SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5. Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkandebehandling/likabehandlingsplan 6. Kartläggning och främjande arbete 7. Barn och föräldrars delaktighet 8. Policy 9. Rutiner Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för akuta situationer Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen Rutiner för dokumentation 10. Informera nyanställda och vikarier 11. Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger 12. Bilagor FN:s konvention om barnets rättigheter Diskrimineringslag (2008:800) Skollag (2010:800) Handlingsplan Social Kompetens Billesholms förskolor Blankett anmälan och utredning av diskriminering och annan kränkande behandling Intervjufrågor barn
1. Inledning Alla förskolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och en plan för likabehandlingsarbete vilket är reglerat i nedanstående lagar seden 1 januari 2009. De båda planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Syftet är att ytterligare främja barns lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Lagen ställer också krav på att omständigheterna utreds är det kommit till personalens kännedom att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Vårt arbete med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling styrs av: FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 2. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) Läroplanen för förskolan (Lpfö98) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen Handlingsplan Social Kompetens Billesholms förskolor Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande verktyg för att upptäcka, utreda, åtgärda, följa upp samt förankra densamma bland personal, barn och föräldrar. Förskolan ska vara en plats där man känner sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid att skapa goda relationer med barnen och deras familj, ett arbete som startar redan vid det första besöket hos oss. Vårt mål är att utforma en verksamhet som är anpassad för alla barns förutsättningar och behov. Vi anser att det är en grundförutsättning för att alla ska känna trygghet hos oss. Vi vill medvetet arbeta för ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna är delaktiga i verksamheten. 2. Förskolans vision Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna i det livslånga lärandet.
3. Vad står diskrimineringsbegreppen för En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling. Med detta menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier. Innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Med detta menas att någon inte identifiera sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet. Med detta menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder. Med detta menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom vanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning. Med detta menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan vara: Fysiskt våld ex slag, sparkar, olaga tvång Verbala kränkningar ex hot, skällsord, förtal, ryktesspridning Kränkningar i text och bild ex mail, sms, klotter, brev Psykosociala kränkningar ex utfrysning, uteslutning
4. Främjande åtgärder. Förebyggande åtgärder Analysera när, var, hur och varför konflikter uppstår. Inneha och tillämpa kunskaper i konflikthantering. På personalmöten fortlöpande diskutera planens tillämpning i det dagliga arbetet på förskolan. Upptäckande åtgärder Ha personal i närheten av barnen och vara uppmärksamma på situationer där det lätt uppstår konflikter. Ingripa när man upptäcker kränkande handlingar. Vara lyhörd när barn berättar. Ha regelbundna föräldrasamtal. Genomföra barnenkäter om hur barnen upplever förskolan. Utredande åtgärder Kontakta förskolechef Kontakta berörda föräldrar till alla berörda parter. Samtala om och analysera aktuella upplevelser och händelser. Dokumentera upplevelser och händelser på utformad blankett. Om personal misstänks för kränkning av ett barn skall förskolechef och vid behov, elevhälsan utreda och dokumentera ärendet. Om förskolechef misstänks för kränkning av personal kontaktas förvaltningschef. Åtgärder Vid behov hämta kunskap och råd hos elevhälsan eller personalavdelningen. Vid behov skriva pedagogisk planering. Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter. Följa upp och utvärdera beslutade åtgärder. Följa upp ärendet för att om möjligt förhindra liknande situationer på individ, grupp och enhetsnivå.
5. Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Utvärdering av likabehandlingsplanen 2013-2014 Hösten var mycket arbetsam för båda avdelningarna. Stora avdelningen fick fler barn i barngruppen vilket kändes som om vi inte räckte till. Lilla avdelningen hade många bit och klösbarn och barn med särskilda behov utan någon extra resurs, vilket resulterade i bristande överblick och kontroll fullt ut. Men här gör vi pedagoger ett fantastiskt jobb, vi ser ändå till att allt ska tas om hand med påföljd att vi nästan bränner ut oss. Vid ut och ingång har vi haft ansvarsfördelning för att få överblick och hindra risk för kränkande behandling då det alltid funnits personal nära barnen. Vid utevistelse har vi delat upp oss så vi täckt upp hela ytan på gården och följt barnen i deras lek. Trollet har haft orange nätvästar och bjällran orange västar med reflexer, detta har fungerat bra. Att gå ut efter frukost halv nio, har haft många fördelar i arbetet, där vi oftast varit endast en förskola ute på gården. Våra lokaler är stora och få och genom att vi täckte upp rummen med personal där barnen var underlättades arbetet med att ha överblick. Vi har uppmärksammat hur barnen varit mot varandra för att förebygga att något barn fått låg status i gruppen. Vid konflikter har vi visat barnen hur man kan göra på andra positiva sätt. Vi har arbetat efter barnkonventionen där vi låtit barnen komma till tals och närhet till barnen är ett måste i vårt arbete. Barnenkäter har genomförts en gång under året.
6. Kartläggning och främjande arbetet Sagogrottans Förskola På vår förskola bedömer vi att risk för diskriminering eller annan kränkning sker främst i leken och rutinövergångar som exempelvis in och utgång från gården. Eftersom sju avdelningar delar på ett område på ca 3000 kvadratmeter är utevistelsen även en riskfaktor. Vår arbetsplan 2013-2014: Konflikter ökar i stora barngrupper och vi arbetar i mindre grupper med ansvarig pedagog för att få en helhetssyn på barnet/en. Vid händelser med barnen skriver vi anteckningar för arbetslaget som sedan tas upp på planeringen varje vecka. När vi går in och ut från gården arbetar vi med ansvarsfördelning mellan pedagogerna så att vi får överblick över alla barn. Vi strävar efter att under aktiviteter och lek arbeta med en pedagog i varje rum. Vi strävar efter att under utevistelsen arbeta med pedagoger som täcker upp hela ytan där barnen vistas. Vi sätter ord på olikheter och diskuterar med barnen på deras nivå för att barnen bättre ska förstå varandra. Qualis Barnenkät genomförs med barnen 4-5 år, en gång per år. Intervjufrågor genomförs med barnen 4-5år, en gång per termin. Avdelning Trollet 1-3 år Vi har två stora rum, ett litet rum och en korridor vilket ger oss en bra översikt av barnen och vi arbetar med en pedagog i varje rum. Vi arbetar nära barnen, oftast på golvet och punktmarkerar och stöttar barn som behöver extra stöd vid konflikter och ex. bit och klösproblem. Vi är tre pedagoger och vid ut- och ingång följer vi barnen efterhand genom de olika rutinmomenten där någon vuxen går före ut i hallen och vidare ut så barnen aldrig är ensamma. Vi har orangefärgade västar som vi tar på barnen vid utevistelse. Vi har utevistelse mellan 08.30 09.30. Detta är bl.a. för att vi är ensamma på vår stora gård (som vi delar med två andra förskolor) och vi har då en tillfredsställande överblick av barnen som vi följer i uteaktiviteterna. Avdelning Bjällran 3-5 år In- och utgång och ansvarsfördelning. Exempel: Utgång En personal följer med barnen till hallen för påklädning. Resterande personal följer efter när alla barnen gått från avdelningen. Vi hjälper till och är förebilder för barnen med att fråga vill du ha hjälp, vilket sprider sig mellan barnen som sedan kan hjälpa varandra.
Exempel: Ingång Vid ingång efter utevistelse samlas barnen nedanför rampen med en personal till en början och övrig personal tillkommer efter hand som barnen kommer dit. Vi samlas för att kunna ha översikt att alla barn har kommit, för att kunna räkna dem. Barnen får gå in tre och tre med en personal i hallen, där tas skor/stövlar av. När de är klara går de vidare in i kapprummet, då kommer tre nya barn och ytterligare en personal som skickar dem vidare efter hand. Då halva barngruppen kommit in går nästa personal in och löser av en som kan gå vidare till toaletterna där barnen tvättar sig efter uteleken. För att sedan gå vidare in och leka. Vi arbetar efter den principen att en personal ska finnas i de rum som barnen leker i, för att lätt kunna finnas till hands om hjälp och stöd behövs. Förankrade metoder för att hantera konflikter. Trollet 1-3 år Att vara nära barnen på golvet är ett måste i arbetet med små barn där barnen rivs, bits, drar i håret m.m. när de söker kontakt med varandra. Vi arbetar för att visa barnen positiva handlingar. Vi visar konkret att barnen ska klappa varandra istället och vi arbetar förebyggande genom att punktmarkera barn och försöka förhindra konflikterna genom att hjälpa barnen att ta kontakt på andra sätt. Bjällran 3-5 år Barnen får lära sig att göra förlåt och med det menar vi att man håller en hand på axeln eller ger en klapp eller en kram till den man varit osams med, samtidigt som man säger förlåt eller det var inte meningen att Det är viktigt med beröring för då stannar man upp, får en känsla och kan se vad man orsakade. Vi visar med ord och handling hur barnen kan göra och säga till varandra. Situationen är inte avklarad förrän man frågat det utsatta barnet hur det känner sig. Förskolan ska sträva efter att varje barns utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Lpfö 98 / 2010
7. Barn och föräldrars delaktighet Vid utvecklingssamtal på höstterminen informerar vi alla föräldrar om vår plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. 8. Policy Det skall råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. 9. Rutiner (9:1-9:6) 9:1 Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Analysera när, var, hur och varför konflikter uppstår. Inneha och tillämpa kunskaper i konflikthantering. På personalmöten fortlöpande diskutera planens tillämpning i det dagliga arbetet på förskolan. 9:2 Rutiner för akuta situationer Ha personal i närheten av barnen och vara uppmärksamma på situationer där det lätt uppstår konflikter. Ingripa när man upptäcker kränkande handlingar. Vara lyhörd när barn berättar. 9:3 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vara lyhörd när barn berättar. Ingripa när man upptäcker kränkande handlingar. Samtala om och analysera aktuella upplevelser och händelser. Kontakta berörda föräldrar till alla berörda parter. 9:4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen Ingripa när man upptäcker kränkande handlingar. Om personal misstänks för kränkning av ett barn skall förskolechef och vid behov, elevhälsan utreda och dokumentera ärendet. 9:5 Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till Förskolans pedagoger och/eller förskolechef.
9:6 Rutiner för dokumentation Samtala om och analysera aktuella upplevelser och händelser. Genomföra barnenkäter och barnintervjuer om hur barnen upplever förskolan. Vid behov hämta kunskap och råd hos elevhälsan eller personalavdelningen. Vid behov skriva pedagogisk planering. Dokumentera upplevelser och händelser på utformad blankett. 10. Informera nyanställda och vikarier Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan finns i vikariepärmen och är också uppsatt på förskolans anslagstavla. 11. Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger Förskolechef Ansvarar för att plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan uppdateras varje år Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas Ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal Pedagoger Ansvarar för kontakter med barn, vårdnadshavare och förskolechef Informerar och involverar barn och föräldrar om plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan.