Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12



Relevanta dokument
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Kvalitetsredovisning 2010

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Myggenäs skola Arbetsplan augusti 2015 juni Förskoleklass Fritidshem Grundskola årskurs 1-5 Förberedelseklass

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Kvalitetsarbete i skolan

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för Insjöns skola och fritidshem 2014/2015

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för skolan

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Kvalitetsredovisning 2009

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

KVALITETSREDOVISNING

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Dokumentationen avser läsåret Lillsjöskolan Mikael From

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Årsrapport fritidshem

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Kvalitetsredovisning Bergs skola

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsredovisning. För Junibackens förskola Lå Grums kommun

Bakgrund och förutsättningar

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Verksamhetsplan 2013/14

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan/Beskrivning

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst

Kvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14

Sörgårdsskolans förskoleklass

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Transkript:

2012/10/22 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Gärde skola och fritidshem 1

Innehållsförteckning 2

1. Presentation av skolan Gärde skola Gärde Byskolvägen 2, 793 50 Leksand tel. 0247-805 40 fax. 0247-333 56 e-post: johan.nilsson@leksand.se Rektor: Johan Nilsson tel. 0247-805 64 Gärde skola är en F-6-skola med fritidshem belägen i Häradsbygden i Leksands kommun. Läsåret 10-11 fanns 64 elever indelade i klasserna F-1-2, 3-4 och 5-6. Av dessa elever är 30 stycken inskrivna på fritidshemmet. Gärde skola tillhör det södra rektorsområdet tillsammans med Insjöns och Djura skola. I skolåren 5 och 6 åker eleverna till Insjöns skola för att ha hemkunskap och språkval. Skolans läge innebär goda möjligheter för utomhusaktiviteter året runt. 2. Beskrivning av årets verksamhet Under året har skolan haft 64 elever i åldrarna F-6. Skolarbetet är huvudsakligen organiserats i grupper av F, 1-2, 3-4 och 5-6. F-klassen har vid en del tillfällen integrerats med 1-2 under läsåret. Vi arbetar i tvärgrupper under läsåret där eleverna samarbetar och lär känna varandra. Gärde skola har en hög måluppfyllelse. Arbetet kännetecknas av mycket glädje där elever, föräldrar och personal samarbetar. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kommunenkäter för elever, personal och föräldrar, skoltemp i klasserna, enkäter för fritidshemmet, BRUK-enkäter, föräldramöten, personalkonferenser m m. 4. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 3

4.1 Personal Elever ht08 vt09 15-okt 01-apr Antal elever i förskoleklass 10 11 Antal elever i skola 53 53 Antal elever totalt 63 64 Antal elever i fritidshem 31 30 Antal elever i särskola 0 0 Personal Antal lärare 4 4 Antal förskollärare i förskoleklass 0,75 0,75 Antal fritidspedagoger 1,5 1,5 Antal övrig personal 1,35 1,35 Antal årsarbetare totalt 7,6 7,6 Personaltäthet Personaltäthet totalt alla personal 12,1 11,9 Lärartäthet inkl lärare för elever i behov av särskilt stöd 6,3 6,3 Personaltäthet i förskoleklass 7,5 6,8 Personaltäthet i fritidshem 4,8 5 Behörighet Andel lärare i grundskolan med behörig ämneskompetens 80% 80% Andel behöriga förskollärare i förskoleklass 100% 100% Andel behöriga fritidspedagoger/ förskollärare i fritidshemmet 75% 75% Övrig personal Rektor 0,35 0,35 Administrativ assistent Ja Ja 4.2 Stöd/särskilt stöd Under läsåret genomfördes en särskild läs- och skrivsatsning som riktade sig till eleverna i skolår 1. Antalet datorer på skolan har utökats och kommunens Skoldatatek har hjälpt till med program. Klasserna har vid flera tillfällen i veckan varit delade så att storleken på undervisningsgrupperna är relativt liten, ca 10 elever/grupp. Specialpedagog ger vid behov handledning till undervisande lärare. 4

4.3 Ekonomi Skolpeng/elev (inkl soc index) F-3 4-6 7-9 Fritidshemspeng Budget 2009 Rambudget Administration Löner Läromedel Kost* Lokaler* Övrigt (timpl m m ) Totalt 35 475 kr 39 732 kr 19 769 kr 3 344 000 93 000 2 780 000 59 000 429 000 3 361 000 * Kostnaderna ligger utanför skolpeng/fritidshemspeng/elev Skolsköterska Skolläkare Skolpsykolog Skolkurator Specialpedagog Speciallärare SSG timmar timmar timmar timmar timmar timmar 5. Arbetet i verksamheten 5.1 Organisation och arbetsformer. Skolarbetet organiserades i klasserna F, 1-2, 3-4 och 5-6. F-klassen är i stor utsträckning en egen grupp men fanns ibland integrerade med klass 1-2. Ämneslärare i textilslöjd och träslöjd kom till skolan en förmiddag var i veckan. Eleverna i år 6 åker till Insjöns skola för att ha sitt språkval. Personalen hade konferens tre och halv timme per vecka. Där ingick viss fortbildningi Lgr-11 och ibland är denna gemensam på södra området, ibland kommunövergripande. I början av läsåret anordnades utedagen Wild Kids för att stärka vi-känslan på skolan. Underläsåret fortsatte projektet tillsammans med Leksands Fågelklubb, det har varit mycket uppskattat. Den årliga friluftsdagen Nära naturen anordnades i samarbete med fågelklubben föräldrar. Barnens Vasalopp genomfördes traditionsenligt. Under de sista veckorna satte eleverna i år 5-6 upp musikalen Showtime. 5

Nobelfesten anordnades enligt tradition i december. 5.2 Prioriterade insatser I F-klassen prioriterades läsinlärning och sifferlek. Skolan hade som prioriterad insats en lässatsning genom samarbete med F-lärare. I årskurs 2 prioriterades läsning och skrivning med hjälp av förstärkning, två timmar per vecka under hösten och en timme per vecka under våren?fritidshemmet prioriterade det sociala samspelet och barnens sociala utveckling. Bland personalen prioriterades arbetet med Lgr-11 och arbetet med att bedöma elevers kunskaper och skriva skriftliga omdömen. 5.3 Elever i behov av särskilt stöd Under läsåret genomfördes en särskild läs- och skrivsatsning som riktade sig till eleverna i skolår 3, 4, 5 och detta 1-2 timmar i veckan. Antalet datorer på skolan har utökats och kommunens Skoldatatek har hjälpt till med program. Klasserna har vid flera tillfällen i veckan varit delade så att storleken på undervisningsgrupperna är relativt liten, ca 10 elever/grupp. Specialpedagog ger vid behov handledning till undervisande lärare. Elever i behov av särskilt personligt stöd har haft assistenter motsvarande? % tjänst. 5.4 Personalens kompetensutveckling Under läsåret har arbetet med den nya läroplanen fortsatt. Ett par studiedagar och några konferenser har ägnats åt lgr 11.?Två pedagoger på fritidshemmet går PIM, en fortbildning inom data och IT. En lärare har gjort PIM 1, 2 och 3. 5.5 Skolans styrning och ledning Skolan styrs av en rektor som ingår i ett ledningsteam för södra rektorsområdet. Detta team ingår sin tur i för- och grundskolans rektorsgrupp i kommunen. Gärde skolas rektor är också en av rektorerna på Insjöns skola. I det södra rektorsteamet ansvarar tre rektorer för all verksamhet i området från förskola till år 9. Inom gruppen finns en fördelning av arbetsuppgifter och en fördelning av ansvar för olika områden. Arbetslagen samordnar sina insatser på arbetslagsträffar. Informationen sker både i skriftligt och muntligt. I skolans digitala plattform First Class publiceras det mesta skriftligt, där finns också ett arkiv av de dokument som verksamheten använder. Samverkan sker regelbundet i samverkansgruppen och på arbetsplatsträffar. Samverkan med elever sker på elevråd och i brukarrådet samverkar skolledning, personal, elever och föräldrar. I brukarrådet finns rektor, personalrepresentant och en förälder från varje skolår, F-6. Elevrepresentant från elevrådet bjuds in till varje träff. 6

7

6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 6.1 Normer och värden utifrån läroplan och övriga uppdrag Lgr-11 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden 6.1.1 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 6.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Eleverna har mycket god förståelse för elever med särskilda behov. Alla får vara den de är. Personalen har medvetet satsat på t ex elevframträdanden för att jobba med delaktighet och bättre självkänsla. Detta har gett positiva effekter. Personalen har samma grundvärderingar och har arbetat aktivt med eleverna för att stärka trivsel, gemenskap och självkänsla. De äldsta eleverna på skolan är goda förebilder för de yngre. 6.1.3 Åtgärder för utveckling Ett fortsatt konsekvent värdegrundsarbete ska prioriteras för att hålla kvar vid hög måluppfyllelse på detta område. Upprätthålla goda föräldrakontakter. 6.2 Kunskaper - utifrån läroplan och övriga uppdrag Lgr-11 2.2 Kunskaper 8

6.2.1 Måluppfyllelse Resultat från de nationella proven vt-11 År 3 matematik Antal elever som gjort provet: 7 Antal elever som klarade provet: 5 Andel som klarade provet: 71 % Kommentar En elev (med särskilda behov) missade ett av de sju delproven. En annan elev missade två av de sju delproven. År 3 svenska Antal elever som gjort provet: 7, varav en svenska som andraspråk Antal elever som klarade provet: 6 Andel som klarade provet: 86 % Kommentar En elev (med särkilda behov) har haft svårt med provsituationen och ej genomfört de skriftliga delarna. År 6 matematik Antal elever som gjort provet: 10 Antal elever som klarade provet:10 Andel som klarade provet: 100 % Kommentar En elev missade ett av delproven. År 6 svenska Antal elever som gjort provet: 10 Antal elever som klarade provet:10 Andel som klarade provet: 100 % Kommentar Alla elever klarade samtliga delprov. År 6 engelska Antal elever som gjort provet: 10 Antal elever som klarade provet:10 Andel som klarade provet: 100 % Kommentar Alla elever klarade samtliga delprov 9

Redovisning av elevernas kunskapsresultat Under läsåret har skolan arbetat med att utveckla redovisningen av elevernas kunskapsresultat. Det behövs för skolans egen del, för att med resultaten som grund kunna analysera orsaker och diskutera förbättringar som kan leda till ännu bättre resultat. Det behövs också för att kunna visa andra intressenter, inte minst föräldrar, hur skolans elever ligger till kunskapsmässigt. Utifrån de skriftliga omdömen har vi på skolan tagit fram sammanställningar som visar hur elevernas kunskaper bedömts i förhållande till de nationella uppnåendemålen. Exempel på sådana sammanställningar finns som bilagor. Exemplen har hämtats från skolår 1, 3 och 5 och för en del av ämnena för att begränsa omfattningen något. Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram Individuella utvecklingsplaner Åtgärdsprogram Anpassad studiegång Antal 65 st 7 st 0 st Andel i procent (%) 100 % 11 % 0 % 6.2.2 Analys och bedömning Resultaten från de nationella proven är goda. En analys visar att resultaten som helhet är goda. Det finns få exempel där elever bedömts inte E-nivå. Samtidigt finns det också få exempel på när elever bedömts ligga på A-nivå. 6.2.3 Åtgärder för utveckling Vi ska utveckla våra arbetsmetoder i att tydliggöra kunskapskrav och bedömningsformer för eleverna. 6.3 Elevernas ansvar och inflytande Lgr-11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 10

6.3.1 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 6.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Personalen har medvetet arbetat med elevinflytande i det dagliga skolarbetet. Bra att ge eleverna i årskurs 5 och 6 ansvar för Café och att årskurs 6 tagit ansvar för Sikta mot stjärnorna för att få dem att växa och visa ansvar. 6.3.3 Åtgärder för utveckling När man introducerar ett nytt arbetsområde ska läraren, med eleverna, planera in detta moment bättre på lektionstid. Efter varje arbetsområde kan vi bli bättre på uppföljning och utvärdering. 6.4 Skola och hem - utifrån läroplan och övriga uppdrag Lgr-11 2.4 Skola och hem 6.4.1 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 6.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Alla elevers IUP och skriftliga omdömen är skrivna i Infomentor. På ett extra föräldramöte gick vi igenom hur föräldrarna ska använda infomentor. Föräldrarna har möjlighet att hämta ut sina koder på skolan och på expeditionen i Insjön. 6.4.3 Åtgärder för utveckling Fortsatt föräldrafortbildning inom skriftliga omdömen och infomentor behövs. Fortsätta skicka hem information från brukarrådet. 11

6.5 Övergång och samverkan Lgr-11 2.5 Övergång och samverkan 6.5.1 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god. 6.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Det har inte funnits tid för samverkan mellan skola och fritids,överföring av information sker spontant. Både personal och föräldrar upplever att övergång från förskola till F-klass fungerar mycket bra. Överlämnandekonferenser inom skolan har genomförts och fungerat bra. Överlämnande till mottagande 7-9-skola upplevs fungera bra. Vid a-lags konferens har beslut tagit som hur och när vi har möjlighet att ge barn med säskilda behov det bästa möjliga start. 6.5.3 Åtgärder för utveckling Upprätthålla de rutiner vid de överlämningar vi har. Se till att det finns tid till pedagogiska diskussioner, planering, uppföljning och utvärdering mellan olika personalkategorier. 6.6 Skolan och omvärlden Lgr-11 2.6 Skolan och omvärlden 6.6.1 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som låg. 6.6.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi har en kulturplan upprättad. Vi har inte en fungerande plan för hur vi ska samarbeta med omvärlden. Vi har varit med på en prova-på-dag med föreningar i Leksand. Samarbete med Fågelklubben är betydelsefullt för skolan. 6.6.3 Åtgärder för utveckling Fortsätta samarbetet med Fågelklubben som påbörjades förra året. Förbättra samarbetet med SYV. Göra en plan för den samhällsorienterande delen av SO. 12

6.7 Bedömning och betyg Lgr-11 2.7 Bedömning och betyg 6.7.1 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god. 6.7.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Pedagogerna har haft fortbildning i skriftliga omdömen och pedagogisk planering. Tillfällen för sambedömning av nationella prov har funnits. Lärarna har blivit bättre på att använda infomentor. 6.7.3 Åtgärder för utveckling Vi kan bli bättre på att redovisa och återkoppla elevernas resultat till eleverna och därigenom utveckla verksamheten. IUP:n ska innehålla både långa och korta mål. 7. Uppföljning av likabehandlingsplan Arbetet mot kränkande behandling och mobbning har under läsåret fungerat bra. Personalen upplever god stämning och att eleverna behandlar varann med respekt och tolerans. Skolans trygghetsteam har under året jobbat aktivt när elever signalerat att de behöver stöd när de känt sig illa behandlade. Resultat har varit gott. Personalen jobbar efter visionen i likabehandlingsplanen, Gärde skola skall vara en plats där alla skall känna trygghet och bli accepterad för den man är, och återkommer ofta till den i sina samtal med eleverna. Skolans främjande och förebyggande arbete har fungerat bra och vi känner att vi är på rätt väg i arbetet mot kränkande behandling. Skoltempen som genomförs med alla elever tre gånger per termin bekräftar personalens uppfattning om huvudsaklig god stämning på skolan. I början på läsåret ska likabehandlingsplan förankras hos personal, elever och föräldrar. Ett förbättringsområde är dokumentationen av ärenden. Vi kan bli bättre på hur vi skriver, vilka papper som ska användas och hur dessa ska förvaras. 8. Fritidshemmet 13

8.1 Normer och värden Fritidshemmets prioriterade mål under läsåret 10/11: Att barnen tilltalar varandra på ett accepterat sätt. Att barnen väntar på sin tur. Att barnen klarar att både vara en god förlorare och en schysst vinnare. Att ingen ska känna sig utanför. 8.1.1 Måluppfyllelse De prioriterade målen är i hög grad uppfyllda. 8.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Medveten träning på att lösa konflikter genom samtal har gett goda resultat. Ett bra förebyggande arbetet har varit viktigt. Fritidshemmet genomsyras av ett förhållningssätt där kränkande behandling ses som något som angår alla och som ska motarbetas av alla. 8.1.3 Åtgärder för utveckling Normer och värden ska vara ett prioriterat område även i fortsättningen. Ett flexibelt schema som kan ändras efter barnens närvarotider. 8.2 Barns och ungdomars ansvar och inflytande Fritidshemmets prioriterade mål under lå 10/11: Att vänja barnen vid sopsortering och återvinning. 8.2.1 Måluppfyllelse Det prioriterade målet är uppfyllt. 8.2.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Personalen lyssnar på barnens önskemål. Verksamheten anpassas och utformas till viss del efter barnens önskemål 8.2.3 Åtgärder för utveckling Utökad gemensam planeringstid. Barnens delaktighet i fritidshemmets utformning ska öka ännu mer. 14

8.3 Fritidshem, skola och hem, samarbete och samverkan Fritidshemmets prioriterade mål under lå 10/11: Att tydligt informera föräldrarna om betydelsen av att lämna in sina barns tider på fritidshemmet i god tid för planering av verksamheten och personalens arbetstider. 8.3.1 Måluppfyllelse Det prioriterade målet är i hög grad uppfyllt. 8.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Målet har nåtts genom daglig kontakt med föräldrar vi hämtning/lämning samt genom brev till hemmen. Information har också getts vid föräldramöte. Samarbetet med föräldrarna är respektfullt och positivt. Kommunikationen med hemmen har varit tydlig och frekvent. 8.3.3 Åtgärder för utveckling Fortsatt nära kontakt med hemmen genom samtal och brev. 8.4 Utveckling, lärande och kunskap Fritidshemmets prioriterade mål under lå 10/11: Att barnen ger varandra hjälp, stöd och beröm då det behövs. 8.4.1 Måluppfyllelse Målet är till en del uppfyllt. 8.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Tyvärr har den gemensamma planeringstiden varit för liten. Därför har inte tillräckligt många aktiviteter som fokuserat detta område kunnat genomföras. Till det positiva ska räknas att personalen behandlar barnen respektfullt och visar aktning för varje barns olika förmågor. 8.4.3 Åtgärder för utveckling Mer gemensam planeringstid. 8.5 Särskilt stöd Fritidshemmets prioriterade mål under lå 10/11: Att det i verksamheten ska finnas personaltäthet så att man kan bemöta och uppfylla 15

alla barns behov. Målet är delvis uppfyllt. 8.5.1 Måluppfyllelse 8.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Målet skulle uppfyllas i högre utsträckning om det fanns möjlighet att öka personaltätheten, 8.5.3 Åtgärder för utveckling Bibehållen eller utökad personalstyrka. 9. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. Skolans måluppfyllelse bedöms i sin helhet som god. Personalen på skolan känner ett stort engagemang och stolthet över sin skola. Eleverna är studiemotiverade och ansvarstagande. Samarbetet med hemmen är gott och föräldrarna engagerar sig positivt i sina barns skolgång. 10. Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan Vad ska göras? Hur? När? Vems ansvar? Uppföljning? Ett fortsatt konsekvent värdegrundsar bete ska prioriteras för att hålla kvar vid hög måluppfyllelse Upprätthålla goda föräldrakontakt er. Vardagligt arbete samt mäta nuläget via Skoltempen. Alltid samt att Skolte mpen genomf örs 2 ggr/ter min. Personalens Efter ht-11 Vi ska utveckla vårt sätt att redovisa elevernas kunskapsresultat och använda det för att utveckla verksamheten. Via Infomentor samt pedagogiska diskussioner kring resultat Löpand e samt i decemb er 2011 Rektor och a- laget Efter ht-11 16

Tid för gemensam planering tillsammans med eleverna ska få ännu mer tid. Lärarna ska planera in detta moment bättre på lektionstid. Efter varje arbetsområde kan vi bli bättre på uppföljning och utvärdering. Fortsatt föräldrafortbildnin g inom skriftliga omdömen och infomentor. Fortsätta skicka hem information från brukarrådet. Fortsätta samarbetet med Fågelklubben som påbörjades under året. De första inslagen i detta samarbete har varit mycket positiva. Förbättra samarbetet med SYV. Vi kan bli bättre på att redovisa och analysera elevers resultat och därigenom utveckla verksamheten. IUP:n ska innehålla både långa och korta mål. Utökad gemensam planeringstid för Planera in det vid start av nya arbetsområden. Vid föräldramötet vid terminens start. Ett extra föräldramöte samt skriftlig information. Träffar med Fågelklubben. Bjuda in SYV till ett a-lagsmöte. Via Infomentor samt pedagogiska diskussioner kring resultat. Möten efter att fritidshemmet stängt Löpand e Sept 11 och okt 11. Pedagogerna Rektor och pedagoger Efter ht-11 Vid brukarrådets sista möte för ht- 11. Ht-11 Pedagoger Efter ht-11. Ht-11 Rektor och pedagoger Fritidspedagoge r och rektor Efter ht-11. Efter ht-11 17

fritidspedagogern a Barnens delaktighet i fritidshemmets utformning ska öka ännu mer. Fortsatt nära kontakt med hemmen I dialog med barnen vid samlingar Genom samtal och brev. Ht-11 Fritidspedagoge r Fritidspedagoge r Efter ht-11 Efter ht-11 Den kursiverade texten ovan gäller fridshemmet. 11. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Behandlad och beslutad i samverkansgrupp Rektors underskrift 18

Här ska bilagor in. PDF-filer? Scanning av rapporter från Infomentor? 19