Bäckagårdens gymnasium

Relevanta dokument
Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Kvalitetsredovisning.

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Kvalitetsredovisning 2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elof Lindälvsgymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

KVALITETSREDOVISNING

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Arbetsplan/Beskrivning

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport. Hagaskolan. Åk 7 9 Sammanställning

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

ARBETSPLAN

SSP Svenska skolan i Paris

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Drottning Blankas Gymnasieskola Varberg

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2009

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Likabehandlingsplan Saxnäs skola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Upprättad av elever och lärare

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Datum:

Kvalitetsredovisning Grundskolan Melleruds kommun. Fagerlidsskolan Melleruds södra Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE


Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Vår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10)

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Elevdemokrati och inflytande

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Transkript:

Bäckagårdens gymnasium Kvalitetsredovisning 2009-2010 Jonas Näslund

Kvalitetsredovisning för tidsperioden...3 Namn på verksamhet och ansvarig rektor...3 Rutiner och underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen...3 Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning och mål för aktuella tidsperioden...3 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse...4 Normer och värden...5 Lärande...6 Eleven... 11 Verksamhetsutveckling... 12 Utvecklingsområden... 12 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen... 13 2

Kvalitetsredovisning för tidsperioden Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Bäckagårdens gymnasium. Jonas Näslund Rutiner och underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen utgör en del av underlaget för skolans samlade bedömning av verksamhetens kvalitet. Bäckagårdens Gymnasium har utvärderat sin verksamhet genom i huvudsak fem enkäter: Utvärdering Kurser: Har mätt elevernas relation till lärare och sina kurser, t.ex. lärande, arbetstempo, variationsgrad, intresse, möjligheter att påverka. Utvärdering Inflytande: Har mätt elevernas möjlighet till och upplevelse av t.ex. respekt, möjlighet att påverka, regler och normer. Utvärdering Trivsel: Har mätt elevernas upplevelse av skolan, t.ex. vilja att komma till skolan, trivseln i klassen och eventuell upplevelse av kränkande behandling. Utvärdering Anhöriga: Har mätt anhörigas upplevelse av skolan, t.ex. kunskaper, stöd, arbetsmiljö, trivsel, samarbete med hemmet. Utvärdering Uppdragsgivare: Har mätt uppdragsgivarnas upplevelse av skolan t.ex. kontakt, bemötande, tydlighet, möten, tillfredsställelse. I dessa enkäter finns möjlighet till både kvalitativa och kvantitativa svar. Dessa utvärderingar har i sin helhet inrymt de flesta aspekter vi velat utvärdera. Övriga nationella mål i läroplanen/arbetsplanen som vi velat mäta har utvärderats genom en övergripande kvalitativ analys som lärarna gjort utifrån utvalda ämnen för få en bättre översikt i vilken grad dessa mål genomförts och uppnåtts. Kursbetygen har sammanställts så att resultaten på några grundläggande utvalda kurser ( SvA, EnA, Ma A, Nk A, Psy A) redovisas. Detta för att kunna ge en bild av hur betygen fördelar sig över olika sorters kurser på skolan. Nationella proven redovisas som de är. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning och mål för aktuella tidsperioden 1.1 Föregående års utvecklingsområden Bäckagårdens Gymnasium startade ht-2010, därför finns inget underlag. 3

1.2 I arbetsplanen prioriterade nationella mål Impius Gymnasium har i sin lokala arbetsplan brutit ner målen i de nationella styrdokumenten. Arbetsplanen används som planeringsunderlag för verksamheten. Målen, vilka formulerats i arbetsplanen, avspeglar de prioriteringar som görs för att nå hög grad av måluppfyllelse. Syftet med de mål som framförs är bl.a. att: utveckla arbetsformerna och lärararbetet, stärka elevernas motivation och självförtroende, utgå från elevernas individuella behov, öka elevernas inflytande och ansvarstagande, ge goda resultat avseende kunskapsmålen, arbeta aktivt mot droger och mobbing och stärka personalens utveckling. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 1.3 Viktiga förutsättningar för verksamheten Under innevarande läsår har skolan haft 1,1 pedagogtjänster fördelad på 6 lärare. Dessa var fördelade på 2 elever, vilket ger en pedagogtäthet på 1,8 elever per pedagog. Kvalitén på undervisning och lärande är starkt knuten till personliga resurser av detta slag samt de professionellt verksammas attityd till- och engagemang för elever i behov av särskilt stöd. Skolsköterska är Ann- Christine Anderberg och Bäckagårdens Gymnasium har köpt ett s.k. basprogram när det gäller detta. Materiella resurser i form av tillgång till läromedel, datortillgänglighet och övrig utrustning bedöms som god, då exempelvis eleverna alltid har tillgång till dator. Eleverna kan tämligen fritt söka information som behövs via internet. Skolans lokaler ligger i samma fastighet som Bäckagårdsskolans lokaler och består av ett klassrum och ett grupprum. Musiksal samt bildsal delas med Bäckagårdsskolan. Idrott och Hälsa bedrivs dels i en närliggande skolas gymnastiksal (Sundskolan), vilken vi hyrt för detta ändamål 1 timme/vecka detta läsår. Därutöver har vi bl.a. använt oss av Brux som är ett sportcenter i närheten. Ett rastrum med soffa och bord samt ett aktivitetsrum med bl.a. pingisbord och biljardbord finns att tillgå för eleverna. Skolmåltiderna intas i skolmatsalen som ligger i fastighetens nedre plan. 1.4 Bäckagårdens Gymnasiums verksamhet och profil Bäckagårdens Gymnasium är en fristående gymnasieskola som främst vänder sig till elever med neuropsykiatriska funktionshinder såsom Aspergers syndrom, OCD och ADHD. Ansvaret för att bedriva verksamheten har Impius Vård och utbildning AB. Rektor för Bäckagårdens Gymnasium är Jonas Näslund. Utbildningen regleras i övrigt genom individuellt upprättade avtal med respektive elevs hemkommun. Skolan har under läsåret 2009-2010 anordnat ett gymnasieprogram, specialutformat restaurangprogram med inriktningen restaurang och måltidsservice. Totalt har 2 elever deltagit i undervisningen under läsåret. Bäckagårdens gymnasium är nystartat och är därför en mycket liten gymnasieskola där samtliga elever är elever i behov av särskilt stöd. Skolan präglas av god och nära kontakt mellan elever och lärare, respekt samt ömsesidighet. Eleverna uppskattar i hög grad sina lärare, vilka är mycket lyhörda och engagerade och strävar efter att eleverna ska klara sina studier väl, då skolans huvuduppgift och Bäckagårdens Gymnasiums mål är att skolans elever, trots sina funktionshinder, ska gå ut gymnasiet välförberedda för arbetsliv och högskola. 4

Skolan vänder sig, som tidigare nämnts, främst till elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Samtliga elever faller därmed inom ramen för elever i behov av särskilt stöd. Därför utbildas all personal kontinuerligt inom neuropsykiatri. Undervisningen är i mycket hög grad strukturerad och individualiserad då flexibiliteten är hög och vi har haft stora möjligheter att anpassa undervisningen efter vars och ens individuella förutsättningar. Elevgruppens olika behov står således i fokus och undervisningssituationen bedömer vi som mycket god, vilket även visas av kursutvärderingarna som genomförs efter varje avslutad kurs. Normer och värden 1.5 Uppföljning av likabehandlingsplanen Enligt Bäckagårdens Gymnasiums likabehandlingsplan skall all personal ansvara för att vid akuta situationer ingripa, kartlägga och upprätta åtgärder. Personalen i elevvårdsteamets uppgift är att ha fortlöpande samtal med skolans elever utifrån den enskilde elevens behov samt att på daglig basis hantera större konflikter. Som skola ansvarar vi för alla elevers olika förutsättningar och behov. Vi har dagligen koll på elevernas närvaro och deras skolsituation. Vi diskuterar trivselregler i början av läsåret. Under läsåret har elevgruppen genomgått två halvdagar med temat konflikthantering där eleverna genom forumspel fick öva sig i att förstå sina egna och andras känslor. Eleverna har fått möjlighet att diskutera och ta ställning till olika frågor gällande temat. På Bäckagårdens Gymnasium förekommer särskilda trivselregler för att förbättra arbetsklimatet på skolan. Reglerna uppkom genom att eleverna fick lämna förslag på vilka regler som skulle gälla på skolan. Elevernas förslag sorterades och sammanställdes av elevvårdsteamet till de nu gällande trivselreglerna. Dessa finns idag uppsatta på flera ställen i skolan och elever och lärare går gemensamt igenom dessa vid varje läsårsstart. Vid behov redigeras dessa då. Mentorssamtal har mentorerna genomfört med sina mentorselever under en för detta ändamål avsatt tid, varannan vecka. Utöver detta har mentorssamtal förekommit när behov av sådana uppstått. För att se hur det står till med elevernas trivsel och trygghet är en stående punkt under mentorsamtalen att eleverna bl.a. får skatta på en skala från 1-5 hur det känns att komma till skolan. Då skolan är liten och kontakten god och rikligt förekommande mellan mentorer och mentorselever, även utanför mentorssamtalen, bedömer vi att detta inverkar positivt på elevernas trivsel och trygghet. Det finns i princip alltid någon vuxen i närheten att prata med. 1.6 Hälsa och livsstil Ett åtgärdsprogram skrivs vid behov av mentor tillsammans med rektor i vissa fall. Lärarlaget har som uppgift att stödja elever i lärande, god hälsa och insikt i sitt funktionshinder och personliga utveckling. Vi informerar föräldrar och elever om skolans likabehandlingsplan och genomför uppföljning av den samt arbetar med trivsel och ordningsregler. 5

Den som upptäcker eller misstänker någon form av kränkande behandling kontaktar elevens mentor eller rektor, vilken omedelbart tar hand om konflikten. De inblandade samtalar kring situationen som sedan följs upp av tät återkoppling med förälder/vårdnadshavare. Lärarlaget har en tät kontakt med personalen på Bäckagårdens HVB-hem. Informationsutbyte mellan skolan och HVB-hemmet sker på en avsatt tid varje vecka och utöver denna tid sker detta direkt när behov uppstår. Drogpolicy finns på skolan och är klart uttalad. Under detta år har vi inte genomfört något temaarbete kopplat till detta. Uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet har det satsats på under året för att öka vakenhetsgraden då våra elever har lägre vakenhetsgrad än andra och därmed även öka deras i allmänhet dåliga koncentrationsförmåga. Eleverna har själv fått välja vad de ville utöva för fysisk aktivitet under en av två idrottslektioner. De har då valt att spela tennis, styrketräna eller spela pingis. En idrottslärare eller lärare har funnits tillhands. Detta har fungerat mycket väl och närvaron under idrottslektionerna har varit nära 100 %. Bäckagårdens gymnasium har som ett av målen för verksamheten att arbeta extra med områdena hälsa och livsstil därför har vi utökat tiden för ämnet Idrott och Hälsa. Vi vill också uppmuntra till fysisk aktivitet för att öka våra elevers vakenhetsgrad samt förbättra deras koncentrationsförmåga, vilken generellt är dålig pga. de funktionshinder de har. Funktionshinderinsikt Vi har erbjudit eleverna att lyssna till föreläsningen Tourette sätter sprätt eller jag vill vara normal med Eric Donell. En av de två eleverna följde med på föreläsningen och kände igen sig själv i mycket av det som utspelades på scenen och föreläsningen var mycket uppskattad. Efter föreläsningen såg eleverna filmen Utanför din dörr som handlar om Tourettes syndrom, tvångshandlingar och utanförskap, om rätten att vara annorlunda och om att acceptera människor som de är. Förmåga att kompromissa och förhandla är ett prioriterat område att arbeta med. Det dagliga arbetet för lärarlaget handlar om att lösa problem av olika slag. Problemlösning handlar om flexibilitet i att nå kompromisser mellan olika förväntningar och synsätt. Profilkurser som psykologi, kommunikation och arbetssätt och lärande har alla prioriterade mål som berör grunderna i konflikthantering och samtalsmetodik. Lärande 1.7 Eleverna och skolan Elevernas inflytande på undervisningen har vi mätt genom en enkät. Resultaten av denna undersökning finns sammanställda i tabellerna nedan. Utvärdering av elevinflytande (2 ifyllda av 2 elever, svarsfrekvens: 100%) 6

3 Jag får vara med och påverka 2 1 0 Nöjd Missnöjd Möjlighet att påverka min skolmiljö Möjlighet att påverka mina studier Vi kan konstatera att tillfredsställelsen bland eleverna är god när det gäller elevinflytande. Vårt individualiserade arbetssätt ger eleverna möjlighet att påverka hur undervisningen ska läggas upp och hur kunskaperna de tillägnat sig ska redovisas. Likaså har de möjlighet att påverka hur den egna arbetsplatsen ska utformas för att de ska känna sig lugna och kunna koncentrera sig på studierna under lektionerna. Utvärdering av trivsel (2 ifyllda av 2 elever, svarsfrekvens: 100%) 3 2 1 0 Trivsel aldrig sällan ofta alltid Jag tycker det är roligt att gå i skolan Jag trivs i min klass Jag trivs med personalen i skolan Jag känner mig trygg i skolan Av enkäten kan vi konstatera att båda eleverna alltid känner sig trygga i skolan. Det är naturligtvis glädjande och vårt absoluta mål. Trivseln är också god både i klassen och med skolans personal. Båda eleverna tycker också att det oftast är roligt att gå i skolan. Utvärdering av ansvar (2 ifyllda av 2 elever, svarsfrekvens: 100%) 7

3 2 1 Ansvar studier/skolmiljö Jag tycker att man ska göra sitt bästa i skolan Jag tar ansvar för mina studier 0 aldrig sällan ofta alltid Jag tycker det är viktigt att ta ansvar för skolmiljön 3 2 Ansvar konflikter Jag tycker att det är viktigt att man står för det man har gjort Jag är inblandad i konflikter 1 0 aldrig sällan ofta alltid Jag tar ansvar för att lösa mina konflikter Jag tycker att personalen hjälper mig att lösa mina konflikter Eleverna anser att det är viktigt att ta ansvar för studierna samt skolmiljön. Vi upplever att de är ansvarstagande på dessa områden. Det är sällan någon av eleverna som är inblandad i någon konflikt och det är också deras egen upplevelse. Eleverna tycker att det är viktigt att stå för det man gjort. I verkligheten upplever lärarna att eleverna inte alltid står för det man gjort. Detta kan i vissa fall kopplas ihop med ett funktionshinder som gör att de har svårt att se sin egen del i en konfliktsituation. Vid lösningen av konflikter försöker lärarna hjälpa eleverna att förstå sin del och det är också elevernas upplevelse att lärarna hjälper till vid konflikthantering. 1.8 Anhöriga och skolan Under vårterminen skickades det ut en utvärderingsblankett via brev till föräldrar som hade elever vid Bäckagårdens Gymnasium. Svaren från denna utvärdering redovisas nedan. Av två vårdnadshavare svarade bara den ena. Detta gav en svarsfrekvens på 50 %. Underlaget är ganska magert då endast föräldrar till ett barn svarat på enkäten. Föräldrarna som svarat anser att den hjälp barnet får i skolan är tillräcklig. Föräldrarna har uppfattningen att barnets relation med lärarna är mycket bra och relationen med de andra eleverna är bra. Informationen de får om skolan, arbetet i skolan samt informationen om barnet anser de är tillfredsställande. De menar att det bästa med sitt barns skola är att det är få elever, att barnet får bättre ro och att barnet får jobba i sin egen takt vilket resulterar i mindre stress. På frågan om vilken den enskilt största 8

förbättring som skolan kan göra svarar föräldrarna att skolan redan är anpassad mycket bra för barnet. 1.9 Analys av utvalda kurser utifrån slutbetyg MVG VG G IG Streck Ma A Sv A 1 En A 1 Psy A 2 Nk A 2 Endast en av de två eleverna är klar med kurserna En A och Sv A, detta eftersom hon hade läst vissa delar av kurserna på annat gymnasium tidigare. Ma A kursen fortsätter under delar av kommande hösttermin. Båda eleverna har uppnått godkända betyg i kurserna Nk A samt Psy A som slutfördes under våren och detta var också elevernas ambition. 1.10 Nationella prov En A Betyg MVG VG G 1 IG 1 Blankt Ej gjort Ma A Betyg MVG VG G IG 1 Blankt Ej gjort 1 På det engelska nationella provet blev en av de två eleverna godkänd. Vår upplevelse är att båda eleverna underpresterade på hörövningen. En förklaring till det skulle kunna vara att denna typ av prov är svåra för elever med dessa funktionshinder, som t.ex. att vara koncentrerad och lyssna fokuserat under en längre stund. 9

Den ena av de två eleverna har stora svårigheter med kursen Ma A och behöver mycket tid med nya moment. Den eleven har därför inte gjort det nationella provet denna termin. Den andra eleven blev inte godkänd på provet och har moment kvar innan kursen avslutas. 1.11 Kursutvärderingar av avslutade kurser Naturkunskap A (2 av 2 elever) delvis inte Jag tycker att kursen varit bra 1 1 0 Jag tycker att läromedlen varit bra 1 1 0 Jag tycker att arbetssättet varit bra 0 2 0 Jag tycker jag lärt mig saker under kursen 2 0 0 Jag tycker jag fått den hjälp jag behöver 2 0 0 Jag tror jag har nytta av kunskapen i framtiden 1 1 0 Svenska A (1 av 1 elever) delvis inte Jag tycker att kursen varit bra Jag tycker att läromedlen varit bra Jag tycker att arbetssättet varit bra Jag tycker jag lärt mig saker under kursen 0 1 0 Jag tycker jag fått den hjälp jag behöver Jag tror jag har nytta av kunskapen i framtiden 10

Engelska A (1 av 1 elever) delvis inte Jag tycker att kursen varit bra Jag tycker att läromedlen varit bra Jag tycker att arbetssättet varit bra 0 1 0 Jag tycker jag lärt mig saker under kursen 0 1 0 Jag tycker jag fått den hjälp jag behöver 0 1 0 Jag tror jag har nytta av kunskapen i framtiden 0 1 0 Generellt kan vi säga att eleverna varit nöjda med de kurser de läst. Det är däremot svårt att analysera resultatet djupare då underlaget är så magert. Kursutvärderingar har inte gjorts i alla avslutade kurser under läsåret. Eleven 1.12 Individuell studieplan/utvecklingsplan Under läsåret 2009-2010 har samtliga elever haft en individuell studieplan. Mentorer har genomfört både formella och informella samtal i form av betygs- och utvecklingssamtal, med och utan föräldrar, för att kontrollera elevernas status både ur ett psykosocialt och ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Utöver dessa finns tid för mentorssamtal avsatt på schemat varannan vecka. Kontakten med föräldrarna är god och sker flera gånger per termin. Därutöver förekommer en hel del gemensamma aktiviteter elever och lärare emellan. Hela skolans verksamhet inriktas på att sätta elevernas behov i centrum. Skolan är liten vilket gör att samtliga elever och personal träffas dagligen. 1.13 Ansvar Under läsåret har eleverna använt loggböcker som delades ut med syfte att de skulle lära sig ta ansvar för planering och läxor bättre. Eleverna levde dock inte upp till de förväntningar om ansvar som lärarna hade vad gäller loggboken. Det kan kanske delvis bero på att lärarna påmint eleverna om läxorna ofta och gett läxböckerna till eleverna i handen efter skoldagen, så de har i praktiken inte behövt anteckna i loggboken för att komma ihåg. Eleverna uppmuntras också med jämna mellanrum att hålla ordning på sin arbetsplats. 11

1.14 Demokrati och inflytande Eftersom skolan är så liten har vi under detta läsår inte haft några formella skolråd. Upplägget har istället varit att eleverna under mentorsamtal haft möjlighet att föra fram sina åsikter och förbättringsförslag. Ett av diagrammen under 1.7 visar att båda eleverna är nöjda med hur de får vara med och påverka sina studier och skolmiljö vilket betyder att vårt upplägg fungerat. När skolan får fler elever behöver formen för elevinflytande ses över. Verksamhetsutveckling Under läsåret har fortbildning ägt rum enligt nedan. Fortbildning för personalen på Bäckagårdens gymnasium Fortbildning JN AA MP DK PÅ Bedömning och betygssättning (svenska förbundet för specialpedagogik) Pascalprojekt (öka tillgänglighet till musik för personer med funktionsnedsättning) 1 1 - - 1 2 Föreläsning: Pelle Sandstrak (Tourettes och OCD) - ½ - ½ - Föreläsning: Eric Donell (ADHD och Tourette) ½ ½ ½ - ½ Föreläsning: Erik Wirkberg, metoder i vardagen ½ Totalt antal fortbildningsdagar under läsåret 1,5 2,5 2,5 0,5 1,5 Utvecklingsområden Förslag på utvecklingsområden inför 09/10 Förändra upplägget för mentorsamtal. En bestämd vecka varje månad som är mentorsamtalsvecka där mentorsamtal äger rum med samtliga elever. Utöver detta sker mentorsamtal efter behov. Öka antalet fortbildningsdagar inom neuropsykiatri och specialpedagogik. Elevenkäten ska fyllas i inför varje utvecklingssamtal. Iordningsställa en läshörna i rastrummet. Stadigt fungerande internetuppkoppling som fungerar i alla rum. Iordningsställa fler elevarbetsplatser Utöka antal lärararbetsplatser 12

Temaarbete om lag och rätt samt ANT. Göra utemiljön trivsammare. Utveckla samarbetet med Impius Helsingborg. Kursutvärderingar ska genomföras i alla ämnen när kursen är avslutad. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 1.15 Beslut om åtgärder baserat på kvalitetsredovisningen. Prioriterade åtgärder under nästa läsår är: Stadigt fungerande internetuppkoppling som fungerar i alla rum. Utveckla samarbetet med Impius Helsingborg. Öka antalet fortbildningsdagar inom neuropsykiatri och specialpedagogik. 1.16 Underskrift av ansvarig för kvalitetsredovisningen. Jonas Näslund 13