 61,1 Tabell 2 : Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat avvikelse mot budget (januari december 2009) Anledningen till överskottet är framför allt att kostnader för ambulanssjukvård, sjukresor samt för tandvårdsområdet har blivit lägre än beräknat. Kostnaden för utomlänsvård är högre än budgeterat. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer samt barnsjukvård. Under 2009 var dessa kostnader ca 21 miljoner kronor högre än budgeterat. Bokslut 2009 HSN:s kostnader Bokslut 2008 HSN:s kostnader Bokslut 2007 HSN:s kostnader Regionsjukvård 443,3 393,5 358,5 Närsjukvård 3 932,3 3 945,7 3 647,2 Länsövergripande sjukvård 2 710,9 2 792,2 2 701,2 Utomlänsvård 180,5 162,5 157,6 Privata vårdgivare 283,9 243,1 227,6 Tandvård 226,7 230,9 230,0 Ambulanssjukvård och sjukresor 197,5 216,6 210,8 Smittskyddsverksamhet 34,7 33,9 30,3 Solidariskt finansierade läkemedel 77,2 80,4 63,7 Övrigt 70,0 38,7 43,3 Totalt 8 157,0 8 137,5 7 670,2 Tabell 3 : Hälso- och sjukvårdsnämnden - faktiskt utfall i miljoner kronor 1 (indexuppräkning 2009 är 3,5%) 1 From 2009 är inte Länspsykiatriskt centrum en egen produktionsenhet utan ligger inom NSV. 2008 års siffror är omräknade för att få jämförbarhet mellan åren 4

Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de huvudsakliga vårdområdena 1. Procentuell fördelning av vårdkostnader för hälso- och sjukvård (inklusive tandvård) 8% 3% 2% 6% 33% 3% 45% Regionsjukvård Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård Privata vårdgivare Tandvård Övrigt Figur 1 Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården 2009- Landstinget i Östergötland De största andelarna står Närsjukvården för med 45 procent och den Länsövergripande sjukvården med 33 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård. Övrigt innefattar framförallt sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnadsandelen för Privata vårdgivare utgör 8,3 procent och det är en ökning från föregående år med 1 procentenhet. De största förändringarna är överföringen av verksamhet inom Lasarettet i Motala till Proxima (från och med oktober 2009) samt privatiseringen av vårdcentralen i Berga. Figur 2 visar ett diagram över hur kostnaderna i privat regi förändrats mellan åren 2008 och 2009. 300 250 200 Miljoner kr 150 100 2008 2009 50 0 Specialistsjukvård Vårdcentralsverksamhet Ambulanssjukvård Tandvård Figur 2 Utvecklingen av kostnaderna för privata vårdgivare 2008-2009 1 Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna (8 157 miljoner kr kompletterad med produktionsenheternas resultat (-148 miljoner kr) = 8 305 miljoner kr. 5

Regionsjukvård (till östgötar) Närsjukvård Den totala budgeten för regionsjukvård är 445 miljoner kronor för 2009. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2009. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt; 9,7 miljoner kronor finns budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 1,4 miljoner kronor under den budgeterade och det är en liten försämring jämfört med helårsbedömningen med ca -0,6 miljoner kronor. Det är utfallet av den rörliga ersättningen, till vissa kliniker som underskridit den budgeterade. Den totala budgeten för närsjukvård är 3 939 miljoner kronor för 2009 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Kostnaderna för närsjukvård ligger 6,3 miljoner kronor under den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, vilket medför att endast mindre avvikelser förekommer. Avvikelsen från budget består av både plus- och minusposter. Cirka 11,6 miljoner kronor har inte betalats ut av den rörliga ersättningen till närsjukvården som i huvudsak består av ersättning för mål och mått till vårdcentralerna där målen inte uppfyllts. Ersättningen till vårdcentralerna för hyrhjälpmedel och kapiteringsersättning befolkning har överskridit budget bland annat därför att den listade befolkningen ökat mer än förväntat. Övriga kostnader som ökat inom närsjukvården och där kostnadsansvaret ligger på HSN är kostnaderna för klinikläkemedel som förskrivs av vårdcentralerna samt kostnader för hyrhjälpmedel som förskrivs av vissa privata vårdcentraler. Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2009, endast 39 miljoner kronor av 2 712 miljoner kronor är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa berörda produktionsenheter har inte nått upp till uppställda mål och har därför inte fått sin rörliga ersättning utbetalt till fullo. Det är följande produktionsenheter som inte uppfyllt alla målen i avtalet med HSN och har därför inte fått hela den rörliga ersättningen utbetald: Kirurgi- och onkologicentrum ej utbetalt 0,8 miljoner kronor för mammografi. Medicincentrum ej utbetalt 0,5 miljoner kronor för tumörvård på hudkliniken. Det medför att HSN får ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen med 1,3 miljoner kronor. Den totala budgeten för utomlänsvård är 159 miljoner kronor för 2009. Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på HSN är den akuta vården utan remiss och primärvården. Jämfört med samma period 2008 är kostnaderna för utomlänsvård 2009 ca 5 miljoner kronor högre om man bara ser till de delar som ligger kvar på HSN. Totalt ligger HSN:s kostnad för utomlänsvård ca 20 miljoner kronor högre än den budgeterade. Detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen med 8 miljoner kronor. 6

HSN har sedan år 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer samt barnsjukvård. Under 2009 var dessa kostnader ca 21 miljoner kronor högre än budgeterat. Kostnaderna för utomlänsvård ute på landstingets produktionsenheter har minskat under 2009, det var en minskning även under 2008 efter två år med stora kostnadsökningar. Landstingets totala kostnader för utomlänsvård uppgår till 279 miljoner kronor, jämfört med 2008 då kostnaderna uppgick till 287 miljoner kronor - en minskning med 3 procent. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar HSN:s ekonomi. Bokslut 2009 (mkr) Bokslut 2008 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård 123 120 3 2,5% Läkemedel förskrivna utomläns 17 18-1 -5,6% Remitterad specialistvård utomläns 125 114 11 9,6% Valfrihetsremiss 6 8-2 -25,0% Vård enligt vårdgarantin 8 27-19 -70,4% Summa utomlänsvård 279 287-8 -2,8% Privata vårdgivare Tabell 4: Landstingets ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (mkr=miljoner kronor) (Källa: Agresso, ekonomidatalager) Den totala budgeten för posten privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård) är 280 miljoner kronor för 2009. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 3,4 miljoner kronor högre än den budgeterade nivån. Detta är i stort sett oförändrat jämfört med helårsbedömningen. Tandvård Jämfört med 2008 är kostnaderna för privata vårdgivare 2009 ca 41 miljoner kronor högre och det beror till största delen på att Proxima startade sin verksamhet vid Lasarettet i Motala den 1 oktober. Den totala budgeten för tandvård är 235 miljoner kronor för 2009. Utfallet för tandvården blev 226 miljoner kronor, vilket är ca 9 miljoner kronor lägre än det budgeterade. Detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen med 4 miljoner kronor. Förklaringen till överskottet är införandet av det statliga tandvårdsstödet för vuxna samt nytt IT-stöd som inneburit visst produktionsbortfall inom området för tandvårdsreformen (tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling och nödvändig tandvård). Båda dessa förändringar gjordes under 2008 men undanträngningseffekterna gentemot tandvårdsreformen har kvarstannat även 2009. Folktandvården har en målrelaterad ersättning för andel undersökta barn- och ungdomar där målet inte helt uppfylldes. Därtill kommer att årskullarna för barn och ungdomar 3-19 år har minskat och att projektanslagen för särskilda insatser i områden med sämre tandhälsa inte utnyttjats fullt ut. 7

Ambulanssjukvård och sjukresor Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 220 miljoner kronor för 2009. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 22 miljoner kronor lägre än den budgeterade nivån och detta är en förbättring jämfört med helårsbedömningen med 12 miljoner kronor. Jämfört med 2008 är kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2009 ca 19 miljoner kronor lägre. Ambulanssjukvården är ett område med något ökade kostnader under 2009 på grund av de nya avtalen med entreprenörerna medan kostnaderna för sjukresor minskade under året i och med de nya reglerna för sjukresor men nivån på minskningen var oförberedd. Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 31 miljoner kronor för 2009. Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet är ca 4 miljoner kronor högre än den budgeterade nivån och detta är en liten försämring jämfört med helårsbedömningen. Jämfört med 2008 är kostnaderna för smittskyddsverksamhet 2009 ca 0,8 miljoner kronor högre. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel m.m. är 75 miljoner kronor för år 2009 och det är en nivåhöjning sedan år 2008 med 14 miljoner kronor, inkluderat indexuppräkning. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 2 miljoner kronor över den budgeterade nivån och det är oförändrat jämfört med helårsbedömningen. Jämfört med år 2008 är kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel år 2009 ca 3 miljoner kronor lägre. Kostnadsutvecklingen för läkemedel under 2009 är 3,3 procentenheter högre än föregående år. I denna ökning har kostnaden för vaccinet för nya influensan räknats bort eftersom det har betalats ut ett särskilt statsbidrag för att täcka denna kostnad. Kostnadsutvecklingen kan ställas i relation till uppräkningen av statsbidraget för läkemedel som uppgick till 3,6 procent Volymökningen är 1,8 procent. Trots volymökning är Landstinget i Östergötland ett av de landsting som har lägst kostnad per invånare. De mest kostnadskrävande områdena under 2009 var tumörer och rubbningar i immunsystemet, 234 miljoner kronor och inom nervsystemet, 226 miljoner kronor. I Tabell 5 redovisas totala kostnader för läkemedel för hela landstinget. Bokslut 2009 (mkr) Bokslut 2008 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Receptförskrivna läkemedel 1 054 1 065-11 -1,0 % - varav allmänläkemedel 597 612-15 -2,5 % - varav klinikläkemedel 407 403 4 1,0 % - varav solidariskt finansierade/ ofördelade preparat 50 50 0 0,0 % Läkemedel via rekvisition 315 279 36 12,9 % Tabell 5: Landstingets ekonomiska utfall avseende kostnader för läkemedel (mkr=miljoner kronor)(källa: Cognos Power Play) 8

Övrigt Den totala budgeten för Övrigt är 67 miljoner kronor och inkluderar ett flertal mindre poster som t.ex. ersättning från Migrationsverket för asylsjukvård, bidrag till organisationer och diverse projekt. I Övrigt ingår också kostnader för den särskilda satsning på vårdgarantin som har gjorts under hösten 2009 och av de 20,6 miljoner kronor som HSN beviljades av Landstingsfullmäktige i november har 15,9 miljoner kronor använts. Den överskjutande delen har betalats tillbaka till finansförvaltningen. Tabellerna 6 och 7 visar inom vilka områden de särskilda satsningarna gjorts: Vård i Östergötland Volym Ca antal Belopp Ca mkr Per Gemryd ÖNH 156 0,2 Kenneth Lagmo Hud 340 0,5 Medicinskt Centrum i Link 0,6 - besök åderbråck 50 - besök urologi 30 - besök ortopedi 80 - besök kardiologi 45 - operation ortopedi 30 - operation ljumskbråck 30 Proxima i Motala 1,4 - besök ortopedi 140 - besök allmän kirurgi 77 - operation galla 50 - operation åderbråck 50 - operation ortopedi (vid Ingånget avtal stor ryggsäck) 110 6,4 RC -hörapparater målbonus 700 1,4 NSC -hyrläkare neurologi 0,3 MC -hyrläkare allerologi 0,3 - endskopier 0,3 BKC - hyrläkare barn 0,3 Övrigt - Sjukgymnastik 0,06 - Vårdlots 0,1 Summa 11,86 Tabell 6: Landstingets särskilda satsning på vårdgarantin Vård i Östergötland 9

Vård utanför Östergötland Volym Ca antal Belopp Ca milj. Handkirurgi Kalmar 3 0,07 Strumaoperation S:t Göran 21 0,7 Urologibesök Proxima Nacka 5 0,03 Prostaoperation - Västervik 7 0,2 - S:t Göran 20 0,8 Skelningsop- besök Västervik 4 0,02 Gråstarrsoperation 128 0,95 - Jönköpings län, Örebro, Sthlm mm Tonsilloperation - Västervik 17 0,4 - Proxima Nacka 20 0,3 - Aleris Sthlm 20 0,2 Bukplastik Plastikkirurggruppen Sabb 5 0,2 Övrigt - Utlägg LiÖ ersätter 0,1 Summa 3,97 Tabell 7: Landstingets särskilda satsning på vårdgarantin Vård utanför Östergötland 10

Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För HSN är det viktigt att följa kostnader för olika sjukdomsgrupper. I tabellen nedan redovisas HSN:s kostnader under 2007-2009 fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Sjukdomsgrupper /diagnoskapitel 1 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar 153 1,9% 1,7% 2,1% 2 Tumörer 745 9,1% 8,6% 8,2% 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i 45 0,6% 0,5% 0,4% immunsystemet 4 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar 215 2,6% 2,7% 2,9% 5 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 740 9,1% 9,3% 11,1% 6 Sjukdomar i nervsystemet 218 2,7% 2,5% 2,5% 7 Sjukdomar i ögat och närliggande organ 124 1,5% 1,5% 1,2% 8 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet 98 1,2% 1,2% 1,1% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 856 10,5% 10,4% 11,0% varav Ischemiska hjärtsjukdomar 199 2,4% 2,7% 2,9% varav Hjärtsvikt 81 1,0% 1,0% 1,1% varav Sjukdomar i hjärnans kärl 154 1,9% 1,9% 2,1% varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen 422 5,2% 4,8% 4,9% 10 Andningsorganens sjukdomar 415 5,1% 5,0% 5,3% 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 617 7,6% 7,5% 7,1% 12 Hudens och underhudens sjukdomar 136 1,7% 1,5% 1,6% 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 576 7,1% 7,0% 6,4% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 318 3,9% 3,7% 3,4% 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid 157 1,9% 1,7% 1,8% 16 Vissa perinatala tillstånd 66 0,8% 0,8% 0,8% 17 Medfödda missbildningar, deformiteter och 37 0,5% 0,4% 0,4% kromosomavvikelser 18 Symptom och onormala kliniska fynd ej klassificerade 424 5,2% 4,6% 4,9% annorstädes 19 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 555 6,8% 6,7% 7,1% 21 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet 517 6,3% 6,9% 7,4% Ej registrerad diagnos 1 143 14,0% 15,5% 12,6% Övriga diagnoser 2 0,0% 0,0% 0,7% Summa 8 157 100% 100% 100% 2009 mkr 2009, % 2008, % Tabell 7: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och kostnadsfördelning per sjukdomsgrupp 2007-2009 (mkr=miljoner kronor) Den största gruppen är Ej registrerad diagnos och den härstammar till stor del från primärvården där diagnos inte registreras för de sjukvårdande behandlingarna. Därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar och sedan Psykiska sjukdomar samt Tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns grupperna Sjukdomar i muskoloskeletala systemet och bindväven samt Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. 2007, % 11

Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning per 2009-12-31 (tkr) TILLGÅNGAR Bokslut 2009 Bokslut 2008 Anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förutbetalda kostn o upplupna intäkter 1) 23 494 21 437 Kassa och bank 2) 0 0 Summa omsättningstillgångar 23 494 21 437 SUMMA TILLGÅNGAR 23 494 21 437 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 3) 6 881 32 024 Årets resultat -6 881-32 024 Summa eget kapital, se not 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Summa långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader o förutbet intäkter 4) 17 105 7 521 Övriga kortfristiga skulder 2) 6 389 13 916 Summa kortfristiga skulder 23 494 21 437 SUMMA SKULDER 23 494 21 437 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNING O SKULDER 23 494 21 437 Not till eget kapital varav rörelsekapital 0 0 varav anläggningskapital 0 0 1) Periodisering av intäkter som avser 2009 samt ersättning från Migrationsverket som kommer under 2010 men som av 2009, 4 691 tkr. 2) Negativt saldo på bankontot, flyttat till övriga kortfristiga skulder. 3) Justering/nollställning av eget kapital gjort i bokslut 2009 med 6 881 tkr. 4) Periodisering av fakturor som avser 2009. 12

Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultaträkning per 2009-12-31 (tkr) Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Landstingsbidrag 8 163 900 8 163 900 8 105 374 Koncernbidrag 1) 20 755 0 0 Patientavgifter sjukvård/tandvård 2 660 593 1 895 Försäljning sjukvård/tandvård 2) -7 532 0 4 107 Försäljning utbildning 13 0 13 Övriga intäkter, huvudverksamhet 3) 5 249 0 0 Försäljning övriga tjänster 0 0 0 Statsbidrag 53 467 0 50 033 Övriga bidrag 213 0 27 Försålt material, varor, övriga intäkter 4) 1 444 0 25 Verksamhetens intäkter 8 240 169 8 164 493 8 161 474 Lönekostnader -41-311 -34 Arbetsgivaravgifter -18 0-15 Övriga personalkostnader -5 843-6 780-5 185 Summa personalkostnader -5 902-7 091-5 234 Kostnader för köpt verksamhet -7 769 731-7 727 391-7 750 843 Verksamhetsnära material och varor 5) -344 266-308 608-316 005 Lämnade bidrag 6) -63 186-91 566-97 106 Övriga verksamhetskostnader 7) -50 156-29 837-24 305 Verksamhetens kostnader -8 233 241-8 164 493-8 193 493 Avskrivningar 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader 6 928 0-32 019 Finansiella intäkter 2 0 17 Finansiella kostnader -49 0-22 Resultat före extraordinära poster 6 881 0-32 024 Årets resultat 6 881 0-32 024 1) Koncernbidrag har betalats ut för kostnader i samband med vaccination av den nya influensan A (H1N1). 2) Minustecken på belopp beror på ersättning som betalats ut till privata vårdcentraler, reglering ersättning läkemedel samt minskad ersättning för utomlänspatienter som istället bokförs ute på vårdcentralerna. 3) Ökningen från 2008 beror på ny rutin avseende fakturering av utomlänstransporter med ambulans till andra landsting. 4) Avser intäkt för återbetalning av förskott av ersättning till en privat vårdcentral. 5) Ökningen från föregående år beror framför allt på ökade läkemedelskostnader/vaccin för vaccination av den nya influensan A (H1N1) samt ökade kostnader för specialkost. 6) Minskning från 2008 beror på framför allt på ändrad redovisning av kostnader för sjukresor, se 7) samt borttag av bidrag till glutenallergi. 7) Ökning jämfört med år 2008 beror på ändrad redovisning av kostnader för sjukresor, se 6). 13

Bilaga 3 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys per 2009-12-31 (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Bokslut 2009 Årets resultat 6 881 Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner 0 Justering för övriga avsättningar 0 Justering för ianspråktagna avsättningar 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 6 881 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -2 057 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 2 057 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 881 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital -6 881 Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 0 Likvida medel vid årets slut 0 14