UPPFÖLJNINGSRAPPORT 2 inklusive delårsrapport, 1:a halvåret 1
innehåll 1. Omvärldsfaktorer 2. God ekonomisk hushållning 3. Ekonomisk översikt & analys 4. Personalekonomisk redovisning Bilaga 1: Investeringsredovisning Bilaga 2: Delårsrapport per 130630 Resultaträkning Balansräkning 3 3 11 18 21 23 25 26 2
1 Omvärldsfaktorer 1.1 Samhällsekonomisk utveckling i Sverige Den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld är fortsatt svag och har en fortsatt återhållsam påverkan på den svenska ekonomin. Under våren och sommaren 2013 har tillväxten i svensk ekonomi fått något bättre fart men det är inte tal om några höga tillväxttal. Tillbakagången i exporten och industriproduktionen har vägts upp av att övriga delar av ekonomin, bland annat av den inhemska konsumtionen som ökat. Glädjande är dock att industrins framtidsförväntningar under senare tid påtagligt har förbättrats. BNP väntas öka med 1,1 procent 2013 och nästa år beräknas tillväxten bli 2,4 procent. Den svaga tillväxten får konsekvensen av att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Några markanta förbättringar på arbetsmarknaden lär inte ske i år. Som situationen är idag är det först en bra bit in på 2014 som läget på arbetsmarknaden förbättras. Sysselsättningen lär fortsätta förbättras men ökningen bli blygsam både 2013 och 2014. En fortsatt stark krona i kombination med svag arbetsmarknad håller tillbaka prisoch löneutvecklingen, dvs. inflationen, vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget i år. I år väntas de lägre lönehöjningarna och den något mindre ökningen av arbetade timmar leda till en svag skatteunderlagstillväxt. Nästa år beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots högre löner samt att sysselsättningen väntas vara i paritet med 2013. Den främsta förklaringen till detta är att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionsinkomsten knappt ökar 2014. Informationen baseras på Sveriges kommuners och Landstings (SKL) skatteunderlagsprognos från april 2013. Ny prognos presenteras den 10 oktober. 1.2 Befolkningsutveckling Under årets sex första månader uppgår antalet invånare till ca 17079. Befolkningen har under denna period ökat med 68 personer, från 17011 invånare till 17079 invånare. Trenden har vänt från att befolkningen minskat i april och maj till att öka ganska kraftigt i juni, en ökning med 29 personer. Enligt gällande prognos väntas antalet invånare bli 17089 personer 2013, d.v.s. 10 personer mer än utfallet i juni. 2013 skulle därmed bli första året på fem år då befolkningstillväxten prognostiseras bli lägre än en procent. En bidragande förklaring till att befolkningen inte skulle ökat mer är att bostadsbyggandet i kommunen i princip står helt stilla, vidare har genomsnittet för antalet födda under perioden sjunkit och ligger en bra bit under rikssnittet. 1.3 Bostäder Rådande lågkonjunktur i Sverige har medfört till att bostadsbyggandet i kommunen stagnerat trots att det i kommunen finns detaljplaner som möjliggör ett kraftigt bostadsbyggande. Under 2013 planerades det för 124 nya bostäder och antalet färdigställda bostäder för 2013 lär inte komma upp till förväntad nivå. För årets sex första månader har endast ca 13 bostäder färdigställts i kommunen. Merparten har tillkommit på Lyckö äng och är fribyggen. Utifrån rådande situation skrivs prognosen ner till ca 20 färdigställda bostäder under 2013. 1.4 Sysselsättning Den öppna arbetslösheten ökade kraftigt under juni månad i jämförelse med maj månad, ca en procentenhet. Trenden är generell och speglar samhället i stort. För Skåne län och riket steg arbetslösheten med 0,5 procentenheter respektive 0,3 procentenheter jämfört med maj månad. Andelen öppet arbetslösa i Burlövs kommun under juni månad i förhållande till hela arbetskraften uppgick till 5,3 procent. Motsvarande del i Skåne län var 4,2 procent och i riket 3,5 procent. En trolig förklaring är att ungdomsarbetslösheten steg kraftigt under denna månad. Bland ungdomar 18-24 år var arbetslösheten i juni månad 7,7 procent, 114 personer. Detta ska jämföras med månaden innan där arbetslösheten låg på 4,0 procent, 59 personer. 2. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten i Burlövs kommun ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheterna. I Burlövs kommun möjliggörs detta genom ett styrsystem som beskriver hur verksamheterna ska styras för att uppnå kommunens uppsatta mål. Dessutom är det viktigt att delta i olika attitydundersökningar och jämförelser, såsom SCB:s brukarundersökningar 3
4 SKL:s Insikt och SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet från dessa undersökningar och mätningar kan sedan användas för jämförelser med andra kommuners resultat så att vi kan skapa oss en bild över hur det ser ut inom kommunens olika verksamhetsområden. Syftet är att kommunen med utgångspunkt för förändrings- och utvecklingsarbetet i kommunen i framtiden ska leverera bättre service och högre kvalitet i de tjänster vi utför åt våra invånare och företag. Nedan presenteras resultatet av en mätning, Insikt, och ett projekt, KKiK, som Burlövs kommun kommer att delta i under 2013. 2.1 Insikt Insikt är en servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag och genomförs av Sveriges Kommuner och landsting. I 2013 års undersökning skickades enkäten ut till 197 deltagande kommuner. Enkäten skickas ut till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under 2012. Frågorna i enkäten avser endast faktorer som kommunen själv har ansvar för och är utarbetat som ett verktyg för att användas till kommunens förbättringsarbete. Nöjd-Kund-Index Insikt och betygsindex, jämförelser med samtliga kommuner Burlövs kommun Totalt 69 67 Brandtillsyn - 75 Bygglov 75 60 Markupplåtelse 38 65 Miljö & hälsoskydd 70 67 Serveringstillstånd - 70 Samtliga Kommuner Trend mot riket Årets resultat visar att företagarnas sammanfattande omdöme kring företagsklimatet i Burlövs kommun är positivt, NKI-värde 69 är ett godkänt betyg. Medelvärdet för samtliga deltagande kommuner var 67. Jämfört med riksgenomsnitten är företagarna i Burlövs kommun mycket nöjda med Bygglov som får ett NKI-värde som är hela 15 enheter högre än riksgenomsnittet. Markupplåtelse får ett extremt lågt NKI-värde, hela 27 enheter lägre än riksgenomsnittet. 2.2 Kommunens Kvalitet i Korthet Våren 2013 beslutade kommunstyrelsen att Burlövs kommun ska vara med i Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens Kvalitet i Korthet med start hösten 2013. I projektet ingår för närvarande ca 200 kommuner. Syftet med projektet och kommunens deltagarande är att resultaten som tas fram möjliggör stöd för kommunens styrsystem i arbetet med att öka fokus på verksamheternas resultat. Resultatet ger en sammanfattande bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner och kan användas i dialog med kommunens invånare för att stimulera kommunens förändrings- och utvecklingsarbete. 2.3 Styrsystem Med utgångspunkt från God ekonomisk hushållning har Burlövs kommun tagit fram en styrmodell som ska utgöra en plattform där ekonomistyrning integreras med verksamhetsstyrningen i kommunen. Syftet är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser. Vision 2030 och Värdegrund för Burlövs kommun antogs i maj 2012 och under våren 2013 reviderades även kommunens övergripande mål. Tillsammans utgör de grunden för kommunens styrsystem. Med utgångspunkt från detta ska respektive nämnd med förvaltning varje år fastställa nämndsmål och handlingsplan som anger vad nämnden ska åstadkomma under följande år. För att säkerställa ett bra resultat ska samtliga mål som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Det finns således mål utifrån ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv samt nämnds mål för vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politiken beslutat samt en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Graderingen av måluppfyllelse i samband med delårsbokslutet är följande: Om färre än 33 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus.
Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % - 67 % markeras detta med gult ljus. Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna be döms uppnå det övergripande målet markerar detta med ett grönt ljus. Trafikljusen visar måluppfyllelsen för ett specifikt övergripande mål. Resultatet för varje övergripande mål visas genom resultaten på Fullmäktiges valda indikatorer som kopplade till respektive övergripande målet. Bilden här nedan illustrerar detta: Vi har inte uppnått det övergripande målet. Vi är på väg att uppnå det övergripande målet Vi har uppnått målet Kommunfullmäktiges indikatorers måluppfyllelse illustreras på följande sätt: Anger att resultatet för ett mål eller riktlinje bedöms överstiga målvärdet eller tidigare års värde. Anger att resultatet för ett mål eller riktlinje bedöms uppnå målvärdet eller tidigare års värde. Anger att resultatet för ett mål eller riktlinje bedöms understiga målvärdet eller tidigare års värde. Anger att resultatet för ett mål eller riktlinje bedöms understiga målvärdet eller tidigare års värde. kraftigt Värde saknas för ett mål eller riktlinje, ingen bedömning, mätning gjord för perioden. 2.3.1 Övergripande mål Med utgångspunkt från visionen beslutade kommunfullmäktige i Budget 2013 med flerårsplan 2014-2015 om fem övergripande mål. Under våren 2013 reviderades målen och kompletterades med 10 mätbara indikatorer, med målvärde till och med 2017, som lades under de övergripande målen. Mål 1 - Trygghet: Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne Vi är på väg att nå målet. Samtliga nämnder arbetar aktivt med att höja tryggheten i kommunen och i de verksamheter som bedrivs av kommunen. Bedömningen utifrån genomförda och planerade aktiviteter kopplade till målet och indikatorn är att målet förväntas vara uppfyllt senast 2017. Indikator 1.1 Utfall Utfall Utfall Mål Polisen i Skåne, index trygghetsmätning 2011 2012 2013 2017 2,21 2,58 1,79 Resultatet hämtas från Polismyndighetens trygghetsmätning och speglar medborgarnas upplevda trygghet i kommunen. För 2013 saknas mätning men utifrån egna enkätundersökningar gjorda på trygghetsområdet inom bland annat skola kan vi se förbättringar. Målet på index 1,79 bör vara uppfyllt till och med 2017, dock är det lång väg till ett resultat som ligger i paritet med eller är bättre än ett Skånegenomsnitt. Eftersom trygghetsundersökningen bygger på invånarnas upplevda trygghet är det viktigt att belysa det pågående arbetet med tryggheten i kommunen. För att göra det har det under första halvåret publicerats fem artiklar gällande kommunens trygghetsarbete på hemsidan och fyra artiklar i Burlövstidningen. Arbetet kommer fortgå under hösten och då kommer även sociala medier att innefattas. I dialogträffar med kommuninvånarna framkommer betydelsen av att aktivera kommunens ungdomar och mycket har gjorts på detta område. Under det första halvåret av 2013 har kommunens arbete med tryggheten bland annat innefattat 5
6 fokus på att aktivera ungdomar genom att skapa tilltalande utemiljöer. Byggandet av skateparken och näridrottsplatsen är exempel på sådana aktiviteter. Förstärkning och kompetenshöjning av fältgruppen samt ungdomsverksamheten på Kronetorps mölla är andra aktiviter som tillkommit för att förbättra tryggheten. Inom skolan arbetar verksamheterna fortlöpande med värdegrunds- och likabehandlingsarbete. Socialförvaltningen har infört obligatoriska genomförandeplaner för samtliga kommunens brukare och även möjliggjort att alla brukare fått en kontaktman. För att minska antalet otrygga platser och minska skadegörelsen på kommunens egendomar har det bland annat tagits fram olika planer inom belysning, skötsel m.m. samt installerats kameror på Vårboskolan i alla allmänna utrymmen för att skapa en trygg skolmiljö. Ordningsvakter har börjat patrullera i de centrala delarna av Arlöv och det pågår planering a trygghetsvandringar som kommunalteknik håller i. Mål 2 - Medborgarinflytande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamheter och utveckling Vi är på väg att nå målet. Samtliga nämnder arbetar aktivt med att öka medborgarnas inflytande i kommunens verksamheter och mycket av det arbete som gjorts indikerar att kommunen går åt rätt håll för att nå det övergripande målet. Indikator 2.1 Utfall Utfall Utfall Mål 2011 2012 2013 2017 SCB:s Nöjd inflytande index 35,0 39,0 Resultatet hämtas från SCB;s medborgarundersökning och belyser framförallt medborgarnas attityder gentemot inflytande i kommunen. I senast kända undersökning från 2012 framkom att kommunen borde prioritera arbetet med att förbättra invånarnas möjlighet att påverka kommunens verksamheter samt att arbeta för att förbättra förtroendet. Samtliga nämnder arbetar systematiskt genom olika forum med att öka dialogen med invånarna kring kommunens verksamheter och responsen har varit positiv. Genom egna undersökningar framgår också tydligt att det finns mer att göra för att öka invånarnas inflytande. För 2013 saknas mätningar men utifrån de aktiviter som genomförts under det första halvåret bör resultatet förbättras i år och ett resul- tat på index 39 bör vara uppfyllt senast 2017. Ett sätt att öka invånarnas inflytande över kommunens verksamheter har varit att införa e-förslag och kommunövergripande Facebooksida. Sedan starten i januari har 15 e-förslag kommit in var av tre har fått fler än 100 underskrifter och ska till nämnderna för beslut. Andra verktyg för att förbättra inflytande är synpunkthanteringssystemet Tyck om Burlöv. Antalet synpunkter fortsätter att öka och 75 procent av synpunktslämnarna får svar inom utlovad tid. Detta är en förbättring med 7 procentenheter jämfört med samma period 2012. Hittills har en medborgarkväll genomförts inom området gata/park och ytterligare en kommer genomföras till hösten. Av de drygt 30 deltagande på medborgarkvällen var de flesta positiva. Mål 3 - Boende och Miljö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne Vi är på väg att nå målet, dock kommer det ta tid att uppnå det övergripande målet. Alla nämnder arbetar med målet, att göra kommunen attraktiv för de boende. Resultat på indikatorerna kopplade till det övergripande målet visar att kommunen har mycket kvar att göra men att de aktiviteter som genomförts under året kommer få positiv påverkan kommande år. Indikator 3.1 Utfall Utfall Utfall Mål Placering i Miljöaktuellts kommunranking 2011 2012 2013 2017 163 132 192 60 Utfallet speglar till viss del den samlade bilden över hur långt kommunen kommit i sitt miljöarbete och resultatet hämtas från miljöaktuellts kommunranking. Resultatet för 2013 blev en försämring med 60 placeringar och beror till stor del på att kommunen inte är medlem i ett stort antal organisationer i undersökningen. Ett annat område som drar ned resultatet är att kommunen har byggt på åkermark och i grönområden under de senaste tre åren. I kommunens strategiska dokument klargörs att kommunen måste bygga på åkermark, bland annat på Kronetorpsområdet, för att göra kommunen attraktiv och för att det är miljömässigt motiverat. Detta kommer sannolikt att få konsekvenser även för hur kommunen rankas framöver. Utifrån årets resultat och de faktorer som har stor påverkan på resultatet är
det inte troligt att målet för indikatorn kan uppfyllas senast 2017, såvida inte bedömningsgrunderna förändras. Bedömningen är dock att mycket görs för att öka kommunens attraktivitet men detta har inte fått genomslag i årets undersökning. Bland annat har en VA-plan tagits fram för beslut vilket kommer ge kommunen beredskap att koppla in enskilda avlopp till kommunens avloppsnät. Under hösten kommer en heltäckande klimatanalys att påbörjas. Analysen har gjorts för Kronetorpsområdet avseende översvämningsrisker från Alnarpsån. En upphandling av EPC-projekt har gjort i syfte att minska klimatpåverkan genom att garantera en sänkning av kommunens energiförbrukning och kostnad. Ett arbete pågår med att hitta hållbara lösningar för trafik pågår och har resulterat i en trafikplan, planering för snabbcykelstråk och deltagande i Skåne trampar vilket är delförutsättning till att minska bilberoendet och koldioxidutsläppen i kommunen. Indikator 3.2 Utfall Utfall Utfall Mål 2011 2012 2013 2017 SCB:s Nöjd Region Index 49,0 60,0 Utfallet hämtas från SCB:s medborgarundersökning och speglar medborgarnas upplevelse om kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. Ny undersökning kommer troligt vis till hösten vilket innebär att det inte finns något resultat för första halvåret. Dock framkom i 2012 års undersökning vilka områden kommunen skulle prioritera för att höja resultatet kommande år. För att göra kommunen mer attraktiv att leva och bo i bör kommunen fokusera på att möjliggöra byggandet för attraktiva bostäder, skapa trygga miljöer att vistas i samt möjliggöra ett brett utbud av fritidsmöjligheter. Samtliga fokusområden har varit prioriterade och för 2013 väntas resultatet bli högre och målet, index 60, prognostiseras bli uppnått senast 2017. För att skapa bra boenden i kommunen har många nya detaljplaner tagit fram och många nya planer är på gång i bland annat Åkarp, Kronetorp, Burlövs egnahem och Arlöv. I planerna har hänsyn tagits till olika boendeformer som seniorboenden, villor och flerfamiljsbostäder. Pågående byggen av skatepark och näridrottsplats tillsammans med ett eventuellt byggande av ett nytt badhus ökar utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen. I Framtidsplanen föreslås att antalet parker och rekreationsområden utökas. Den förväntade utbyggnaden av Södra stambanan är en annan faktor som kommer få positiva effekter på resultatet då transportmöjligheterna förbättras väsentligt. För att öka trivseln i kommunen har under 2012 och 2013 gjorts satsningar på sammanhängande blomsterplanteringar för vår och sommarblommor samtidigt som kommunen arbetar aktivt med att klippa ned överväxta områden för att erbjuda goda boendemiljöer. En lokalförsörjningsplan inom Barn- och utbildningsnämnden har tagits fram i syfte att tillgodose det framtida lokalbehovet inom skola och barnomsorg. Som ett led i detta kommer Svenshögskolan byggas om till en ny och moderna skola. Dessutom har en ny förskola på Östra Dalslund färdigställts med verksamhetsstart hösten 2013. Dock finns fortfarande en brist på tonårsverksamhet och ungdomskultur i kommunen vilket behövs för att göra kommunen ännu mer attraktiv att leva och bo i. Mål 4 Arbete och Näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Vi är på väg att nå målet. Resultatet för de indikatorer kopplade till det övergripande målet visar på en förbättring jämfört med tidigare år. Trots att arbetslösheten för årets första sex månader steg finns det tecken på att konjunkturen är på väg att vända. Effekten av detta blir att sysselsättningen de kommande åren kommer förbättras. Dessutom ser vi tecken på att resultaten i skolan förbättrats samt att fler av kommunens ungdomar som avslutat sina studier etablerar sig på arbetsmarknaden eller studerar. Indikator 4.1 Utfall Utfall Utfall Mål Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun (%) 2011 2012 2013 2017 89,5 83,6 85,4 88,8 Utfallet visar hur kommunen lyckas med att få ungdomar behöriga till ett gymnasieprogram och resultatet hämtas från Skolverket. Årets prognostiserade resultat på 85,3 procent behöriga till ett gymnasieprogram är en förbättring med 1,9 procentenheter. Det innebär att vi är på god väg att nå målet 88,8 procent till år 2017. 7
8 En bidragande faktor till att resultaten blivit bättre jämfört med föregående år är bland annat implementeringen av ett kvalitetsystemet som möjliggör systematiska resultatprognoser inom samtliga ämnen varje termin. Detta möjliggör att pedagogerna på ett bättre sätt kan avläsa situationen i varje klass. Resultaten som presteras följs regelbundet upp och individuella åtgärder anpassas till varje situation. Indikator 4.2 Utfall Utfall Utfall Mål Förvärvsarbetande invånare 20-64 år (%) 2011 2012 2013 2017 69,5 76,1 Utfallet visar hur stor andel av Burlövsborna som är förvärvsarbetande och resultatet hämtas från SCB:s databas för statistik. Många faktorer påverkar självförsörjande kommuninvånare. Andelen förvärvsarbetande invånare ger oss kunskaper om hur stor andel av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatta och är en viktigt faktor i planeringen av arbetsmarknadsåtgärder. Nytt resultat publiceras inte förrän i slutet av året och då är det data för 2012 som publiceras. Utifrån rådande samhällsutveckling ser resultatet för 2012 ut att hamna i paritet alternativt bli något sämre än tidigare år. Dock finns tecken på att ekonomin i samhället håller på att bli bättre vilket kommer få effekt på andelen förvarvsarbetande invånare. Målet med att öka andelen förvarvsarbetande i kommunen till 76,1 procent prognostiseras bli uppfyllt senast 2017. För att höja andelen förvärvsarbetare i kommunen är det viktigt att höja utbildningsnivån i kommunen. Komvux har inom ramen för studieverkstaden Flexen skapat möjligheter att studera på distans och halvdistans. Inom SFI finns idag möjligheter att kombinera SFI med andra studier, arbete och/eller praktik. Under kommunens verksamhet för Arbetsmarknadsåtgärder har det inom ungdomsgaranten (samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen) skapats 45 praktikplatser i syfte att få ut fler ungdomar på arbetsmarknaden. Andra aktiviteter är jobbklubbsverksamheten där personer med ekonomiskt bistånd får delta på aktiviteter inom Jobbcentrum i syfte att göra dem anställningsbara. Indikator 4.3 Utfall Utfall Utfall Mål Nyregistrerade företag, antal/1000 invånare 2011 2012 2013 2017 6,5 4,5-5,8 Utfallet visar hur många företag per 1000 invånare som etableras i kommunen varje år och resultatet hämtas från SKL:s databas Kolada. Indikatorn har stor påverkan på hur sysselsättningen i kommunen utvecklas. Nytt resultat publiceras först efter årsskiftet. Trenden i Skåne liksom i Burlöv har de senaste åren varit att antalet nystartade företag per 1000 invånare minskat, troligtvis en konsekvens av det rådande konjunkturläget i samhället. Men enligt senaste konjunkturindikatorer finns det tecken på att ekonomin håller på att vända vilket troligtvis kommer resultera i att fler vågar starta företag. Det innebär att målet 5,8 nyregistrerade företag per 1000 invånare kommer bli uppfyllt senast 2017. Kommunen har under de senaste åren arbetat för att etablera fler personalintensiva företag till Burlöv. Bland annat har samverkan med näringslivet skett vid framtagandet av Framtidsplanen. Försäljning av mark pågår och kommunen har avsatt mark för försäljning vid verksamhetsområdet Sege och marknadsföring samt förhandlingar med intressenter pågår. För att utveckla industribyn i Arlöv i samband med utbyggnaden av stambanan har en rad möten och kontakter gjorts. Under året har en näringslivssamordnare anställts för att etablera och upprätthålla ett gott företagsklimat med näringsidkarna i kommunen. Som ett led i detta kommer samarbetet med Nyföretagarcentrum Öresund att intensifieras för att nå ut till fler potentiella företagare. Indikator 4.4 Utfall Utfall Utfall Mål Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år 2011 2012 2013 2017 65,5 64,8 72,5 67,5 Utfallet hämtas från SKL:s databas Kolada och redovisar hur många ungdomar i Burlövs kommun som avslutade studier på en gymnasieutbildning 2011 och som två år efter,
dvs 2013 är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. Andelen ungdomar som börjat studera eller är i arbete har förbättrats markant jämfört med 2011, ca 7 procentenheter och är ett resultat som överstiger målet för år 2017 med fem procentenheter. En trolig förklaring till ökningen är att fler ungdomar väljer att studera på universitet och högskola när utbudet på arbetsmarknaden minskar. Mellan åren 2010 och 2012 har andelen ungdomar som börjat studera på universitet eller högskola direkt efter en avslutad gymnasieutbildning ökat från ca 19 procent till 30 procent. En ökning med nästan 11 procentenheter. Under samma period har det för Skånegenomsnittet och riket varit oförändrat och andelen som studerar direkt efter gymnasieskolan ligger på ca 20 respektive 17 procent. Mål 5 Service och kvalitet: År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamheter och service Det övergripande målet prognostiseras vara uppfyllt under 2013. Samtliga nämnder arbetar aktivt med att höja servicenivån i kommunens verksamheter och utifrån nedanstående indikatorer och aktiviteter kopplade till målen måste målet anses vara uppfyllt. Indikator 5.1 Utfall Utfall Utfall Mål SKL:s informationsindex för kommunens webbplats - totalt Totalt 2011 2012 2013 2017 66,0 73,0 75,0 Utfallet hämtas från SKL:s webbundersökning och syftar till att belysa hur kommunens webbsidor uppfyller medborgarnas behov av information. Resultatet för 2013 är ännu inte publicerat men Burlövs kommun har haft ett resultat som förbättrats varje år. Målet att uppnå index 75 prognostiseras bli uppfyllt i år. Kommunen har en webbgrupp, kommunövergripande, som aktivt arbetar med att förbättra alla områden som i SKL:s undersökning inte uppnått maxvärdet i tidigare års undersökningar. Under 2013 har innehållsansvariga på hemsida/insida och webbredaktörer ute på förvaltningarna fått utökad support och utbildningar. Vidare har innehållet på hemsidan utvecklats och blivit mer användarvänligt för brukarna. Ett samarbete med Kävlinge och Staffanstorp har påbörjats för att implementera minst fem e-tjänster under hösten. Samtliga dessa åtgärder antas resultera till att resultatet i 2013 års undersökning kommer nå målvärdet, index 75. Indikator 5.2 Utfall Utfall Utfall Mål Svenskt näringslivs företagsklimat totalt, ranking 2011 2012 2013 2017 46 73 42 46 Resultatet hämtas från Svenskt näringslivs ranking och speglar hur företagen upplever kommunen som en bra plats att verka i. Resultatet visar att Burlövs kommun har förbättrats markant jämföret med 2012, en förbättring med 31 placeringar. Det innebär att målet att hamna på minst 46:e plats senast 2017 har uppfyllts. En ny näringslivssamordnare har anställts som har i uppdrag att etablera och upprätthålla ett gott företagsklimat i kommunen. Ett näringslivsråd är under utveckling och två frukostseminarer för näringslivet i kommunen har hållits. Utöver det har politiska företrädare för kommunstyrelsen gjort företagsbesök. Målet är att utveckla och stärka arbetet ytterligare framöver, bland annat genom att förbättra tillgängligheten och servicen ytterligare. Som ett led i detta pågår ett värdegrundsarbete på övergripande nivå i kommunen vilket också omfattar företagarna i kommunen. 2.3.2 Finansiella mål I Budget 2013 med flerårsplan 2014-2015 fastställdes ett finansiellt mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Burlövs kommun: Årets resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mnkr, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning. Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som skett. Från årets resultat exklusive reavinster skall då läggas redovisade/ planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare 9
reserverats. Det framräknade resultatet benämns Justerat resultat och redovisas nedan: Finansiella mål Utfall Utfall Prog. (mkr) 2011 2012 2013 Resultat enl. 12,4 21,8 43,1 resultaträkning Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar 0-7,0-42,9 och exloateringsöverskott Justering för kostnader avseende 5,9 2,7 15,3 åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut Justerat resultat 18,3 17,5 15,5 Av årets prognostiserade resultat utgör exploateringsöverskott för Stora Bernstorp, 43 miljoner kronor, återbetalning av premier från AFA försäkring, 16 miljoner kronor, och nedskrivning av Svenshögskolan, -10 miljoner kronor. Utöver det förbrukas reservationer motsvarande 15,3 miljoner kronor som reserverats i tidigare bokslut. Justerat resultat exklusive jämförelsestörande poster skulle då prognostiseras uppgå till 9,9 miljoner kronor vilket kan betraktas som det underligande resultatet när tillfälliga poster räknas bort. 2.3.3 Samlad bedömning av God ekonomisk hushållning Utifrån fastställd prognos väntas årets justerade resultat, 15,5 miljoner kronor, leda till att den finansiella målsättningen för 2013 uppfylls, dvs ett justerat resultat på minst +5 miljoner kronor. Balanskravet Kommunallagens Balanskrav innebär att ett resultat innevarande år inte får vara negativt. Med det menas att årets resultat ska vara högre än +/-0. Vid eventuellt underskott ska resultatet återställas inom de tre kommande budgetåren. Balanskravsavstämningen i samband med delårsbokslut per 2013-06-30 ger ett positivt resultat enligt nedan: Uppnått målet Finansiella mål 1 - På väg uppnå målet Övergripande mål 1 4 Totalt 2 4 0 Har inte uppnått målet I ovanstående tabell sammanfattas måluppfyllelse för de olika perspektiven inom god ekonomisk hushållning, finansiella mål och övergripande mål. Resultaten visar på att kommunen bedriver sina verksamheter enligt god ekonomisk hushållning eftersom samtliga Kommunfullmäktiges mål, finansiella och övergripande, indikerar på uppfyllese vid årets slut eller vid målperiodens slut 2017. 10 Avstämning av balanskrav (tkr) Utfall Utfall Prognos 2011 2012 2013 Resultat enl. 12 361 21 840 43 100 resultaträkning Avgår reavinster 0-5 944 0 Justering för kostnader 5 900 2 650 15 300 avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut Justering för kostnader avseende -10 250-14 000 0 åtgärder för kostnader där medel reserverats för kommande år Justerat resultat 8 011 4 546 58 400
3. Ekonomisk översikt och analys Prognoserna innebär följande utveckling under 2013: Resultaträkning och prognos 2013 (mnkr) Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budg. avv. Förändr 12/13 Nettokostnader -706,9-752,6-759,4-6,8-52,5 Avskrivningar -32,1-33,1-32,4 0,8-0,3 Verksamhetens nettokostnad -739-785,7-791,8-6,0-52,8 Skatter, statsbidrag enl SKL 728,3 766,4 772,1 5,7 43,8 Finansiella poster 15,0 8,4 13,0 4,6-2,0 Värdeäverföring BBAB 2,0 2,0 2,0 Uppräkning S Stambanan -1,2-3,0-1,0 2,0 0,2 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 3,1-13,9-5,6 8,3-8,7 Reavinster m.m. Återbetalning AFA (FORA) 11,7 0 16,0 16,0 4,3 Exploateringsöverskott 1,1 73,0 42,9-30,1 41,8 Nedskrivning Svenshögskolan 0 0-10,2-10,2-10,2 Reavinst fastighetsförsäljning 5,9 0 0 0-5,9 Årets resultat inkl jämförelsestörande poster 21,8 59,1 43,1-16,0 21,3 3.1 Årets resultat Årets prognostiserade resultat inklusive reavinster m.m. beräknas bli 43,1 miljoner kronor. Den största enskilda förklaringen till det starka resultatet är återbetalning av AFA-medel som betalats in för perioden 2004-2006 och exploateringsöverskott för Stora Bernstorp. Nedskrivning av Svenshögskolan försämrar resultatet. I samband med att sjukförsäkringssystemet reformerades år 2008 har antalet personer med sjukersättning minskat kraftigt. Detta har medfört till att AFA sjukförsärking minskat sina reserver för framtida utbetalningar. I samband med det har AFA beslutat att sänka sina premier till noll vid två tillfällen dels för åren 2007-2008 och 2004-2006. Återbetalningen för 2013 avser perioden 2004-2006 och innebär att ca 16 miljoner kronor kommer betalas tillbaka under hösten/vintern 2013/2014. I årets resultat räknas även in planerade överskott för exploateringsverksamheten och nedskrivning av Svenshögskolan. Försäljning av Stora Bernstorp väntas inbringa ett exploateringsöverkott motsvarande 43 miljoner kronor i år och ytterligare 30 miljoner kronor nästa år. Detta under förutsättningar att samtliga villkor i avtalen uppfylls. Nedskrivningen av Svenshögskolan väntas medföra en ökad kostnad på 10 miljoner kronor och avser det restvärde som finns i byggnaden vid tillfället. Exklusive dessa jämförelsestörande poster prognostiseras resultatet bli -5,6 miljoner kronor. Resultatet exklusive reavinster m.m. är svagt och beror till stor del på att budgeten för 2013 är underbalanserad, genom disponering av tidigare års överskott. Utöver det överstiger nämndernas nettokostnader de budgeterade ramarna. I 2013 års budget åberopade kommunen principen synnerliga skäl i kommunallagen vilket möjliggjorde att kommunfullmäktige kunde anta en underbalanserad budget. Detta kunde göras eftersom kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt 11
12 eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Detta förutsätter dock att kostnadsökningarna eller intäktsminskningarna är tillfälliga och i 2013 års budget reserverades ett överskott med 14 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor för ett tillfälligt fastighetsunderhåll och två miljoner kronor för att förbättra studieresultaten på Vårboskolan. Dessa, tillfälliga kostnader, är orsaken till den underbalanserade budgeten 2013 och är en bidragande faktor till att nettokostnaderna väntas öka med 7,1 procent eller 53 miljoner kronor mellan åren 2012 och 2013. Årets prognostiserade resultat, -5,6 miljoner kronor, innebär en försämring med 8,7 miljoner kronor jämfört med resultatet 2012. Förklaringen ligger i att skatter och statsbidrag ökar med 6 procent medan nettokostnaderna ökar med 7,1 procent. Det prognostiserade resultatet exklusive jämförelsestörande poster är dock bättre än budget, 8,3 miljoner kronor och beror på att skatter och statsbidrag samt de finansiella posterna väntas bli 14,3 miljoner kronor högre än budget medan nettokostnaderna förväntas bli 6 miljoner kronor högre än budget. 3.2 Prognossäkerhet Kommunens ekonomistyrning bygger på att den övergripande ekonomin följs upp tre gånger per år. Denna styrning är avgörande för framtida planeringsförutsättningar och då är prognossäkerheten av stor betydelse. Nedan visas helårsprognosen för två av uppföljningstillfällena: Helårsprognos budgetavvikelse (mkr) Verksamheternas nettokostnader Skatter och statsbidrag samt finansiella poster UR 1 UR 2 Föränd. -791,8-791,8 0 780,8 786,1 5,3 Jämförelsestörande poster -46,0-48,7 2,8 Årets resultat 35,0 43,1 8,1 Jämfört med resultatet i Uppföljningsrapport 1-2013 beräknas resultatet bli 8,1 miljoner kronor bättre vilket förklaras av bättre prognoser för utveckling av skatter, statsbidrag och finansiella poster. Dessutom prognostiseras fler jämförelsestörande poster, AFA och nedskrivningar Svenshögskolan, förbättra resultat. I stora drag är bedömningen kring de ekonomiska förutsättningarna de kommande åren de samma som gjordes i Uppföljningsrapport 1 och Flerårsplanen för 2014-2016. 3.3 Nettokostnadsutveckling Verksamheternas nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster prognostiseras uppgå till 791,7 miljoner kronor under 2013, vilket är en ökning med 7,1 procent eller 53 miljoner kronor jämfört med 2012. Följande diagram visar utvecklingen över tid: 850 800 750 700 650 600 550 500 644,1 664,3 708,7 739 791,7 2009 2010 2011 2012 Prog 2013 Nettokostnaderna ökar konstant under perioden 2009-2013. Mellan åren 2010 och 2011 ökade nettokostnaderna kraftigt, 6,7 procent, vilket är bland de högsta ökningarna kommunen haft mellan två år. Mellan åren 2012 och 2013 prognostiseras nettokostnadsökningen bli högre än rekordåret 2011. Ökningen under 2013 väntas hamna på ca 7 procent. Av kostnadsökningen beror ca 36 miljoner kronor på volymförändringar medan 16 miljoner kronor kan härledas till pris- och löneökningar samt förändringar i pensionskostnaderna. 2013 års prognostiserade volymförändringar, d.v.s. resursförstärkningarna i verksamheterna, fördelar sig enligt följande :
Volymförändringar per nämnd (+=ökad volym/nettokostnad, mnkr) Förändr 10/11 Förändr 11/12 Förändr 12/13 Kommunstyrelsen 2,1 1,3 3,0 Tekniska nämnden 10,2-7,6 12,5 Miljö och byggnämnden -0,6 0 0,5 Kultur och fritidsnämnden 0,7-0,5 2,9 Barn och utbildningsnämnden -0,7 4,4 15,9 Socialnämnden 11,8 11,1 1,3 Summa volymförändringar 24,2 8,3 36,1 Under 2013 prognostiseras de största volymökningarna ske inom Tekniska nämnden och Barn- och utbildningsnämnden. Dessa två nämnder tillsammans står för nästan 80 procent av volymökningarna. Tekniska nämndens volymökningar på 12,5 miljoner kronor är en direkt effekt av de anslag kommunfullmäktige tilldelat nämnden för det periodiska fastighetsunderhållet 2013. Barn- och utbildningsnämndens volymökningar på 15,9 miljoner kronor beror till stor del på volymökningar inom skol-, förskole- och fritidsverksamhet samt beviljade satsningar i budget 2013 som bland annat kompetensutveckling av lärare, omställningskostnader för högstadiet, IT-satsningar, Kulturskolan, paviljonger till årskurs 6 i Arlöv och utökad satsningar på Vårboskolan. Kommunstyrelsens volymökningar med 3 miljoner kronor beror bland annat på att kommunledningskontoret förstärkts med en näringslivssamordnare och en redovisningschef samt till viss del av en helårseffekt tillföljd av den nybildade gemensam löneserviceenhet med Kävlinge och Staffanstorp. Andra faktorer som påverkat volymökningarna är de trygghetsskapande åtgärder och den utveckling av information och PR som skett via ramtillskott 2013. Kultur- och fritidsnämndens volymökningar med 2,9 miljoner kronor beror till stor del av ökade personalkostnader. Merparten av volymökningarna beror på en omdisponering av kommunens budget där bland annat en resurs, fältsekreterartjänst, förts från socialnämndens budget till Kultur- och fritidsnämndens budget. Inom badverksamheten ökar personalkostnaderna till följd av en omorganisation samt att all personal måste vara simkunnig. Detta har resulterat i att intäkterna minskat eftersom anställda med arbetsmarknadsstöd försvunnit. Volymökningarna inom socialförvaltningen 1,3 miljoner kronor, går att härleda till verksamheterna inom särskilt boende medan volymökningen inom Miljö- och byggnämnden beror på ett tillskott i 2013 års budget för en miljöinspektör. 3.4 Delårsresultat per 2013-06-30 Delårsrapporten baseras i stor utsträckning på en periodisering av de värden som tagits fram i arbetet med helårsprognosen och utfallet under de sex första månaderna. I bilaga 2 redovisas delårsrapporten för perioden 2013-01-01 2013-06-30. Delårsrapporten visar kostnader och intäkter under första halvåret. Eftersom det förekommer säsongsvarierande poster går det inte utan vidare skriva fram delårsresultatet till en helårsprognos. Resultatet per 2013-06-30 visar på ett underskott med 21,2 miljoner kronor, varav 10,2 miljoner kronor avser jämförelsestörande poster som uppstår i samband med nedskrivning av värdet på Svenshögskolan till följd av beslut om rivning av den gamla byggnaden. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster blev ett underskott på 11 miljoner kronor. Motsvarande period 2012 uppgick resultatet, exklusive jämförelsestörande poster till - 4 miljoner. Resultatet under första halvåret 2013 blev således sämre än motsvarande period 2012. Detta är i linje med helårsprognosen, d.v.s. att resultatet exklusive jämförelsestörande poster beräknas försämras från 3 miljoner kronor i 2012 års bokslut till 6 miljoner kronor. Prognosen för hela 2013, -5,6 miljoner kronor exklusive jämförelsestörande poster, är sämre än utfallet för de sex första månaderna. Detta förklaras bland annat av att det ingår en semesterlöneskuld i delårsbokslutet på 12,6 miljoner kronor, för andra halvåret reduceras denna skuld. och vid årsskiftet beräknas semesterlöneskulden vara i paritet med föregående år. Utöver det räknas övriga kostnaderna och intäkter öka under andra halvåret, vilket bland annat beror på löneökningar som faller ut under hösten samt högre kostnader under hösten för barn- och utbildningsförvaltningen och kommunstyrelsen. 13
14 Avskrivningarna minskar något till följd av färre genomförda investeringar 2013 i förhållande till 2012. De finansiella posterna ökar med 1,7 miljoner vilket till stor del beror på tillfällig hög avkastning på grund av omsättning i kommunens aktiefonder. Investeringarna uppgick till 27,5 miljoner kronor under första halvåret, jämfört med 8,4 miljoner samma period 2012. Det enskilt största objektet under denna period var färdigställandet av Östra Dalslunds förskola i Åkarp, kostnad ca 20 miljoner kronor (total kostnad ca 40 miljoner kronor). Kommunens likviditet (kassa och bank) uppgick till 192,4 miljoner kronor 2013-06-30. Detta är en minskning med 24,1 miljoner kronor jämfört med likviditeten vid årsskiftet 2012. Likviditetsminskningen beror på det svaga resultatet, - 11 miljoner kronor, vilket belastar likviditeten samt de genomförda investeringarna. 3.5 Nettokostnader Nettokostnaderna för perioden 2013-06-30 visar på en ökning med 9,5 miljoner kronor jämfört med budget. Helårsprognosen beräknas bli 3,1 miljoner kronor högre än budget och orsakas av att nämndernas kostnader överstiger budget med 8,7 miljoner kronor medan övriga kostnadsposter utvecklats lägre i förhållande till budget, 5,3 miljoner kronor. Av nämndernas nettokostnadsökning beror två miljoner kronor på resultatöverföring som gjorts mellan åren som kommunfullmäktige har beviljat. En miljon till Barn- och utbildningsnämnden för kompetensutveckling i grundskolan och två miljoner till Kommunstyrelsen för utveckling av Kronetorp och Södra stambanan, vara en miljon kronor förväntas påverka nettokostnaderna under året. Följande tabell visar var nettokostnadsökningarna finns i förhållande till budget. Nettokostnader (tkr) Budget 2013 Prog. 2013 Avv. 2013 Kommunstyrelsen -58 033-53 809 4 224 Tekniska nämnden -40 698-40 908-210 Miljö o byggnämnden -3 483-3 483 0 Kultur o fritidsnämnden -31 585-32 520-935 Barn o utbildningsnämnden -380 412-382 232-1 820 Socialnämnden -258 897-268 857-9 960 Summa -773 108-781 809-8 701 Oförutsedda kostnader -1 000 0 1 000 Pensionskostnader -37 500-37 200 300 Interna pensionsavg m.m. 25 900 27 000 1 100 Löneökningar -12 138-9 000-3 138 Semesterlöneskuld 0 Prisutveckling 0 Bidrag pendlarstat/20 år -1 075-1 075 0 Kapitaltjänst 42 718 42 718 0 Summa nettokostnad -756 203-759 366-3 163 Avgår tilläggsanslag (TA) 3 600 Summa nettokostnader exkl. (TA) 752 603-759 366-6 763 Nämndernas anslag har ökat med 3,6 miljoner kronor genom resultatöverföringar och omdisponering av investeringsbudget till driftsbudget. Efter dessa korrigeringar prognostiseras nettokostnaderna totalt överstiga budget med 3,2 miljoner kronor. 3.5.1 Kommunstyrelsen +4 223 tkr Två miljoner kronor av budgetavvikelsen beror dels på överskott från 2012 som förts över till 2013 års budget och som ännu inte disponerats fullt ut, dels på budget posten oförutsedda kostnader som inte beräknas användas under perioden. Övriga avvikelser jämfört mot budget är: 700 000 kronor avser högre intäkter än budgete rat för detaljplaner inom fysisk planering samti digt som kostnaderna för planering av Södra stambanan beräknas bli lägre än budgeterat. Personalkostnaderna prognostiseras bli lägre än budget, ca 0,7 miljoner kronor. Orsaken till det är personalvakanser inom kansli- och ekonomiavdel ningen. Inom kommungemensam administration prog
nostiseras kostnaderna bli ca 0,8 miljoner kronor lägre än budget till följd av lägre kostnader för upphandlingsverksamheten samt ett intäktsöver skott från övriga förvaltningar för försäkringar. 3.5.2 Tekniska nämnden -210 tkr Det beräknade underskottet på 210 tusen kronor beror till sin helhet på kostnader kopplade till skadegörelse. Under året har akuta underhållsbehov dykt upp som nämnden varit tvungen att åtgärda direkt för att byggnaderna ska vara möjliga att utnyttja. För att begränsa underskottet har nämnden gjort omprioriteringar i budgeten vilket kommer få konsekvenser på fastställd underhållsplan. För att undvika allvarliga förskjutningar i det planerade underhållet begär nämnden tilläggsanslag för investeringar med 2 365 tusen kronor avseende installation av tre gaspannor för tryggande av värmeförsörjningen vid Dungens och Dalslunds förskolor samt Stora Dalslundsskolan. Ekonomiavdelningen föreslår att tilläggsanslag beviljas med 2 365 tusen kronor för installation av gaspannor vid Dungens och Dalslunds förskolor samt Stora Dalslundsskolan. Vidare begär nämnden ett tilläggsanslag för investeringar avseende fönster på Vårboskolan, byggnad D, till en kostnad av 2 124 tusen kronor för att minimera framtida underhållskostnader. Ekonomiavdelningen förslår att tilläggsanslag beviljas för fönsterbyten i byggnad D på Vårboskolan. 3.5.3 Miljö- och byggnämnden +/-0 tkr Nämnden beräknar hålla sin budget. En rekrytering av en ny miljöinspektör slutförs under första kvartalet i år och medför en lägre kostnad för året. Detta vägs dock upp av att intäkterna väntas bli något lägre till följd av den sena rekryteringen. 3.5.4 Kultur- och fritidsnämnden -935 tkr Nämndens budgetöverskridande beräknas uppstå till följd av följande poster: 1 000 tkr avser underskott på badet tillföljd av intäktsbortfall för juli månad och omorganisation som medför högre personalkostnader Föreningsverksamheten, idrottsanläggningarna och anslag för oförutsedda kostnader räknar med ett överskott på 630 tkr 150 tkr avser underskott för biblioteksverksamhe ten och avser skadegörelse Allmänkulturen prognostiserar ett underskott med 300 tkr tillföljd av dubbelbemanning på Möl legården 130 tkr avser et underskott inom verksamheterna fritidsgårdar och fältgruppen 3.5.5 Barn- och utbildningsnämnden -1 820 tkr Kommunfullmäktige har godkänt resultatöverföringar på 1 000 tkr för kompetensutveckling inom skolan i syfte att förbättra resultaten. Efter dessa budgetkorrigeringar beräknas ett underskott på 1 820 tkr uppstå. Följande orsaker beskriver uppkomsten av den beräknade budgetavvikelsen: Färre elever i särskolan medför ett överskott med 1500 tkr Gymnasieskolan väntas lämna ett överskott på 750 tkr pga. färre elever under hösten Komvux gör ett överskott med 500 tkr till följd av mer statsbidrag än budgeterat samt en återhåll samhet vid köp av utbildningsplatser under våren. Inom grundskolan inklusive förskoleklass och fritidshem väntas budgetavvikelsen bli 3,3 miljo ner kronor. Fler barn inom skolbarnomsorgen än budgeterat prognostiserar öka kostnaderna med 1200 tkr. Skolenheten redovisar ett sammanlagt överskridande med drygt två miljoner kronor som till stor del är av engångskaraktär och kan hänföras till tillfälliga personalomställningar och organisationsanpassningar för skolorna. Kostenheten överskrider budgeten med 500 tkr vilket beror på ökade kostnader för transporter, IT-program, etc. Nämnd och centrala anslag uppvisar ett under skott med 700 tkr som bland annat beror på att nämnden belastas av pensionskostnader motsva rande 1 000 tkr. Nämnden tilldelas medel utifrån antalet elever/barn inom nämndens ansvarsområden. Volymförändringar i antalet elever/barn är budgetposter som normalt betrak- 15
16 tas som utanför nämndens påverkansmöjlighet och bör kompensera alternativt reducera befintlig ram. Utifrån de volymförändringar som beräknas inom fritidshemsverksamheten, gymnasieverksamheten och särskoleverksamheten skulle det egentliga resultatet uppgå till ett underskott på 2,7 mnkr eftersom alla volymförändringar ska justeras. Det skulle innebära att nämndens budget bör reduceras med ca 900 tkr till följd av färre elever i verksamheterna. 3.5.6 Socialnämnden -9 960 tkr Socialnämndens nettokostnader prognostiseras överskrida budget med 9 960 tkr. Äldre- och handikappomsorg står för ca 4,8 miljoner kronor av underskottet medan Individ och familjeomsorg står för ca 4,1 miljoner kronor. De största avvikelserna finns inom följande områden: Särskilt boende genererar ett underskott på 2 767 tkr och detta beror på att fler vårdtagare med sär skilda omvårdnadsbehov, vilket medfört att extra resurser behövts sättas in. Hemvården beräknas få ett underskott på 2 010 tkr och detta beror på att vårdtagartimmar ökar, vilket kräver fler resurser. Antalet placeringar av vuxna på institution väntas öka under hösten. Detta leder till ett prognostise rat underskott med 1 309 tkr. Antalet barn och unga placerade på institution ökar under året och genererar ett underskott med 2 827 tkr 1 047 tkr av underskottet beror på flera spridda faktorer. 3.5.7 Övrigt + 5 300 tkr Under rubriken övrigt ingår vissa kommunövergripande kostnader och intäkter och följande poster förklarar budgetavvikelsen: Årets avtalsrörelse resulterar i att löneökningarna förväntas bli 3 000 tkr lägre än budgeterat. Pensionskostnaderna och interna pensionsavgifter bidrar med 1 300 tkr Posten oförutsedda kostnader, 1 000 tkr, kommer inte att användas i år 3.6 Investeringar Investeringar (mnkr) Utfall 2012 Budget 2013 Prog 2013 Budget Avv Nettoinvetseringar 27,5 195,1 67,5 127,6 Investeringsbudgeten för 2013 är 195,1 miljoner kronor och förväntas inte tas i bruk fullt ut. Årets investeringsvolym prognostiseras hamna på 67,5 miljoner kronor vilket innebär att endast 35 procent av den totala investeringsramen prognostiseras användas under 2013. Främsta orsaken till detta är att om- och nybyggnationen av Svenshögskolan, ca 85 miljoner kronor, flyttats fram med ett år. Dessutom flyttas flera kostnadsintensiva investeringsobjekt som till exempel EPC-projektet, projektering av Humlemadskolan och bygget av ett nytt LSS-boende fram i tid. Exploateringsverksamheten väntas ge ett nettoöverskott med ca 43 miljoner kronor mot budgeterade 73 miljoner kronor. Förklaringen ligger i att försäljningen av Stora Bernstorp etapp 2 sker i två omgångar varav försäljning motsvarande 46 miljoner sker under 2013. Resterande försäljning, ca 30 miljoner kronor, sker under 2014.
3.7 Finansieringsanalys Finansieringsanalys (mnkr) Bokslut 2012 Budget 2013 Prog. 2013 Budget avv. Årets resultat 3,2-13,9-5,6 8,3 + AFA-medel 11,7 16,0 16,0 + Avskrivningar 32,1 33,1 32,3 0,8 + Periodisering Pendlarstation 1,1 1,1 1,1 Nettoinvesteringar -27,5-195,1-67,4 127,7 Försäljning mark och fastigheter 6,3 0 0 Exloateringsverksamhet 2,5 73,4 42,9-30,5 Medelsförvaltning -8,0-4,0-5,9-1,9 Avsättning avtal Trafikverket 1,2 3,0 1,0-2,0 Placering medel pendlarstation -22,0-22,0 Lån till VA SYD -15,0-20,0 0 0 Amortering VA SYD 1,0 2,0 1,4-0,6 Förändring avsättningar 0,3 0 0 Förändring skulder 12,4-5,0-5,0 Förändring fordringar -1,7 13,9 10,0-3,9 Likviditetsförändring 20,3-107,6-1,2 106,4 Likvida medel vid årets början 196,2 191,7 216,5 I finansieringsanalysen finns information om hur Burlövs kommun finansierat de verksamheter som kommunen ansvarar för, d.v.s. betalningsströmmar och investeringar. Det är information som är av väsentlig betydelse vid styrning eftersom den beskriver hur olika poster påverkar likviditeten samt hur den har förändrats. Årets prognostiserade resultat exklusive jämförelsestörande poster är negativt vilket innebär en sämre likviditet vid årets slut. Årets resultat belastas av kostnader för avskrivningar och periodisering av pendlarstation. Eftersom dessa kostnader inte utgörs av utbetalningar måste posten Årets resultat korrigeras för att få fram likviditetspåverkan. Likviditetsökningen från den löpande redovisningen blir då 33,4 miljoner kronor. Under året prognostiseras det genomföras investeringar motsvarande 67,4 miljoner kronor vilket minskar likviditeten. Dock förväntas resultatet bli mycket lägre än vad som budgeterats för 2013, 195,1 miljoner kronor vilket får en positiv effekt på de likvida medlen vid årets slut jämfört med vad som budgeterats. Finansieringsanalysen ska ta hänsyn till jämförelsestörande poster som förväntas uppstå under året. Återbetalning av AFA-medel och ett potentiellt exploateringsöverskott förbättrar likviditeten med 58,9 mnkr. Medelsförvaltning, återinvestering avser de av fullmäktige avsatta medel för pensionskostnader samt Södra Stambanan som förvaltas långsiktigt i aktie- och räntefonder. Utdelningen ingår bland de finansiella intäkterna men återinvesteras i fonderna och tillförs därför inte de likvida medlen. Marknadsvärdet för fonderna per 2013-06-30 uppgick till 81,7 miljoner kronor för pensionsmedlen och 89,9 miljoner kronor för medlen till bidrag Södra Stambanan. Föregående årsskifte uppgick värdena till 75,3 miljoner kronor respektive 87,3 miljoner kronor. Detta är en värde ökning med 5,5 procent.. Fullmäktige har vidare beslutat 17