1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 3. Projektets målgrupper/deltagare 40 vuxna kursdeltagare i S:ta Birgittas folkhögskola som är på A2 B1 nivå enligt Common European Framework of Reference: Learning, Teaching, Assessment) 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande En stor del av engelskakursen flyttade från klassrummet till webben så att deltagare kunde gör uppgifter när och var som helst. Samtidigt tåg vi material från webben och gjorde övningar med den och deltagare fick gå in själv på webben och hitta information, lösningar och hjälpmedel där. Genom att använda sociala medier kunde varje deltagare ser vad klasskamrateran gjorde och lära från varandra. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Först lärde vi oss hur att använda vår sociala medier plattform och sen skapade vi en liten grupp elever som hade bättre datakunskap och som kunde sprida kunskap genom att hjälpa andra deltagare och visa hur de gör i datasalen i skolan. Det blev en pågående del av projektet därför att det var nya utmaning hela tiden och det var viktigt att alla hängde med. Expertgruppen också blev större och större tills det blev ingen gräns - alla hjälpte varandra. Läraren skapade en uppgift varje vecka som kunde var relaterade till klassrumsarbete eller som fungerade som en helt fristående uppgift. Då började deltagare arbetar med denna uppgift, skapa svar och kommentera på varandra. I klassrummet tåg vi grejer som deltagare hade skrivit eller lagt upp och byggde på det på olika sätt. Ibland vi gick in till datasalen tillsammans för att lära oss om hur man kan hitta resurser på webben och använd resurser (t.ex. videoklipp, bilder, länkar) i diskussionsinlägg på sociala medier. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Bland engelsklärare heter det TBL - Task Based Learning där deltagare får en uppgift på nätet och lär sig språket igenom att göra uppgiften. Sen reflekterar man i klassrummet om språket. När vi gjorde en introduktion i klassrummet, metoden var enligt modellen PPP - Present, Practise, Personalise med storsta vikt på det sista steget - personalisera. Det gjorde vi med hjälp av sociala medier.
7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Både PPP och TBL fungerade bra och resultat blev bättre med hjälp av sociala medier. Det var lättare för deltagare att personalisera språket på sociala medier därför att de fick mer tid att fundera och kunde använd resurser på webben för att öka sina vokabulär och presentera idéer på ett bättre sätt. TBL var lite mer riskfylld och spännande därför att man visste inte hur deltagare skulle klara uppgifter eller vad de skulle göra med uppgifterna. Det känns som att makten flyttade från läraren till deltagare på ett väldigt positivt sätt. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? SM folkbildning var vår plattform där vi skapade en community som var öppet för alla med folkbildningsnät konto att gå in till och titta på. Vi gjorde uppgifter tillsammans i datasalen i skolan i början för att säkerställa att alla deltagare kunde använd tekniken. Sen gjorde deltagare uppgifter i systemet när som helst - hemma, i skolan, på tåget, varje vecka under 2 terminer. Några deltagare använde mobiltelefon, några var helt beroende på datorer i skolan eller biblioteket därför att de hade ingen dator hemma. Men varje deltagare hittade en lösning. I SM folkbildning använde vi den Nyheter funktionen mest, men också Wikis och Chatt.Deltagare också flyttade mellan sin community (English A) och en annan community (English 4) där de kunde prova lite svårare uppgifter. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Deltagare tyckte att det var bra att ha en system som var skyddat från resten av internet, reklamfri och som har bara de funktioner som de behöver. Några deltagare hade lite strul med SM folkbildning i Internet Explorer och fick installera Firefox istället. Det var bra därför att de lärde vad en webbläsare egentligen är. Tyvärr var Wiki funktionen i SM folkbildning inte så bra sätt att samarbete därför att den klara inte av att ha fler användare redigera den inom en kort tid. Jag hoppas att det bli bättre snart därför att den öppna en massa möjligheter. SM folkbildning har uppmuntrat deltagare att delta på ett allvarligt och ansvarsfullt sätt jämfort med andra populära plattformer och har hjälpte många deltagare att komma igång med datorer och internet. Som lärare har jag märkte en förbättring i deltagarens muntligt engelska som delvis beror på att vi har mer tid att prata i klassrummet men också att deltagare har lyckats öva med och lära språket på SM folkbildning. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Absolut - vårt arbete med SM folkbildning har ökat flexibilitet, engagerade deltagare, hjälpte deltagare att uppnå sina mål i engelska och ökat data- och internetkunskap, särskilt bland deltagare som hade den minsta erfarenhet med datorer i början av projektet. Men nu ser vi nya möjligheter och nya mål jämfort med i början av projektet, så jag hoppas att det blir ständiga utveckling och förbättring. 11. Vad har ni lärt av projektet? Det går bra att överföra klassiska uppgifter från böker till sociala medier. Om man glömmer bökerna och utgår ifrån vilka resurser finns på nätet och vilka kommunikationsmöjligheter finns på sociala medier, då kan en lärare skapa mycket mer lockande och stimulerande uppgifter till deltagare och deltagare själv kan påverka lärande mycket mer. Datakunskap som ett ämne är värdefullt, men deltagare med låg datakunskap kan faktiskt lär sig att använda sociala medier som en del av en annan kurs. Det är jätte viktigt att deltagare stöta varandra i det.
12. Hur har projektet kommit till nytta? Nu är SM folkbildning som plattform och sociala medier som pedagogiskt verktyg väldigt etablerade i S:ta Birgittas folkhögskola. Flera andra lärare har sätt hur vi har lyckats i engelska och has startat communities i andra ämne. Det är början av en process där lärare kan fundera över hur de kan integrera resurser på nätet med kursinnehåll och engagera deltagare på nya sätt. Utanför S:ta Birgittas har många lärare tittat in och sett vad vi göra och använd material från English A i sina lektioner och några har startat communities själv. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Vi var motiverade av att så många elever hade väldigt lite IT-erfarenhet i början. Att några elever hade bra IT kunskap var bra - läraren hade möjlighet att låt deltagare visa varandra vad man gör och en positiv arbetesklimat var resultaten - där det är naturligt för kursdeltagare att fråga varandra och hjälpa varandra. SM folkbildning är en ganska tryggt och enkelt system som gör att det var lätt för alla deltagare att snabbt komma igång och åtminstone skapa enklare inlägg i diskussioner. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Varje vecka har vi diskutterat uppgifterna på nätet och planerat nya uppgifter tillsammans, så deltagarna har haft chans att påverka och kommentera på vad vi gör. Vi har mättat deltagares engelska kunskap med hjälp av en självbedomning, lärare bedömning och samtal 4 gånger per år och under projekt perioden kan man ser en viss förbättring men tyvärr har vi inte tillräckligt många deltagare för att gör en sånna undersökning på ett mer statistiska säkert sätt. Under projekt perioden har vi gjort 2 anonyma enkäter om SM folkbildning. Efter en termin märkte vi att ett stort minoritet (c. 25% av deltagarna) ifrågasättade hela idé med lärande på webben, sociala medier, internet o.s.v. Då fick vi förklara varför vi tyckte att det var så viktigt att jobba på det här sättet och hjälpa deltagare förstår fördelar med flexibelt lärande. Samma enkäten efter 2 termin är mer positiv - 90% av deltagare svarade att de tyckte om att jobba med sociala medier. 82% vill gärna fortsätta. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Allting som vi har skapat finns och kan återanvänds och byggas på. Vi har byggde upp kunskap bland lärare och kursdeltagare så att det blir väldigt naturligt att fortsätta. Vi har försökte att skapa intressanta och stimulerande uppgifter på sociala medier som engagera fler deltagare och motivera dem att arbetar mer in och utanför skolan med engelska. Själva English A community fortsätter därför att det är en användbart pedagogiskt verktyg. Vi ska återanvänd och utveckla uppgifter och skapa nya communities. Lärare insatts bli lägre och det ska bli mer styrd av deltagare.
17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? S:ta Birgittas folkhögskola investerar i IT utrustning för att stödja lärares och delatagares arbete med internet och sociala medier. Projektetet har vaknat intresse bland lärare och skolan ger tid för lärare att dela kunskap, erfarenheter, åsikter och idéer som kommer utifrån projektet så att vi kan implementera vad vi har lärt oss i andra ämne och situationer (t.ex. kommunikation i skolan, elevrådet, utvärderingar, m.m.) 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Vår modell är ganska enkel och på många sätt väldigt traditionell - att en lärare ställa frågor och deltagare svara. Självklart är det lätt att använd samma modell i språkundervisning och andra skolämne. Sen blir läraprocessen så mycket rikare när deltagare börja ändra uppgiften och undervisa varandra, och det kan lätt hända så fort man börja använd sociala medier i undervisning. Att deltagare dela kunskap är också inte så radikalt och har varit en viktigt del av internet från början - att folk hjälpa varandra och dela. Ibland är skolmiljön ganska kompetitiv och sociala medier/flexibelt lärande uppmuntrar deltagare att samarbeta mer - precis som de göra utanför skolan! 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Nästa steget för oss är att uppmuntra kursdeltagare att ta initiativ genom att skapa uppgifter och diskussioner själv och använd andra webbverktyg för att presentera information på mer varierande sätt och gör projektarbete tillsammans med hjälp av sociala medier. I engelska ska vi kommunicera och studera med åtminstone en skola i Sverige och en skola utomlands med hjälp av sociala medier. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Engelska A online har gjort alla nyfiken i skolan. Internt hade vi en studiedag i S:ta Birgittas folkhögskola där lärare och några från styrelsen fick testa SM folkbildning och lära lite om hur man kan använd det i undervisning. Vi har också haft en studiedag om pedagogiska tänkar runt sociala medier och internet där vi tittade på olika uppgifter vår English A community och analyserade dem för att se vad fungerar bra eller inte så bra. English A på SM folkbildning är öppet och många från andra skolor har varit inne där för att se vad vi gör. Communityn har används mycket som ett exempel av vad man kan göra på SM folkbildning bland First Class lokala administratörer och bland lärare som tillhör Stockholm folkhögskolas Allmänkursnätverk. 21. Övriga kommentarer om projektet
Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet 0 Personal 198250 Övrigt 0 Summa kostnader 198250 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats 48250 Beviljat bidragsbelopp 150000 Summa intäkter 198250 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Gith Weckfelt Epost info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04