KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 28-29 Grundskolan
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Grundskola 3 1.1 Resultatredovisning med kommentarer 3 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 3 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 4 Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 5 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 7 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 8 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 9 Slutbetyg i årskurs 9 29 14 Meritvärde enligt SALSA 17 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 18 Attitydundersökningen hösten 28 19 1.2 Uttalade åtgärder för utveckling 21 2
1. Grundskola 1.1 Resultatredovisning med kommentarer Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS Två gånger per läsår följs elevers läsutveckling upp av förvaltningen. För detta används ett läsutvecklingsschema (LUS). Här redovisas hur stor andel av eleverna som uppnått punkt 15 respektive punkt 18a i LUS. Kommunens eget mål i budget är att minst % av eleverna ska ha nått punkt 15 eller högre i LUS vid slutet av sitt tredje år i skolan. Man kan notera att andelen son nått LUS-punkt 15 ökar stadigt från åk 1 till åk 5. Man når inte riktigt målet med att % av eleverna ska ha nått LUS-punkt 15 i slutet av åk 3. Man kan också notera att andelen elever som nått LUS-punkt 18a eller högre inte nämnvärt ökar från årskurs 6 till årskurs 9 för elever i samma elevgrupp. Det är en mycket större andel flickor än pojkar som når de olika målen för läskunnighen. T.ex är det ca 95 % av flickorna som når LUS-punkt 18a eller högre i åk 9. För pojkar är motsvarande andel %. I det framtagna materialet för uppföljning av elevers språkutveckling (SUS) formuleras tydliga mål för elevernas utveckling som ett led att nå ökad likvärdighet i bedömning och insatser. Målen som anges där är steg 4 i förskoleklassen, steg 15 i åk 3, steg 17 i åk 5, steg 18a i åk 7 och steg 18b i åk 9. Materialet är vilande fram tills kommunen väljer att införa ett webbaserat system för kunskapsuppföljning. 4 3 2 1 % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Andel elever som nått steg 15 resp. 18a i LUS vt 28 åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 7 (steg 18a) åk 9 (steg 18a) Andel elever som nått steg 15 resp. steg 18a i LUS vt 29 åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 7 (steg 18a) åk 9 (steg 18a) Andel som uppnått minst steg 15 resp. 18a i LUS 25 26 27 28 29 Steg 15 i procent År 1 23,5 6,4 6,7 3,8 1,5 År 2 37, 27,9 32,3 4,1 29,1 År 3 79,4 86,,2 84,4 79,4 År 4 88,1 89,9 96,4,4 86,8 År 5 91,9 97, 98,5 97,6 94,3 Steg 18a i procent År 6 68,5 82,8, 82,7 78,9 År 7 78,5 65,5 84, 77,8 86,7 År 8 75,5 69,8 73,4 75, 78,7 År 9 84,9 77,9 72,9 81,9 82,4 Flicka Pojke Flicka Pojke 3
Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov Vi jämför andelen elever som nådde punkt 15 eller högre i LUS i årskurs 3 med andel elever med betyget godkänt eller mer i de nationella ämnesproven i årskurs 5 för samma elevgrupp. Förändringarna av andelen elever som bedömdes ligga på punkt 15 eller högre i LUS motsvaras inte av förändringar av andelen elever som når resultatet Godkänt eller högre på de nationella ämnesproven. Ett skäl kan vara att våra värden är allt för trubbiga. Vi undersöker inte den enskilde elevens resultat utan gruppers värden. Dessutom mäter vi punkt 15 eller högre samt resultatet Godkänt eller högre. Vid en snabb kontroll av elever i åk 3 vars läskunnighet bedömdes vara 17 eller högre på LUS på en av våra enheter visade det sig att samtliga nått målen på de nationella proven i åk 5. Jämförelse av andelen elever som nått steg 15 i LUS i årskurs 3 och som fått resultatet Godkänt på NP i åk 5 för samma elevgrupp. (Andel) LUS 24 25 26 27 28 29 LUS Åk 3 69,9 79,4 86,2 84,4 79,4 NP Åk 5 26 27 28 29 21 211 NP åk5 Sv 83,8 86,6 89,4 88,8 NP åk5 Ma 81,6,6 82,9,9 NP åk5 En 83,8 81,1 88,8 86 Källa: Barn och utbildningsförvaltningens egen statistik 4 3 2 1 Andelen elever som nått Godkänt på NP åk 5 jämfört med andelen elever som nådde steg 15 i LUS i åk 3 för samma elevgrupp 24/26 25/27 26/28 27/29 28/21 29/211 Barn- och utbildningsförvaltningen påpekar att precis som andra uppnåendemål i vår läroplan och i våra kursplaner så måste även målet att ha nått steg 15 i LUS vid utgången ur åk 3 ses som en lägstanivå vad gäller läskunnighet. Inte minst för att våra resultat tyder på att steg 15 inte är tillräckligt för att på ett godtagbart sätt tillägna sig de kunskaper som man förväntas ha i åk 5. LUS Åk 3 NP åk5 Sv NP åk5 Ma NP åk5 En 4
Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 NP åk5 28 NP åk9 28 4 3 Pojkar Flickor 4 3 Pojkar Flickor Nationellt 2 1 Svenska Matematik Engelska 2 1 Svenska Matematik Engelska 4 3 2 1 NP åk5 29 Svenska Mateamtik Engelska Pojkar Flickor 4 3 2 1 NP åk 9 29 Svenska Matematik Engelska Flickor Pojkar Nationellt NP åk5: andel G över tid Andel med minst G på NP i åk 9 95 85 75 65 Svenska Matematik Engelska 95 85 75 65 Svenska Matematik engelska 55 22 23 24 25 26 27 28 29 55 22 23 24 25 26 27 28 29 Kommunala grundskolor Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens statistik 95 85 75 65 55 Andel med minst G på NP i åk 9, nationellt Svenska Matematik engelska 23* 24 25 26 27 28 29 5
I årskurs 5 når en större andel flickor minst godkänt resultat än pojkar i svenska och engelska. I matematik är det en större andel pojkar som når minst Godkänt resultat. I åk 9 är andelen pojkar som når minst godkänt på de nationella proven 29 högre än andel flickor. 28 var pojkarnas resultat i matematik oroväckande lågt. Det är fortfarande matematik som har lägst andel godkänt, ca 85 %, vilket måste anses som ett problem. Kommunen har sedan 25 arbetat aktivt med att förbättra elevers resultat i matematik genom olika insatser som gemensamma uppföljningssystem samt fortbildning. Det är glädjande att notera att elevers resutlat på de nationella proven i matematik förbättrats. Det är en betydlig förbättring i åk 5 och en mindre förbättring i åk 9. Detta visar att uthålliga gemensamma insatser där målen vidmakthålls kan ha genomslag på längre sikt. 6
Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid Den tidigare KR-gruppen noterade att resultaten har ett gemensamt drag, nämligen att måluppfyllelsen ökar för respektive elevgrupp i ämnena svenska och engelska. Måluppfyllelsen i matematik ändras inte nämnvärt eller till och med sjunker i matematik. Det är oroväckande att andelen elever som når minst godkänt i matematik är lägre i åk 9 än i åk 5 under 27 och 28. Skolverket påpekar att ämnesprovet inte ensamt ska ligga till grund för betygsättning utan det är viktigt att läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper och att läraren därvid ska beakta även sådana kunskaper eleven tillägnar sig utanför skolan och undervisningen. Samtidigt är huvudsyftet med ämnesproven att de ska vara underlag för lärare och skolor vid diskussioner om likvärdighet i bedömning och betygssättning. Skolverkets egna undersökningar visar att lärare anser att de nationella ämnesproven i matematik i hög grad stämmer med intentionerna i läro- och kursplaner. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att det är vik- tigt att lärare i sin planering och undervisning låter sig vägledas av matematikämnets syfte och roll i utbildningen. Strävansmålen anger hur undervisningen ska bedrivas. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för att förbereda eleverna på kommande krav i utbild- ningssystemet. Utmaningen ligger i att samtidigt se till att alla elever behärskar själva hantverket. Schemat för kunskapsuppföljning i matematik är ett viktigt instrument för läraren att synliggöra elevers förmågor och måluppfyllelse. Detta underlättar i sin tur diskussioner på skolan om insatser för att stödja elever i deras fortsatta utveckling. Det är glädjande att notera att trenden verkar bruten. 95 85 75 65 55 95 85 75 65 55 95 85 75 65 55 95 85 75 65 55 Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (21) År 9 (25) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (22) År 9 (26) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (23) År 9 (27) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (24) År 9 (28) 95 85 75 65 55 Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (25) År 9 (29) 7
Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 Diagrammen visar andel elever som når minst betyget godkänt samt resultatet minst godkänt på nationella prov i åk 9. Vi har tidigare påvisat en diskrepans mellan andelen elever med minst godkänt på ämnesprovet och andelen elever med minst godkänt betyg i årskurs 9 i matematik. Vi väljer i år att presentera skillnaderna i tabellform tagna från Skolverket. Uppgifter som är tillgängliga är resultaten från elever som avslutade grundskolan våren 28. Grundskolan Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 28 Svenska Matematik Engelska Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än Riket Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Kommunala 5,9 79,1 15, 1,6 74, 24,5 7,1 84,3 8,6 Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8 2,4 74,4 23,2 8,1 82,9 9, Riket, Samtliga 6, 78,9 15,2 1,6 74, 24,4 7,2 84,1 8,7 Kommunala skolor Jonebergsskolan 2,8 82,6 14,7 3,2 78,9 17,9 3,7,7 5,6 Korsavadsskolan 2,1 81,4 16,5 2, 73,5 24,5 7,1,8 12,1 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8, 81, 19, Sophiaskolan Ger inte betyg Ger inte betyg Ger inte betyg Källa: Skolverket Man kan notera att det är mycket vanligt att elever får högre betyg än vad resultatet på det nationella provet påvisar. Speciellt i matematik. I sin avhandling Assessing Mathematical Creativity skriver Jesper Boesen att pedagoger i hög utsträckning har fog för sin betygssättning. Lärare kan visa provresultat där elever presterar enligt de av läraren uppsatta kraven. Vad hans undersökning däremot visar är att lärares egna prov skiljer sig från de nationella proven på så sätt att lärares prov i högre utsträckning arbetar med s.k. repetitiva uppgifter medan de nationella proven har ett större fokus på s.k. kreativa uppgifter. Barn- och utbildningsförvaltningen tror att detta kan vara en faktor som förklarar resultaten ovan. I Skolverkets allmänna råd 24 om likvärdig bedömning och betygssättning står det att avsikten är att (ämnes)proven ska bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt över landet. Rektor har här en viktig uppgift att svara för att diskussioner om bedömningen utifrån resultaten på de nationella ämnesproven kommer till stånd mellan lärare. Det är viktigt att hitta kompletterande bedömningssätt som bygger på att eleverna får tillämpa tidigare kunskaper i nya sammanhang. Ett sådant arbetssätt ökar elevers motivation och självtillit samt underlättar lärarens bedömningsarbete. Ett effektivare utvecklingsarbete nås om det sker en erfarenhetsspridning mellan lärare. Här kan vårt webbaserade system för IUP, skriftliga omdömen samt kunskapsuppföljning spela en viktig roll. 8
Schema för kunskapsuppföljning i Matematik Schemat för kunskapsuppföljning i Matematik är ett instrument för att visa elevens inställning till matematik samt var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i relation till målen. Schemat innefattar två delar. Dels den kunskapsinhämtning som bedöms i relation till uppnåendemålen, dels de olika problemlösningsförmågorna som bygger på strävansmålen och som bedöms i relation till de krav som ställs i den årskurs eleven går. Förvaltningen är medveten om att materialet är stort, men menar samtidigt att schemat är ett försök att ta målen i läro- och kursplaner på allvar. Andel klasser där uppföljningssystemet används Andel klasser där uppföljning av elevers kunskaper i matematik genomförts 29 Uppföljning av inlämnade sammanställningar Grundskola 7 9 Totalt antal klasser/grupper Strävansmål: Antal Strävansmål: Andel Uppnåendemål: KO Antal Uppnåendemål: KO Andel *Vad gäller elever som blivit bedömnda Uppnåendemål: JO Antal* Uppnåendemål: JO Andel* åk7 7 % % 7 % åk8 8 % 3 38% 4 % åk9 8 1 13% 4 % 4 % Kommunen 7 9 23 1 4% 7 3% 15 65% *Korsavad lämnar in sammanställningar. Joneberg lämnar in elevernas individuella MUS rapporter och dessa kan därför inte följas upp. Grundskola 1 6 Totalt antal klasser/grupper Strävansmål: Antal Strävansmål: Andel Uppnåendemål: Antal Uppnåendemål: Andel Centrum 17 3 18% 11 65% Nord 18 12 67% 18 % Syd 18 12 67% 18 % Kommunen 1 6 53 27 51% 47 89% Förskoleklass Totalt antal Strävansmål: Strävansmål: Uppnåendemål: Uppnåendemål: klasser/grupper Antal Andel Antal Andel Centrum 2 % % Nord 3 % 2 67% Syd 3 2 67% 3 % Kommunen F klass 8 2 25% 5 63% * Jonebergsskolans lärare lämnar inte in sammanställningar klassvis utan varje enskild elevs schema. Mycket få elever i åk 7-9 har blivit bedömda utifrån viktiga förmågor vid problemlösning (strävansmålen) i schemat för kunskapsuppföljning i matematik. Därför presenteras enbart elever i F-6 i tabellerna nedan. 9
Resultat av bedömning av viktiga förmågor vid problemlösning 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Viktiga förmågor i matematik F 6 (Centrum, antal) Kan bedöma rimligheten i ingående storheter Kan tolka och använda symboler Kan utläsa och hantera ingående tal Kan välja räknesätt (För tidiga år) avläsa och värdera data (För senare år) avläsa, tolka, sammanst. data Kan söka information Kan använda sig av tidigare erf. Kan kommunicera muntligt Kan dra slutsatser Kan använda bilder, skisser, konst. Kan ge skriftliga förklaringar Kan ge muntliga förklaringar Kan argumentera realistiskt Kan förstå vilken information som krävs Kvalificerad gissning av svaret Kan hantera och lösa situationer Otillräcklig Tillräcklig Avancerad (Totalt antal bedömda elever: 65 st) 1 1 14 12 4 2 Viktiga förmågor i matematik (Nord, antal) Kan bedöma rimligheten i ingående storheter Kan tolka och använda symboler Kan utläsa och hantera ingående tal Kan välja räknesätt (För tidiga år) avläsa och värdera data (För senare år) avläsa, tolka, sammanst. data Kan söka information Kan använda sig av tidigare erf. Kan kommunicera muntligt Kan dra slutsatser Kan använda bilder, skisser, konst. Kan ge skriftliga förklaringar Kan ge muntliga förklaringar Kan argumentera realistiskt Kan förstå vilken information som krävs Kvalificerad gissning av svaret Otillräcklig Tillräcklig Avancerad Kan hantera och lösa situationer (Totalt antal bedömda elever: 184 st) 1
1 14 12 4 2 Viktiga förmågor i matematik (Syd, antal) Kan bedöma rimligheten i ingående storheter Kan tolka och använda symboler Kan utläsa och hantera ingående tal Kan välja räknesätt (För tidiga år) avläsa och värdera data (För senare år) avläsa, tolka, sammanst. data Kan söka information Kan använda sig av tidigare erf. Kan kommunicera muntligt Kan dra slutsatser Kan använda bilder, skisser, konst. Kan ge skriftliga förklaringar Kan ge muntliga förklaringar Kan argumentera realistiskt Kan förstå vilken information som krävs Kvalificerad gissning av svaret Otillräcklig Tillräcklig Avancerad Kan hantera och lösa situationer (Totalt antal bedömda: 14 st) Resultat av elevernas självvärdering Uppföljning 28 Attityd till matematik Centrum F 6 Attityd till matematik Syd F 6 % % % % % % 4% Inget 4% Inget 3% 2% 1% Litet Ganska stort Stort 3% 2% 1% Litet Ganska stort Stort % Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro % Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro % Attityd till matematik Nord F 6 % % 4% 3% 2% 1% Inget Litet Ganska stort Stort % Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro 11
Uppföljning 29 Elevers attityder till matematik. Attityd till matematik F 6 (Centrum, antal) Attityd till matematik (SYD, antal) 4 12 35 3 25 2 Inget Litet Inget Litet 15 1 5 Ganska stort Stort 4 2 Ganska stort Stort Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro 1 1 14 12 4 2 Attityd till matematik (Nord, antal) Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro Inget Litet Ganska stort Stort Förvaltningen noterar att lärarna bedömer att ca 15 % av eleverna har otillräcklig förmåga i problemlösning vilket korrelerar väl med andel elever som inte når godkänt på de nationella proven i matematik. Ca 2 % av eleverna anser sig ha inget eller liten självtillit i matematik vilket självklart inverkar negativt på intresse och i längden på resultat i skolan. Självtillit och intresse är viktiga aspekter att ta hänsyn till vid planeringen av matematiken i skolan. Kommunens satsning på att utveckla matematikundervisningen kan förhoppningsvis ge effekt på elevers intresse och självtillit. 12
Relation mellan förmåga till problemlösning och resultat på nationella prov % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Lärares bedömning av elevers förmågor vid problemlösning (F 6 vt 28) Otillräcklig Tillräcklig Avancerad SYD NORD CENTRUM NP åk 5-28 Andel som ej nått målen SYD 11% NORD 12% CENTRUM 23% % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Generell bedömningav förmåga vid problemlösning (vt 29) Otillräcklig Tillräcklig Avancerad SYD NORD CENTRUM NP åk5 29 Andel som ej nått målen Syd 1,9% Nord 1,3% Centrum 6,8% Lärares bedömningar av elevers förmågor i problemlösning visar att ca 1 % av eleverna ligger på otillräcklig förmåga utifrån de krav som ställs i undervisningen i ett flertal av förmågorna. För Skolenhet Nord och Syd korrelerar resultaten med resultaten på ämnesproven men för Centrum är det stor skillnad mellan andelen som inte når målen i nationella proven och andelen elever som bedöms ha otillräcklig förmåga vid problemlösning. En anledning till detta kan vara stora variationer i enskilda klassers resultat på nationella prov. En annan på att för få klassers elever blir bedömda vad gäller viktiga aspekter vid problemlösning. Schemat för kunskapsbedömning i matematik är ett viktigt redskap för uppföljning av elevers kunskapsutveckling både på lärarlags, skol, skolenhets och förvaltningsnivå. Det är viktigt att på skolorna använda sig av dessa instrument. 13
Slutbetyg i årskurs 9 29 Slutbetygen i årskurs 9 kan ses som ett mått på skolans resultat. Det är en summativ bedömning så här blev det. Här presenteras årets resultat tillsammans med en beskrivning av andelen elever som når målen i samtliga ämnen över tid. Grundskolorna i Simrishamns kommun våren 29 Simrishamn vt 29 Antal Genomsnittligt Andel (%) Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som elever meritvärde behörig till nått målen ej nått målen ej nått målen saknar betyg Grundskolor Årskurs 9 nat pgm i alla ämnen i ett ämne i två eller flera ämnen i alla ämnen Kommunala skolor Korsavadsskolan 25 29,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan 25 243,2 96 92 8 Sophiaskolan 19...... Kommunala skolor i urvalet 25 29,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1 Samtliga skolor i urvalet 249 213,1 91,7 78,7 5,7 14,8,9 Riket (samtliga huvudmän) 1142 29,6 88,8 77 7,9 13,9 1,2 Andel elever som nått målen i åk 9 i samtliga ämnen över tid, 95,, 85,, 75,, 65,, 55,, Andel elever med minst betyget G i samtliga ämnen över tid (åk9) 24 25 26 27 28 29 Jonebergsskolan Korsavadsskolan Nils Holgerssonskolan Nationellt Andelen elever som inte når målen i två eller fler ämnen är större än andelen elever som inte når målen i ett ämne. Detta är en situation som förvaltningen och skolenheterna bör analysera. Det är inte tillfredsställande att mer än 15 % av eleverna inte når målen i två eller fler ämnen. 14
Skillnader mellan pojkars och flickors betyg 28 29 Kommunen har under några år undersökt hur pojkar och flickor upplever skolan samt vilka resultat pojkar och flickor når. Slutbetygen i årskurs 9 uppdelat på kön 28 resp. 29 18, Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön 16, 14, 12, 1, 8, Pojkar Medel Flickor Medel 6, 4, 2,, BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TK 18 Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön vt 29 16 14 12 1 8 6 Medelbetyg pojkar Medelbetyg Flickor 4 2 BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TE Tabellen visar att flickor som grupp når ett högre betygsmedelvärde i alla ämnen utom idrott och hälsa. Relativt jämt är det i ämnena engelska, matematik och slöjd. Stora skillnader kan ses i ämnena bild, hem och konsumentkunskap, musik, biologi, religion, och svenska. Kommunens genuspedagog menar att det kan vara så att flickor generellt är flitigare läxläsare och att de har inställningen att det är viktigt att skolarbetet går bra. Detta kan tolkas som att flickor oftare ser ett samband mellan bra betyg och senare karriärmöjligheter i yrkeslivet. Pojkars lägre medelvärde kan bero på en mer avslappnad inställning till skolarbetet och att det ordnar sig 15
ändå. Det i sin tur kan bero på att pojkar, medvetet eller omedvetet, ser att män i arbetslivet generellt har högre löner och därmed högre status än kvinnor. Det är intressant att notera att flickors högre medelvärden framför allt gäller s.k. mjuka ämnen. Genuspedagogen menar att ett skäl kan vara att det ur kulturell synvinkel är mer tillåtet för flickor att ta för sig på traditionellt manliga områden medan det fortfarande är problematiskt för pojkar att ta för sig på traditionellt kvinnliga områden. 16
Meritvärde enligt SALSA Skolverket presenterar ett analysverktyg på sin hemsida. Verktyget grundar sig på det aktuella årets avgångsklasser i grundskolan. Bl.a. finns tabeller över förväntat meritvärde (blå linje i diagrammen) enligt ett modellberäknat system. Det förväntade meritvärdet grundar sig på olika faktorer som normalt samvarierar med elevers resultat i skolan som t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar och andel invandrare i klassen. Tillsammans med detta värde presenteras vilket meritvärde eleverna faktiskt uppnådde (röd linje i diagrammen). Skillnaden mellan de två meritvärdena kan ses som en indikator på hur pass effektiv och framgångsrik skolans arbete varit. Här presenteras de skolor i kommunen som ger betyg till elever som slutar årskurs 9, två kommunala skolor (Jonebergsskolan finns med för historikens skull) och en fristående skola. Den gulgröna linjen representerar meritvärdet för rikets alla elever i årskurs 9 resp. år. Skolenhet centrum (Korsavadsskolan) och Nils Holgerssonskolan nådde 29 ett faktiskt meritvärde väl över det modellberäknade värdet. Att öka denna skillnad mellan modellberäknat och faktiskt meritvärde är en utmaning för våra skolor. 2 24 23 22 21 2 1 1 2 24 23 22 21 2 1 1 2 24 23 22 21 2 1 1 SALSA Jonebergsskolan Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt 24 25 26 27 28 29 SALSA Korsavadsskolan Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt 24 25 26 27 28 29 SALSA Nils Holgerssonskolan Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt 24 25 26 27 28 29 17
Föräldrars utbildningsnivå har betydelse Elevsammansättningen sett ur socioekonomisk synvinkel varierar kraftigt mellan de kommunala och de fristående grundskolorna i kommunen. Resultaten i våra kommunala skolor visar att elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning i större utsträckning når målen i samtliga ämnen än elever vars föräldrar inte har det. Men resultaten visar att denna skillnad, över tid, delvis verkar utjämnas. Det är positivt att resultaten ökar hos gruppen elever vars föräldrar har kortare utbildning. Men det är oroväckande att resultaten minskar hos gruppen elever vars föräldrar har en längre utbildning. Återigen är våra data trubbiga. Det som finns angivet är andel som nått målen resp. inte nått målen i ett eller flera ämnen, inte med vilket betyg (G, VG eller MVG) man nått målen. En intressant utveckling av resultatpresentationen skulle vara att titta på elevers meritvärde (betygsmedelvärde) i relation till föräldrars utbildningsnivå. Det är positivt att andelen elever som är behörig till nationellt program på gymnasienivå är hög oavsett föräldrars utbildningsnivå även om den är något lägre för gruppen elever som har föräldrar med kortare utbildning. % % % % 4% 3% 2% 1% % % % % % % % 4% 3% 2% 1% % % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Andel elever i år 9 med minst en förälder med eftergymnasial utbildning 25 26 27 Under en 3 års period 29 25 26 27 Under en 3 års period 29 Kommunal skola Fristående skola I kommunen som helhet Andel elever i år 9 som når målen i alla ämnen Andel elever i år 9 behöriga till nationellt program på gymnasieskolan 25 26 27 Under en 3 års period 29 Förälder med gymnasial utbildning Förälder med eftergymnasial utbildning Förälder med gymnasial utbildning Förälder med eftergymnasial utbildning 18
Attitydundersökningen hösten 28 Attitydundersökning detta år bygger på faktorer som finns i s.k. framgångsrika skolor. Det är ett antal påståenden fördelade på olika områden som förväntningar, lärares stöd o.s.v. Svarsalternativen med deras siffervärde i parentes var stämmer precis (4), stämmer ungefär (3), Stämmer dåligt (2) samt stämmer inte alls (1). På så sätt har medelvärden kunnat beräknas. Intervallen 3, 3, 5 betraktas som acceptabelt och 3,5 4, som bra. Elever åk 5 och åk 8 ht 28 4, Åk 5 sammanställning PESOK 28 3,5 3, 2,5 2, 1,5 NORD SYD Simrislund 1, 4, Åk 8 Sammanställning PESOK 28 3,5 3, 2,5 2, 1,5 Korsavad Joneberg 1, 19
Lärare i grundskolan ht 28 4, PESOK 28 Lärare 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, åk 7 9 F 6 SL Skolenhet Nord Skolenhet Syd Eleverna i åk 5 värderar påståendena högre än elever i åk 8. Båda grupperna har höga värderingar på lärares förväntningar. Lärares höga och positiva förväntningar på alla elever är en av de viktigaste faktorerna för att en skola ska nå framgång i sin verksamhet. Det är därför oroväckande att notera att lärarna inte lika tydligt upplever att alla har höga förväntningar på eleverna. Några områden där elever i åk 8 anger låga värden är påståenden om undervisningen och elevmedverkan och inflytandefrågor. Det är lärare i F-6 som har högst medel och lärare i 7-9 som har lägst medel. Vad detta beror på är svårt att säga. Men det faktum att dessa lärares medel på områdena förväntningar, enighet om principer och krav samt sociala spelregler och social kontroll ger en signal om att lärare inte kan ta hjälp av varandra på ett effektivt sätt vid trängda situationer, t.ex. med elever som är aggressiva, eller att upprätthålla ordning och en god stämning i skolan. 2
1.2 Uttalade åtgärder för utveckling I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår vilka utvecklingsinsatser man planerar att genomföra eller vilka centrala mål man vill uppnå. Dessa har sammanställts under gemensamma rubriker för att ge en bild av omfånget av de insatser de tre grundskoleenheterna arbetar med. Inom området ledarskap: Ledningsteamet utvecklar det pedagogiska ledarskapet. Ledningsteamet ska förstärkas i sin kompetens att analyser och problematisera verksamheten. Rektor ska vid planerade tillfällen vara delaktig i arbetslagens kontinuerliga träffar, blanda sig i agendan och utmana. Rektor ska ha med en tanke om vad man tittar efter då man är på verksamhetsbesök. Det man ser ska dokumenteras för att användas vid möten med personalen. De konkreta vardagsbilderna skapar då grunden för den pedagogiska debatten. Färdigställa handlingsplaner. Hålla enheten ajour med forskning och omvärldsanalys. Kollegial videofilmning, skuggning/observationer lärare emellan. Lärarna gör egna studier där eleverna involveras. Skolledningen ska fortsatt involvera personalen i enhetens utvecklingsarbete. Detta gör skolledningen bl.a. genom att tydligt ställa förväntningar, avsätta tid, betona det goda arbetsklimatets betydelse både i ord och i handling. Inom området delaktighet och inflytande Bygga verksamheten på barnens/ungdomarnas frågor och intressen. Elever ska ges möjlighet till inflytande i klassråd, hemvistråd (nytt), elevråd och skolråd (nytt). Samtal skall föras på enheten om klassråd som en del i skolans arbete med demokratifrågor. Mentor har en viktig arbetsuppgift i att få klassrådet att upplevas som en del av den demokratiska processen på arbetsplatsen. Arbetslaget ansvarar för att regelbundna klassråd genomförs. Elevrådsansvarig skall tillsammans med elevrådet utvärdera elevrådsarbetet utifrån ett inflytandeperspektiv. Arbetslaget ska genomföra intervjuer med några elevgrupper för att undersöka hur elever tänker kring inflytande i undervisningen. Vad behöver ha uppnåtts för att elever ska känna att de har inflytande i klassrummet när frågan ställs. Elevrådsansvarig skall engagera elevrådet i frågor som rör vår gemensamma skolmiljö. Det kan vara i arbetsgrupper med endast elever eller med elever och personal. Elevinflytandets olika dimensioner ska tydliggöras, diskuteras och kartläggas på enheten för att möjliggöra nya arbetssätt och lösningar. Tid för detta ska avsättas. Inom området Genus Arbetet med likabehandlingsplanen ska fortsatt få stort utrymme. Inte minst genom att utifrån ett genusperspektiv sätta fokus på barns lika behandling. Vi kan använda genusutvecklare i t.ex. ar- 21
betslag och verksamheter för att få syn på konkreta förbättringsområden. Arbetet ska göras greppbart genom att brytas ner i konkretare delmål. Lärlagen bedriver Litteraturstudier och Studier av forskningsresultat. Genusinventering. Diskutera genusdilemman med hjälp av fallbeskrivningar. Inom området utvärdering, kvalitetsarbete och redovisning Skapa struktur på uppföljning och utvärdering samt analysera de utvärderingar som görs. Utveckla dokumentationen av elevens lärande i portfolie, IUP med skriftliga omdömen. men framför allt UNIKUM, vårt webbaserade verktyg för detta. Lärare skall i ökad utsträckning ställa utvärdering i centrum. Eleven skall ges möjlighet att utvärdera sitt eget arbete och inställning till ämnet. Elever och vårdnadshavare ska göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Skolans och fritidshemmens personal ska fortsätta att formulera gemensamma mål. Arbeta med utvärdering och självärdering för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. Planerade mötestider för LAP/KR-arbete. Vi upplever att det är svårt att skriva LAP och KR. Faktainsamling och åtgärder för att målen ska uppnås, genom att ha möten kring utveckling och lärande. Vi ser att i många redovisningar hänger mål, åtgärder och arbetssätt inte ihop; resultaten grundar sig inte på fakta och i många fall saknas bedömning av måluppfyllelse. Röda trådar är ovanliga och jag inser att kompetensen att formulera innehållet i LAP och KR måste förbättras generellt även om det finns en del goda exempel. Inom området utveckling av arbetslagens inre arbete Stärka allas känsla av arbetsglädje. Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola. Det är viktigt att arbetslagen blir medvetna och reflekterar tillsammans över förhållningssätt och bemötande. Vi kommer att prioritera kompetensutveckling inom dessa områden under resten av 29 och 21, främst genom att alla arbetslag kommer att delta i en satsning på reflekterande samtal. Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen. Vuxnas reflektionslärande med erfarenhetsutbyte, kollegiala samtal i lärgrupperna. Diskussioner i lärgrupper om måltolkningar. Inom området undervisning Vi vill lägga ytterligare fokus på läsinlärning för de yngsta eleverna eftersom resultaten av t.ex. läsutvecklingsschemat LUS inte är tillfredsställande fullt ut. Inom området har vi en processledare, som tillsammans med arbetskamraterna arbetar med ökad måluppfyllelse. Inom matematiken ser vi de största utvecklingsmöjligheterna. Ett flertal av våra medarbetare vidareutbildade sig i ämnet under läsåret 7-8 och vår förhoppning är att detta tillsammans med uppföljning av utbildningen ska bidra till ökad måluppfyllelse inom området. Även här har enheten en processledare som tillsammans med arbetskamraterna arbetar med ökad måluppfyllelse. 22
Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen. Lärlag bedriver litteraturstudier och studier av forskningsresultat. Kollegial videofilmning, skuggning/observationer lärare emellan. Lärarna gör egna studier där eleverna involveras. 23