Utredning m Mårtensbr ch Sökövikens sklrs framtida förvaltning SLUTRAPPORT Februari 2015 Målet är att skapa en fungerande ledningsstruktur ch en mdell för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Esbviken. Mdellen ska stödja kntinuiteten i den grundläggande utbildningen ur elevernas synvinkel. Målet är ckså att skapa ch behålla en väldimensinerad ch ändamålsenlig persnaldimensinering. Bakgrund Efter att rektrn för Sökövikens skla hösten 2013 anhöll m ch beviljades avsked med pensin från ch med 1.8.2014 fattades ett beslut m att mstrukturera ledarskapet för sklan. Nämnden Svenska rum beslöt 27.2.2014 att Mårtensbr sklas rektr sköter rektrsuppgifterna i både Mårtensbr skla ch Sökövikens skla under läsåret 2014 2015. Nämnden gav 20.3.2014 förvaltningen i uppdrag att utreda lika möjligheter för sklrnas framtida förvaltning. Nämnden Svenska rum beslutar i februari 2015 huruvida sklrna frtsätter sm separata sklr eller m de bildar en sammanhållen grundskla samt hur ledarskapet för sklrna sköts i framtiden. De svenska sklrna i Esb har tidigare erfarenhet av mtsvarande utredningar. Hösten 2002 inrättades en arbetsgrupp för att utveckla en sammanhållen grundskla i Mattby. Mattbergssklan ch Mattlidens skla gick ihp till en sammanhållen grundskla med årskurserna 1 9 från ch med hösten 2005. Erfarenheterna har varit gda ur såväl pedaggiskt perspektiv sm ur elev-, persnal- ch vårdnadshavarperspektiv. Då Lagstads skla byggdes till växte sklan från 1 6-skla till en 1 10-skla. Erfarenheter från Mattlidens skla utnyttjades då sklans ledningsstruktur ch arbetsfrmer planerades ch även här har mdellen visat sig ha många fördelar. Lagstads sklas rektr fungerar ckså sm rektr för Rödskgs skla ch Bemböle skla. Innan Mårtensbr sklas nuvarande sklbyggnad tgs i bruk 2012 hade sklan under flera år arbetat på flera adresser i Esbviken. Mt bakgrunden av detta tillsatte utbildningsdirektören våren 2014 en arbetsgrupp för att utreda alternativa mdeller för förvaltningen av Mårtensbr ch Sökövikens sklr i framtiden. Arbetsgruppen har bekantat sig med lika sklrs förvaltning genm benchlearning-besök ch inbjudna gäster. Under utredningens gång har sklrnas persnal, elever, direktiner ch föräldraföreningar hörts. Prjektets rganisatin Prjektets ledningsgrupp har bestått av Barbr Högström, direktör för svenska bildningstjänster (rdförande) Marika Lstedt, t.f. undervisningschef (t..m. 30.9.2014) / Outi Salranta-Erikssn, undervisningschef (fr..m. 1.10.2014) Jaana Suihknen, förvaltningschef Kristina Falkenstedt, rektr Gerd Brännbäck, rektr (t..m. 31.7.2014) Ida Stlt-Haglund, planerare/utvecklingschef (sekreterare) Prjektets arbetsgrupp har letts av rektrn för Mårtensbr skla. Arbetsgruppens övriga medlemmar var rektrn för Sökövikens skla (t..m. 31.7.2014) ch medlemmarna i båda sklrnas ledningsgrupper. En planerare/utvecklingschefen vid Svenska bildningstjänster har fungerat sm arbetsgruppen sekreterare. 1
Stödåtgärder Prjektets ledningsgrupp har i samband med fördelningen av timresursen beslutat m en tilläggsresurs på 10 årsvecktimmar för läsåret 2014-2015. Rektrn har beslutat m hur timmarna fördelats mellan sklrna. Genmförandet av utredningen Ledningsgruppen har hållit möten 12.3, 17.4, 22.5, 26.9, 29.10.2014. Arbetsgruppen har hållit möten 18.3, 5.5, 26.8, 4.11, 9.12.2014 ch 8.1.2015. Arbetsgruppens medlemmar har under hösten 2014 gjrt benchlearning-besök i Hplaxsklan, Mattlidens skla, Raunistulan kulu ch 9.12.2014 fått besök av Mikael Flemmich, tidigare rektr i Winellska sklan. Direktiner ch föräldraföreningsstyrelser hördes 25.11.2014, mderatr Eeva Hnkanummi. Persnalen i Mårtensbr skla hördes 2.12.2014, mderatr Ulrika Willför-Nyman. Persnalen i Sökövikens skla hördes 10.12.2014, mderatr Ulrika Willför-Nyman. Eleverna i Mårtensbr skla hördes 11.12.2014 av Ida Stlt-Haglund. Eleverna i Sökövikens skla hördes 18.12.2014 av Ida Stlt-Haglund. En elektrnisk enkät var öppen för alla föräldrar 19.12.2014 12.1.2015. Vid sidan m det av nämnden givna uppdraget har även parallella utredningar gjrts på initiativ av Sökövikens sklas direktinsrdförande. Resultaten av dessa utredningar har inte nterats i rapprten eftersm de inte hörde till det uppdrag förvaltningen fått. Utvecklingen av en enhetlig grundskla Enligt lagen m grundläggande utbildning 9 mfattar den grundläggande utbildningens lärkurs ni år (628/1998). I förrdningen m grundläggande utbildning sägs det att undervisningen i åk 1 6 huvudsakligen är klassundervisning ch i åk 7 9 huvudsakligen ämnesundervisning, m inte annat bestäms i lärplanen (825/1998). Lärplansgrunderna är uppbyggda så att det stöder lagens anda m sammanhållen grundläggande utbildning. Även i de nya lärplansgrunderna sm tas i bruk 2016 betnas vikten av att den grundläggande utbildningen utvecklas sm en lärplansmässigt ch pedaggiskt sammanhängande helhet. Utbildningsstyrelsen genmförde 2004-2006 ett prjekt för att utveckla en enhetlig grundläggande utbildning. Utgångspunkten i prjektet var att man frångått indelningen i låg- ch högstadier ch avsikten var att med hjälp av prjektet främja genmförandet av den enhetliga grundsklan. Genm detta skulle bl.a. elevkännedmen ch uppföljningen av elevernas utveckling förbättras ch elevens helhetsutveckling stödjas, planeringen av elevens kntinuerliga studiegång underlättas, lärarnas samarbete ch medvetenhet m varandra ökas ch en flexibel användning av lärarna enligt behv ch styrka underlättas I ett sammandrag av rapprterna de deltagande sklrna gav (28.1.2005) knstateras att den enhetliga grundläggande utbildningen i de flesta av de undersökta kmmunerna genmfördes så att enskilda sklr samarbetade, men med målet att bygga upp en sammanhållen grundskla med årskurserna 1-9. Den vanligaste mdellen för de sammanhållna grundsklrnas (1-9) förvaltning var en rektr ch en eller två biträdande eller vice rektrer. På rektrs ansvar låg i första hand eknmi ch andra administrativa uppgifter medan biträdande eller vice rektrerna ansvarade för det pedaggiska ledarskapet. I fråga m utrymmesanvändningen knstaterades att de flesta av de undersökta sklrna verkade i en eller flera fastigheter på gångavstånd från varandra. I vilken utsträckning lärarna arbetade över de tidigare stadiegränserna varierade. De sklr sm gav enhetlig grundläggande utbildning men sm fungerade sm två separata samarbetande enheter (1-6 ch 7-9) hade i allmänhet varsin rektr ch samarbetade ckså med andra matande 1 6-sklr. Lärarna undervisade i båda sklrna främst i ämnen med små eller få undervisningsgrupper. Ur elevens 2
perspektiv hade man inte fäst särskilt str vikt vid kntinuiteten, medan flera sklr hade gemensam elevvårdspersnal. Frskningsresultat m sklrs strlek Under utredningens gång har sklans strlek flera gånger lyfts fram. Frskningsresultat m hur sklrs strlek påverkar inlärningsresultat ch utslagning är inte entydiga. Enligt Sitras rapprt Kulu, syrjäytyminen ja ssiaalinen pääma (2007) förutspås inlärningsresultaten i en mindre skla (under 300 elever) bli sämre, medan sklans strlek inte påverkar eller har en vag psitiv inverkan på inlärningsresultaten i en medelstr skla (300-600 elever). Stra sklrs framgång förklaras med ett större kllegium sm kan erbjuda en mer differentierad, mfattande ch sakkunnig undervisning. I rapprten hävdar Liisa Keltikangas-Järvinen att en skla med 200-500 elever bäst stöder inlärningen ch elevernas självbild. I Undervisningsministeriets publikatin (2008:7) m mbbning i årskurs 8 9 knstaterar man att mbbning berör alla sklr berende av deras strlek. De alternativa mdellerna för Mårtensbr ch Sökövikens sklr Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Esbviken kan i framtiden anrdnas enligt tre mdeller: Mdell A (en skla, en rektr) innebär att Mårtensbr skla ch Sökövikens skla tillsammans bildar en ny sammanhållen grundskla med årskurserna 1-9. Sklan leds av en rektr ch verkar i två fastigheter. Mdell B (två sklr, en rektr) innebär att Mårtensbr skla ch Sökövikens skla frtsätter sm separata sklr med årskurserna 1-6 respektive 7-9. Sklrna leds av en gemensam rektr ch verkar i varsin fastighet men delar vissa undervisningsutrymmen. Mdell C (två sklr, två rektrer) innebär att Mårtensbr skla ch Sökövikens skla frtsätter sm separata sklr med årskurserna 1-6 respektive 7-9. Sklrna leds av varsin rektr ch verkar i varsin fastighet men delar vissa undervisningsutrymmen. De lika mdellernas ledning ch deras kstnader A. En skla, en rektr - Rektrs lön: 76 443,69 /år - Rektrs usk: 0-2 timmar - Vice rektrs arvde: 1008,55 /mån (kan delas på flera persner) - Vice rektrs usk: 12 timmar nedsättning B. Två sklr, en rektr - Rektrs lön: 76 443,69 /år - Rektrs usk: 0-2 timmar - Vice rektrs arvde: 672 /mån (M) + 504,29 /mån (S) - Vice rektrs usk: ingen nedsättning C. Två sklr, två rektrer - Rektrs lön: 64 490 /år (M) + 70 157,09 /år (S) = 134 647, 45 /år - Rektrs usk: 7-10 timmar (M), 8-10 timmar (S) - Vice rektrs arvde: 672 /mån (M) + 504,29 /mån (S) - Vice rektrs usk: ingen nedsättning Alternativ A medför tilläggskstnader för lärare sm undervisar de timmar sm rektr ch vice rektr inte undervisar -> 54 000 på årsnivå. Alternativ B medför tilläggskstnader för lärare sm undervisar de timmar sm rektr inte undervisar -> 30 000 De sammanlagda kstnaderna för rektr + vice rektr (ch i A ch B tilläggskstnader för lärarlöner) blir således: Alternativ A: 131 452,24 /år Alternativ B: 107 620,34 /år Alternativ C: 135 824,10 /år 3
Utlåtanden m mdellerna Höranden har hållits med båda sklrnas persnal, elever, direktiner ch föräldraföreningsstyrelser. Alla föräldrar i båda sklrna har haft möjlighet att besvara en webbenkät. Prjektets arbetsgrupp har under sina möten i december 2014 ch januari 2015 framfört sina åsikter ch rektr har i januari 2015 gett sitt utlåtande. Persnalen, direktinerna ch föräldraföreningsstyrelserna Sklrnas persnal, direktiner ch föräldraföreningsstyrelser gjrde SWOT-analyser av de alternativa mdellerna (bilagr 1-3). Nedan presenteras i sammandrag de åsikter sm förts fram i SWOT-analyserna. Mdell A (en skla, en rektr) Kntinuiteten för eleven ur såväl pedaggiskt sm elevvårdande perspektiv förs fram sm de främsta styrkrna ch möjligheterna i mdellen. Flexibel ch effektiv användning av resurser ch utrymmen förs ckså fram sm styrkr i mdellen. Lärarsamarbetet antas bli bättre ch persnalens kmpetenser kan användas på ett flexibelt sätt, vilket gynnar eleverna ch inlärningsmiljön. Man påtalar ckså att samarbetet med föräldrarna blir bättre i årskurs 7-9 då rektr ch persnal är bekanta sedan tidigare. Svagheter ch utmaningar sm förs fram är avståndet mellan fastigheterna, vilket ställer krav på schemaläggningen ch kan vara en säkerhetsrisk. Man befarar att eleverna i en större skla blir annyma ch att de lika åldersgruppernas behv inte tillräckligt kan beaktas. Den nystart sm eleverna i den nuvarande mdellen fått i ch med övergången till årskurs sju uteblir, vilket upplevs sm en svaghet. Man påtalar ckså att elever sm kmmer från Kungsgårdssklan ch Finn skla kan känna sig utanför då de kmmer till årskurs sju. En tydlighet i arbets- ch ansvarsfördelningen samt brister i kmmunikatinen kan leda till att persnalens rk i arbetet lider. En rädsla för att mdellen ger mera byråkrati ch extra kstnader finns ckså. Ur resultatet av swt-analyserna kan man knstatera att man å ena sidan betnar vikten av att ingen elev blir annym ch å andra sidan talar m att eleverna i årskurs sju behöver en nystart med nya vuxna sm inte känner eleven från tidigare. Mdell B (två sklr, en rektr) Även i denna mdell förs kntinuiteten för elever ch föräldrar fram sm en styrka. Gränsen mellan årskurs sex ch sju suddas ut ch bekant persnal ökar trygghetskänslan. Genm samarbete kan man flexibelt använda såväl utrymmen sm persnal. Då sklrna har en gemensam administratin kan man underlätta vardagen t.ex. genm att synkrnisera lektinstiderna. Mdellen är billigast i jämförelse med de andra mdellerna. Ur elevernas perspektiv ses bristen på en nystart i årskurs sju sm den största utmaningen. Man är ckså rädd för att elever från Kungsgårdssklan ch Finn skla kan känna sig utanför då de kmmer till årskurs sju. Sm en utmaning ses även här avståndet mellan fastigheterna. Resurserna för ledarskapet är begränsade ch vice rektrn har ingen nedsättning i undervisningsskyldigheten. Detta leder till att rektrs arbetsbörda är str, vilket i sin tur leder till att rektr blir bekant ch synlig. Oklara strukturer, tydlighet i beslutsfattandet, bristande kmmunikatin ch tydlig arbets- ch ansvarsfördelning kan leda till att persnalens rk i arbetet lider. Man befarar ckså att det uppstår kulturkrckar då två sklr ska fungera under samma ledare ch att traditiner ch evenemang slpas på grund av tidsbrist. Mdell C (två sklr, två rektrer) De styrkr sm lyfts fram är att det är enklare att krdinera vardagen, att traditiner bevaras, att arbetsfördelningen blir tydlig ch att beslut kan fattas snabbare. En mindre skla ansågs ge bättre gemenskap, sammanhållning ch trygghet då alla känner alla. En mindre skla ansågs ckså ha större självbestämmanderätt ch lättare att hitta sin egen inriktning. I en mindre skla blir rektrs arbetsbörda mindre ch rektr kan vara på plats i sklan ch blir på så sätt bekant för ch med eleverna. Då sklrna samarbetar kan rektrerna stöda varandra ch dela persnal. Nystarten i årskurs sju blir likadan för alla elever berende av viken skla de kmmer ifrån. En svaghet i mdellen är att kntinuiteten för eleven saknas. Sklrna kan samarbeta men samarbetet blir mindre flexibelt ch kräver en större insats. Lärarna upplever inte den andra sklans elever sm sina ch i årskurs 4
7-9 blir tiden för att lära känna eleverna krt. En risk med mindre sklr ansågs vara att de stagnerar ch inte har möjligheter att påverka mvärlden. Rekryteringen av persnal till mindre enheter är mer utmanande ch mindre sklr är mer känsliga för ett eventuellt bristande elevunderlag. Rektrs möjlighet att sköta sin undervisningsskyldighet sågs ckså sm en utmaning. Eleverna Eleverna hördes i frm av friare diskussiner utgående från två frågr; a) Vad är viktigt för att du ska trivas ch känna dig trygg i din skla? b) Vad brde de sm fattar beslut m sklrnas framtid tänka på när de bestämmer vilken mdell sm tas i bruk? Nedan presenteras elevernas åsikter i sammandrag. Sklans traditiner, stämningen i sklan ch att vardagen fungerar är viktigt för eleverna. Mat, rdningsregler, en trevlig inlärningsmiljö ch kntakten med de vuxna i sklan var ständigt återkmmande kmmentarer. För eleverna är det viktigt att det finns vuxna sm de kan vända sig till i lika frågr ch att de känner de vuxna. De yngre eleverna nämnde klassläraren sm den vuxna de i första hand vänder sig till medan rektrns rll var viktigare för de äldre eleverna. De ansåg att det är viktigt att rektrn finns på plats i sklan, går att få tag på ch har tid för sklan. En annan återkmmande kmmentar var att alla elever, berende av sin ålder, bör behandlas rättvist ch i enlighet med sin ålder. Sklmiljön ska vara trygg ch alla ska få ha vänner. De äldre eleverna såg övergången från årskurs sex till årskurs sju sm en fördel, dels för att den blir en nystart, dels för att erfarenheten av ett sklbyte underlättar då eleverna frtsätter efter årskurs ni. Eleverna undrade varför man ska ändra på någt sm fungerat ch ansåg att mdell B (två sklr, en rektr) är det sämsta alternativet. Deras hälsning till beslutsfattarna var att beslutet ska fattas utgående från elevernas bästa eftersm beslutet påverkar dem allra mest. Föräldrarna Föräldrarna i båda sklrna har haft möjlighet att föra fram sina åsikter via en webbenkät. Sammanlagt 80 föräldrar besvarade enkäten. I enkäten har följande åsikter förts fram: Mdell A (en skla, en rektr) Fördelar Kntinuitet i sklgången, övergången från årskurs 6 till årskurs sju blir lättare. Kntinuitet i elevvården. Samarbete mellan lärarna, eleverna kan bli undervisade av ämneslärare redan i de lägre årskurserna. Bredare utbud av kurser ch aktiviteter. Tryggt då samma rektr följer med eleven en längre tid. Gemenskap ch gd anda. Rektrn känner till helheten ch verksamheten blir enhetlig i hela den grundläggande utbildningen. Resurser kan användas mer flexibelt ch riktas bättre. Bättre föräldrasamarbete. Bättre infrmatinsgång. Skulle fungera bra m sklan fungerade i en fastighet. Flera av de svarande ser inga fördelar med mdellen. Nackdelar Enheten blir för str, barnen blir utan individuellt stöd, individen glöms brt. Övergången från årskurs sex till årskurs sju saknas, ett viktigt steg för många barn. Svårt att tillgdse behven hs elever i lika åldrar. Avståndet mellan byggnaderna. Risken för utanförskap för elever sm kmmer från annan skla ökar. Mera mbbning ch andra prblem. Risker för att uppnådda fina resultat i diverse utvärderingar sjunker. Rektrs arbetsbörda ch ansvar blir stra. Osynlig rektr. Eleverna känner inte rektr ch rektr känner inte eleverna. Rektr blir bara en administrativ persn, syns inte i sklans vardag. 5
Mdell B (två sklr, en rektr) Fördelar Nystart i ch med övergången från årskurs sex till årskurs sju. Samma rektr följer barnet en längre tid. Rektr ch lärare känner eleverna. Ökat samarbete mellan sklrna, effektivare användning av utrymmen. Sklrnas identiteter bevaras. Bättre möjlighet att beakta behven hs barn i lika ålder. Lagm stra enheter. Klart ch tydligt då sklrna fungerar sm skilda sklr i skilda byggnader. Effektivare förvaltning. Inbesparingar. Bättre grepp m sklan sm helhet. Flera svarar att de inte ser några fördelar med mdellen ch att B är det sämsta alternativet. Nackdelar Samhörighet uppnås inte. Elevens möjlighet att börja från nll i sjuan uteblir. Rektrs arbetsbild blir kluven ch splittrad, arbetsbördan rimligt str. Vice rektrernas insats avgörande. Rektr kan inte vara närvarande i båda sklrna, känner inte eleverna. Eleverna känner inte rektr. Svårt att få tag på rektr. Föräldra- ch lärarkntakten kan bli lidande m rektr inte har tid för båda enheterna. Mera administratin. Om rektrn är den samma, varför dela i två administrativa enheter? Mdell C (två sklr, två rektrer) Fördelar Ökad trivsel ch mtivatin för eleverna. Egna traditiner ch fin stämning. Rektrerna känner eleverna bättre. Samma start för alla elever i årskurs sju, berende av vilken skla eleverna kmmer från. Elevernas behv kan beaktas bättre. Eleverna känner sig trygga, alla känner alla. Man vet vem man ska ta kntakt med. Den traditinella mdellen. Tydligare enheter. Rektr är alltid tillgänglig, vet vad sm händer i sklan ch kan stöda persnal ch elever. Bra möjligheter att samarbeta. Tydligare arbetsbild för rektrerna. Rektrs arbetsbörda blir mildare, har tid för annat än bara administrativa uppgifter. Rektr är närvarande ch kan lösa prblem ch utmaningar genast. Barnen ch deras behv kan bättre beaktas enligt deras ålder. Separata byggnader, mindre rörelse mellan byggnaderna. Några svarar att de inte ser några fördelar med mdellen. Nackdelar Kntinuiteten blir lidande. Utmanande speciellt för barn med specialbehv. Steget mellan årskurs sex ch sju blir strt. Infrmatinen löper inte lika bra. Drabbar barnen i slutändan. Mindre smidighet i resursanvändningen ch användningen av gemensamma undervisningsutrymmen. Möjligheter att samarbeta finns men samarbetet kräver mycket av rektrerna ch kan bli knappt. Mindre gemenskap. Det lgiska skulle vara att ha allt under samma förvaltning. Flera svarar att de inte ser några nackdelar med mdellen. 6
Arbetsgruppen Prjektets arbetsgrupp sm bestått av båda sklrnas ledningsgrupper understryker vikten av att ett beslut i ärendet fattas snarast möjligt för att ge elever ch persnal arbetsr ch möjlighet att planera ch utveckla verksamheten i enlighet med den mdell sm väljs för sklrnas framtida förvaltning. Arbetsgruppen har under sina möten i december ch januari gett sitt utlåtande m mdellerna: Mdell A (en skla, en rektr) Arbetsgruppens medlemmar anser att en sammanhållen grundskla har många fördelar ur elevernas perspektiv. Praktiska arrangemang så sm lektinstider, schemaläggning ch persnalens teamarbete bör ses över i fall sklrna går samman till en skla. Arbetsgruppen ser ckså nya möjligheter ch psitiva utmaningar i fall man går in för en ny mdell. Utmaningarna ligger i avståndet mellan fastigheterna ch i att få tiden ch resurserna för ledarskapet att räcka till. Mdell B (två sklr, en rektr) Mdell B får inget understöd av arbetsgruppens medlemmar. Man knstaterar att det under läsåret 2014-2015 varit utmanande att få tiden för ledarskapet att räcka till. Vice rektrn i Sökövikens skla har sammanställt en lista på sina uppgifter (bilaga 11). Mdell C (två sklr, två rektrer) Arbetsgruppen knstaterar efter att ha lyssnat till sakkunniga, varit på benchlearning i lika sklr ch fört diskussiner vägande för- ch nackdelar i de lika mdellerna att mdell C är den bästa lösningen för sklrnas del. Mtiveringarna är följande: 1. I en mindre enhet där alla känner varandra är det tryggt för både elever ch lärare. 2. I en mindre enhet är det lättare att upptäcka ch åtgärda prblem snabbt. 3. En rektr sm finns på plats har insikt ch tid att engagera sig i sklans verksamhet ch det pedaggiska ledarskapet blir trvärdigt. 4. Elever ch lärare ser det sm en fördel att ha en ny start på åk 7. 5. I vårt fall är enheterna fysiskt så långt från varandra att en enhetssklas fördelar inte fullt ut kan utnyttjas. Det här såg vi då vi besökte Raunistulan kulu i Åb under benchlearningen. 6. Alternativ C utesluter inte samarbete med närliggande sklr. Rektr Sklrnas rektr knstaterar att mdellerna A ch C har mest resurser vilket underlättar arbetet i sklrna ch ledarskapet. Mdell A stöder andemeningen i lagen m grundläggande utbildning, lagen m elev- ch studerandevård ch lärplanen, medan mdell C inte gör det. Mdell B har ur rektrs perspektiv inga fördelar jämfört med de andra mdellerna. Rektr knstaterar således att mdell A är den mest ändamålsenliga mdellen för sklrnas framtida förvaltning. Resultat av benchlearningbesöken Arbetsgruppens medlemmar har besökt följande sklr: Mattlidens skla: sedan 2005 sammanhållen grundskla, åk 1-9. 650 elever. Flera byggnader på samma tmt. Hplaxsklan: sedan 2014 sammanhållen grundskla, åk 1-9. 570 elever. Fem lika byggnader, längsta avståndet 8,5 km. 7
Raunistulan kulu: sedan 2006 sammanhållen grundskla, åk 1-9. 650 elever. Två lika byggnader, avstånd ca 1 km. Ur rapprterna från besöken (bilagr 4-7) framgår att det är viktigt att ena persnalen kring sklans värdegrund ch arbeta medvetet för att skapa en helhet ur elevens perspektiv ch föra samman två sklkulturer då två sklr går ihp till en sammanhållen grundskla. Sklrna har byggt upp sina egna strukturer för ledarskapet ch för persnalens teamarbete ch för att lyckas i att skapa en fungerande helhet krävs en klar arbets- ch ansvarsfördelning. Ett tidigt ingripande ch tidiga insatser är en str fördel då elevvården fungerar genm hela den grundläggande utbildningen. Eleverna upplever trygghet då det finns en enhetlig linje i fråga m bemötande, rdningsregler, bedömning, värdegrund sv. genm hela skltiden. Rektrerna upplevde en större flexibilitet i resursanvändningen. Sklrnas egna traditiner kan få leva kvar m man medvetet går inför det, men även nya traditiner skapas. För den enskilda läraren har övergången till en sammanhållen grundskla inte betytt så stra förändringar i arbetet, ur persnalens perspektiv har ändringen främst märkts för elevvårdspersnalen ch sklrnas ledningsgrupper. För sklr sm fungerar i flera fastigheter på långt avstånd från varandra är avståndet en utmaning. Bilagr Swt-analyser från höranden med persnalerna, direktinerna ch föräldraföreningsstyrelserna (1-3) Rapprter från benchlearning-besök (4-7) Presentatiner från hörandet 25.11.2014 (8-10) Vice rektrs arbetsuppgifter läsåret 2014 2015 (11) 8
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 STYRKOR: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Kntinuitet Kntinuitet Delat ansvar Samma rektr
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 SVAGHETER: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Utmaning för elever sm kmmer från Kungsgård, Finn Vice rektrn brde få ner usk ch rdentlig kmpensatin Rektrns närvar minskar Marginell skillnad på A ch C Vissa elever mår bra/behöver en ny start (byte av skla) Avståndet mellan byggnaderna - tid går åt till förflyttningen Rektrn inte alltid anträffbar Rektrns närvar, synligare för elever ch persnal Elevernas förflyttande mellan byggnaderna -> en riskfaktr Persnalen för str att en bra gemenskap ska uppnås Vice rektrn brde ha mindre undervisningsskyldighet Orkar en klasslärare ha en klass ch vicerektrsuppg?
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 MÖJLIGHETER: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Mera samhörighet, möjligheter till samarbete Mera samarbete Ämneslärarna kan undervisa ckså i lågstadiet.
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 HOT: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Att uppnå jämställdhet mellan stadierna (F-6 ch 7-9) Uttröttad persnal Utrymmesbrist Uppgifter delegeras nedåt -> mera arbetsuppgifter (-> utbrändhet) Lektinstider, ifall av gemensamma lärare
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 STYRKOR: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Åk 6 -> Åk 7 lättare övergång Delat ansvar Billigt
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 SVAGHETER: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Nystart bra för en del elever Finn ch Kungsgårds elever kan känna sig utanför/glöms brt. Högstadieelever behöver kanske prata med rektrn Avståndet Tid till förflyttning både elever ch persnal Rektrn lite på plats Dålig kmpensatin för vice (lön ch timmar) Tryggheten för persnalen faller brt -> vill kunna tala direkt med rektrn Delat ansvar
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 MÖJLIGHETER: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Kntinuitet för elev ch föräldrar Lärarbyte mellan sklrna Lättare att synkrnisera lektinstider
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 HOT: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Tid för samarbete mellan enheterna Mycket arbete för vice rektr ch ledn.grupp Sårbart m rektr/vice brta Minskad arbetsr - rektrn delegerar Mycket arbete för rektr -> burnut Dyrt med högstadielärare i lågstadiet
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 STYRKOR: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Rektr är ett ansikte för eleverna infrmatinsgången lättare I åk 1-6 inga/få dyra ämneslärare Mindre enheter, familjen vet vem de ska kntakta Elevern får en ny chans då den börjar i åk 7 Ett gammalt beprövat system sm fungerat trygghet - alla känner alla lättare att krdinera vardag/temadagar/fester Mårre är redan en str enhet med daghem ch förskla med alla fördelar en större enhet för med sig. lättare att uppnå enhetlighet gällande verksamhet lättare nå rektr arbetsbördan mänskligare för rektr ch vice rektr enklare att krdinera ledningsgrupp samt arbetsbördan mänskligare
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 SVAGHETER: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Saknas kntinuitet för de elever sm behöver trygghet Sököviken islerad, ser ingen kntinuitet Mindre flexibilitet inm persnalen dyrare alternativ Då Sököviken elever besöker sina ämnesrum i Mårre upplever lärarna dem inte sm sina elever Hur sköter rektr sin undervisningsskyldighet?
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 MÖJLIGHETER: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Eleven får ny start i åk 7 Alla elever (Finn, Kungsgård, Mårre) startar från samma linje i åk 7 - jämlika Samarbete kan frtsätta mellan Sököviken ch Mårre Enklare att krdinera vardagen i en mindre enhet Sklrna kan dela på persnal även i framtiden ex. musiklärare, kuratr
Mårtensbrs persnal 2.12.2014 HOT: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Svårt för Sököviken att rekrytera till liten enhet persnal
Sökövikens persnal 10.12.2014 STYRKOR: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Kntinuitet (m man går i Mårre) Elevvårdspersnalen gemensam Man kan ta del av varandras idéer Nytänkande p.g.a. mrganiseringen
Sökövikens persnal 10.12.2014 SVAGHETER: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Förutfattade meningar m elever Det tar tid att förflytta sig mellan två byggnader-> försvårar schemaläggningen ch förlänger vardagen Osynlig rektr ämneslärare blir dyrare klasslärare? Eleverna jämlika vid starten då en del är bekanta (Mårre) ch en del inte. Vi är inte behöriga klasslärare ifall vi skulle hamna undervisa på lågstadiet Svaghet med för str skla. Eleverna blir annyma. Rektrn inte alltid på plats.
Sökövikens persnal 10.12.2014 MÖJLIGHETER: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Kntinuitet (m man går i Mårre) Kntakten föräldrar rektr bekant Eleverna får undervisning av ämneslärare Större kllegium kan ge bättre samarbete Samarbete med ämnesklleger (ämneslärare lärare sm har ämnet i lågklasserna) Ämneslärare kan undervisa i lågklasserna Om man lyckas rganisera det bra kan det vara lättare att få timmarna rganiserade i en större skla Man kunde bättre ta vara på sklsekreterarnas yrkeskunskap. Smidigare att flytta resurs mellan stadierna Administrativa fördelar
Sökövikens persnal 10.12.2014 HOT: MODELL A: En skla, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Det blir ingen nystart för eleven En större enhet blir persnligare De sm kmmer från annan skla än Mårre kan bli utanför Färre vuxna i elevernas vardag. Enligt vilka grunder bestäms m man får busskrt? Vicerektrn har dubbel mera arbete för samma lön Större krav på ledningen. En klar struktur för ledningen är erhört viktig. Ämneslärare kan undervisa i lågklasserna Osynlig rektr En större enhet blir persnligare. Arbetsfördelningen mellan rektr ch vice, vem skall man tala m vad med? Övrig persnal sparas på (en sekreterare, vaktmästare etc. skall sköta båda sklrna)
Sökövikens persnal 10.12.2014 STYRKOR: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi En del känner rektrn från förr samarbete mellan stadierna kan vara lättare att rdna Samma administratin
Sökövikens persnal 10.12.2014 SVAGHETER: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Osynlig rektr Osynlig rektr Osynlig rektr Mjuka värderingar försvinner Spara pengar på bekstnad av elevernas trivsel Traditiner slpas Rektrn känner inte eleverna Rektrn inte alltid på plats Eleven får ej nödvändigtvis börja på ny kula Oklar beslutsgång Inte tillräckligt klara strukturer Svårt att jämföra uppgifterna för klass- ch ämneslärare kmmunikatinen lider rektrn blir inte en pedaggisk ledare övermäktig uppgift för en persn 2 kulturer 2 kulturer
Sökövikens persnal 10.12.2014 MÖJLIGHETER: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Kunna jbba i ett annat stadium För att öka förståelse mellan stadierna brde man byta lektiner/klasser lediganslå rektrstjänsten för att få ett bjektivt val Vi kan själva skapa en fungerande mdell
Sökövikens persnal 10.12.2014 HOT: Mdell B: Två sklr, en rektr Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi rektr har mindre tid för eleverna färre evenemang för eleverna pga tidsbrist alla sklr blir mammutsklr möjligt för vice rektr att klara av uppgiften utan nedsatt usk samhörigheten lider, splittras pga splittrad ledning vara tvungen att jbba i två sklr utbränd vice rektr möjligt att få att fungera ingen vill vara vice rektr persnal + elever börjar må dåligt
Sökövikens persnal 10.12.2014 STYRKOR: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Ständigt närvarande rektr En persn sm har kll på helheten Tydlig ansvarsfördelning Rektr känner elever pga egen undervisning Handledning av ny persnal Pedaggiska ledarskapet fungerar Snabba beslut Elevvården akut/vardag Lite skla, större intimitet Sklans traditiner bevaras En vuxen till i sklan 300 elevers skla är idealstrlek Alla känner alla Lättare att engagera elever Lätt att uppnå växelverkan
Sökövikens persnal 10.12.2014 SVAGHETER: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Liten skla kan inte påverka mvärlden Hierarkiskt Stagnerar Mindre samarbete mellan stadierna
Sökövikens persnal 10.12.2014 MÖJLIGHETER: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Ny början i åk 7 Ny skla för alla 3 sklrs elever - Mårre, Finn, Kungsgård Större självbestämmanderätt, ta hänsyn till åk 7-9 elever Rektrn är familjär med elevernas åldersgrupp Varm ch familjär känsla Lättare att hitta en egen inriktning
Sökövikens persnal 10.12.2014 HOT: Mdell C: Två sklr, två rektrer Elever ch familjer Vardagen Persnal Eknmi Bristande elevunderlag Flera elever leder till utrymmesbrist
Mdell A: En skla, en rektr STYRKOR SVAGHETER Elever (ch familjer Vardagen Persnal Kstnader Elever (ch familjer Vardagen Persnal Kstnader Kntinuitet samma rektr Tröskeln mellan 6- >7 mindre? Större resurser Kntinuitet samma rektr Större kllegium Persnalen kan undervisa i bägge sklrna Flexiblare resurser Kntinuitet (nuvarande) Ingen ny start 6->7 Distans mellan byggnaderna Mindre tid med elverna (ledaren) Osynlig rektr Vem skall man vända sig till (mera byråkrati?) Gemensam övergång till /:an skapar stämning De elever sm kmmer fån Kungsgård ch Finn känner sig utanför! Olika behv för lika ålders barn Mera byråkrati med ett steg till Platschefens/rektr ns arbetsfördelning klar Förflyttningen Rektr sitter i möten ch i bil mellan fastigheterna Mindre tid för rektrn att leda persnalen Mera byråkrati Olika behv för lärarna (ämnes/klass) Rätt dyr lösning Förflyttningstid Extra kstnader för byråkrati 28.11.2014 1
Mdell A: En skla, en rektr MÖJLIGHET ER Elever (ch familjer Elevsamarbetet Samarbete mellan sklrna Gemenskapen Vardagen Persnal Kstnader Samarbete mellan sklrna Samarbete mellan sklrna Större resurser Effektivare utnyttjande av gemensamma resurser HOT Elever (ch familjer Infn mellan Krissu ch Maj, hur fungerar den? Förflyttningen är alltid en risk! Avståndet Stämningen försämras Rektrn kan inte känna eleverna! Vardagen Persnal Kstnader Förflyttningen är alltid en risk! Avståndet Stämningen försämras Förflyttningen är alltid en risk! Avståndet Stämningen försämras Dyrare med ämneslärare i lågstadiet 28.11.2014 2
Mdell B: Två sklr, en rektr STYRKOR SVAGHET Elever (ch familjer Vardagen Persnal Kstnader Elever (ch familjer Vardagen Persnal Kstnader Elevvård Bekant rektr Sudda ut gränsen mellan 6->7 Mtin Frisk luft Utrymmesanvändni ng Samarbete mellan sklrna Klleger Samarbete Rtering Flexibilitet Resurser Flexibilitet i budgeten Billigaste Två fastigheter Avståndet Rektrn är synlig för eleven Rektr bekant för elever Rektr ej på plats Kräver delat ledarskap Avbruten vardag Elevvården lider när rektrn är lite på plats Inget gemensamt lärarrum Vice rektr ingen nedsatt underv. Ingen biträdande tjänsterektr Negativt för persnalen Persnalen upplever att det finns mindre resurs. 28.11.2014 3
Mdell B: Två sklr, en rektr MÖJLIGHET ER Elever (ch familjer Vardagen Persnal Kstnader Lägre tröskel Ordn.regler Rtering Lättare rekrytering Behöriga lärare HOT Elever (ch familjer Säkerheten vid förflyttning Förseningar från timmar Rasten går åt till förflyttning Rektrn har mindre tid för den individuella eleven Elevvård inte en ny start Vardagen Persnal Kstnader Krdinering kan vara svårt Sklandan (persnal) Sklandan (elever) För str skla Rektr har för mycket jbb. 28.11.2014 4
Mdell C: Två sklr, två rektrer STYRKOR SVAGHETER Elever (ch familjer Vardagen Persnal Kstnader Elever (ch familjer Vardagen Persnal Kstnader Liten skla Gemenskap Bra sammanhållning Man känner varandra Ny start för alla, Mårtensbr, Finn, Kungsgård sv. Barnens välmående Barnen känner rektrn Rektrn känner barnen Klar arbetsfördelning Alla vet vem man ska vända sig till Mindre barn inte har mdell av äldre barn, känner sig inte htade Trygghet Ny skla för alla elever vid sklbyte alla böran på samma nivå Liten skla Gemenskap Ny start Klar arbetsfördelning Alla vet vem man ska vända sig till Stämningen bra Identiteten större Trygghet Rektrn på plats. Tid för administrativt arbete Vet vem man ska kntakta Barnens välmående Arbetar redan i team i klass 1-6 ch 7-9 Delat ledarskap Klar arbetsfördelning Alla vet vem man ska vända sig till Närvarande rektr Rätt plats, rätt tid Trygghet Mindre arbetsbörda för rektrn Alla elever inte på samma linje / Finn & Mårre Främmande ny miljö vid sklbyte Utrymmen svårt då det är lika byggnader Rektrns undervisningsskyld ighet Mera energi för att arbeta för intensivare samarbete så att kntinuiteten inte lider. Kan inte flytta klasser mellan byggnader Dyrare liten inbesparing i jfrs till alternativ A Dyrare -> dyrast 28.11.2014 5
Mdell C: Två sklr, två rektrer MÖJLIGHET ER Elever (ch familjer Nya vänner Nya klasskamrater Ny start vid högstadiet Samarbete mellan sklrna Vardagen Persnal Kstnader Ny start i högstadiet Samarbete Resurser delade Två rektrer kan arbeta tillsammans ch få stöd av varandra Spara på kstnader HOT Elever (ch familjer Allt nytt Krt tid att lära känna lärarna etc. Byggnaderna för trånga Ej lika flexibelt Vardagen Persnal Kstnader Inskränkt Ej sparrning Mindre samarbete Mindre samarbete mellan sklrna Dyrare Hyra utrymmen 28.11.2014 6
Benchlearning-besöket till Mattlidens skla 16.9.2014 Lärarna Henrietta Dnner, Pabl Gröndahl ch Annika Kamppinen besökte Mattlidens skla tisdagen den 16.9.2014. Vi hade först rdnat en träff med rektr Laila Anderssn ch med Carita Nyberg. Vi träffade ckså lärarna Susanne Bergström-Nyberg ch Mikael Meinander sm undervisar i åk 7-9 ch är medlemmar i sklans ledningsgrupp. Sedan träffade vi sklkuratrn Snja Widenius. 1. Basfakta m sklan - Elevantal; 650 elever - Persnalantal; rektr; Laila Anderssn biträdande rektr; Ingela Dahlqvist platsansvarig åk 1-6; Carita Nyberg 69 lärare ch 10 sklgångsbiträden sklsekreterare; Maria Hlpainen ch Marina Nygård elevvårdspersnal; sklkuratr Snja Widenius i åk 1-9, sklhälsvårdare Annika Frsman, sklpsyklgerna Heidi Strgårds ch Sandra Jääskeläinen, speciallärarna Sara Berglund åk 1-6, Susann Paul åk 1-6 ch Jhanna Björklund åk 7-9, elevhandledare Helena Martin - Direktin; Mattlidens skla har en direktin sm består av 9 rdinarie medlemmar ch 9 suppleanter. Föredragande ch sekreterare är sklans rektr. - Lkaler ch andra yttre faktrer. Sklan består av många byggnader ch en ny tillbyggnad på ca 500 kvadratmeter beräknas bli klar i december i år. 2. Bakgrunden till beslutet m att bilda en sammanhållen grundskla - Bakgrund: lagen, förrdningar, lärplansgrunden - Det ligger i tiden; nytänkande enligt Lärplanen - Från två sklkulturer till en; - Mattbergssklan + Mattlidens skla = Mattliden - -> Det känns naturlig ch det är mväxling med barn i lika ålder ch lika srts prblem sa Laila Anderssn ch att: - -> DET GÄLLER ATT AKTIVT JOBBA FÖR EN SAMMANHÅLLEN GRUNDSKOLA! - Ge tid ch utrymme för diskussiner - insikt att utveckling innebär att lära sig tillsammans - Omrganisera i team - Sklans ledarskap utvecklas, större delaktighet - Aktiv ledning - De sm påverkats mest är eleverna, föräldrarna ch elevvården. - Viktigt de första året 2007-2008 var att jbba med temamråden sm går över den gamla gränsen mellan låg- ch högstadiet; bl.a. med teman såsm hälsa, knst, kultur ch kreativitet
3. Pedaggik ch elevvård - Två lika sklkulturer; arbetsmral ch vana att planera tillsammans finns i åk 1-6 medan ämneslärare är fkuserade på ämnet - utrymmen utnyttjas ändamålsenligt av alla - elevvården gemensam i åk 1-9 - investeringar, budget, timresurs -> gemensam - arbetsdagar -> gemensamma - publikatiner -> gemensamma - föräldramöten, föräldraförening -> gemensam - samma perider ch tider i åk 1-9! - 5 perider per läsår - 75 min / lektin (huslig eknmi har 90 min; börjar dagen tidigare) - 2-3 raster per dag - Ta brt allt gammalt sm inte behövs - 3 prv per ämne/läsår - Samarbetet viktigt! Att fler lärare jbbar på de båda stadierna för att öka förståelsen - Satsa på sklans arbetslag - Eleverna samarbetar genm att t.ex. läsa, baka, göra experiment, idrtta, nätetikett... - Prvlista i åk 7-9 - Hur fungerar elevvården i sklan? - Sklkuratrn Snja Widenius: - upplever att det är betungande att ha så många elever i åk 1-9 men hn har en större bild av klassen eftersm hn känt barnen ch familjerna länge - Eleverna vet vem hn är - Sklkuratrn ch hälsvårdaren har rummen bredvid varandra - Sklkuratrn har mest kntakt med eleverna i åk 5-6 -> synliggörs! - prblemen fixade då eleverna är små = tidig insats -> färre stra prblem i åk 7-9 4. Ledarskap - Hur är ledarskapet uppdelat? rektr Laila Anderssn sköter hårda värden såsm eknmin ch timfördelningen. Hn har helhetsansvar för allt. Hn sköter föräldrakntakten; föräldramöten ch samtal, direktinen. Elevvård; 3 möten/vecka + samtal. Laila leder lärarmöten tillsammans med biträdande rektrn. Hn ansvarar för att alla planer sm bör finnas finns i sklan. Hn har ett möte/veckan med sklsekreterarna. Ett möte/månaden med övrig persnal i sklan. Laila vikarierar ckså själv. Laila pängterade att ödmjukhet är viktig! Satsa på kmmunikatin, ömsesidig respekt ch vänligt förhållningssätt, samarbete, eget ch gemensamt ansvarstagande ch delaktighet. Chefen måste vara steget före Laila delegerar åt biträdande rektrn Ingela Dahlqvist ch platschefen Carita Nyberg (: schemat, leder knferenser, deltar i ett elevvårdsmöte/vecka, ser till att det finns vikarier, rdnar samlingar, tar emt besök i rektrns frånvar) -> ansvaret delas åt alla! -> Hur kan jag bidra till helheten? Sklans ledning består av; rektr, biträdande rektr, platschef samt 3 lärare ch en elevvårdsrepresentant
Lärarlag; 5 lärarlag sm leds av en representant från ledningsgruppen, mötena prtkllförs ch tas upp i ledningsgruppen Lärarteam; Team åk 1,2,3 Team åk 4,5,6 Team åk 7 Team åk 8 Team åk 9 - slpat stra infrmatinsmöten - inga vitsrdsknferenser (åk 5-9 uppförandevitsrd i Wilma -> medeltal-> klassföreståndaren avgör) - Träffar kring välmående varje trsdag eftermiddag (frivillig) - - Infrmatinsgången Wilma, Ddle, Ggle Drive (inte ännu tillåtet) 5. Persnal - Vad ger den gemensamma förvaltningen persnalen för nya möjligheter? - Vad ger det för mervärde för sklan, läraren ch för eleverna? - sklgången är enhetlig - gemensam syn på inlärning ch kunskap - utvecklar gemensamt lärplanen - inlärningssvårigheter uppdagas i tidigt skede ch följs upp - lärarna har ökat samarbete - utvecklar lärarrllen lika utbildningsbakgrund utgör en resurs, kunnande av lika slag - Eleverna får trygghet av kntinuitet gällande: värderingar, elevvårdsarbete, rdningsregler, bedömning, bemötande - scialt kapital! - Hur många jbbar över stadiegränsen? I Mattliden har 10 lärare av 69 dubbelbehörighet 6. Anskaffningar Hur planeras t.ex. mdersmålsundervisningen från åk 1-9 ch hur kan material användas av hela sklan? - Två lika förråd men allt material är gemensamt - Har ni en linje för lärmedel ch andra anskaffningar genm hela sklan? JA! Vem ch hur planeras övergången från åk 6 till 7? - 6:ans lärare ch 7:ans klassföreståndare samt sklkuratr - Vänelever åker ut till sklrna - Besöksdagar rdnas - Eleverna har vänelever även i åk 7-9 7. Eknmi 8. Förvaltning
Benchlearning-besök hösten 2014 RAUNISTULAN KOULU, ÅBO 1. Basfakta m sklan (förhandsuppgift) - Sklans ninde verksamhetsår sm enhetsskla - Elevantal 650 elever åk 5-9 Kastun yksikkö, 465 elever åk 1-4 Raunistulan yksikkö, 195 elever - Persnalantal 50 rektr Marianne Ulfstedt / Kastun yksikkö biträdande rektr Tim Himanen / Raunistulan yksikkö ansvarslärare vastuupettaja med ersättning (170 ) i varsin enhet med bl.a. följande ansvarsuppgifter kustdieringslistr lunchschema fördelningen av sklgångsbiträden åk 1-4 sklsekreterare 1 + 1 (inte heltid) elevvårdspersnal 2 sklhälsvårdare, sklkuratr, psyklg - Direktin avskaffades i Åb för några år sedan i stället användes föräldraföreningen i frågr sm ska bllas med föräldrar - Lkaler ch andra yttre faktrer två enheter i lika adresser ca 1 km från varandra - Pedaggiska inriktningar matematik klasser i åk 3-9 engelsk-klass i åk 7-9 ( englantipaintteinen lukka) inträdesförhör till dessa linjer rdnas i februari 2. Bakgrunden till beslutet m att bilda en sammanhållen grundskla - Beslutet gjrdes utan persnalens åsikter. Persnalen fick höra flera mtiveringar till sammanslagning t.ex. att mbbningen skulle minska. - Åb stad erbjöd i samarbete med Turun ylipist en förberedande utbildning inför sammanslagningarna. - För Raunistulan kulu blev det betydligt sämre efter sammanslagningen på grund av att rektrerna i de lika enheterna mtarbetade varandra. Detta pågick i fem år. - Den nuvarande rektrn anställds för ett drygt år sedan för att strukturera m sklans vardag med grv hand bl.a. fem perider marbetades till fyra. 3. Pedaggik ch elevvård - Hur planeras ämnesundervisningen från åk 1-9? Inget märkvärdigt, inget samarbete lyftes fram - Hur fungerar elevvården i sklan? Inget speciellt Sklan har grundat ett team sm kallas pedagginen ryhmä sm består av rektr, elevhandlare ch speciallärare för att garantera att rektrn har en helhetsbild av elevvårdsärenden. Elementära elevvårdsuppgifter har rätt att delges åt rektr. - Vem ch hur planeras övergången från åk 6 till 7? Ett team för lärarna för åk 6 ch 7 för att garantera en smidig övergång. - Hur fungerar samarbetet med de 1-6 (1-4)-sklr sm matar elever till sklan? Elever kmmer till åk 7 från 13 lika sklr - Kummit -verksamhet mellan åk 5 ch åk 8, ch mellan åk 7 ch 9.
4. Ledarskap - Hur är ledarskapet uppdelat? Nggrant uppdelade uppgifter ch klara uppgiftsbeskrivningar är viktiga i stra enheter. Ett tydligt ledarskap med klara uppgifter ch ansvarsmråden underlättar verksamheten vid enheterna. Rektr skötte åk 5-9 ch biträdande rektr skötte åk 1-4 en vastuupettaja per hus jhtryhmä kehittämisryhmä årskursvisa team tiimiviisikt - Infrmatinsgången maanantai-inf: en rast på måndag går man igenm veckans prgram. Rektr var mån m att besöka båda enheterna under just dessa raster. Wilma Gemensam föräldrakväll för hela sklan Föräldrakväll för åk 7 Föräldrakväll för åk 8-9 - Lärarmöte rdnas 1ggr/månad Från vanliga lärarmöten skrevs ett PM sm delges alla elektrnisk per e-pst, i detta skede är två lärare utsedda sm prtklljusterare ch skall genast ta kntakt m de inte kan gdkänna PM:t. PM:t skrivs i princip inte under fysiskt. Från lärarmöten sm behandlar bedömning ch stipendier skrivs fullständiga prtkll. 5. Persnal - Att ena persnalen med att starta arbetet för att beskriva sklans värdegrund - Vad ger den gemensamma förvaltningen persnalen för nya möjligheter? stra förändringar För enskilda lärare ändrades klassrumsarbetet inte alls Rektr kan använda klasslärare med krta dagar sm vikarie för högklassernas eftermiddagstimmar - Hur många jbbar över stadiegränsen? inte så många - Vad ger det för mervärde? åk 5 ch 6 klasslärare byter hus från åk 4 vilket upplevdes sm ett trevligt mbyte - Flera av sklans lärare har dubbelbehörighet ch vid rekrytering är detta ett mervärde. - För persnalen i hela sklan rdnas årligen gemensam frtbildning (Ves-päivä) ch persnalkväll (TyHy). 6. Eknmi Anskaffningar: Allt skall skaffas dubbelt; teknisk utrustning, gymnastikredskap, slöjdsalarnas utrustning ch övrigt material. Dessutm är det dubbla hyrr, städutgifter.s.v. - Hurdant material används av hela sklan? marginelt - Har ni en linje för lärmedel ch andra anskaffningar genm hela sklan? nej - Timresursen kan användas mer flexibelt, m det saknades resurs vid den ena enheten kunde rektr flytta över resurs från den andra. 7. Förvaltning - Största förändringarna hade skett på detta mråde i sklan. - Förvaltningen van sklans lyftes inte nämnvärt upp.
Benchlearning i Hplaxsklan 23.10.2014 Deltagare: Susanna Schubert (Sököviken) Anette Hyöty (Mårtensbr) Ann-Sfi Högnäs-Pöntinen (Mårtensbr) Mia Förars-Pöytäniemi (rektr Hplaxsklan) Eeva Buzalski-Tilev (biträdande rektr Munksnäs åk 0-6) Elisabeth Stierncreutz (klasslärare Munksnäs åk 0-6) 1. Basfakta Elevantal: Persnalantal: Yttre faktrer: 570 (Haga åk 1-6 100 elever, Kårböle åk 1-6 70 elever, Munksnäs åk 0-6 200 elever, Sckenbacka åk 1-2, Munksnäs åk 7-9 187 elever) Ledande rektr 4 biträdande rektrer + reservbiträdande rektr i åk 7-9 sm ansvarar för den perativa verksamheten 2 sklsekreterare Elevvårdspersnal En gemensam direktin 8,5 km det längsta avståndet mellan enheterna Styrgruppen fattar beslut i ärenden sm berör hela sklan. I styrgruppen finns representanter för alla enheter förutm Sckenbacka (åk 1-2). Styrgruppen träffas med 2-3 veckrs mellanrum. Ingen ledningsgrupp i 1-6, däremt i åk 7-9. 2. Bakgrunden till beslutet (se även bilaga s. 2) - mångårigt piltprjekt sm persnalen fick vara med m att utfrma - prjektet startade 2009 ch Hplaxsklan inledde sin verksamhet i augusti 2014 - utmstående expertis ledde prjektet ch man fick extra resurs för persnalen - persnalen hade en öppen attityd, däremt inte föräldrarna - en gemensam direktin för mrådet tillsattes - nytta av sammanslagningen i ch med att alla sklr 1-6 kmmer till samma 7-9 enhet - lättare att ha en gemensam linje - samarbete mellan enheterna hade funnits före piltprjektet. 3. Pedaggik ch elevvård - årskursvisa träffar för persnalen i de lika enheterna för att alla ska ha samma grund - även eleverna har årskursvisa träffar för samhörighetens skull - åk 7-9 deltar sm ledare i jippn för åk 1-6 - övergången från 6-7 understöds genm att eleverna besöker 7-9 sklan en dag ch prövar på ett nytt ämne - persnalmöten i åk 7-9 bör ckså ge utrymme för diskussiner m allmänna linjer eller pedaggik 4. Ledarskap - arbetsfördelning för ledande ch biträdande rektrer: se bilaga s. 6-7 - infrmatinsgången: Frnter, e-pst, i akuta fall telefnsamtal - klar uppgiftsfördelning mellan rektr ch biträdande rektr - Rektrn upplever att möten ch administratin upptar en str del av hennes arbetsdag ch att hn är alldeles för sällan persnligen närvarande i sklan. Hn tar del i utmanande elevärenden ch har kntakt till vårdnadshavare. - ledningsgrupp i åk 7-9, ingen ledningsgrupp i åk 1-6, däremt ansvarsmråden - trögare byråkrati, berr inte enbart på sammanslagningen utan på nya system sm införts
5. Persnal - en gemensam s.k. startdag för persnalen i åk 1-9 innan läsåret börjar då persnalen bekantar sig med varandra, t.ex. äter gtt ch umgås - matrikel med bild ch trevlig fakta m persnalen, t.ex. var man har jbbat tidigare, specialintressen, i vilken skla man har gått - Biträdande rektrerna (5st) har nedsatt undervisningsskyldighet 6-8 h ch dessutm får de ersättningar (biträdande rektr Munksnäs åk 0-6 256 + 294 ) berende på vilka specialuppgifter de tilldelats. I åk 1-6 har biträdande rektr ingen egen klass. Hn gör upp schemat ch har möjlighet att på så sätt påverka ämnen ch tider. - få lärare sm jbbar över stadiegränsen, ingen från åk 1-6 går till åk 7-9 - liten möjlighet till övertimmar, många lärare önskar övertimmar ch vikarietimmar - en lärare har hand m vikarier istället för biträdande rektrn 6. Eknmi - på längre sikt märks den eknmiska nyttan t.ex. licenser - de lika enheterna kan låna lärböcker av varandra - ingen nytta av mängdrabatt - viktigt med gemensamma linjer angående anskaffningar, frtbildning, resurs 7. Förvaltning - rekrytering ch tjänsledigheter sköts av ledande rektr Gemensamt för hela sklan (se även bilaga s. 3): lg, hemsida, blgg, persnalmatrikel, direktin, lärplan, rdningsregler, bestraffningsmetder, anti-mbbningsplan, budget, gemensamt material, verksamhetsplan, betygsblanketter, material för utvecklingssamtal Exempel på sådant sm varje enhet har separat (se även bilaga s. 3): elevvårdsgrupp under ledning av biträdande rektr, egna Hem & Skla föreningar, traditiner av lika slag
Mårtensbr ch Sökövikens sklrs framtida förvaltning Direktiner ch föräldraföreningars styrelser 25.11.2014 kl. 18-20
Alternativa mdeller för förvaltningen för Sökövikens ch Mårtensbr sklr A) En skla i två fastigheter, en rektr B) Två sklr, en rektr C) Två sklr, två rektrer 23.1.2015 2
De lika mdellernas ledning ch dess kstnader A. En skla, en rektr Rektrs lön: 76 443,69 /år Rektrs usk: 0-2 timmar Vice rektrs arvde: 1008,55 /mån (kan delas på flera persner) Vice rektrs usk: 12 timmar nedsättning B. Två sklr, en rektr Rektrs lön: 76 443,69 /år Rektrs usk: 0-2 timmar Vice rektrs arvde: 672 /mån (M) + 504,29 /mån (S) Vice rektrs usk: ingen nedsättning C. Två sklr, två rektrer Rektrs lön: 64 490 /år (M) + 70 157,09 /år (S) = 134 647, 45 /år Rektrs usk: 7-10 timmar (M), 8-10 timmar (S) Vice rektrs arvde: 672 /mån (M) + 504,29 /mån (S) Vice rektrs usk: ingen nedsättning 23.1.2015 3
Alternativ A medför tilläggskstnader för lärare sm undervisar de timmar sm rektr ch vice rektr inte undervisar -> 54 000 på årsnivå. Alternativ B medför tilläggskstnader för lärare sm undervisar de timmar sm rektr inte undervisar -> 30 000 Kstnader för rektr + vice rektr (ch i A ch B tilläggskstnader för lärarlöner): Alternativ A: 131 452,24 /år Alternativ B: 107 620,34 /år Alternativ C: 135 824,10 /år 23.1.2015 4
Elevantal i Mårtensbr skla ch Sökövikens skla, prgns Läsår 1 2 3 4 5 6 Mårtensbr skla, ttalt 7 8 9 Sökövikens skla, ttalt Esbviken ttalt 2007-2008 48 59 30 48 55 40 280 80 87 104 271 551 2008-2009 53 49 60 31 48 55 296 80 80 85 245 541 2009-2010 52 54 49 59 32 49 295 79 81 79 239 534 2010-2011 75 52 51 49 57 28 312 75 80 80 235 547 2011-2012 44 76 54 50 51 56 331 54 74 76 204 535 2012-2013 63 46 77 57 52 52 347 71 54 74 199 546 2013-2014 63 63 47 78 58 54 363 71 75 54 200 563 2014-2015 70 63 63 47 78 58 379 97 71 75 243 622 2015-2016 57 70 63 63 47 78 378 100 97 71 268 646 2016-2017 62 57 70 63 63 47 362 117 100 97 314 676 2017-2018 64 62 57 70 63 63 379 97 117 100 314 693 2018-2019 55 64 62 57 70 63 371 91 97 117 305 676 2019-2020 61 55 64 62 57 70 369 102 91 97 290 659 Läsåret 2014-2015 Mårtensbr Sököviken Ttalt 371 224 595 23.1.2015 5
sammanhållen grundskla Mattbergssklan + Mattlidens skla = Mattliden
Sklans visin Eleverna i Mattlidens skla får en högklassig utbildning ch lär sig de värderingar, det uppförande ch de levnadssätt sm behövs för ett gtt liv ch en hållbar framtid.
Veksamhetsidé Vi betnar kntinuitet ch skapar öppna ch föränderliga inlärningsmiljöer sm utvecklar elevernas sciala kmpetens. Vi strävar efter större elevmedverkan vilket mtiverar eleven att ta ansvar för sin egen inlärning.
Sklledningen utrymmen utnyttjas ändamålsenligt av alla elevvård gemensam i åk 1-9 investeringar, budget, timresurs gemensam arbetsdagar - gemensamma kanslifunktiner 2 sklsekreterare avvikande dagar ch teman gemensamma publikatiner - gemensamma föräldramöten, föräldraförening gemensamma lärarrum 2 lärarrum
Lärarna Knferenser, frtbildning, pedaggiska diskussiner, ämnesdiskussiner Lärplansarbete Temadagar Trivsel, Tyhy fungerar sm ett kllegium
Eleverna ch föräldrarna - trygghet av kntinuitet gällande värderingar elevvårdsarbete rdningsregler bedömning bemötande
Ledarskap Det finns alltid tid. Det finns alltid pengar. Om du inte trr att detta är sant, ska du inte vara ledare. Ditt främsta verktyg sm ledare är din attityd. J. Steinberg
Sklans ledning 2014-2015 Biträdande rektr Ingela Dahlqvist Jhanna Pipping-Arrakski Rektr Laila Anderssn Carita Nyberg Mikael Meinander Elevvårds- Representant Susann Paul Susanne Bergström- Nyberg
Sklans ledningsstruktur 2006-2012 Mnica Hamberg Kerstin Aspelin Tmas Hglund Platschef åk 7-9 Gunilla Calenius Rektr Laila Anderssn Platschef åk 1-6 Ingela Dahlqvist Helena Martin Ltta Särkkä
MÅLEN FÖR LÄSÅRET 2014-2015: Resultatenhetens gemensamma mål Hållbar utveckling - särskilt fkus på barns ch ungas välmående ch framtidens kmpetenser - särskilt fkus på lärplansrefrmen, ikt ch digital kmpetens Sklans egna mål Mångkulturellt festår - ett mångkulturellt festår då vi firar festligheter med anknytning till andra kulturer än vår egen. På detta sätt vill vi lyfta fram ch synliggöra att vi lever i en allt mer glbal värld.
Gemensamma mål: Mål 2008 2009 Öppna Ögn scial kmpetens elevmedverkan respekt Naturvetenskapliga ämnen Mål 2007 2008 Hälsa Knst, kultur, kreativitet
Lärarlag ch Lärarteam Lagen jbbar med övergripande frågr sm miljö ch samarbete i grupper med lärare från hela åk 1 9 Miljö ch säkerhet säkerhetsansvarig arbetsskydd fackligt engagemang arbete för Grönt flagg miljöplan för sklan temadagar/veckr/år för att jbba för en hållbar framtid Teamen jbbar årskursvis med praktiska frågr gällande den egna årskursen samt även hela sklan Åk 1 Samarbete förskla nybörjarundervisning Advent + Runeberg utser 1 representant sm krdinerar idrttsdag på hösten varav den ena sammankallar gruppen utser 1 representant sm krdinerar vintersprtdag utse 1 representant till julfest/vårfest från detta team åk 1-3
E L E V V Å R D Biträdande rektr Ingela D Psyklg Heidi S & Sandra B Speciallärare Sara Speciallärare Jhan S Kuratr Snja W Speciallärare Sanne Specialklasslärare Susanna J Rektr Laila A Hälsvårdare Annika F Resurs- Lärare Ann-Sfie Handledare Jenny L Platsansvarig Carita N Elevhandledare Helena M Special- Lärare Jhanna Specialklasslärare Jesse M F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E
Delat ansvar Alla tar sitt ansvar för helheten ELEVKÅREN PLANERAR Idag inledde eleverna i åk 5 9 sin arbetsdag med yga, capeira, föreläsning ch pyssel. 17 23.1.2015 Tekijätiedt ja/tai esityksen nimi
Friskt vågat hälften vunnet inklusin en skla för alla Läslycka i Lästält 18 mångfald någt psitivt 23.1.2015 Tekijätiedt ja/tai esityksen nimi
Mattlidenandan Verksamheten skall vara meningsfull Respekt för medmänniskan Vi behandlar varandra såsm vi själva vill bli behandlade Förståelse i stället för blind lydnad Man tar seden dit man kmmer Här i Mattliden. Vi är stlta över vår skla!
Bemböle skla
En rektr för två (tre) sklr Bemböle skla + Lagstads skla
Veksamhetsidé ch visin Båda sklrnas verksamhetsidé ch visin stöder varandra så att eleverna upplever en kntunuitet i sin sklgång (byte vid årskurs 5)
Sklledningen utrymmen ämnesrum används av Bemböle (gymnastik slöjd). Bekanr då de kmmer till femman elevvård gemensam rektr, kntinuitet i elevvården kanslifunktiner 2 sklsekreterare avvikande dagar ch teman många gemensamma publikatiner - gemensamma 2 direktiner, 2 föräldraföreninger
Lärarna Knferenser, frtbildning, pedaggiska diskussiner, linjemöten Lärplansarbete Temadagar Trivsel, Tyhy Mycket kllegialt stöd (inga parallellärare i Bemböle) Många saker lika ch samma, ändå lika
Eleverna ch föräldrarna - trygghet av kntinuitet gällande värderingar elevvårdsarbete rdningsregler bedömning bemötande
Ansvarstrappan
Bemböle skla Bemböle skla Platschef Rektr Biträdande rektr Pedaggisk ledare för småsklrna Rödskgs skla Rödskgs skla Platschef Platschef 1-6 Platschef 7-10 Linje 1-2 Linje 3-4 Linje 5-6 Spec Linje 7 Linje 8 Linje 9-10 8 23.1.2015