Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x



Relevanta dokument
Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Eiraskolans elevhälsoplan

Beslut för grundsärskola

Verksamhetsplan elevhälsan

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Barn- och Elevhälsoplan

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Elevhälsoplan för Tuna skola

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Elevs rätt till utbildning

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Elevhälsa /CA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Beslut för gymnasiesärskola

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Handlingsplan för frånvaro

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

MANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Elevhälsoplan VÄXTHUSET

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Myggenäs skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Skolans plan för särskilt stöd

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, Projektrapport från Stadsrevisionen

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Beslut för grundskola

Elevhälsoplan. Mölndals Stad

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef

Transkript:

Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen. Elevhälsa hålls för varje arbetslag ca var tredje vecka och elevhälsan sammankallas också efter behov. Kompetenser som finns i elevhälsan är speciallärare, kurator, skolsköterska, SYV (7-9), specialpedagog och rektor. Klassföreståndare tar i elevhälsan vid behov och psykolog kan konsulteras vid behov. Rektorer gör både planerade och spontana verksamhetsbesök och medverkar i olika möten med lärare för att få kunskap om hur undervisningen är utformad. Vi arbetar enligt följande för att alla elever ska få det stöd och de utmaningar de behöver för att ha möjlighet att klara kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt; - lärarna tar av och följer föreslagna åtgärder i tidigare genomförda utredningar/ överlämningar - lärarna informerar och samarbetar med vårdnadshavare (mailkontakt, telefonsamtal, möten, utvecklingssamtal) - lärarna stöttar eleverna på mentorssamtal (en medveten satsning på schemalagda enskilda samtal där elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling stöds och följs upp) - lärarna samråder med övriga undervisande lärare och arbetslag - lärarna samråder med speciallärare - lärarna konsulterar och får rådgivning av kompetenserna i central elevhälsa - skolan tar i samrådsmöten med externa instanser som t ex habilitering, socialförvaltning och BUP Om ovanstående arbete är räckligt startas en utredning (skollagen 3 kap 8 ) och rektor beslutar om särskilt stöd och åtgärdsprogram (skollagen 3 kap 9 ). Åtgärdsprogram upprättas av den som rektor utser. Vi för kontinuerligt en diskussion, både i elevhälsa och arbetslag, kring hur vi använder våra resurser, om vi använder dem rätt och om rätt särskilt stöd ges. Verksamheten "Kommunresursen" finns på Kungshögsskolan, där elever med problematik inom autismspektrat efter beslut från chefen för resursenheten, kan få stöd. I två lärartjänster i årskurs 7-9 ingår att extra stötta elever i social problematik. Att nå framgång och goda resultat handlar om enskilda duktiga pedagoger, det handlar om att skapa system där vi skapar miljöer för lärande. Där hela skolan blir en lärande organisation där vi lär av varandra, där pedagoger lär av varandra, där elever lär av varandra och där elever och lärare lär av varandra. För att nå detta har vi utifrån litteratur, föreläsningar och diskussioner på Kungshögsskolan enats om att fokusera på följande tre områden; Relationer och bemötande Vi strävar mot ett öppet och åtande klimat både mellan elever, elever-vuxna och mellan vuxna. Vi strävar mot bärande och itsfulla relationer som skapar förtroende, förväntningar och motivation. Vi strävar mot professionalitet i bemötande gentemot vårdnadshavare. Vi strävar mot att kunna möta elevvariation, utan särskiljande lösningar.

Lektionsdesign/struktur Vi strävar mot att alla ska veta; Vart är jag på väg? Hur gör jag? Hur gick det? Varje lektion ska ge tydlig information om detta genom inledning (med tydliga mål), innehåll (med tydliga övningar), avslut (där eleven kan utvärdera hur det gick). Elevens medvetande om sitt eget lärande Vi vill ge eleverna synliga tecken på deras lärande, motivera eleverna utifrån lärandemål istället för prestationsmål och få eleverna medvetna om sitt eget lärande. Detta uppnår vi genom formativ bedömning där både självskattning, kamratbedömning och lärarbedömning används, samt i våra mentorssamtal. Det finns avsatt konferenstid för arbete med ovanstående tre områden, där lärarna tar av varandras goda exempel. RESULTAT Vi har använt oss av BRUK (3:3 och 3:7) för att få en uppfattning om hur personalen upplever att vi lyckas med att ge elever det stöd de behöver för att nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt. 3:3 handlar om anpassning av undervisningen och 3:7 om särskilt stöd. Totalt har 8 arbetslag i F-9, fritidshem och särskola svarat på frågorna. Sammanställningen nedan gäller för hela Kungshögsskolan. 3:3 Anpassning av undervisningen Kriterier för måluppfyllelse I vår skola strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att godogöra sig utbildningen. I vår skola tar vi ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. I vår skola tar vi ansvar för att de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 12,5% 12,5% 75% 62,5% 37,5% 87,5% 12,5% Måluppfyllelse totalt Måluppfyllelse totalt 29% 29% 42%

Kriterier för genomförande Vi tar reda på vad varje elev behöver utifrån vilka förutsättningar, erfarenheter och tidigare kunskaper de har. Vi tar reda på var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling, och använder det som grund för planeringen av undervisningen. Vi organiserar, genomför och förändrar undervisningen med elevernas bakgrund, förutsättningar, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper i fokus, på ett sätt som gör att undervisningen fungerar väl för alla elever. Vi planerar och följer upp undervisningen kontinuerligt och vid behov anpassar planering nya förutsättningar. Vi utformar undervisningen så att vi stärker elevernas it den egna förmågan och vilja att lära. Vi anpassar undervisningen i alla ämnen så att den i första hand sker inom ramen för den klass som eleven hör. Vi sätter samman elevgrupper så att vi får så goda kamrateffekter som möjligt, och så att lärares förväntningar blir så höga som möjligt. Vi använder lärome av god kvalitet, datorer, bibliotek och andra hjälpme som en av anpassningen av undervisningen. Vi har kompetens att genomföra och anpassa undervisningen med hjälp av de kompensatoriska hjälpme som elever använder utifrån sina behov. Vi samtalar med eleven och vårdnadshavaren samt anmäler rektor om vi ser tecken på att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. 37,5% 25% 37,5% 37,5% 37,5% 25% 37,5% 50% 12,5% 37,5% 62,5% 50% 50% 25% 62,5% 12,5% 12,5% 75% 12,5% 25% 37,5% 37,5% 62,5% 12,5% 25% 100% Genomförande totalt Genomförande totalt 24% 38,5% 37,5% 3:7 Särskilt stöd Kriterier för måluppfyllelse I vår skola uppmärksammar och utreder vi elevers eventuella behov av särskilt stöd. I vår skola utarbetar vi åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. I vår skola följer vi kontinuerligt upp och utvärderar det särskilda stödet. 15% 25% 50% 62,5% 37,5% 12,5% 25% 12,5% 50%

Måluppfyllelse totalt Måluppfyllelse totalt 4% 29% 13% 54% Kriterier för genomförande Vi har fungerande rutiner för att uppmärksamma risken att en elev uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås eller befaras ha andra svårigheter i sin skolsituation. Vi anmäler rektorn när vi befarar att en elev kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vi har fungerande rutiner för samarbetet med elevhälsopersonalen vid utredningen av om en elev behöver särskilt stöd och när vi vid behov anlitar extern kompetens. Vi ser att utredningar av särskilt stöd ger det underlag som skolan behöver, för att förstå varför eleven har skolsvårigheter och vilka behov det finns av särskilt stöd. Vi kartlägger elevers svårigheter och skolsituation utifrån de pedagogiska metoder och den lärmiljö som erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur organisationen och resursförningen i skolan ser ut. Vi gör en bedömning utifrån kartläggningen av om eleven är i behov av särskilt stöd, och vilket behov av särskilt stöd eleven har. Vi utformar åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd, så att det framgår vilka behoven är, hur de ska godoses, vem som ansvarar och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vi utformar åtgärdsprogram så att det tydligt framgår att ansvaret ligger på skolan att genomföra de särskilda stödåtgärderna som utredningen har visat. Vi ger i första hand särskilt stöd inom den elevgrupp som eleven hör. Vi utgår ifrån elevens behov och ser att stödet omfattar fler ämnen och längre tidsperiod än nödvändigt i de fall där det finns behov av att ge särskilt stöd enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. Vi följer upp och utvärderar kontinuerligt om åtgärderna utgör ett räckligt stöd för eleven eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas. Vi ger elever och deras vårdnadshavare möjlighet att ta när ett åtgärdsprogram utarbetas och i utvärderingen av det. Vi har fungerande rutiner för att informera elever och vårdnadshavare om rätten att överklaga åtgärdsprogram. 25% 37,5% 37,5% 12,5% 12,5% 75% 37,5% 25% 37,5% 25% 25% 50% 25% 75% 12,5% 12,5% 75% 50% 50% 37,5% 12,5% 50% 12,5% 12,5% 50% 50% 25% 25% 12,5% 37,5% 37,5% 12,5% 37,5% 25% 25% 25% 12,5% 62,5%

Genomförande totalt Genomförande totalt 4% 26% 20% 50% Vi har bra kunskap om vilka elever som behöver studiehandledning på modersmålet. Vi fattar beslut och godoser behovet mycket. Det finns enstaka elever som kan få stödet på grund av att det finns lärare att gå. Det finns enstaka elever som skulle behöva mer stöd än vad de kan erbjudas. ANALYS AV RESULTAT Vår uppfattning som rektorer är att resultatet i BRUK stämmer överens med vår uppfattning utifrån verksamhetsbesök, elevhälsans arbete och samtal med lärare i olika forum. Följande behöver åtgärdas omgående; i vår skola följer vi kontinuerligt upp och utvärderar det särskilda stödet vi gör en bedömning utifrån kartläggningen av om eleven är i behov av särskilt stöd, och vilket behov av särskilt stöd eleven har vi ger elever och deras vårdnadshavare möjlighet att ta när ett åtgärdsprogram utarbetas och i utvärderingen av det vi har fungerande rutiner för att informera elever och vårdnadshavare om rätten att överklaga åtgärdsprogram Sammanfattningsvis ser vi att nedanstående fungerar bra, men att vi på lång sikt kan utveckla; arbetet med att möta varje elev utifrån redan förvärvad kunskap och erfarenhet genom att organisera undervisningen på ett sätt som gör att alla elever utmanas och utvecklas utifrån sina förutsättningar arbetet med att följa upp, utvärdera och anpassa undervisningen efter aktuella förutsättningar arbetet med att stärka elevens it den egna förmågan och vilja att lära arbetet med att stärka kompetensen runt hur vi använder IT och kompensatoriska hjälpme arbetet med att formulera, utvärdera och följa upp åtgärdsprogram arbetet med att utredningar av särskilt stöd ger det underlag som behövs för att förstå behovet av särskilt stöd arbetet med att definiera och få en samsyn kring vad särskilt stöd innebär och få rutinerna/dokumentationen som finns i teorin runt elever i behov av särskilt stöd att fungera i verkligheten Definitionen av särskilt stöd upplever vi i samtal med pedagoger som oklar och det finns en samsyn kring vad särskilt stöd innebär. Även vi rektorer tycker att det är svårt att vara tydliga när det gäller särskilt stöd, eftersom det varken på nationell eller på kommunal nivå finns tydliga riktlinjer. Det är upp varje rektor att bedöma. Det behövs en samverkan i rektorsgruppen sammans med den centrala elevhälsan gällande synen på särskilt stöd och hur vi får rutinerna och dokumentationen att fungera smidigt i verksamheten.

HANDLINGSPLAN Att åtgärda omgående Hur Ansvarig Kontinuerligt följa upp och utvärdera det särskilda stödet Utvärdera åtgärdsprogram Undervisande lärare, klf, speciallärare Informera på elevhälsan Speciallärare Göra bedömning utifrån kartläggningen av om eleven är i behov av särskilt stöd, och vilket behov av särskilt stöd eleven har Ge elever och deras vårdnadshavare möjlighet att ta när ett åtgärdsprogram utarbetas och i utvärderingen av det Rutiner för att informera elever och vårdnadshavare om rätten att överklaga åtgärdsprogram Nytt beslut om åtgärdsprogram Vi ger ofta eleven särskilt stöd innan kartläggning är klar. Påskynda arbetet med att fatta beslut och genomföra kartläggning. Föräldrar bjuds in när åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas Föräldrar bjuds in när åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas och informeras då om rätten att överklaga åtgärdsprogram Rektor Rektor och den som av rektor blir utsedd att göra kartläggning Undervisande lärare, klf, speciallärare Undervisande lärare, klf, speciallärare Att utveckla på lång sikt Hur Ansvarig Möta varje elev utifrån redan förvärvad kunskap och erfarenhet genom att organisera undervisningen på ett sätt som gör att alla elever utmanas och utvecklas utifrån sina förutsättningar Genom vårt utvecklingsarbete då personal ger varandra goda exempel utifrån; - Bemötande/relationer (10/3) - Lektionsdesign/struktur (7/4) - Elevens medvetande om sitt eget lärande (12/5) (se insatser) Under ht-14 genomför lärarna lektionsbesök hos varandra för att få syn på ytterligare goda exempel och också föra samtal Rektorer, lärare Följa upp, utvärdera och anpassa undervisningen efter aktuella förutsättningar om ovanstående tre områden. Kontinuerligt i planeringen av undervisningen Alla lärare

Stärka elevens it den egna förmågan och vilja att lära Stärka kompetensen runt hur vi använder IT och kompensatoriska hjälpme Formulera, utvärdera och följa upp åtgärdsprogram Utredningar av särskilt stöd ger det underlag som behövs för att förstå behovet av särskilt stöd Genom vårt utvecklingsarbete då personal ger varandra goda exempel utifrån; - Bemötande/relationer (10/3) - Lektionsdesign/struktur (7/4) - Elevens medvetande om sitt eget lärande (12/5) (se insatser) Under ht-14 genomför lärarna lektionsbesök hos varandra för att få syn på ytterligare goda exempel och också föra samtal om ovanstående tre områden. Bibliotekspersonal, specialpedagoger och IT-tekniker ordnar forum sammans med lärare för erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Ta hjälp av speciallärare, kollegiet och central elevhälsa Samråd med alla som har kännedom om eleven (pedagoger, elevhälsa, vårdnadshavare) Rektorer, lärare Rektorer organiserar Arbetslagen Läraren Den som av rektor är utsedd att göra utredningen Ovanstående handlingsplan kommer att kommuniceras med alla lärare på måndagsmöte under våren, med uppföljning på APT. Thomas Elofsson Ann-Carin B Andersson Petra Skogsborn