Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18 SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Innehåll 1.Tidsuppfattning, viktiga begrepp 2. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Konsekvenser i vardagen 3. Vad kan man göra? Del 1 Tidsuppfattning Begrepp, definitioner SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Att kunna klockan är att förstå tid och att kunna använda sig av informationen som den ger Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att egentligen förstå vad det innebär. När kommer nästa viktiga händelse? Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter? Många kan läsa av klockan fast de inte kan dra nytta av den information klockan ger han gör inget annat än att titta på klockan? SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Tid och rum; (Tore Duvner 1994) Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än rum. Rummet kan utforskas och upplevas med syn, känsel och kroppsupplevelse. Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess och bl.a. beroende av förmågan till delad uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera upplevelser i tankarna, växla fokus mellan upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick. Tidsuppfattning är tätt kopplat till identitet, personlighet. en förutsättning för att förstå vad som händer och när, förankring av verklighetsuppfattningen koordination och integrering av beteende ingår i många andra förmågor tex. timing av social förmåga Att förstå sin dåtid nödvändigt för att kunna se, önska och planera sin framtid Den komplicerade tiden svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid att förstå hur komplext det är och hur mycket man måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden Hur kan vi professionella öka motivation till detta långsiktiga arbete? SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Tidsuppfattning utvecklas I vardagssituationer Genom samspel och interaktion I en ständigt pågående process Kylén Tre nivåer grundar sig på Piaget och Gesell. A B C Genom dagliga rutiner ges en viss förväntan på vad som snart ska hända. Kan ordna händelser i tidföljd och förstå begrepp som igår och imorgon. Kan veckodagarnas namn men vet inget om inbördes ordning. Har svårigheter med att planera sin tid. Förstår att det finns en gången tid och en framtid. Kan läsa av en klocka. Fortfarande svårt att planera beräkna hur lång tid visa saker tar. Begrepp, definitioner (ICF, WHO, 2010) Kognition Tidsuppfattning Tidsupplevelse time perception Orientering till tid time orientation Tidsplanering time management Tidshantering, tidsanpassning Självbestämmande, autonomi SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Kognition Kognition psykiska funktioner (WHO 2010) Basala kognitiva funktioner, tankefunktion, minne, språk, kommunikation, kalkylering Högre kognitiva funktioner= exekutiva funktioner Högre kognitiva funktioner [b164] (WHO, 2010) Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner Innefattar funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme; begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet Tidsbegrepp [ICF] Kroppslig funktion Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Aktivitet delaktighet Tidshantering Tidsanpassning SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time b1802, ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd och gång [ICF]. Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Yes No Beslutandenivå Comparator Minnesnivå Reference Memory Klocknivå Pacemaker Attention Switch Accumulator Basic structure of information-processing models of timing, including scalar timing theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003) Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser. Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén). Tidsplanering [Time management, ICF] SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, ICF] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF]. - Vad är tidsplanering? Tidsplanering [Time management, ICF,] NÄR? VAD? HUR LÄNGE? 29 TIDS- UPPLEVELSE Förskoleåldern TIDS- ORIENTERING Skolåldern Den komplicerade tiden. Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka. Hur lång tid tar det att äta frukost? Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord snart, vänta lite, idag, igår, i morgon Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, skynda sig. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan. TIDS- PLANERING Tonåren Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. Timing, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider. Källa: Lotta Mannerhagen SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Tidshantering Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att slutföra vanliga eller speciella aktiviteter, såsom att förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010) Tidsanpassning Att anpassa sig till tid (adapting to time) [d2306] i ICF-CY Att genomföra handlingar och beteenden på ett lämpligt sätt i den ordning som krävs och inom anvisad tid, t.ex. att springa till stationen när det annars är risk att man missar tåget (WHO, 2010) Miljöfaktorer Tidshantering & tidsanpassning Person faktorer tidsplanering tidsorientering tidsupplevelse tidsuppfattning (TimeProcessingAbility, TPA) (Janeslätt 2009) SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Autonomi Autonomi är rätten att bestämma över sig själv och att organisera sina egna aktiviteter (Woodford & Jackson, 2003) En autonom person är självständig, har kapacitet och rätt att ta ansvar för beslut i frågor som rör en själv (FSA, 2004; Proot et al., 1998) Autonomi är starkt relaterat till delaktighet (Almqvist & Granlund, 2005; Eriksson, 2006) och livskvalitet (Lachapelle et al 2005) Antal och typ av funktionshinder påverkar möjligheten till självbestämmande (Simeonsson et al 2001) Autonomi Man kan själv välja VAD som skall göras och NÄR det ska göras=...själv bestämmande SUF KC G Janeslätt 2013-11-01

Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD Autism Spektrum tillstånd (ASD) inkl Asperger syndrom Förvärvad hjärnskada tex. Stroke Ryggmärgsbråck, CP osäker? Checklista som stöd (se www.lul.se/suf) ADHD beteende diagnos med glidande övergångar Normal begåvning GRAD AV PROBLEMATIK I VARDAGEN LÄTT MÅTTLIG SVÅR Oftast inte diagnos, stöd från elevhälsan Diagnos, ev. kontakt med sjukvården ca: 7 % av skolbarn fyller diagnos kriterierna, lika många pojkar/flickor Ytterligare 3 5% har likartade svårigheter men fyller ej kriterier för diagnos. Mannerhagen/Turner 2009 SUF KC 2013

Automatisering av vardagliga funktioner SUF KC 2013

Erfarenheter Minnen TID OCH PLANERING Nuet i våra sinnen Planer, mål, förväntningar Att flexibelt kunna tänka i DÅ NU FRAMTID Ger grunden för tidsuppfattning Planera/organisera sin tid, i arbete och vardags sysslor. Börja, hålla vid, avsluta. GOD Tidsuppfattning Lotta Mannerhagen 2005 Tidsperspektiv ger grunden för tidsuppfattning och har samband med ADHD (Carelli & Wiberg 2012) Källa: Var ska man lägga näsan om inte i blöt av Anna Karin Elde 9 SUF KC 2013

Barn och ungdomar med ADHD tid Evidens för bristande känsla för tid (Smith et al 2002) Bristande exekutiva funktioner inklusive tidsplanering (Barkley,1997; Barkley, Murphy, & Bush, 2001; Willcutt et al., 2005) Vuxna och tid Tidshantering har ett positivt samband med upplevd tidskoll, arbetstillfredsställelse och hälsa och negativt samband med stress (Claessens, van Eerde et al. 2007). Vuxna med ADHD.. har svårigheter beroende på bristande tidshantering som kan översättas direkt till signifikanta indirekta kostnader och minskad livskvalitet (Asherson, Akehurst et al. 2012). Samband ADHD tidsperspektiv (Carelli and Wiberg 2012) SUF KC 2013

ADHD och tidshantering Det som kan uppfattas som en helt normal dag för oss kan vara en extremt komplicerad uppgift för en vuxen med ADHD (Adler and Chua 2002) liksom för andra personer med kognitiva svårigheter ADHD och tidshantering Icke medicinsk intervention behöver utvecklas och kommer troligen att medföra betydande behandlings alternativ (Adler and Chua 2002) Litteraturtips Time Management är en av fyra huvudsymtom som man ägnar ett kapitel åt i boken ADHD in adults. A psychological Guide to Practice (Young and Bramham 2000) SUF KC 2013

ASD Vuxna med autism spektrum tillstånd (ASD) hade signifikanta svårigheter med initiativ, planering och att utforma egna strategier (Bramham, Ambery et al. 2009). Intellektuella Funktionshinder (IF) Tidsuppfattning är abstrakt och komplext och ett stort hinder för vardagsfungerande för individer med IF. Förbättrad tidsuppfattning/tidshantering kan troligen minska känslor av maktlöshet och ångest och öka self efficacy (Owen and Wilson 2006). IF, begåvningsnedsättning (Kylén) Tid Rum tex. att hitta Orsak verkan förstå konsekvenser av handlingar, lättrogen Kvalitet Kvantitet antalsuppfattning till 10 och 60 sekunder/minut, 60 minuter/timme, 24 timmar på ett dygn osv. SUF KC 2013

Konsekvenser i vardagen Hur kan det bli så olika i olika situationer? Vad hör ihop med bristande tidsuppfattning? 19 Hur ser det ut? Omedveten om eller ointresserad och oberörd av tid filosof? tjuren Ferdinand? Medveten, stressad av tid, intensiv, tjatig Hittar egna strategier Litar på anhöriga och vänner miljösignaler OBERÖRD av tiden STRESSAD av tiden Varför ser det så olika ut i olika situationer? Många olika faktorer tex Hur anpassad miljön är Kravnivå Attityder hos omgivningen Individen hittar egna strategier som fungerar ibland Kamrater/anhöriga tar ansvaret och hanterar tiden Avläsa miljösignaler undvikande Fler exempel? SUF KC 2013

Ungdomar/vuxna med omfattande ADHD har ofta svårt med: Känslan för tid. Kan klockan men har ingen känsla för hur fort tiden går, hur man planerar sin tid eller håller tider. Att planera och organisera sitt vardagsliv. Mycket sker spontan. Ingen framförhållning. Saker går på tok Svårt vara uthållig med vardagliga sysslor och få ett flyt och få rutiner för vardags åtaganden. Tröttnar, tappar tråden. Glömmer, Javisst ja. Tillsynes enkla åtagande fungerar inte över tid. Ekonomin ofta i kaos pga bristande planering och impulsivitet. Pengarna tar direkt slut. Äger ofta mycket prylar. Ibland ekonomiskt naiv, trots god begåvning. Skulder. Ojämnt fungerande beroende på situationen/motivationen. Det som är självvalt = intressant fungerar bäst. Störd dygnsrytm, kommer inte i säng. Varierande vakenhetsgrad/mental energi nivå. Lotta Mannerhagen 2005 Vardagsfungerande exempel Dygnsrytm 23 Vardagsfungerande Klara att skapa, upprätthålla och göra avsteg från vardagsrutiner 24 SUF KC 2013

Vardagsfungerande Överblick över tid tex händelser föregående och kommande vecka Vet när olika aktiviteter inträffar 25 Vardagsfungerande Kan skynda sig Kan vänta en stund utan att bli otålig eller hamna i konflikt 26 Vardagsfungerande Kan passa en tid tex. ett TV program, föräldramöte, kvartsamtal, tandläkartid 27 SUF KC 2013

Vardagsfungerande Förstår och använder en almanacka 28 SUF KC 2013

Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder ADHD Medicinering påverkar tidsplanering men inte tillräckligt (Abikoff et al, ) Rekommendation Pröva allt annat först Medicinering + andra åtgärder Intervention )

Intervention Utbildning (re definition) Träning, pedagogiskt stöd (Remediation, behöver utvecklas!) Kompensation/göra på annat sätt/hjälpmedel (Reeducation) Utbildning Utbildning till individen Föräldrautbildning (tex. COPE, Barkley ) Anpassade föräldragrupper Fortbildning till kringpersoner Omdefiniera Använda samma begrepp Kognitivt stöd www.lul.se/suf Träning i tidsplanering Kommande metoder med visst vetenskapligt stöd: Meta Cognitive therapy (Solanto, Marks et al. 2008) Lets get Organized (White, Riley et al. ; White 2007)

Kompensation Rutiner Strategier Struktur, tidsordning inkl tidshjälpmedel Kognitivt stöd, anpassa förenkla förtydliga Att genomföra daglig rutin: definition Att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att planera, hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen (ICF CY 2010) Rutin= göra lika i tid och rum dvs lika tidsordning i samma miljö Rutiner ger Trygghet Förutsägbarhet Grund för tidskänsla Struktur grund för tidsperspektiv Sparar tid (!) effektiviserar tidsanvändning Men kan vara hot mot självbestämmande

Tex Duscha Träna in nya rutiner Hur? Överenskommelse med individen/klienten och/eller närstående Foto: Lotta Mannerhagen Klara avsteg från rutiner Rutiner hot mot självbestämmande Hur kan man ge stöd när det behövs avsteg från rutinen? Bildstöd? Tidshjälpmedel Evidens att tidshjälpmedel tex påminnelser är effektiva i dagliga rutiner (Gillespie 2012) Stöd för att datorbaserat stöd för struktur är effektivt (Gillespie 2012)

TIDS UPPLEVELSE TIDS ORIENTERING Träna och kompensera tid Bildschema med få bilder. MinTid. Träna känslan för tid, Vad hinner jag göra på 5 min? Träna eller kompensera med äggklocka, timglas, timstock, tidtagarur. SYNLIG TID är enklast. Bildsekvens på vad som händer under dagen = första klockan, Färgat veckoschema, Färgade dagar, månadsalmanacka att kryssa över, alla årstider i rund ring, filofax med bilder/färg TIDS PLANERING Bildschema över dagens veckans händelser. Bild filofax.vanlig almanacka. Handdator. Mobilkalendern. Datorprogram Min plan. Synlig planering. Tidshjälpmedel Tidskänsla/tidsupplevelse (Hur länge?) Kvarturs principen Tidshjälpmedel tidsorientering Vad behövs för att personen ska kunna orientera sig i tiden och veta VAR? NÄR? Klocka; vilken? Var? Hur? Väggalmanacka Kalender i mobilen?

Tidsplanering Hjälpmedel för planering har vi alla behov av. Individuell kognitiv anpassning kan vara färgsättning, systematisering av info och särskilda appar i Smartphonen Tekniska hjälpmedel tidsplanering Kartläggning av behov och förskrivning av kognitiva hjälpmedel görs av arbetsterapeut Strategier Tex Undvika aktiviteter Förbereda innan Ge referens Äggklocka för väntan Bra strategier? Dåliga strategier?

Kognitivt stöd stöd för vårt tänkande behöver vi alla Källa: Lotta Mannerhagen leg arbetsterapeut, Landstinget Dalarna Kognitionens funktioner ta emot bearbeta lagra producera information Principer för informationsanpassning Motsvara ett uttalat informationsbehov hos mottagaren Översätta information från en abstrakt nivå till en konkret Ge stöd genom konkret manipulerbar information, tex ljud eller bild, ibland i kombination Bygga på mottagarens erfarenhetsvärld och kunskapsbas (Bond & Granlund 2000)

Ex. på stöd för vårt tänkande som många använder: Almanackan Klockan Kokbokens recept Tvättrådet i kläderna Kaffemåttet Termostaten i duschen Medicindosetten Telefonkatalogen Faktaböcker Underlättar för oss, vi spar energi Minskar vår stress Gör oss mindre beroende av andra Vår självkänsla ökar Självgående Vi styr oss själva med ett tyst inre tal. När vi kommer i nya eller svåra situationer börjar vi prata högt med oss själva, för att kunna styra oss bättre. HALLÅ! MÅL! Jag LYCKADES! Om man har ett långsamt tänkande kan man oftare behöva prata högt med sig själv, för att bättre styra sig, kunna hålla tråden och därmed lyckas genomföra det man tänkt. En person med kognitiva funktionshinder: Är mera beroende av det konkreta som syns och upplevs här och nu. Är mer hjälpt av att ha egen erfarenhet, att själv ha upplevt något för att bättre förstå en företeelse. Tar in mindre mängd information på en gång Har behov av mer ordning och struktur på information Behöver många fler upprepningar för att befästa nya färdigheter Behöver ofta längre tid på sig för att utföra saker. Har svårt med abstrakta symboler för tex. tid, pengar, text, ordspråk.

FUNKTIONSHINDER (HANDIKAPP) MIN FÖRMÅGA Min funktionsnedsättning OMGIVNINGENS KRAV Funktionshindret ägs inte av människan men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningen krav Källa: Mannerhagen 2005 LD STRESS MIN FÖRMÅGA Min funktionsnedsättning OMGIVNINGENS KRAV Stress ägs inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar. Stress upplevs individuellt samma situation kan uppfattas helt olika. Källa: Mannerhagen 2005 LD Kognitivt stöd stöd för vårt tänkande Ger stöd för att bättre förstå vad som händer runt oss Ger stöd för att kunna vara så självständig som möjligt, i vardagen Ger stöd för att klara vardagen smidigt och utan stress, att ha koll på det som händer Ger stöd för att förstå abstrakta symboler som tex. tid och pengar Källa: Mannerhagen 2005 LD

Kognitivt stöd kan vara: Välkända vardags rutiner som jag tränat in eller som jag kan följa på ett tydligt bildschema. Vanliga funktionella prylar tex. mikro, vattenkokare, enkel diskmaskin, dos förpackat diskmedel, bildkokbok med lite mängd text. Enkla anpassningar med färgmärkning för vilken knapp/platta som hör ihop på spisen. Färgmärkning hur varmt kläder ska tvättas, mörkt eller ljust? Bostadsanpassning med spisbrytare eller annan ökad säkerhet i hemmet. Särskilda hjälpmedel för tid, planering och pengar. Strategier att jag får stöd på samma sätt oberoende av vem som hjälper mig. Källa: Mannerhagen 2005 LD Att inte förstå eller kunna föreställa sig något man inte varit med om, ger en osäkerhet Nej, jag vill inte blir då det tryggaste valet 1. 2. 3. 4. 5. Förbered gärna nya händelser så konkret och synligt som möjligt, med bilder och fotografier. Det ökar möjligheten att förstå nya sammanhang och ger större trygghet för att våga prova okända Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD saker. Gör det svåra SYNLIGT! Synlig TID Synliga vardags RUTINER Synlig PLANERING Synliga MÅL Synliga MINNEN Tex. foton Källa: Mannerhagen 2005 LD

Kognitivt stöd fungerar bäst när det är individuellt utformat Vilka behov har just jag? Vad klarar jag av att förstå på en nivå som är bekväm för mig? Träna eller kompensera för det jag har svårt med? Väldigt olika lösningar beroende på den begåvningsnivå jag har och det stöd jag kan få i min omgivning. När du är motiverad för att lägga energi på att förändra något runt tid, pengar eller annat som kräver kognitivt stöd. Diskutera gärna tillsammans eller ring din arbetsterapeut på hemorten. Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD Att stötta vuxna med funktionshindret ADHD. Medicinering om det är möjligt. Ge vardagen struktur, dygnsrytm. Skapa yttre ordning när man själv är rörig i huvudet. Skriv ner rutiner för det som ska hända, veckostädning eller annat man ska klara själv. Träna in nya vanor. Planeringshjälp behövs och regelbunden uppföljning av den. Planeringen måste göras synlig på papper eller i telefon/handdator. Väggalmanacka. Synlig tid när man inte känner den i kroppen. Gärna telefon med påminnelse signaler. Äggklocka. Timstock. Beröm när egna belöningssystemet är svagt. Morötter är alltid smartare än piskan. Belöna goda beteenden! Ekonomisk planerings hjälp och uppföljning. Misslyckanden kommer. Stöttning behövs ofta hela livet. Källa: Mannerhagen 2005 LD Samarbeta! Oftare lättare för andra än närstående att komma med nya krav/förändringar Att höra samma sak i flera miljöer ger bra effekt Att bolla ideér på vad som är läge att träna/prova, kan underlätta

Tack för att ni är här och för visat intresse Om du vill veta mer Ansvarig för innehållet i dessa delar av utbildningsdagen Gunnel Janeslätt Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se