Beredningsunderlag till strategisk plan och budget

April 2016 Strategisk plan och budget 2017 2019 Budgetberedning 2016-05-09--11, 13 Beredningsunderlag till strategisk plan och budget Underlag till drift- och investeringsbudget

Innehåll STYR- OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2017-2019... 3 1. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. UTGÅNGSLÄGE FÖR REGION GOTLAND... 9 3. KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING SAMT BOKSLUT 2015... 14 4. DEMOGRAFI... 18 5. KOSTNADSJÄMFÖRELSER - SKL:S ANALYSGRUPP... 23 6. SKULDPORTFÖLJ OCH RÄNTEANTAGANDEN... 25 7. BEDÖMNING AV KOSTNADER FÖR PENSIONER... 25 8. REGIONEN SOM ARBETSGIVARE... 26 DRIFTBUDGET... 30 INVESTERINGAR... 46 2

Styr- och planeringsförutsättningar 2017-2019 Detta dokument utgör en del av planeringsunderlaget för upprättande av Strategisk plan och budget 2017-2019. Ledningskontoret gör utifrån ekonomiska prognoser, befolkningsprognosen och antaganden en bedömning av förutsättningarna och hur regionens ekonomi bedöms utvecklas under planperioden. 1. Ekonomiska förutsättningar Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen enligt Vårpropositionen 2016 (inkl kommentarer enligt SKL) BNP-tillväxten i omvärlden var måttlig 2015 och i många framväxande ekonomier bromsade tillväxten in. En ökad osäkerhet om den framtida utvecklingen har under inledningen av 2016 bidragit till att skapa osäkerhet på de finansiella marknaderna. Regeringen pekar på en ovisshet om stabiliteten i den kinesiska tillväxten och en svagare ekonomisk utveckling i många råvaruberoende ekonomier. Man nämner även att det finns tecken på en försvagning av den ekonomiska utvecklingen i många avancerade ekonomier. I Sveriges viktigaste exportmarknad, euroområdet, förväntar regeringen en starkare investeringsutveckling, understödd av en fortsatt expansiv penningpolitik och en mindre åtstramande finanspolitik. Regeringen förutser att detta, tillsammans med låga energi- och råvarupriser, ska bidra till en starkare återhämtning i euroområdet 2017. I övriga Norden prognostiserar regeringen en svag utveckling. Sammantaget är Regeringens bedömning att tillväxten i omvärlden återigen kommer att ta fart 2017. Enligt regeringen återhämtar sig svensk ekonomi i snabb takt från en lång period med lågt resursutnyttjande. BNP-tillväxten var hög 2015 och regeringen bedömer att den blir hög även 2016. Hushållens konsumtionstillväxt steg 2015. Flera faktorer tyder, enligt regeringen, på en fortsatt hög konsumtionstillväxt. Utvecklingen gynnas av låga räntor, ett i utgångsläget högt hushållssparande och höga reallöneökningar samt av att arbetslösheten minskar. Enligt regeringen väntas även den offentliga konsumtionen växa i hög takt både 2016 och 2017, främst till följd av asylmottagandet. Behovet av kommunala välfärdstjänster ökar också på grund av stora demografiska förändringar, med fler barn och äldre i befolkningen och en större befolkning. Dessutom väntas regeringens satsningar inom vård, skola och omsorg bidra till konsumtionstillväxt de närmaste åren. Regeringen förväntar fortsatt hög tillväxt av bostadsinvesteringar 2016, men därefter väntas en avmattning till följd av att resursutnyttjandet inom byggsektorn blir ansträngt. Även de offentliga investeringarna bedöms av regeringen växa i hög takt 2016 och 2017. Man påpekar att det finns ett stort behov av investeringar i kommunsektorn till följd av den demografiska utvecklingen och av att äldre infrastruktur behöver ersättas. Till följd av den snabba efterfrågetillväxten beräknas antalet sysselsatta öka starkt både 2016 och 2017. Sysselsättningen i kommunsektorn väntas lämna ett stort bidrag till ökningen under hela 3

prognosperioden. Regeringens bedömning är att den kommunala konsumtionen ökar snabbt, bland annat till följd av att det stora antalet asylsökande bidrar till ett behov av fler anställda i kommunsektorn. Arbetslösheten väntas sjunka från 7,4 procent år 2015 till 6,3 procent 2017. Det ökade resursutnyttjandet beräknas enligt regeringen medföra ett större utrymme för företagen att höja sina priser, med stigande inflation som följd. Regeringen anser att osäkerheten om den makroekonomiska utvecklingen är stor. Man pekar på tillväxten i euroområdet samt hushållens och företagens framtidsförväntningar som källor till osäkerhet. Ytterligare en källa till osäkerhet är enligt regeringen Migrationsverkets prognos över antalet asylsökande. Tyngdpunkten i propositionens framställning av den makroekonomiska utvecklingen har lagts på 2016 och 2017. Löne- och prisökningarna blir måttliga för att inte säga låga. Timlöneökningarna ligger runt 3 procent såväl 2016 som 2017. Därefter ligger ökningarna för timlönerna runt 3,4 procent. Riksbanken har i sin prognos att reporäntan ligger på 0-nivå först 2018 vilken är en framflyttning mot tidigare prognoser. Regeringen prognostiserar att inflationen 2018 närmar sig 2 procent. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i vårpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2015 2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 1 3,8 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7 Arbetade timmar 1 1,0 1,9 1,7 0,7 0,7 1,0 Arbetslöshet 2 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6 BNP-gap 3 0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0 Timlöner 4 2,4 3,1 3,3 3,4 3,4 3,4 KPIF, årsgenomsnitt 0,9 1,3 1,8 2,0 2,1 2,0 Finansiellt sparande i off. sektor 5 0,0-0,4-0,7-0,4 0,1 0,7 Konsoliderad bruttoskuld 5 43,4 42,5 41,1 40,3 39,1 36,9 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av potentiell BNP. 4 Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Källa: 2016 års vårproposition. Satsning på kommuner och landsting I vårpropositionen nämns inte de 10 miljarder som regeringen satsar på välfärden, den kommenteras dock av SKL eftersom den har stor betydelse för kommuner och landsting. Regeringen har informerat, vid sidan av Vårpropositionen, att en satsning om 10 miljarder kommer till kommuner och landsting från år 2017. Pengarna kommer att fördelas, dels på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Beräkningen är preliminär och kommer att uppdateras inför den slutliga fördelningen för 2017. 4

Fördelning av 10 miljarder till välfärden, kommuner År Totalt, miljoner kronor Generell fördelning, mnkr Modellberäknad fördelning, mnkr 2017 10 000 3 000 7 000 2018 10 000 3 000 7 000 2019 10 000 5 000 5 000 2020 10 000 7 000 3 000 2021 10 000 10 000 0 Källa: Regeringens skrivelse Preliminär fördelning kommuner och landsting. Förslag enligt Vårpropositionen som berör kommuner och landsting Sammanställning gjord av SKL Inga skarpa förslag finns om förändringar i anslaget för kommunalekonomisk utjämning utan kommer i budgetpropositionen i höst. Det innebär att de uppgifter som kom i samband med februarirapporten är oförändrade. Förändringar i riktade statsbidrag enligt nedan: Satsning på skollokaler till kommuner med många asylsökande med 100 miljoner år 2016. Riktat statsbidrag för specialpedagogik minskas med 100 miljoner. Riktat statsbidrag för fler anställda i lågstadiet minskas för 2016 med 658 miljoner. Engångsbidraget för att rusta upp utemiljön för förskolor, fritidshem och skolor senareläggs. Anslaget för ersättningar för särskilda kostnader för nyanlända ökas med 80 miljoner till 140 miljoner. Regeringen avsätter 40 miljoner för sfi och svenska som andra språk. Ytterligare 97 miljoner anslås under 2016 till studieförbund och folkhögskolor genom folkbildningsrådet. Från och med 1 juli 2016 kan huvudmännen ansöka om medel för att höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare. För landstingen tillkommer inga förändringar i vårpropositionen Sveriges Kommuner och Landstings bedömning i februari 2016 av den ekonomiska utvecklingen 2016-2019 I februari bedömde SKL att den svenska ekonomin växte i mycket snabb takt. I fjol beräknades BNP ha ökat med närmare 4 procent och i år förutsågs tillväxten bli lika hög. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion var två faktorer som SKL menade drev på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader beräknades växa snabbt till följd av det stora flyktingmottagandet. Enligt SKL för den starka tillväxten i den svenska ekonomin med sig att sysselsättningen och skattunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 procent i år vilket är den största ökningen på mycket länge. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. Med anledning av att en ny bedömning och en ny skatteprognos kommer den 28 april kommenteras inte februarirapporten ytterligare. SKL:s bedömning i februari ligger dock som grund för nedanstående planeringsförutsättningar. 5

Skatteintäkter och generella bidrag 2016-2019 I tabellen redovisas skatteintäkter och generella bidrag 2016-2019 för Region Gotland (enligt prognos i februari 2016) (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Egna skatteintäkter (33,60%) 3 603 3 799 3 987 4 151 Befolkningsutv -20-20 -20-20 Slutavräkning 5 0 0 0 Summa 3 588 3 779 3 967 4 131 Bidrag Kommun Inkomstutjämning 650 688 723 755 Kostnadsutjämning -136-138 -141-145 Strukturbidrag 76 77 78 80 Reglering -2-18 -36-54 Summa 588 609 624 636 Landsting Inkomstutjämning 314 332 345 357 Kostnadsutjämning 32 33 35 37 Strukturbidrag 82 83 84 85 Reglering -27-29 -37-44 Summa 401 419 427 435 LSS -2-2 -2-2 Fastighetsavgift 124 124 124 124 Totalt 4 699 4 929 5 140 5 324 6

Plankalkyl 2017-2019, baserad på skatteprognos februari 2016 och ny beräkning av finansförvaltningens budget (löpande priser, mnkr) 1. Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar Reviderad budget 2016 Kalkyl 2017 Kalkyl 2018 Kalkyl 2019-4 421-4 609-4 742-4 975 därav nämnderna -4 622-4 657-4 684-4 809 kapitalkostnader 338 338 338 338 finansförvaltningen -137-202 -220-240 prisökningsreserv 0-36 -72-108 personalkostnadsreserv 0-52 -104-156 2. Avskrivningar -224-229 -229-229 Verksamhetens nettokostnader -4 645-4 838-4 971-5 204 3. Skatteintäkter 3 588 3 779 3 967 4 131 4. Bidragsinkomster 1 111 1 150 1 173 1 193 därav kommun 588 609 624 636 landsting 401 419 427 435 Övriga statsbidrag 122 122 122 122 5. Finansiella poster Finansiella intäkter 6 7 7 7 Finansiella kostnader -35-44 -62-62 6. Besparing 7. Årets resultat innan återställning av balanskrav 25 54 115 66 8. Återställning av balanskrav -18-27 -26 0 9. Årets resultat (förändring av eget kapital) 7 27 89 66 10. Nämndernas äskanden - I plankalkylen har budgeten 2016 reviderats avseende intäkter enligt februariprognosen samt beslutad kapitalkostnadskompensation (RSau 93, 2016-04-19). Beslutad budget är dock oförändrad enligt beslut i regionfullmäktige i november 2015 (se Strategisk plan och budget 2016-2018). Befolkning, skatteintäkter och tillväxt Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsförändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 76 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska centralbyrån ökade antalet invånare på Gotland med 136 personer 2015. Således påverkan på skatteintäkterna med lite drygt 10 mnkr. 7

I skatteunderlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genomsnitt. Därför justerar ledningskontoret prognosen för att justera för att Gotlands befolkningsutveckling är lägre än riket i genomsnitt. Befolkningsutvecklingen för riket beräknas uppgå till mellan 1,0 och 1,5 procent per år de närmaste åren. Prognosen är för tillfället mycket osäker, främst med anledning av den stora flyktingvåg som pågår i Europa och dess påverkan på Sverige. Om Gotland ökade befolkningen i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med mellan 570 och 860 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger i nivå med den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland. Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 750 per år fram till år 2025 för att visionsmålet på 65 000 invånare ska uppnås. Enligt den nya befolkningsprognos som togs fram inför dialogerna ser inte utvecklingen riktigt så positiv ut, ökningen är i den 300 personer per år. 2025 skulle Gotland enligt denna prognos ha ca 60 300 invånare. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med knappt 23 mnkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 228 mnkr år 2025 jämfört med 2016. Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i kommunens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt. Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skattebaser och åldrande befolkning. Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner/regioner. I visionen finns också ett mål att öka bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare till det genomsnittliga värdet för riket, 393 tkr/invånare. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2013 till ca 77 procent av genomsnittet för riket, något lägre än tidigare. Gotland ligger näst lägst bland länen med 304 tkr/invånare och Stockholm ligger högst med 552 tkr/invånare. Endast två län, Stockholm och Norrbotten ligger över det genomsnittliga värdet. Då BRP kan sägas vara ett mått på utvecklingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i regionen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rimligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften. År 2014 uppgick skattekraften för Gotland till cirka 87 procent av medelskattekraften för riket. 85 (av 290) kommuner har lägre skattekraft än Gotland. Skattekraften för Gotland uppgår till 169 tkr. I riket varierar skattekraften mellan 142 tkr och 346 tkr. Jämfört med tidigare år har skillnaden mellan lägsta och högsta skattekraft ökat. Medelskattekraften för riket uppgår till 181 tkr. 8

Utdebitering Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2016 till 33,60 procent (= procent av skatteunderlaget). Den totala kommunala/regionala utdebiteringen 2015 varierar mellan kommunerna inom intervallet 29,19 34,70 procent (inklusive landstingsskatt). År 2016 har 84 (av 290) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2016 är 32,10 procent (2015 var den 31,99). Utdebiteringen för Region Gotland är således 1,50 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 102 mnkr (2016) för Gotland. 2. Utgångsläge för Region Gotland Budget 2017 och planåren 2018 2019 Budget 2017 ser i plankalkylen relativt bra ut (se sid 7), även 2018 och 2019 ser bra ut. Dock påverkar bokslutet 2015 nämndernas framtida kostnader och detta syns inte i den nuvarande plankalkylen. Om man gör en simulerad plankalkyl utifrån bokslutet 2015 och räknar med två olika scenarier, kostnadsutveckling på 1 respektive 3 procent ser utgångsläget helt annorlunda ut: Bokslut 2015 Effekt 2016 * Effekt 2016 ** Kalkyl 2017 * Kalkyl 2017 ** Verksamhetens nettokostnader -4 347-4 461-4 554-4 661-4 849 varav nämnderna -4 616-4 662-4 754-4 709-4 897 övrigt 269 201 201 48 48 Avskrivningar -229-224 -224-229 -229 Verksamhetens nettokostnader efter -4 576-4 685-4 778-4 890-5 078 avskrivningar Skatteintäkter 3 441 3 588 3 588 3 779 3 779 Bidragsinkomster 1 073 1 111 1 111 1 150 1 150 Finansiella poster Finansiella intäkter 22 6 6 7 7 Finansiella kostnader -24-35 -35-44 -44 Återställning balanskravsresultat -18-18 -27-27 Årets resultat -63-33 -126-25 -213 * 1 procents kostnadsutveckling utifrån 2015 års kostnader ** 3 procents kostnadsutveckling utifrån 2015 års kostnader Denna bild visar tydligt behovet av att se över utbud och kostnader framåt. För att klara en kostnadsutveckling inom befintlig verksamhet finns behov av att minska kostnadsmassan med ca 200 miljoner. 9

Planeringsförutsättningar för 2016-2019 För att kunna hantera svängningar i verksamheten och intäkterna krävs en budgetnivå på minst två procent av omsättningen (ca 90 mnkr) under förutsättning att nämnderna klarar sitt uppdrag att ha ett resultat i balans. I diagram 1 visas hur planen framåt ser ut. Den innehåller även den simulering som visas i tabellen ovan för 2016 och 2017. Endast ett år skulle klara en budgetnivå på 90 mnkr (2018), men då ska man komma ihåg att nettokostnaderna utifrån dagens utveckling är alldeles för låga i planen. Diagram 1, mnkr 5400 Plan 2016-2019 5324 5259 5200 5000 4800 4600 4807 4699 4714 4674 5115 4929 4927 4875 5140 5026 Skatte- och bidragsintäkter plan Nettokostnad plan (inkl finansnetto) Simulerad nettokostnad en procent mot 2015 4400 Simulerad nettokostnad tre procent mot 2015 4200 2016 2017 2018 2019 Region Gotlands omvärldsdag januari 2016 På omvärldsdagen i januari 2016 kom SKL:s analysgrupp, bestående av Anders Nilsson, Mona Fridell och Jonas Eriksson, och presenterade resultatet av den ekonomiska analys som de gjort på uppdrag av regionfullmäktige (Rf 181, 2015-06-15). Analysen visar tydligt överkostnader på Gotland, framförallt inom utbildningsområdet i jämförelse med standardkostnad och jämförbara kommuner (se även avsnittet om kostnadsjämförelser). Även hälso- och sjukvården liksom ifoområdet har högre kostnader än jämförbara kommuner/landsting och standardkostnaderna. Analysen var en del av det större besparingsuppdrag som togs i samband med budget 2016-2018 i juni 2015 och har använts som underlag till fortsatt arbete. Analysgruppen gav en bild av Gotlands största utmaningar framåt och gav också förslag på fem viktiga punkter att ta med sig i arbetet framåt. Region Gotlands utmaningar Att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna och till förändringar i befolkningssammansättningen. Om vår prognos stämmer måste det antagligen till strukturförändringarna i verksamheten. Göra verkstad av Krisgruppens förslag, återställa eventuellt balanskravsunderskott (2015) och leva upp till era finansiella mål. Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan RF, RS, nämnder samt mellan politik och tjänstemän 10

Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög verksamhetsmässig kvalitet. Våga förändra verksamhet. Att ändra gamla ovanor där budget inte hålls. 5 viktiga punkter Skapa en gemensam bild av nuläget över parti- och förvaltningsgränser Gör de finansiella målen heliga - om investeringsnivåer höjs bör ni tänka igenom såväl resultatmål samt mål för finansiering av investeringar. Håll i ert arbete med besparingar/effektiviseringar, glöm inte bort företagen. Ta ett helhetsgrepp om ekonomin, gör budgeten skarp och anpassa den efter befolkningsförändringar. Fortsätt med ert arbete med resultat och kvalitetsmätning och gör de viktiga i uppföljningen. Dialogmöten mars 2016 Dialogmöten mellan regionledningen och alla nämnder/förvaltningar har genomförts. Fokus på mötena har varit nämndernas arbete med att ta fram förslag till utbudsminskningar och effektiviseringar 2017 och framåt. Underlaget som har kommit in har skiftat i både beloppsmässig storlek och genomarbetade förslag. Totalt sett har nämnderna lämnat in förslag på minskningar i storleksordningen 50 mnkr. I tabellen nedan listas alla förslag: Nämnd/förvaltning Förslag Mnkr Regionstyrelse/Ledningskontor Finansiering avtal Island Games (inom befintlig ram med 5,6 hjälp av minskningar av näringslivsanslag - Wisby Strand samt effektiviseringar) Avslutat stöd Gotland Grönt centrum Regionstyrelse/Serviceförvaltning Stöd i vårdarbetet 0 Ökat stöd i hjälpmedelshantering Hantering av varuförsörjning Upphandling och e-handel Förstärkt stöd i verksamhetsstyrning Projektledning Ökat teknikstöd inom h&s samt omsorg Ökad inre effektivitet Byggnadsnämnd/Miljö- och Ökad självfinansieringsgrad 8,1 hälsoskyddsnämnd/ Samhällsbyggnadsförvaltning Teknisk nämnd/teknikförvaltning Avveckla drift botaniska trädgården Minskad grön skötsel utanför Visby Avveckla engagemang, mindre badplatser Avveckla underhåll, enskilda vägar Försäljning camping, Snäck och Ronehamn Kollektivtrafik, enbart stomlinjer Se över markinnehav (skog) Försäljning olönsamma hamnar Upphöra snöröjning, enskilda vägar 14,8 11

Översyn av lokala avtal Barn- och Gymnasieskolans utbud 6,4 utbildningsnämnd/gymnasieoch vuxenutbildningsnämnd/ Utbildnings- och arbetslivsförvaltning Kommunal vuxenutbildning Samordning Öja-Havdhem skolor Förändring Eskelhems skola Fenomenalen Kultur- och Bibliotek 0 fritidsnämnd/kultur- och fritidsförvaltning Ungdomsverksamhet Badverksamhet Ishallar Socialnämnd/Socialförvaltning Lägg ihop Violen-Syrengården 9,7 Avveckla Myllan-Gurkfröet Avskaffa personligt ombud Avskaffa fönsterputsning Avveckla kök, Åkermanska Upphandling personlig assistans Arbetsledarberedskap Ungdomsgruppen, hyra lokal Avgränsa insats social aktivitet HAB-ersättning, daglig verksamhet Stärka egen familjehemsorganisation Stärka HVB-verksamhet Nyckelgömmor Minskad dubbelbemanning hemtjänst natt MiniMaria Socialpsykiatriskt team SkolFam Tidig rehab i hemmet Enhet för utredning av familjer med små barn Hälso- och Minskat åtagande hälsofrämjande aktiviteter 5,9 sjukvårdsnämnd/hälso- och sjukvårdsförvaltning Krav på rökstopp Borttagande av sommarambulans Läkarmedverkan vid helikoptertransport Förändrade medicinska indikationer Satsning för att minska kostnaderna i framtiden Minskade kostnader inom förvaltningsledning Totalt 50,5 Krisgruppens arbete Regionstyrelsen beslutade i september 2015 att tillsätta en krisgrupp som skulle arbeta fram till budgetberedningen 2016. Gruppen har bestått av företrädare för de sex representerade partierna i regionstyrelsen, ordförande har varit regionstyrelsens ordförande. Till gruppen har knutits en arbetsgrupp bestående av fem tjänstemän. 12

Uppdraget var att föreslå hantering av det överutbud, relativt de ekonomiska ramarna, som då bedömdes till minst 100 mnkr. Uppdraget skulle samordnas med det uppdrag som regionfullmäktige gav i samband med budgetbeslutet i juni 2015. Krisgruppens uppdrag var också att följa upp och säkerställa att ett positivt resultat uppnås 2016. Operativa mål för krisgruppen var: Säkra ett positivt överskott 2016 Minst 100 mnkr i besparingar från och med 2017 och framåt Ökat ansvarstagande för vår ekonomiska utveckling bland annat genom att inte godkänna tilläggsäskanden Framgångsfaktorer och principer togs fram, bland annat att alla nämnder ska omfattas, att beslut ska fattas vid budgetberedningen i maj 2016 samt att genomförande i största möjliga mån ska ske i linjen. I oktober togs ett antal arbetsområden fram: Översyn av pågående och planerade projekt Översyn av planerade investeringar Direkta personalkostnader (lön) Nämnders och förvaltningars utbud och finansiering Indirekta personalkostnader (övrigt) Centrala inköpsavtal och uppföljning Effektivisering av administrativa processer Politiskt relaterade kostnader Organisatoriska besparingar Dessa områden har på olika sätt hanterats under processen och slutliga områden som går med till budgetberedningen är följande: Utbud och effektiviseringar Vad beskrivs i respektive strategisk plan och budget? Vad har respektive nämnd skickat in för förslag till utbudsminskningar? Investeringar Utgångsläge 2016, rimlig nivå 2017 (270 mnkr?) Personalstrategiska åtgärder Lönebildning kopplad till kompetensförsörjningsbehov. Medarbetaruppföljning kopplad till verksamhetsutveckling. Hälsofrämjande aktiviteter kopplade till ekonomiskt värde. Systemstöd kopplat till koncernnytta. Gåvor och personalsociala satsningar kopplat till mervärde. Beslutade besparingar inför 2016 I 2016 års budget beslutades om ett antal besparingar på totalt 54,5 mnkr. Generell besparing på en procent för samtliga nämnder, sammanlagt ca 45 mnkr. Avkastningskrav på serviceförvaltningen, 1 mnkr. Effektivisering till följd av omorganisation för tekniska nämnden, 4,5 mnkr. 13

Effektivisering till följd av omorganisation för barn- och utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden, sammanlagt 3,5 mnkr. 3. Kostnads- och intäktsutveckling samt bokslut 2015 Bokslut 2015 Det ekonomiska resultatet 2015 är -63 mnkr, nämnderna har ett sammanlagt resultat på -101 mnkr. I resultatet ingår reavinster med 8 mnkr från fastighetsförsäljningar. Det innebär ett balanskravsresultat på -71 mnkr. Detta resultat måste enligt lagstiftningen återställas inom 3 år. Återställningen kommer att belasta resultaten 2016-2018 med respektive 18 mnkr, 27 mnkr samt 26 mnkr. De totala skulderna uppgår till 475 mnkr varav skulden i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 80 mnkr. Under året har 100 mnkr tagits upp i långfristigt lån för den affärsdrivande verksamheten. Genomsnittsräntan på hela låneportföljen uppgick till 2,75 procent vid årsskiftet 2015/2016, vilket är lägre jämfört med föregående årsskifte. Anledningen till det är att det senaste lånet togs upp med rörlig ränta som i dagsläget är mycket låg. Riksbankens reporänta ligger på - 0,50 procent och prognosen är att reporäntan kommer att komma upp till noll under 2018. Utvecklingen av räntekostnaden för regionens lån är för tillfället mest beroende av volymutvecklingen, inte så mycket av förändringar i räntenivån. Investeringsvolymen 2015 var på historiskt hög nivå, 433 mnkr (356 mnkr 2014). Det övergripande målet med pensionsförvaltningen är att matcha pensionsskulden med tillgångsmassan i pensionsfonden och samtidigt kunna garantera en viss andel av utbetalningarna vid varje givet tillfälle. Pensionsförvaltningens marknadsvärde uppgår till ca 156 mnkr vid årsskiftet och under 2014 har inga ytterligare medel avsatts till fonden. Ett positivt resultat är en förutsättning för att regionen ska ha en stabil ekonomi framåt. 2015 års resultat är mycket bekymmersamt, dels på grund av ett negativt totalresultat, men framförallt med anledning av nämndernas mycket stora underskott. Regionens resultat måste basera sig främst på att nämndernas verksamhet bedrivs inom de ramar som finns samt lämnar ett överskott för att finansiera framtida satsningar. Resultaträkning 2015 och nämndernas utfall mot budget Resultaträkning, mnkr Rev. Budget Bokslut Prognos Delår 2 Prognos Delår 1 Verksamhetens intäkter * 4 100 1 286 4 019 3 944 Verksamhetens kostnader * -8 395-5 633-8 376-8 315 Avskrivningar -216-229 -219-219 Verksamhetens nettokostnader -4 511-4 576-4 576-4 590 Skatteintäkter och bidrag 4 534 4 514 4 511 4 523 Finansiella intäkter 16 22 21 19 Finansiella kostnader -38-24 -28-27 Årets resultat 1-63 -72-75 *Ej rensat för interna intäkter och kostnader i prognoserna och i budgeten 14

Budgetavvikelse netto, mnkr Bokslut 2015 Helårsprognos Delår 2 Helårsprognos Delår 1 Nämnd Regionstyrelse 29 17 8 Tekniska nämnden 11 9 0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3 1 0 Byggnadsnämnden 2 1 0 Kultur- och fritidsnämnden 2 0-1 Barn- och utbildningsnämnden 13 0-3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 8 7 0 Socialnämnden -46-39 -37 Hälso- och sjukvårdsnämnden -123-95 -60 Summa -101-99 -93 Bedömning av budgetåret 2016 Det budgeterade resultatet för 2016 uppgår till +33 mnkr. Delårsrapport 1 pekar på en obalans i nämnderna på totalt -60 mnkr. Totalt prognostiseras ett resultat på -12 mnkr. Prognosen för 2016 är mycket allvarlig. Totalt visar hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med socialnämnden ett underskott mot budget med -93 mnkr. Kostnadsutvecklingen i jämförelse med mars 2015 är runt 0 procent på nämnderna, samma jämförelse mellan 2015 och 2014 visar på en nettokostnadsutveckling på 14 procent. Problemet är inte kostnadsutvecklingen utan nivån på kostnaderna. Eftersom 2015 års kostnader låg drygt 100 mnkr över budget och utvecklingen utgår från den nivån finns inget utrymme för någon kostnadsutveckling 2016. Detta illustreras i nedanstående diagram som visar en simulerad kostnadsutveckling utgående från trenden rullande tolv. 15

Diagram 2 4 900 000 000 Prognosticerad rullande 12 2016, kronor 4 700 000 000 Budgetnivå 2016 4 500 000 000 4 300 000 000 4 100 000 000 3 900 000 000 3 700 000 000 Framräknat netto utifrån 2015 års utveckling Netto 3% Netto 1% Netto -2% Historisk rullande 12 3 500 000 000 R201402 R201405 R201408 R201411 R201501 R201504 R201507 R201510 R201513 R201603 R201606 R201609 R201612 Investeringarna prognostiseras i delårsrapporten uppgå till 827 mnkr. Ett sådant scenario kommer regionen inte att kunna uppfylla likviditetsmässigt utan att ta upp ytterligare lån. Det är viktigt att budgetberedningen ser över investeringsbudgetarna framåt då det i dagsläget är en investeringsnivå som vida överstiger regionens möjlighet att egenfinansiera. Kostnads- och intäktsanalys Vid planeringen ger skatteintäkterna i huvudsak ramen för hur mycket kostnaderna får öka. Utfallet ger ofta en annan bild vilket visas i nedanstående diagram. Diagram 3 visar procentuell förändring av nettokostnader inkl finansnetto respektive skatteintäkter och bidrag per år 2008-2015. Diagram 4 visar en indexerad utveckling för 2007-2019, fram till och med 2015 i form av verkligt utfall, 2016 och framåt enligt plan och även enligt simulerad kostnadsutveckling på en procent för 2016 och 2017. 16

Diagram 3 30,0% Procentuell skillnad år från år 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Nettokostnad inkl finansnetto Skatte- och bidragintäkter 5,0% 0,0% -5,0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt Diagram 4 150 Indexerad utveckling 2007-2019 140 130 Nettokostnad inkl finansnetto 120 Skatte- och bidragintäkter 110 100 Simulerad nettokostnadsutveckling en procent 90 Variationerna mellan åren är avsevärd. Mellan -1 till knappt 9 procent för nettokostnaderna och cirka 0 till drygt 4 procent för skatteintäkterna. Totalt har nettokostnaderna ökat drygt 27 procent från 2007 till 2015 medan intäkterna har ökat med endast 23 procent. 17

Indexutvecklingen ser mycket oroväckande ut i kalkylen. När den simulerade kostnadsutvecklingen läggs in i diagrammet syns tydligt att skatte- och bidragsintäkter inte kommer att räcka till. Kostnadernas variation tyder på att dessa kan påverkas och att ekonomistyrningen därför har stor betydelse. Det är också viktigt att ha en kostnadsbild som inte är beroende av tillfälliga intäkter. De stora variationerna för skatteintäkterna tyder på ryckighet och svåra planeringsförutsättningar, dock tyder de tre senaste åren på att samhällsekonomin stabiliseras. Den stora skillnaden mellan 2009 och 2010 beror främst på statligt konjunkturstöd. Utfallet 2014 innehåller både en skattehöjning på 50 öre och förändring i utjämningsbidraget vilket påverkat Gotland positivt. Sammantaget visar alla analyser att det finns ett stort behov av att minska kostnadsnivån. Även om regionen skulle hålla i en rekordlåg kostnadsutveckling 2016 kommer resultatet ändå att bli negativt. I längden går det inte heller att förvänta sig att verksamheten hela tiden ska arbeta med tillfälliga besparingsbeting. Målet måste vara att ge rätt förutsättningar för att ha en utvecklingsinriktad verksamhet med god kvalitet och realistiska ekonomiska förutsättningar. 4. Demografi Befolkningsutvecklingen under 2015 Under 2015 ökade folkmängden på Gotland med 136 personer, från 57 255 till 57 391 invånare. Orsaken till den ökande befolkningen var ett flyttnetto på 269 personer och ett födelsenetto på - 137 personer. Under året flyttade 2 499 personer till Gotland, vilket var 215 personer fler än 2014. Antalet personer som flyttade från regionen ökade med 64 personer jämfört med året innan, från 2 166 till 2 230. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2015 var således 269 personer. Det föddes 491 barn under 2015, 38 färre än 2014. Antalet personer som avled var 628 vilket är 74 fler än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på -137 personer. Tabell: Folkmängd och förändringskomponenter 1980 1990 2000 2015 Födda 650 929 519 491 Döda 626 696 663 628 Födelsenetto 24 233-144 -137 Inflyttade 1 118 1 355 2 003 2 499 Utflyttade 1 059 1 324 1 975 2 230 Flyttnetto 59 31 28 269 Folkökning 83 264-116 136 Folkmängd 55 346 57 108 57 313 57 391 Befolkningsutvecklingen under perioden 2016-2019 Som stöd för förvaltningarnas planeringsarbete gör ledningskontoret varje år prognos av den framtida folkmängden. Arbetet görs i samverkan med statistikföretaget Statisticon. Resultatet av beräkningarna ligger till grund för volymskattningar som görs inom olika verksamheter och som 18

redovisas i nämndernas strategiska planer. Viktigt att komma ihåg är att även flyktingmottagande eller bostadsbyggandet är faktorer som kan ha stor påverkan på befolkningsutvecklingen både totalt och i delområden, men detta har inte ingått i de beräkningar som redovisas här. Under perioden 2016-2019 beräknas folkmängden i regionen öka med 1 024 invånare, från 57 391 till 58 415 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 352 personer per år och födelsenettot -96 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 256 personer per år. Tillväxten beräknas under prognosperioden vara 1,8 procent, att jämföra med 6,0 procent i riket, men rikets prognos inkluderar antaganden om den asylrelaterade invandringen. Bakom siffrorna ligger ett antagande om att antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 2 494 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 2 142 personer. Antalet barn som föds förväntas vara 540 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 637 personer. Fortfarande antas med andra ord flyttnettot vara positivt (och bli mer positivt) medan födelsenettot med största sannolikhet kommer vara negativt (och bli mindre negativt). I tabellen nedan visas den faktiska befolkningen den 31 december år 2015 och den prognostiserade år 2016-2019. Av tabellen framgår att den största relativa minskningen beräknas ske för åldersgrupperna 19-24 år. Den största relativa ökningen sker i åldersgrupperna 10-12 år samt 80 år eller äldre. Tabell: Prognostiserad utveckling av antalet barn, vuxna och äldre i regionen 2016-2019 Åldersklass 2015 2016 2017 2018 2019 Absolut förändring 2015-2019 Relativ förändring 2015-2019 0-5 år 3 407 3 389 3 405 3 393 3 431 +24 +0,7 % 6-9 år 2 397 2 452 2 518 2 562 2 501 +104 +4,4 % 10-12 år 1 702 1 732 1 771 1 792 1 868 +166 +9,8 % 13-15 år 1 716 1 736 1 728 1 732 1 761 +45 +2,6 % 16-18 år 1 709 1 699 1 741 1 769 1 788 +79 +4,6 % 19-24 år 4 324 4 174 4 004 3 915 3 863-461 -10,7 % 25-44 år 12 281 12 320 12 304 12 361 12 340 +59 +0,5 % 45-64 år 15 814 15 795 15 762 15 668 15 678-136 -0,9 % 65-79 år 10 586 10 777 11 019 11 269 11 379 +793 +7,5 % 80 år eller äldre 3 455 3 541 3 603 3 662 3 804 +349 +10,1 % SUMMA 57 391 57 616 57 854 58 122 58 415 +1 024 +1,8 % Delområdesprognos Prognos för befolkningsutvecklingen har beräknats för sju geografiska delområden. Delområdena är samma som skolans elevupptagningsområden. Liksom prognosen för regionen som helhet är delområdesprognoserna demografiska framskrivningar. Det innebär att de parametrar som påverkar resultatet är fertilitet, mortalitet samt in- och utflyttning. I tabellen nedan visas den faktiska befolkningen den 31 december 2015 och den prognostiserade för åren 2016-2019, uppdelat på delområdena. Av tabellen framgår att den största relativa 19

ökningen beräknas ske i delområdet Visby Norra. Den största relativa minskningen sker i delområdet Sudret. Tabell: Prognostiserad utveckling av folkmängden i regionens olika delområden, 2016-2019 Delområde 2015 2016 2017 2018 2019 Absolut förändring 2015-2019 Relativ förändring 2015-2019 Visby Norra 16 871 17 019 17 162 17 311 17 462 +591 +3,5 % Visby Södra 13 831 13 944 14 050 14 156 14 261 +430 +3,1 % Fårösund 3 294 3 287 3 284 3 285 3 289-5 -0,1 % Slite 4 947 4 953 4 962 4 974 4 991 +44 +0,9 % Roma 6 724 6 719 6 719 6 723 6 732 +8 +0,1 % Klinte 3 891 3 894 3 901 3 912 3 925 +34 +0,9 % Sudret 7 833 7 800 7 776 7 761 7 755-78 -1,0 % SUMMA 57 391 57 616 57 854 58 122 58 415 +1 024 +1,8 % I tabellen nedan visas den faktiska befolkningen den 31 december år 2015 och den prognostiserade år 2016-2019 för vart och ett av områdena, uppdelat i olika åldersklasser. Tabell: Prognostiserad utveckling av folkmängden i regionens olika delområden, 2016-2019, uppdelat på ålder Ålder/År 2015 2016 2017 2018 2019 Absolut förändring 2015-2019 Relativ förändring 2015-2019 Visby 0-18 år 3 064 3 135 3 215 3 269 3 318 +254 +8,3 % Norra 19-64 år 9 875 9 869 9 821 9 822 9 844-31 -0,3 % 65+ år 3 932 4 015 4 126 4 220 4 300 +368 +9,4 % Visby 0-18 år 3 022 3 043 3 083 3 106 3 137 +115 +3,8 % Södra 19-64 år 7 958 7 988 8 006 8 035 8 051 +93 +1,2 % 65+ år 2 851 2 913 2 962 3 015 3 073 +222 +7,8 % Fårösund 0-18 år 507 508 522 523 529 +22 +4,4 % 19-64 år 1 688 1 661 1 622 1 602 1 581-107 -6,4 % 65+ år 1 099 1 117 1 140 1 159 1 179 +80 +7,3 % Slite 0-18 år 929 921 922 921 918-11 -1,1 % 19-64 år 2 771 2 757 2 729 2 699 2 688-83 -3,0 % 65+ år 1 247 1 275 1 310 1 355 1 384 +137 +11,0 % Roma 0-18 år 1 392 1 390 1 406 1 418 1 418 +26 +1,8 % 19-64 år 3 818 3 788 3 746 3 693 3 684-134 -3,5 % 65+ år 1 514 1 542 1 566 1 612 1 630 +116 +7,7 % Klinte 0-18 år 757 755 765 762 763 +6 +0,8 % 19-64 år 2 082 2 065 2 039 2 031 2 024-58 -2,8 % 65+ år 1 052 1 074 1 097 1 119 1 138 +86 +8,2 % Sudret 0-18 år 1 260 1 256 1 249 1 249 1 266 +6 +0,5 % 19-64 år 4 227 4 162 4 107 4 061 4 009-218 -5,1 % 65+ år 2 346 2 382 2 420 2 451 2 480 +134 +5,7 % Migration På Gotland finns för närvarande (april 2016) cirka 1 100 asylsökande varav cirka 250 är ensamkommande barn. Länstalet för mottagande av nyanlända invandrare 2016 är 192 anvisningsbara platser på Gotland. Planeringstalet för självbosatta är 41 personer. Den från 1 april nya anvisningsmodellen för ensamkommande barn innebär att varje kommun tilldelas en 20

viss andel i förhållande till totala antalet asylsökande barn. Med utgångspunkt i Migrationsverkets prognos februari 2016 är en uppskattning att antalet blir ett 100-tal. Att prognostisera den framtida invandringen är alltid behäftat med en stor osäkerhet. I dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större. Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas av politiska beslut, såväl i Sverige som i andra länder och på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras. Antalet asylsökande har dock minskat kraftigt sedan årsskiftet 2015/2016 vilket sannolikt kommer att förändra kommande prognoser. 21

22 Beredningsunderlag 2017-2019 Region Gotland

5. Kostnadsjämförelser - SKL:s analysgrupp I det här avsnittet sammanfattas något av det material som SKL:s analysgrupp redogjorde för i mitten av januari 2016. Normalt gör ledningskontoret en fördjupande kostnadsjämförelserapport till höstens budgetavstämning då kommuner och landstings räkenskapssammandrag föregående år finns tillgängliga. De kostnadsjämförelser som redogörs för i det här avsnittet avser verksamhetsåret 2014. Avsikten med att redovisa kostnadsjämförelser i samband med budgetberedningen är att redovisa ett diskussionsunderlag som bygger på faktiska utfall och jämförelser. För att veta om resurserna utnyttjas effektivt är jämförelser ett bra verktyg, dels mellan olika år och dels mellan olika kommuner och landsting. SKL:s slutsatser Under förutsättning att statsbidragen värdesäkras beräknas regionens verksamheter ge ett underskott med 328 mnkr år 2020. (Om statsbidragen inte värdesäkras beräknas ett underskott på 398 mnkr) För att Region Gotland ska leva upp till god ekonomisk hushållning under planeringsperioden krävs ett resultat på 108 mnkr år 2020 vilket innebär att kostnaderna behöver reduceras med 436 mnkr. (Om statsbidragen ej värdesäkras uppgår det totala besparingskravet till 505 mnkr för att balanskravet ska uppnås) I beräkningarna ingår kostnadsökningar på 477 mnkr som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Det är äldreomsorg och hälso- och sjukvård som står för de största demografiska behoven. Sammanfattning verksamheten Den faktiska kostnaden har överstigit standardkostnaden under nästan alla de senaste åren i alla delmodeller utom äldreomsorg och LSS. Inom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och IFO är det mycket stor skillnad, både i procentuell avvikelse och totalt belopp. Hälsooch sjukvård har en stor total avvikelse medan den procentuella avvikelsen inte är utmärkande. Även jämfört med liknande kommuner är regionens kostnadsläge högre inom de pedagogiska verksamheterna (cirka 200 mnkr) och inom IFO. Även affärsverksamheten, politisk verksamhet och kulturverksamhet har högre kostnader men är svåra att jämföra pga. Gotlands regionansvar. Äldreomsorg och funktionshinder har lägre kostnader än liknande kommuner (cirka 100 mnkr lägre) Kostnaderna för hälso- och sjukvård är höga. 10 procent högre kostnader totalt men samma utveckling som genomsnittet. Höga kostnader inom somatisk vård och övrig hälso- och sjukvård, låga kostnader för primärvård och psykiatri. 23

Avvikelse nettokostnad och standardkostnad Verksamhet Nettokostnad kr/inv Standardkostnad kr/inv Skillnad kr/inv Avvikelse % Merkostnad, mnkr Barnomsorg 7 486 5 851 1 635 27,9% 93,6 Grundskola 10 774 8 800 1 974 22,4% 113 Gymnasieskola 4 238 3 432 806 23,5% 46,1 Äldreomsorg 11 377 11 446-69 -0,6% -3,9 IFO 4 049 3 210 839 26,1% 48 LSS 3 906 4 294-387 -9 % -22,2 TOTALT 41 830 37 033 4 797 13 % 274,7 Hälso- och sjukvård 25 327 24 489 838 3,4 % 48 Jämförelse med liknande kommuner och landsting I tabellen nedan redovisas de verksamhetsområden som lyfts fram av SKL. Hälso- och sjukvården jämfördes inte med liknande landsting på det här sättet, deras jämförelse gjordes mot riket och Jämtland och Blekinge. Den här redovisningen kommer från beredningsunderlaget till höstens budgetavstämning. Ledningskontoret har också tidigare lyft fram att den här jämförelsen av kulturverksamhet blir missvisande då landstingen ansvarar för en del av kulturverksamheten i de andra kommunerna. Detsamma gäller politisk verksamhet, då det här är den totala kostnaden som också omfattar landstingsdelen. Verksamhet 24 Gotland (kostnad, kr) Kostnad hos strukturellt liknande kommuner/ landsting Avvikelse Avvikelse (%) Merkostnad Gotland 2014, mkr Förskola kr/barn 145 891 130 259 15 632 12 % 41,0 Grundskola kr/elev 117 425 96 915 20 510 21 % 103,6 Fritidshem kr/barn 36 219 28 905 7 314 25 % 17,6 Gymnasium kr/elev 131 973 106 894 25 079 23 % 43,5 Äldreomsorg kr/inv. 65+ 54 446 60 245-5 799-10 % -79,4 Insatser för personer med 6 346 6 750-404 -6 % -23,1 funktionsnedsättning kr/inv. IFO kr/inv. 4 223 3 641 582 16 % 33,3 Affärsverksamhet kr/inv 795 168 627 373 % 35,9 Kultur kr/inv 1 336 1 041 295 28,3 % 16,9 Politisk verksamhet kr/inv 809 626 183 29 % 10,5 SUMMA Nettokostnad Somatisk vård kr/inv. 14 828 13 994 834 6 % 47,8 Primärvård kr/inv. 3 528 4 148-620 -15 % -35,5 Psykiatri kr/inv. 1 956 1 960-4 0 % -0,2 Tandvård kr/inv. 576 623-47 -8 % -2,7 SUMMA Jämförelse kommuner förskola/skolbarnomsorg: Norrtälje, Piteå, Sandviken, Hässleholm, Hudiksvall, Motala, Ängelholm Jämförelse kommuner grundskola: Skövde, Kalmar, Östersund, Norrtälje, Luleå, Västervik, Karlshamn Jämförelse kommuner gymnasium: Karlskrona, Kalmar, Luleå, Lidingö, Östersund, Nyköping, Skövde Jämförelse kommuner äldreomsorg: Nyköping, Hässleholm, Skellefteå, Örnsköldsvik, Falkenberg, Uddevalla, Östersund Jämförelse kommuner LSS: Norrtälje, Trollhättan, Falun, Örnsköldsvik, Nyköping, Lidingö, Karlskrona Jämförelse kommuner IFO: Östersund, Nyköping, Mölndal, Uddevalla, Kalmar, Sollentuna, Hässleholm Jämförelse kommuner affärsverksamhet, kultur och politisk verksamhet: Sjöbo, Östersund, Kalmar, Karlshamn, Varberg, Ystad, Skövde Jämförelse landsting: Jämtland, Bleking, Kalmar, Västernorrland, Västmanland, Norrbotten, Gävleborg

6. Skuldportfölj och ränteantaganden Ränteläget är mycket gynnsamt för närvarande. Riksbanken har successivt sänkt reporäntan och de senaste fem åren och reporäntan befinner sig på historiskt låg nivå -0,5 procent. Riksbankens bedömer att reporäntan kommer att börja stiga och nå noll procent först under 2018. Reporäntan styr i första hand de korta räntorna. För de längre räntorna är det den ekonomiska utvecklingen i omvärlden som påverkar mest. Den svaga ekonomiska utvecklingen har tvingat ECB att inleda en mycket expansiv penningpolititik med sänkningar av styrränta och stora obligationsköp. Den amerikanska centralbanken har inte börja höja sin styrränta ännu samtidigt som det råder osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i Kina. Sammantaget gör det att de långa räntorna befinner sig på låga nivåer. Både 5-årsräntan och 10-årsräntan ligger på mycket låga nivåer. 5-årsräntan noteras till ca 0,3 procent och 10-årsräntan till ca 1,1 procent (april 2016). Bedömning är att räntorna kommer att fortsätta ligga på låga nivåer de närmaste åren. Den totala skuldportföljen ökade under 2015 med 100 mnkr och uppgår till 472,5 mnkr. Under 2016 kommer regionen att behöva låna upp ytterligare 100-150 mnkr till följd av de stora investeringar som görs i bl.a. kryssningskaj och gymnasieskola. Under 2016 har hittills ett lån på 80 mnkr omsatts och till hösten kommer ytterligare ett lån på 100 mnkr att behöva omsättas. Den genomsnittliga räntan i skuldportföljen uppgår för närvarande till 2,3 procent, en minskning med 1,2 procentenheter till följd av omsättning av lån och nyupplåning. Skuldportföljens kortsiktiga räntekänslighet vid en ökning med 1 procentenhet av 3 mån Stibor ger en kostnadsökning med ca 1,3 mnkr/år. Den genomsnittliga räntebindningen är 2,7 år och genomsnittliga kapitalbindningen är 2,7 år. En hög investeringsvolym kommer att kräva extern finansiering och en ökad låneskuld. Till följd av detta kommer räntekostnaderna att öka. Det gynnsamma ränteläget gör att emellertid att räntekostnaderna bedöms klaras inom den budgeterade nivån. 7. Bedömning av kostnader för pensioner Pensionsskulden i balansräkningen uppgår till 714 mnkr. Den totala pensionsförpliktelsen uppgår till 3 240 mnkr. De totala pensionskostnaderna beräknas 2016 uppgå till 330 mnkr. Under perioden 2017-2019 beräknas de totala pensionskostnaderna enligt den senaste prognosen från KPA öka med ca 35 procent, vilket motsvarar en ökning på 114 mnkr och innebär att de totala pensionskostnaderna 2019 kommer att uppgå till 441 mnkr. Pensionskostnaderna ökar successivt i takt med att antalet pensionsavgångar ökar de närmaste åren. Från 2016 bedöms pensionsutbetalningarna öka i snabbare takt fram till 2025 innan de börjar minska igen. Pensionskostnader påverkas också av löneutvecklingen för de anställda, utveckling av inflation och basbelopp. Pensionskostnader som upptagits i gällande plan för 2017-2019 baseras på prognosunderlag från KPA. 25

SKL genomför en översyn av beräkningsmodellen för pensionsskuld. Översynen innefattar bland annat nuvärdesberäkningen av pensionsskulden. Om diskonteringsräntan skulle sänkas till följd av det låga ränteläget så innebär det en kraftigt ökad kostnad för regionen. Utredningen om ny kommunal redovisningslag tar upp frågan om att inlemma hela pensionsförpliktelsen i balansräkningen. Detta kommer att påverka regionens ekonomi på olika sätt, bland annat soliditeten och kostnader för utbetalda pensioner framåt. Ledningskontoret återkommer med mer information om och när beslut om förändring sker. 8. Regionen som arbetsgivare Region Gotland står inför stora utmaningar framåt. Verksamheten behöver anpassas för att nå en ekonomi i balans och eventuellt ska en ny regionindelning etableras. För att klara utmaningarna behövs ledare och medarbetare med rätt kompetens. Region Gotland måste fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare. Det personalstrategiska arbetet ska bidra till verksamhetens utveckling och också skapa medarbetare och ledare som trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Kompetensförsörjning Att klara kompetensförsörjningen är helt avgörande för att kunna leverera de tjänster som åligger regionen. Behoven av kompetens i verksamheten förändras samtidigt som det står klart att konkurrensen om den bästa arbetskraften ökar. Verksamheten behöver veta vilka kompetenser som behövs på lång sikt och en kompetensförsörjningsplanering måste komplettera ordinarie verksamhetsplanering. Här tydliggörs vilka kompetensutvecklingsinsatser som skall genomföras och ger också goda underlag vid nyrekryteringar. Ledar- och medarbetarkontrakt tillsammans med medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner ger grund för kompetensutveckling och lönesättning. Möjligheter till utveckling och arbetsvillkor i form av löner, jämställdhet, arbetsmiljö och arbetstider utgör en grundförutsättning för att regionen ska kunna rekrytera och behålla medarbetare. Attrahera, rekrytera och behålla medarbetare Varumärket Region Gotland omfattar också bilden av regionen som arbetsgivare. Den delen av varumärket behöver utvecklas och synliggöras för att öka regionens attraktionskraft. Samarbetet med Uppsala Universitet Campus Gotland behöver utvecklas. Att verka för att yrkesinriktade högskoleutbildningar förläggs till Gotland är en framgångsfaktor. Regionen finns på en större arbetsmarknad och relationen och samarbetet med övriga arbetsgivare på Gotland är viktigt för att stärka arbetsmarknadsregionen som helhet. Det måste vara tydligt att arbetsmarknaden är tillräckligt stor för att kunna göra karriär. I vissa lägen är tillfälliga anställningar en möjlighet till flexibilitet och effektivitet men allt oftare blir dyra hyrlösningar enda sättet att tillsätta lediga tjänster. Hyrpersonal är en realitet bland läkare och sjuksköterskor och en nationell trend är att det nu sprider sig in i kategorier som socialsekreterare och lärare. 26

En del i att vara en attraktiv arbetsgivare innebär också att ha förutsättningar att på olika sätt visa uppskattning för goda insatser och prestationer. Det bör vara ett mål för regionen att ha ekonomiskt utrymme för personalsociala aktiviteter och gåvor också framåt. Kompetensutveckling, medarbetarskap och ledarskap En förutsättning för verksamhetens kvalitet är ett gott medarbetarskap. Fortsatt arbete behövs för att stärka den gemensamma organisationskulturen. Kulturen ska utgå från den gemensamma värdegrunden delaktighet, förtroende och omtanke. Kompetensutveckling och kompetensväxling är avgörande för att dagens medarbetare också skall kunna bidra i framtiden. Detta kräver fortsatta insatser både inom den egna organisationen och i samarbete med andra. Ledarskap och förutsättningar som chef För att nå mål och leda verksamheten framåt är regionen i stort behov av goda ledare som har förutsättningar att klara sina uppdrag. Kraven på cheferna idag är att ansvara för en hållbar utveckling av såväl verksamhet som medarbetare och ekonomi. Omsättningen av chefer ökar och antalet sökande till chefstjänsterna minskar. Regionen behöver göra ett aktivt arbete för att skapa rimliga förutsättningar för cheferna och skapa attraktiva ledaruppdrag för framtiden. Bemanning och personalplanering Heltid är en självklarhet i många av regionens yrken men behöver också bli en realitet i yrken där behoven varierar för olika tider på dygnet. Detta kräver nya arbetssätt och kombinationer som inte finns idag. För att lyckas krävs god kunskap om bemanning och schemaläggning samt systemstöd för att enkelt kunna följa kostnadsmässiga effekter av olika bemanning. Erfarenheter visar att systematiskt arbete med personalplanering, arbetstidsmodeller, målstyrning och IT-stöd ger goda möjligheter till positiva ekonomiska effekter. Mångfald och jämställdhet Jämställdhet och mångfald skall utvecklas enligt den regiongemensamma jämställdhetsplanen som beslutades under 2015. Perspektiven skall genomsyra hela det personalstrategiska arbetet. Inriktningen innebär bland annat att både kvinnor och män ska kunna välja att arbeta heltid, ha lika stora möjligheter till kompetens- och karriärutveckling samt att Region Gotland ska arbeta för att motverka osakliga löneskillnader. Trots tidigare riktade insatser kring i löneöversynen finns fortfarande skillnader mellan kvinnor och män. Lönebildning Lönepolitik och lönebildning är avgörande faktorer i kompetensförsörjningen. Målsättningen är att ha en lönestruktur med jämställda löner som gör att vi kan rekrytera och behålla medarbetare och därmed klara kompetensförsörjningen. Lönesättningen ska stimulera till goda prestationer, effektiviseringar och verksamhetsutveckling. Frågor som omfattas är lokal lönebildning, genomförande av den årliga löneöversynen samt individuell lönesättning med stöd av gemensamma lönekriterier. Arbetet innebär att varje förvaltning ansvarar för att ta fram mål för önskad lönestruktur och identifierar behov av 27