Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget

Transkript

1 Ledningsstaben LiÖ Camilla Paananen Urban Svahn 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Bifogade förslag till styrkort med årsbudget har sin utgångspunkt i landstingsfullmäktiges treårsbudget vilket bl.a. innebär att vision samt strategier är fastställda av fullmäktige. Framgångsfaktorerna är identifierade för att täcka det styrningsbehov som nämnden har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Styrkortets syfte är att på en strategisk nivå beskriva hälso- och sjukvårdsnämndens planerings- och uppföljningsprocess genom att klargöra: - Nämndens ansvarsområde. - Strategiska målbilder och kvalitetsområden (framgångsfaktorer). - Styrningslogiken (styrkort behovsanalys uppdrag prioritering - avtal). - Utvalda områden för behovsanalys Plan för beslut och uppföljning Årsbudget som ger de ekonomiska förutsättningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t fastställa utvalda områden för behovsanalys inför a t t ställa sig bakom plan för beslut och uppföljning a t t i övrigt fastställa styrkortet i de delar som omfattar vision, strategier och framgångsfaktorer. a t t godkänna budgeten för år 2007.

2 2 (2) LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka landstingsstyrelsen BESLUTA a t t godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort med årsbudget för a t t föreslå landstingsfullmäktige godkänna hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort med årsbudget för Åke Rosandher Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör

3 DNR: FÖRSLAG HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens balanserade styrkort framgångsfaktorer - - årsbudget - Hälsosamverkans beredningen Samordnings beredningen Vårdsamverkans beredningen Brukardialogs beredningar

4 Innehållsförteckning 1. Politisk ledning och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens planerings- och uppföljningsprocess Planeringsförutsättningar inför Medborgarperspektivet Förnyelseperspektivet Processperspektivet Ekonomiperspektivet Plan för beslut och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget Bilaga 1: Prioriteringsbeslutet inför 2007 (summering) Bilaga 2: Styrningslogiken Från framgångsfaktor till avtal Bilaga 3: Plan för beslut och uppföljning Bilaga 4: Styrkortskarta Bilaga 5: Resultat- och balansräkning - 2 -

5 1. POLITISK LEDNING OCH UPPFÖLJNING Planerings- och uppföljningsprocessen Beställare-/utförarmodellen är grunden för hur verksamheten leds. Politikernas roll och den politiska organisationens uppgifter och ansvar beskrivs i det nya reglementet som gäller från och med Övergripande har landstingsfullmäktige fastställt Vision - strategier samt ekonomiska ramar i treårsbudgeten Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemannaledning och vårdverksamhet ska vara tydlig. I planerings- och uppföljningsprocessen är det nödvändigt med en begriplig och enhetlig form, tydlig tidsplan och gemensamma begrepp. Det är viktigt att formen tar hänsyn till att planering och uppföljning måste ske ur flera perspektiv samtidigt. Landstinget använder det balanserade styrkortet som metod. Treårsbudget och årsredovisning utformas med styrkortsmodellen som grund. Modellen ska tillämpas av landstingets produktionsenheter. Styrkortsmodellen bygger på att man först beskriver landstingets uppdrag, därefter visionen, det vill säga hur uppdraget ska genomföras och vart landstinget vill nå på längre sikt. Visionen fastställs av fullmäktige. Visionen bryts sedan ner i strategier för olika perspektiv, det vill säga vägval/metoder för att nå fram till visionen. Strategierna fastställs av fullmäktige. Landstinget använder följande perspektiv: Medborgarperspektivet svarar på frågan hur landstinget tillgodoser östgötarnas behov. Förnyelseperspektivet svarar på frågan hur landstinget ser till att verksamheten blir bättre och utvecklas. Processperspektivet svarar på frågan hur effektiva arbetsmetoder och arbetsflöden är. Medarbetarperspektivet svarar på frågan hur landstinget tillvaratar och utvecklar kompetensen hos medarbetarna. Ekonomiperspektivet svarar på frågan hur landstinget kontrollerar och sköter ekonomin. Visionen och strategierna utgör tillsammans med beslut om skattesats och ekonomiska ramar den lagstadgade treårsbudgeten. Den beslutas av fullmäktige i - 3 -

6 maj/juni varje år. Inför treårsbudgeten ska vision och strategier ses över. Inriktningen är att visionen och strategierna ska ligga fast under mandatperioden. Utifrån fullmäktiges beslut ska landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om egna styrkort. Dessa ska utgå från fullmäktiges styrkort och utgöra tolkningen av uppdragen från fullmäktige. Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget 3-årsbudget m.m Hälso- och sjukvårds nämnden Produktionsenhet Behovsfokus - Styrkort -Uppdrag -Avtal V erksamhetsfokus -Styrkort - Riktlinjer m.m Landstingsledningen Behovs- och verksamhetsfokus -Styrkort - Riktlinjer m.m Produktionsenhet Produktionsenhet Figur 1 Den landstingsövergripande planeringen och uppföljningen Landstingsstyrelsens styrkort ska: Fastställa framgångsfaktorer med utgångspunkt i fullmäktiges uppdrag. Ange direktiv till produktionsenheterna och landstingets bolag. Redovisa plan för styrelsens uppföljningar. Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort ska: Fastställa framgångsfaktorer med utgångspunkt i fullmäktiges uppdrag. Redovisa bakgrunden och inriktningen för behovsanalyser och uppdrag

7 Redovisa plan för nämndens uppföljningar. Landstingsfullmäktige ska godkänna landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort. Fullmäktiges beslut omfattar landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens tolkning av fullmäktiges vision och strategier i form av framgångsfaktorer. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utifrån vision och strategier besluta om uppdrag som utgångspunkt för avtalen med produktionsenheter och olika entreprenörer. Uppdraget är både övergripande och på sjukdomsgruppsnivå och baseras på genomförda behovsanalyser. Landstingsdirektören ansvarar för att politiska visionen, strategierna och framgångsfaktorerna samt hälso- och sjukvårdsnämndens avtal får fullt genomslag i landstingets verksamhet. Detta görs bland annat genom att landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort kompletteras med nyckelindikatorer, målvärden och handlingsplaner i landstingsledningens styrkort. I oktober ska landstingsstyrelsen besluta om styrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens samt landstingsledningens styrkort. I december ska landstingsstyrelsen besluta om styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för nästkommande år och behandla produktionsenheternas styrkort. I november antar fullmäktige en finansplan, den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, avkastning, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inför kommande planeringsarbete. Finansplanen ska hållas kortfattad. Styrkortsmodellen betyder att ett systematiskt arbetssätt från vision till uppföljning tillämpas. Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden sker i form av en gemensam årsredovisning. Förvaltningsberättelsen utformas på strategi- och framgångsfaktornivå. Årsredovisningen behandlas av fullmäktige i april. Fullmäktige behandlar före beslut om finansplanen i november en delårsrapport. Finansplanen ska hållas landstingsövergripande och kortfattad med förvaltningsberättelse kopplad till några av de viktigaste strategierna. I treårsbudgeten som beslutades av fullmäktige i november 2006 inkluderades finansplanen. Landstingsstyrelsens samt hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort beslutas i januari

8 Landstingets uppdrag Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården (Hälso- och sjukvårdslagen). Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. I landstingets uppdrag ligger också att aktivt delta i den regionala utvecklingen i syfte att säkerställa en långsiktig tillväxt i Östergötland. Landstinget har från och med 2003 överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom området till Regionförbundet Östsam. I uppdraget ligger även att medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer, ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Med denna utgångspunkt ska landstingets verksamheter präglas av ett kretsloppstänkande. Vision Landstinget i Östergötland ska med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Ett liv där man känner trygghet i att vården finns tillgänglig när man behöver den och där man har möjlighet att välja vårdgivare och tidpunkt för behandling

9 2. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS PLANERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSPROCESS Styrningslogiken Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser 1 tillgodoses på bästa möjliga sätt inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige ställer till förfogande. I detta uppdrag ligger också att verka för samarbete med andra aktörer/myndigheter för att stärka medborgarnas hälsa och välfärd. Behovsanalys Uppdrag och prioritering Uppföljning Åtagande Landstingsfullmäktige beslutar i treårsbudgeten om landstingets övergripande strategier. Den ansvarsfördelning som reglementet beskriver innebär att HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet. Medarbetarperspektivet ligger däremot inte inom HSN:s ansvarsområde. Avtal HSN bestämmer vilka framgångsfaktorer som bedöms vara av avgörande betydelse för att kunna leva upp till de strategier som berör HSN:s ansvarsområde. Figur 2 Styrning utifrån behov - de olika momenten Utgångspunkten för en styrning utifrån behov (se Figur 2) är behovsanalysen. Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 2, behovsgrupper 3 eller särskilda insatsområden (Se sid 11) som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska i en fördjupad belysning identifiera befolknings- och patientbehov för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, utvecklingsbehov etc. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 3 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 7 -

10 Nämnden förhåller sig till analyserna i det årliga politiska uppdraget då beslut tas om konkreta inriktningar och målsättningar såväl generellt som för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Detta uppdrag är sedan utgångspunkt för en dialog med verksamheten som resulterar i att produktionsenheterna presenterar ett åtagande som efter dialog är ett underlag för HSN:s prioriteringsbeslut (Se Bilaga 1). Detta beslut ger i sin tur vägledning inför tecknandet av avtal med egna produktionsenheter eller andra vårdgivare. Framgångsfaktorernas inriktning och ambitionsnivå ska få systematiskt genomslag i behovsanalysernas disposition och innehåll. Detta ska säkerställa en bred belysning och även få genomslag i uppdrag och avtal. (se Figur 3 även Bilaga 2) Figur 3 Framgångsfaktorerna en röd tråd i ledning styrning - utveckling Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar är uppnådda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till korrigerande insatser. Under året görs olika uppföljningar med inriktning på nämndens ansvarsområde kopplat till behovsanalys, uppdrag och avtal. (Se sid 22, Plan för beslut och uppföljning 2007). Nämndens förtroendemannastöd För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälsooch sjukvårdsnämnden har åtta beredningar inrättats under nämnden; samordningsberedningen, hälsosamverkansberedningen, vårdsamverkansberedningen samt fem beredningar för brukardialog. HSN har nedan preciserat beredningarnas uppdrag och vilka frågor som man vill att beredningarna ska fördjupa sig i. Respektive beredning ska utifrån detta uppdrag utarbeta en plan för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Syftet med detta är att resultatet av beredningarnas arbete vid rätt tillfälle och på rätt sätt ska tas till vara i arbetet med i första hand, behovsanalys/uppföljning och uppdrag

11 Samordningsberedningen har som uppgift att bereda nämndens styrkort och samordna behovsanalys- uppdrags- och prioriteringsprocessen. Beredningen ska i samråd med landstingsstyrelsens samordningsberedning planera och följa upp HSN:s och landstingsstyrelsens gemensamma kunskapssammanträden. Hälsosamverkansberedningen ska följa upp och driva frågor om samverkan kring folkhälsopolitiska frågor och vid behov även ta initiativ till översyn av inriktning och strategier. Beredningen leder landstingets insatser inom de samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med berörda kommuner, Försäkringskassan och länsarbetsnämnden. I beredningens uppgift ingår också att bereda underlag till behovsanalyser och uppdrag i den mån det bedöms angeläget att belysa hälsosamverkansaspekten. Under 2007 är i första hand följande område aktuellt: Övervikt och fetma Vårdsamverkansberedningen leder landstingets insatser inom de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Beredningen leder också landstingets insatser inom landstingets handikappråd samt inom landstingets pensionärsråd. I beredningens uppgift ingår också att bereda underlag till behovsanalyser och uppdrag i den mån det bedöms angeläget att belysa vårdsamverkansaspekten. De fem beredningarna för brukardialog har till uppgift att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt underlag i behovsstyrningen och under 2007 är följande behovsanalyser aktuella: Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar Planerade operationer Ögonsjukdomar Övervikt och fetma Brukardialogsberedningarna har en politiskt tillsatt samordnare. Beredningarna för brukardialog och de båda samverkansberedningarna ska ha ett nära samarbete som ibland kan vara uttalat genom att HSN givit gemensamma uppdrag. Samarbetet ska givetvis också kunna ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap som också bör hanteras ur en annan berednings perspektiv. Det kan också handla om kunskapsinhämtning då en beredning önskar få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning

12 3. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR 2007 Allmänt En fortsatt förbättring av folkhälsan hotas av tilltagande fetma och övervikt och en ökande alkoholkonsumtion. Den psykiska hälsan har också försämrats i länets befolkning under senare år. Ojämlikhet existerar fortfarande mellan sociala och etniska 4 grupper och mellan män och kvinnor. Landstinget i Östergötland har en tydlig målsättning att verksamheten ska gå mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. En aktivare samverkan mellan olika välfärdsaktörer understödjer också en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Vårdresurserna är inte oändliga och vårdbehoven kan aldrig tillfredsställas helt och hållet. En viktig del av den politiska ledningen är därför, att med hjälp av systematiska processer, skaffa sig tillräcklig kunskap så att landstingets resurser för hälso- och sjukvård kan fördelas utifrån medborgarnas behov. Det är också att viktigt att fortsätta skaffa sådan kunskap så att verksamheten kan bli ännu mera effektiv. Öppna jämförelser med andra landsting kan vara en drivkraft i detta sammanhang. Målen för den nationella vårdgarantin kommer även under 2007 vara av strategiskt stor betydelse eftersom resultatet av det förbättringsarbete som är kopplat till garantin är väsentligt för att påverka effektivitet och ytterst även den framtida tilliten till sjukvården. Nationellt kommer Socialstyrelsen att fortsätta sitt arbete med att ta fram nationella riktlinjer. Syftet är att utveckla och förbättra vården så att verksamheten bedrivs med stöd av kunskap om vilka metoder och tekniker som är mest effektiva, både ur patientens synvinkel och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Landstinget i Östergötland ser att dessa riktlinjer har stor betydelse för kunskapsstyrningen och ambitionen är att riktlinjerna i möjligaste mån ska koordineras med landstingets egna behovsanalyser. Behovsanalyserna har en central funktion som underlag för HSN:s uppdrag. I avtalen med vårdgivarna inför 2007 har detta varit vägledande för HSN:s prioritering, dels i form av resursförstärkning kopplad till behandling och tillgänglighet dels till initiativ för att förbättra patientnyttan via utveckling av vårdprocesser och arbetssätt. De behovs- och sjukdomsgrupper som är föremål för särskilda satsningar framgår av Bilaga 1. 4 Se Integrationsutskottets slutrapport En mer hälsofrämjande integration" (oktober 2005)

13 Som underlag för uppdrag 2008 och avtal 2009, kommer under 2007 behovsanalyser/uppföljning att genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar: Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Det är av centralt politiskt intresse att via medborgardialog belysa generella behov, uppfattningar och attityder hos östgöten och den östgötske patienten kopplat till aspekter som tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. Vad är östgötens uppfattning om vad som är värdeskapande och viktigt i relationen till hälso- och sjukvården? Cancersjukdomar Avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med de nationella riktlinjer omfattande flera stora cancergrupper som är aktuella att implementera. Sjukdomsgruppen medför stor sjukdomsbörda i befolkningen och den medicinska utvecklingen är snabb inom området. Planerade operationer Otillfredsställande tillgänglighet, för patienter med godartade tillstånd inom framförallt mag-tarm- bröst- och handkirurgi, aktualiserar behovet att analysera vårdprocesser och arbetssätt ur ett brukarperspektiv. Ögonsjukdomar/skador Behov av att belysa habiliterings- och rehabiliteringsbehoven hos synskadade och säkerställa en likvärdig vård i länet. Övervikt och fetma Med tanke på den oroande utvecklingen av övervikt/fetma finns anledning att fokusera på den förebyggande aspekten i synnerhet kopplat till barn och ungdom. Stöd för att ge den enskilde möjlighet att påverka sin egen situation och samverkan med andra aktörer är viktiga utvecklingsområden. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t ex endast rehabiliteringsaspekten). HSN:s samlade bedömning av planeringsperspektivet är att behovet av insatser från hälso- och sjukvårdssystemet ökar, delvis beroende på demografiska faktorer men framförallt med anledning av ökade medicinska möjligheter. Medborgarnas krav och förväntningar på vården kan också förväntas öka. Detta i kombination med att de ekonomiska förutsättningarna för hälso- och sjukvården (Se även sid 24, Hälso-och sjukvårdsnämndens årsbudget 2007) inte ökar i motsvarande grad, innebär att det även i fortsättningen kommer att behövas systematiskt förbättrings- och effektiviseringsarbete inom hälso- och sjukvården

14 HSN har ur landstingets treårsbudget valt ut de strategier som bedömts ha bäring på HSN:s ansvarområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s styrkort. Utvalda strategier har i varje perspektiv kompletterats med nedanstående framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till strategierna. I landstingets treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategi. 4. MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarperspektivet beskriver hur landstinget ska bidra till en förbättrad hälsa och tillgodose östgötarnas behov av hälso- och sjukvård. Detta perspektiv är centralt eftersom det är inriktat på verksamhetens övergripande ändamål. Inom medborgarperspektivet finns följande strategier: God och förbättrad hälsa för östgötarna. Östgötarna ska känna sig trygga genom att landstinget erbjuder hälso- och sjukvård med den enskildes unika behov i förgrunden. Östgötarna ska ges kunskap om hälso- och sjukvårdens möjligheter och vara delaktiga i vården. Strategi 1 God och förbättrad hälsa för östgötarna. Framgångsfaktorer Aktivt deltagande i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 5 arbetet. Hälsoutvecklingen påverkas av många faktorer. Vissa av dessa finns hos den enskilde medan andra finns i det omgivande samhället. Landstinget ska bland annat genom att ställa sin kunskap om hälsosituation och hälsohot till förfogande aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med kommunerna och andra aktörer, såväl professionella som ideella sådana. Hälsan grundläggs tidigt. Genom att erbjudas föräldrautbildning ska föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start stärkas. Ökad samverkan med skolhälsovården t ex i fråga om överviktiga/feta barn - är också en viktig del i arbetet för att förbättra barns hälsa. Tillsammans med skola, nykterhetsrörelse och andra aktörer ska landstinget medverka till att de unga får en effektiv ANT-information (alkohol, narkotika, tobak). 5 Sjukdomsförebyggande insatser innebär att förhindra insjuknande (primär prevention) och återinsjuknande (sekundär prevention) i specifik sjukdom. Hälsofrämjande insatser har en vidare innebörd, att stärka individens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande det vill säga individens hälsorelaterade livskvalitet

15 Landstinget ska medverka till en positiv hälsoutveckling för alla östgötar genom att det finns rutiner för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser väl integrerade i vårdkedjan. Speciellt gäller detta insatser kopplade till rökning, alkohol, mat, övervikt och fysisk aktivitet. Hälso- och sjukvården ska se patienten som en resurs genom att informera om det som patienten själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Att själv kunna påverka sin situation och känna att man finns i ett sammanhang är viktigt för att förbättra hälsan hos den enskilde och/eller de anhöriga och befolkningen i stort. Med sin kompetens inom skilda områden kan landstinget också bidra till att underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. En bra integrationsprocess medför inte bara hälsovinster för individen utan har även positiva hälsoekonomiska konsekvenser för såväl landstinget som samhället i stort. Verksamhet baserad på kunskap om befolknings- och patientbehov Hälsan är ojämnt fördelad och landstinget ska, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller socioekonomi, stödja en jämlik hälsoutveckling. Kunskap om befolkningens behov är utgångspunkt för riktade insatser till förmån för de mest utsatta samtidigt som resurser ska fördelas för att skapa goda livsvillkor för alla. Ett viktigt verktyg i behovsstyrningens är behovsanalysen. Utgångspunkt för analysen är hälsoläget i befolkningen; generella behov och orsakssamband men det är också av stort värde att ur olika aspekter analysera behoven relaterat till sjukdomsgrupper eller behovsgrupper. Behoven beskrivs i termer av t.ex. sjukdomsbörda, funktionsbegränsningar, livskvalitet, tillgänglighet, medicinsk kvalitet, vårdprocesser. HSN formulerar i sina uppdrag målsättningar utifrån politiska värderingar med utgångspunkt i denna behovsanalys. Avtalen med vårdleverantörerna ska ha sådan styreffekt att verksamheten, på ett uppföljningsbart sätt, utvecklas i linje med det politiska uppdraget. Måttstocken för hur landstinget lyckas med sina insatser, sett ur ett medborgarperspektiv, kan egentligen endast östgöten själv ytterst bestämma i sin egenskap av medborgare, patient eller kanske anhörig och detta i relation till egna förväntningar och behov. Det är därför centralt att värdera och utveckla vården med fokus på det som patienten bedömer som mest värdeskapande. Närstående är viktiga i sig själva som deltagare i vårdprocessen och som viktiga ställföreträdare för patienten i situationer när patienten av hälsoskäl inte kan ta beslut under vårdprocessen. Aktiv samverkan mellan landstingets egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Det krävs i allt högre grad samverkan och samordning för att kunna möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan samtidigt som

16 samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Det är viktigt att landstingets interna sjukvårdsprocesser och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter att utveckla en nära samverkan på alla nivåer. Därmed skapas fungerande vårdprocesser. Detta gäller inte minst äldre personer med behov av en sammansatt och komplex vård. För detta krävs en ökad geriatrisk kompetens. Landstinget ska även fortsättningsvis vara en aktiv part i det politiska samrådet med länets kommuner, som har sin kärna i Läns-SLAKO, men som utvecklar nya och effektivare former för politiskt samagerande kring olika behovsgrupper. Landstinget ska så långt lagstiftningen medger - ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning inom välfärdsområdet genom att medverka i ett nära samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas socialtjänst. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är självklart ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. Strategi 2 Östgötarna ska känna sig trygga genom att landstinget erbjuder hälso- och sjukvård med den enskildes unika behov i förgrunden. Framgångsfaktorer Vård i rätt tid Möjligheten att få vårdkontakt och vård i rätt tid upplever medborgarna vara av mycket stort värde. Råd och kontakt per telefon till exempel via sjukvårdsrådgivningen, e-post och information från landstingets hemsida på Internet är viktiga informationskanaler. Den nationella vårdgarantin 6 anger ramarna för tillgänglighet till vården. Landstingets tillgänglighetsmål innebär att: Alla ska få kontakt med sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen samma dag. Alla ska erbjudas läkarkontakt hos vårdcentralen för nya medicinska problem inom sju dagar. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt vid alla tre sjukhusen. Patienten ska utifrån behov erbjudas tid för bedömning hos specialist inom 90 dagar. 6 Patienter som söker akut berörs inte av vårdgarantin. Återbesök och kontroller ingår inte i vårdgarantin

17 Patienten ska utifrån behov erbjudas tid för beslutad operation/behandling inom 90 dagar. Om vård inte kan ges inom den nationella vårdgarantins tidsgränser ska patienten få hjälp att söka vård hos annan vårdgivare eller i annat landsting. I takt med primärvårdens förstärkning skärps tillgänglighetskravet. Målet är att en läkartid ska kunna ges samma dag. Kunskap om och öppen redovisning av hälsoeffekter och hälsorelaterad livskvalitet En systematisk verksamhetsuppföljning är grunden för effektiviseringsarbetet. Uppföljningen ska fokusera på hälsoeffekter och hälsorelaterad livskvalitet, där bland annat genus- och integrationsperspektiven ska beaktas. Resultaten ska redovisas öppet för att skapa förutsättningar för förbättringar i verksamheten och öka möjligheter för patienten att göra egna aktiva val av exempelvis vårdgivare. Strategi 3 Östgötarna ska ges kunskap om hälso- och sjukvårdens möjligheter och vara delaktiga i vården. Framgångsfaktor Systematisk och förtroendefull dialog med medborgarna Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till resursfördelning inom sjukvården. Egenansvaret för sin egen hälsa och för sin egen vård är också aspekter i detta sammanhang. Målet är att det ska finnas olika möjligheter för politiker och medborgare att föra en öppen och respektfull dialog i hälso- och sjukvårdsfrågor. En viktig medborgardialog kommer att ske i regi av HSN:s beredningar för brukardialog (sid 8) som ett viktigt bidrag med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Handikapp- och pensionärsorganisationerna är en annan viktig resurs i brukardialogen. Nämnden har också ett specificerat uppdrag från fullmäktige att genomföra medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården samt medborgarnas och patienternas egenansvar i detta sammanhang. För att kunna tillämpa ett barnperspektiv vid alla beslut och i all verksamhet som rör barn och ungdomar, är det särskilt viktigt att utveckla goda former för samtal så att deras synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara

18 Vi kan inte inom överskådlig framtid förvänta oss att vi ska uppnå enighet kring prioriteringsbeslut. Beslutsfattandet borde däremot kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal. Den medborgardialog som genomförts under på uppdrag av fullmäktige har bl.a. syftat till att ge insikter i hur detta villkor kan uppfyllas. Under 2006/2007 riktas uppmärksamheten mot de unga, genom den s.k. elevkommissionen

19 5. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Förnyelseperspektivet handlar om att skapa förutsättningar för en ständig förnyelse av verksamhet och organisation. Främst innebär detta att aktivt följa omvärlden och anpassa verksamhet och organisation till de förändringar som sker i form av bland annat nya livsmönster, ändrade vårdbehov, nya arbetsformer, teknisk utveckling, medicinsk forskning och demografiska förändringar. För att uppnå ökad effektivitet, nöjda östgötar och bevarat förtroende, krävs ett metodiskt och kontinuerligt förändringsarbete som genomsyrar organisationens alla delar samt präglas av samverkan och delaktighet. I förnyelseperspektivet har Hälso- och sjukvårdsnämnden följande strategi: Landstinget ska känna till och kunna möta förändringar i livsmönster och behov. Forskning och utbildning ska utnyttjas som stöd för verksamhets- och kvalitetsutveckling Strategi Landstinget ska känna till och kunna möta förändringar i livsmönster och behov Framgångsfaktor Offensiv omvärldsbevakning Offensiv omvärldsbevakning handlar om att aktivt söka kunskap om t.ex. Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Formella förutsättningar - lagstiftning etc Omvärldsbevakningen ska ge underlag för en omvärldsanalys som reflekterar kring hur organisationen bör agera mot en framtidshorisont. Prognoser kan vara ett verktyg i detta sammanhang. Behovsanalyserna bör såväl generellt som inom specifika sjukdoms- eller behovsgrupper innefatta en omvärldsanalys och beakta behovet av och beredskapen för förändringar

20 Strategi Forskning och utbildning ska utnyttjas som stöd för verksamhets- och kvalitetsutveckling Framgångsfaktor Kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön För att öka kunskapen om hur människors hälsa påverkas av miljön ska resultat från den aktuella arbets- och miljömedicinska forskningen spridas. Detta är viktigt i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Östergötland för att förebygga ohälsa och sjukdom. Behovsanalyserna ska ta hänsyn till aktuell arbets- och miljömedicinsk kunskap

21 6. PROCESSPERSPEKTIVET Processperspektivet beskriver hur landstinget arbetar, planerar och utnyttjar resurserna för att åstadkomma de effekter på medborgarnas hälsa som eftersträvas i visionen. Detta förutsätter att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt, att goda medicinska resultat uppnås, samtidigt som hänsyn tas till patientens möjlighet att påverka sin egen vård. Verksamheter ska planeras med tanke på utveckling och kunskapstillväxt och sjukvårdsinsatser ska byggas på vetenskaplig kunskap där sådan finns. Samverkan är ett nyckelbegrepp. Landstinget i Östergötland ska medverka till en hållbar utveckling så att östgöten, i nuvarande och kommande generationer, ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Verksamheten ska präglas av kretsloppstänkande. I processperspektivet har HSN följande strategier: Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva. Patienten ska ha en stark ställning och ges möjlighet att påverka sin vård. Strategi 1 Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva Framgångsfaktorer Kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder Landstingets hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBUrekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Samordning av den nära vården Äldre östgötar med komplexa vårdbehov och människor med psykiska sjukdomar, är exempel på grupper som ofta behöver vård och stöd i sin närhet, inte sällan från flera huvudmän. Samordning av den nära vården ger därför förutsättningar att skapa effektiva processer över huvudmannagränserna med fokus på patientnyttan

22 Behovet av nära vård kan ha olika orsaker till exempel insatsernas art, behov av kontinuitet eller kanske sjukdomstillståndet inte medger längre resor. Detta behöver belysas vid behovsanalyser i förhållande till olika behovs- och sjukdomsgrupper och då också vägas mot ekonomiska och kvalitets- /patientsäkerhetsaspekter. Strategi 2 Patienten ska ha en stark ställning och ges möjlighet att påverka sin vård Framgångsfaktor Respekt och lyhördhet för patientens önskemål och behov Verksamheten och medarbetarnas fokus på patientnyttan syftar till att stärka patientens ställning i sjukvården. Detta förutsätter en förtroendefull dialog mellan patient och vårdpersonal. Vårdpersonalen har ett ansvar för att överbrygga skillnaden i kunskap genom att ge patienten tillräcklig information om sin sjukdom och dess behandling för att kunna förstå, påverka och bidra till sin egen vård. Vårdpersonalen måste även tillgodose att patienten får ett tryggt och värdigt omhändertagande som tar hänsyn till integritet och vårdbehov. Det är också viktigt att det finns en lyhördhet för familjens och närståendes behov och resurser, i en omfattning som står i proportion till patientens behov. Patientens rätt till tid direkt ska stärkas och i möjligaste mån säkerställas i alla vårdprocesser, dvs. vid remittering till annan vårdgivare för fortsatt utredning/behandling. Fokus på patientnytta innebär även att ha en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär och bedömning av vad som är mest värdeskapande ska styra att patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden

23 7. EKONOMIPERSPEKTIVET Ekonomiperspektivet handlar om god hushållning av tillgängliga resurser. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheten inte kostar mer än vad som kan finansieras genom intäkter. En annan grundläggande utgångspunkt är att verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, det vill säga att rätt saker görs till så låg kostnad som möjligt. I ekonomiperspektivet har landstinget följande strategier: Ekonomin ska ge handlingsfrihet. Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Strategi 1 och 2 Ekonomin ska ge handlingsfrihet Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Framgångsfaktor Balans mellan kostnader och intäkter i landstingets samlade verksamheter HSN:s ekonomiska ansvar som beställare är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. HSN:s ersättningar till landstingsdriven verksamhet och privata vårdgivare ska vara utformade på ett sätt som innebär att det ekonomiska risktagandet för nämnden när det gäller rörliga ersättningsformer ska minimeras. Nämndens resultat ska årligen vara noll eller större. Detta gäller även nämndens internbudget. Eftersom HSN:s budget utgör en dominerande del av huvudmannens totala ramar finns skäl att med vaksamhet anpassa ambitionerna i uppdrag och avtal så att de ligger på en realistisk nivå. Strategi 3 Verksamheten ska vara kostnadseffektiv Framgångsfaktor God kunskap om kostnader Vårdbehoven kommer under överskådlig tid att överstiga befintliga resurser

24 Det är värdefullt för såväl beställare och utförare att ha kunskap om kostnader i förhållande till måluppfyllelse och hälsoeffekter i syftet att få mesta möjliga valuta för skattemedlen och i möjligaste mån kunna undvika utbudsbegränsningar. Kostnader och kostnadseffektivitet kan kopplas till bl.a. sjukdoms-/behovsgrupper, processer och enskilda prestationer där jämförelser i tiden och med andra landsting och vårdgivare är en viktig information. Landstingets KPP-projekt (Kostnad per patient) kan komma att bidra med viktig information inför avtal PLAN FÖR BESLUT OCH UPPFÖLJNING 2007 Oktober HSN beslutar om - Avtal Styrkort Delårsrapport 08 till LF Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. I nedanstående årscykel (Figur 4) har årets viktigaste aktiviteter redovisats inkluderande centrala besluts- och uppföljningstillfällen. September Kunskapssammanträde HSN - LS tema prioritering HSN beslutar om - Prioriteringar 2008 Augusti - september Avtalsdialog med verksamheten December HSN beslutar om - Budget 2008 Uppdragsdiskussion inför 2008 November Kunskapssammanträde HSN - LS Oktober September Augusti Lägesrapport till HSN:s samordningsberedning om prio arbetet November Augusti December Juli 2007 Januari HSN beslutar om -Styrkort Avtal Prioriteringar 2007 Januari Juni Februari Mars Maj April Februari Kunskapssammanträde HSN - LS - Var står vi-vart går vi? Mars HSN beslutar om - Årsredovisning Uppdrag 2008 Uppföljning av uppdrag och avtal 2006 Utskick av uppdrag och åtagandemall April Kunskapssammanträde HSN - LS med tema uppdrag 2008 Maj HSN beslutar om - Treårsbudget Åtagandebeskrivningar till ledningsstaben Figur 4 Behovsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2007 Uppföljningen har olika fokus och nivåer där mer lättrörliga resultat följ upp löpande (ekonomiskt utfall, tillgänglighet etc.) medan annan uppföljning endast är meningsfull att göra med längre tidsintervall (hälsa, attityd, behovsanalys etc)

25 Uppföljningen redovisas oftast muntligt med dokumenterat underlag. Viss uppföljning kommer under året att diskuteras i form av kunskapssammanträden tillsammans med landstingsstyrelsen för att förstärka samsyn, styreffekt och för att bättre synkronisera behovs- och verksamhetsstyrningen. HSN och dess samordningsberedning kommer under året att få olika uppföljningar/ informationer. Dessa ska ge en god bild av tillståndet inom de ansvarsområden som strategierna anger och ge möjlighet att värdera resultat i förhållande till uppsatta mål och fattade beslut. De behovsanalyser som presenteras under senare delen av året är en form av uppföljning i förhållande till det önskvärda. En begränsad uppföljning av flertalet uppdrag inklusive det generella uppdraget sker i samband med den årliga avtalsuppföljningen. Tillgänglighet, i synnerhet i förhållande till den nationella vårdgarantin, redovisas kontinuerligt. Landstingets tjänstemannaledning har ett styrkort baserat på samma framgångsfaktorer som landstingsstyrelsens och HSN:s styrkort. Detta, landstingsledningens styrkort, följer upp nyckelindikatorer vilka kommer att redovisas för styrelse och HSN. Ekonomisk rapportering i form av delårsbokslut kommer i princip att ske månadsvis till HSN alternativt till dess presidium. HSN lämnar tillsammans med styrelsen en samlad uppföljningsrapport till fullmäktige i november vilken utgör en summering av resultatet till och med augusti. Landstingsstyrelsen och HSN redovisar tillsammans den samlade verksamhetens resultat för året i den gemensamma årsredovisningen till fullmäktige. HSN:s egen årsredovisning till styrelsen är begränsad till att vara ett ekonomiskt bokslut med en kortfattad skriftlig redogörelse för väsentliga händelser. En mer detaljerad plan för beslut och uppföljning redovisas i Bilaga

26 9. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS ÅRSBUDGET 2007 Förutsättningar Avtalen inför 2007 Den avtalsprocess som har föregått avtalen för 2007 tar sin utgångspunkt i de uppdrag som HSN har fastställt. Preciseringar av processkvalitet gällande tillgänglighet, samverkan, vårdutbud etc. är viktiga kvalitetskrav att reglera i avtalen. Detsamma gäller resultatkvaliteten vilken grad av bot, besvärsfrihet, möjlighet till självständigt liv etc. som ska uppnås. Produktionsenheterna fick i slutet av mars i uppgift att utifrån de av HSN beslutade uppdragen lämna in förslag på åtagande för Dessa åtagandeförslag har sedan i diskussioner med avtalsansvariga på ledningsstaben resulterat i förslag till avtal för Avtalen redovisar generella mål, samt specifika mål och utvecklingsaktiviteter för sjukdomsgrupper. HSN:s uppdrag till hälso- och sjukvården är kopplade till människors behov och behovet av samverkan mellan vårdenheter och med andra välfärdsaktörer, i första hand kommunerna. Avtalsprocessen har fokuserat på att säkerställa vård på lika villkor för östgötarna. De områden som prioriteras och som via budgetomfördelning och extra statsbidrag får ökade resurser kommer att följas upp för att säkerställa att målen för prioriteringarna uppfylls. En stor del av kostnaderna är fasta och på förhand kända utifrån träffade avtal. Ersättningen till vårdgivarna är definierad och angiven i avtalen och utbetalning sker med fasta månadsbelopp. En del av kostnaderna är rörliga, men med tak som är avtalade eller på annat sätt reglerade. På detta sätt hanteras den rörliga delen inom närsjukvård och länssjukvård (s.k. mål och mått ersättning). Inom regionvården ger den s.k. 100 %- listan vissa definierade åtgärder rörlig ersättning fullt ut. Större delen av ersättningen till privata vårdgivare är också rörlig. Helt rörlig kostnad utan tak eller avtal är bl.a. kostnaden för vård utanför länet, sjukresor, asylsjukvård och viss tandvård. Dess andel av HSN:s kostnad uppgår till ca. 230 miljoner kr

27 Följande satsningar/prioriteringar har föreslagits i avtalen för Detta har möjliggjorts genom ökat landstingsbidrag i treårsbudgeten, 171,8 miljoner kr. Landstingsstyrelsen har föreslagit fullmäktige ett ytterligare utökat landstingsbidrag till HSN på 49 miljoner kr. Detta belopp ingår i de 203,2 miljoner kr som preliminärt har fördelats mellan sjukdomsgrupperna som framgår nedan (miljoner kr). Ungdomars hälsovård 4,5 Cancersjukdomar 27,4 Hjärtsjukdomar 4,7 Hälsofrämjande insatser 5,0 Infektionssjukdomar 22,9 Kvinnors ohälsa 10,3 Kärlsjukdom 5,0 Mag-tarm sjukdom 17,0 Nervsystemets sjukdomar 16,1 Psykisk ohälsa 22,5 Rörelseorganens sjukdomar 13,3 Äldre med komplexa vård- och 24,0 omsorgsbehov Ögonsjukdomar 3,0 Ofördelat HSN 7,5 Sista linjens sjukvård 20,0 Summa 203,2 Tabell 1 Satsningar fördelade på sjukdomsgrupper Föregående landstingsfullmäktiges treårsbudget I treårsbudgeten för som behandlades i landstingsfullmäktige i juni år 2006 finns angivet de ekonomiska förutsättningarna för HSN. Under åren 2005 och 2006 beslutade fullmäktige att tillskjuta HSN engångsmedel för bland annat satsningar på förbättrad tillgänglighet, utveckling inom närsjukvården och införande av nya läkemedel. Under år 2006 disponerar nämnden sammanlagt 152 miljoner kr för dessa ändamål. Dessa ersättningar används bland annat till områden där man tidigare haft för låg kapacitet och därmed långa vårdköer. Avtalen för 2006 reglerar vad som ska uppnås under året men ersättningarna finns inte kvar för år I treårsbudgeten i juni beslutades att HSN fick ett 99,5 miljoner kr ramhöjande, utökat landstingsbidrag för prioriterade behovsgrupper för år Treårsbudgetens nettoeffekt för nämndens ekonomi år 2007 innebär en minskad ram med 52 miljoner kr jämfört med Nuvarande landstingsfullmäktiges treårsbudget Den nya treårsbudgeten som beslutades i fullmäktige i november 2006 innebär förändringar jämfört den tidigare treårsbudgeten vad gäller HSN:s ekonomiska förutsättningar. Det finns avsatt ca 60 miljoner kr för HSN bestående av riktade statsbidrag och omdisponering av medel från regionsjukvårdsavtalet samt 12,5 miljoner kr för ökad tillgänglighet.

28 Som omnämnts under Avtalen inför 2007 så har styrelsen förslagit fullmäktige ytterligare utökat landstingsbidrag till HSN på 49 miljoner kr. Om fullmäktige såp beslutar innebär detta att nettoeffekten för nämndens ekonomi i budgeten år 2007 blir en ökad ram med 69,5 miljoner kr jämfört med Uppräkning av HSN:s ram Index för uppräkning år 2007 beräknas till 3,6 %, exkl för regionvårdsavtalet där indexuppräkningen är 3,0 %. HSN:s ekonomiska ram innefattar uppräkning av statsbidraget för läkemedel med totalt 3,86 % enligt en tidig prognos för Fördelningen inom läkemedelsersättningen innebär en uppräkning för allmänläkemedel med 0,5 %. From 2006 finns inte ersättningen för klinikläkemedel som sådan längre, utan den är integrerad med övrig ersättning och räknas upp med landstingsindex. ÅRSBUDGET 2007 Ekonomisk omslutning HSN redovisar en budget i balans. Kostnaderna för HSN fördelar sig enligt följande: (Beloppen anges i miljoner kr, läkemedelsersättning ligger inom varje grupp och omfattar totalt miljoner kr.) Regionsjukvård 319 Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Vård utanför länet 119 Vård hos privata vårdgivare 217 Tandvård 234 Övrigt 357 Totalt Tabell 2 Ekonomisk omslutning inom olika budgetområden Detta innebär att 90 % av landstingets samlade ekonomiska omslutning passerar genom HSN. Regionsjukvård Östergötlands-, Jönköpings och Kalmar läns landsting sluter tillsammans avtal om regionsjukvård (högspecialiserad vård) och viss länssjukvård. Avtalet förhandlas i de regionala centrumråden och i regionledning. För Östergötlands del är behovsstyrningen gällande även för detta vårdområde och beaktas i såväl prioriteringsärende som följande avtal. Inför 2007 har ersättningen till regionsjukvården utökats med 11 miljoner kr för prioriterade områden

29 Närsjukvård och länsövergripande sjukvård Inför 2007 skrivs alla länssjukvårdsavtal om och utgångspunkten är en uppräkning med landstingsindex samt utökning i de prioriterade grupperna enligt nämndens uppdragsbeskrivningar. Av de totala satsningar/prioriteringar som föreslås i avtalen för 2007 så går ca 85 miljoner kr till närsjukvården och ca 77 miljoner kr till den länsövergripande sjukvården. Vård utanför länet Inom HSN finns kostnader för den akuta utomlänsvården samt primärvård utomläns. En tydlig trend, som började redan 2002, är markant ökade kostnader inom detta område, en trend som förväntas fortsätta även under Dessa kostnader är nästan helt omöjliga att påverka. Tandvård Tandvårdsområdet omfattar huvudavtalet med Folktandvården, tandvårdreformens områden i form av uppsökande och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid, barn- och ungdomstandvården och samhällsodontologiska uppdrag. Merparten av kostnaderna, ca 76 %, avser huvudavtalet med Folktandvården. Prisuppräkning sker med 3,6 %. Totalt budgeteras 234 miljoner kr för tandvård. Vård hos privata vårdgivare En stor del av den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare (läkare och sjukgymnaster) är kopplad till den nationella taxan för dessa grupper. I genomsnitt höjs den nationella taxan för läkare med 3 % och för sjukgymnaster med 2,6 %. Denna ersättning ryms inom HSN:s ram. Övrigt För övriga kostnadskomponenter beräknas budgetens belopp på prognostiserade/budgeterade kostnader år 2006 uppräknat med 3,6 %. En del av dessa kostnadskomponenter rymmer viss osäkerhet eftersom nämndens möjlighet att påverka utfallet är liten. Kostnadskomponenter med liten påverkansmöjlighet är t ex sjukresor och asylsjukvård

30 Bilaga: 1 Prioriterade områden år 2007 Sammanfattning av det förslag till prioriteringsbeslut som HSN behandlade Område Ungdomars hälsovård Beslut att öka resurserna för Utveckling av ungdomsmottagning/ungdomshälsa Förbättrad tillgänglighet diagnostik och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar Cancersjukdomar Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör Ökat behov av canceroperationer av lungor och prostata Nya effektiva cancerläkemedel Hjärtsjukdomar Behandling av förmaksflimmer Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt Infektionssjukdomar Behandling vid svåra infektionssjukdomar hos barn Influensavaccinering av riskgrupper Åtgärder för att minimera spridning av multiresistenta bakterier Kvinnors ohälsa Utökad diagnostik, övervakning och behandling av riskgraviditeter Vård och behandling av för tidigt födda och sjuka små barn Kärlsjukdom Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom Nervsystemets sjukdomar Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka Psykisk ohälsa Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin Rörelseorganens sjukdomar Ögonsjukdomar Uppfylla vårdgarantin En likvärdig rehabilitering i länet Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi Övriga områden Utomlänsvård inom primärvård Vårdgaranti inom kirurgi Sista linjens sjukvård