Dialogkonferens om hbt och idrott 26 augusti i Stockholm Sammanställning av gruppdiskussioner DNR: 53-956/11
Behov Generella kompetenshöjande åtgärder behövs Synliggör heteronormen. Att göra det klart vad HBT-begreppet står för. Sexuell läggning och könsidentitet. Svårt att få tillträde till idrottssektorn när det gäller kompetenshöjande Hur behöver utbildningarna se ut? Tränare är ju ofta föräldrar. Visa hur man är en god förebild i de här frågorna. Aktiva värdegrundsdiskussioner. Behov av att kompetensutvecklingsinsatser finns både centralt och lokalt, i lokala föreningsstyrelsen. Förankring måste finnas centralt i form av till exempel styrdokument. Centrala organ behöver kunna ämnet för att kunna föra ut rätt budskap. Det behövs mer kunskap i alla led. Insatser behövs i föreningarna på flera nivåer. Bättre kompetens behövs i styrelser, bland tränare och föräldrar. Förmodligen tar alla föreningar upp dessa frågor i stadgar eller policydokument, men det behövs mer än bara ord på papper för att det ska leda till förändring. Långsiktigt värdegrundsarbete på flera nivåer i organisationen. Men finns behov att lyfta HBT-frågorna separat. Finns en risk att enbart prata om jämställdhet och genus, dessa frågor är mer bekväma och därför lätt att missa HBT-frågorna. Jämställdhet har samma grund som HBT-frågorna, diskriminering är grunden, men det är en risk att HBT-frågorna blir en sidofråga. Utbildning är ett sätt att förändra attityder och öka kompetens/kunskap. Det är bra med utbildning men kan vara svårt att få in mycket utrymme för det när man utbildar ideella lärare. När det gäller föreningar som har anställda kan man ställa andra krav.
Aktivt pedagogisktarbete Viktigt med konkreta tips och erfarenhetsutbyten. Vad har andra gjort som fungerat? Pardans som ej bygger på en tvåkönsdikotomi utan på förare och att bli förd för att utmana heteronormen. Det kan finnas andra anledningar att byta om separat. Medvetenhet och verktyg för ledare att kunna hantera olika situationer. Att problematisera normer kring könsroller överhuvudtaget. Redskapen måste fungera i praktiken. Man kan inte uppmana eller vidareutbilda tränare i olika saker som sedan saknar förankring i den lokala klubben. Behövs både typ vita hetero äldre män som kan lyfta HBT-frågan inom idrotten och det behövs förebilder som själva är HBT personer. Viktigt med identifiering för att skapa en känsla av inkludering. Nolltolerans mot trakasserier och diskriminering Riksidrottsförbundet (RF) måste ställa tydligare och hårda krav: - om ni inte tar tag i de här frågorna så får ni inte heller de här pengarna..! - RF behöver ställa krav på nolltolerans. - Respektive säridrott kan också ta ett ansvar. Idrotten ska vara öppen för alla. Detta hänger samman med trovärdighetsfrågan. Om unga slutar inom idrotten på grund av diskriminering så bör detta, förändras. Att det inte bara är kön som avgör vilka möjligheter man har att lyckas som idrottare, men att det ofta hamnar i fokus. Det finns stora möjligheter för unga idag att uttrycka sin könsidentitet. Kartan är större nu och det kommer märkas på idrotten. Utbildning behöver kompletteras med offentliga ställningstaganden för nolltolerans mot homo- och transfobi inom idrotten. Det är realistiskt att en sådan kampanj kan genomföras inom ett år. Uppmärksamma transpersoners situation Jättetröskel just för att det är en sådan stark könsuppdelning. Man måste gå genom de här fysiska avklädningsrummen som är uppdelade på män/kvinnor. Det ligger kanske långt fram att vi ska strunta i könsuppdelningen. Är det ens ett mål? - Kan göra det svårare för tjejidentifierade personer. Transfrågan lyftes fram som en ännu större icke-fråga i föreningarna. Har RF kompetens kring dessa frågor? - Diskussion fördes kring hur personer klassificeras inom bredd- vs elitidrott. Att det inom breddidrotten inte spelar någon roll vilken könsidentitet personer har, alltså inget om diskriminerande normer inom föreningarna.
Mer forskning på området Det är en kunskapsfråga och mer forskning behövs. Det behövs mer forskning. Både kartläggning men också interventioner och arbete med insatser som är förebyggande och främjande. Viktigt med evidens. Behövs mer forskning på området, det är bra med siffror som konkret kan visa på diskriminering. Det behövs även djupstudier. Mer pengar till forskning, bra att Centrum för idrottsforskning lyfte fram området. Fler och tydligare samarbeten med skolan GIH påpekar att det skulle behövas föreläsningar för alla eleverna kring HBT och idrott, skulle verkligen behöva inkluderas i lektionerna. Idrotten och skolan är viktiga samarbetspartners, även i skolan förekommer skällsord. - Idrottstränare har lättare att sätta nolltolerans annars blir du avstängd. Behov av att tänka om Hur motiverar man egentligen könsuppdelningen i de lägre åldrarna? Finns det någon anledning till en uppdelning? Ska breddidrotten skippa könsuppdelning? - Vilka åldrar? Syn på vad som betraktas som maskulin respektive feminin idrott behöver förändras. Kan ha fler separata duschar så att man slipper välja dam- eller herrdusch. Skapa inkluderande miljöer som genomsyrar både de den fysiska miljön såväl som den sociala miljön. Frågan borde följas upp bättre från politisk nivå. Jämställdhet och etnisk mångfald premieras politiskt, men HBT-frågorna faller ifrån. Även om det kan bidra till mycket positivt när enskilda idrottare kommer ut så får ansvaret aldrig läggas på den enskilda. De som kommer ut är ofta mycket resursstarka individer.
Vision GIH SvFF RF RFSL Cif Fler lärare borde engagera sig. Villkor för unga HBT-personer men framförallt normkritiskt tänkande borde omfatta alla. I dag är det bara en klick som intresserar sig för jämställdhetsfrågor. Vision om att utbilda brett. Nu är det läge. Inleder gärna ett samarbete med RFSL. Kommer genomföra en kvalitativ studie om unga HBT-personers upplevelser av idrottsrörelsen och hoppas på att det kan ligga till grund för att utveckla arbetet. Driver ett projekt om hbt och idrott. Visionen är att flera lokala förbund kan jobba aktivt med frågan samt at det inte ska varas så svårt att komma i kontakt med idrottsklubbarna (som det har varit hittills). Visionen är att idrottsledare ska vara så utbildade att detta inte är en issue oavsett vem/vad det gäller. Man ska visa tydligt att man alltid agerar vid ojämlik eller kränkande beteenden eller uttalanden. Det ska finnas beredskap och öppenhet för att ta i frågor som dessa. TransForm training HBT certifiering är önskvärt även hos aktörer som bedriver träning, friskvård hälsa. HBT-frågor och normkritisk pedagogik ska synas tydligare i ordinarie utbildning. En självklarhet. Simförbundet Övrigt Dagar som denna (dialogdagen) är viktiga för att få in mer kunskap i organisationen. Vill få in mer kunskap. Att göra det tydligt för alla att detta är en del av uppdraget inom idrotten Avdramatisera HBT-frågan, finns en rädsla att göra bort sig. Få på plats ett sånt här projekt, likt det i Norge.
Strategi Informera och ge verktyg Skriv, informera, gör det enkelt: var tydligt: i denna klubb tillåts inte vi har nolltolerans mot! Då har man redan uttalat vad som gäller och då krävs också att man följer upp och agerar om det behövs. Börja jobba med attityder - Starta där man står: Vi ligger långt bakom resten av samhället. Börja prata om det på ett sätt som är tillgängligt, inte nödvändigtvis det mest akademiska Att göra det tydligt att likabehandlingsarbete handlar om att ge möjligheter att prestera bra. Tänka utifrån idrottens möjligheter (gör retoriken tillgänglig för alla, ledning, tränare och utövare). Vara bättre på att plantera saker i nyhetsbrev etc. - Håll frågan levande genom att slå in öppna dörrar Förtydliga för ledare och unga vad språkbruket gör med attityder, normer och strukturer i grupper. - Att ord som bög aldrig får användas som skällsord är en väldigt bra startpunkt. - Det är ett uttryck för väldigt mycket. - Tre enkla meningar om nolltolerans är något som bör användas kontinuerligt av ledare. Praktisk erfarenhet önskas. - Inte bara en power point-presentation. - Låt oss testa på utbildningar, testa normkritisk metodik, så det görs levande. Utbildningar ska beröra. Inte bara innehålla taktik, teknik och regler, utan även relationer, förhållningssätt med mera. Dels bör styrelserna bli tydligare med att uttala sig om att: i vår förening har vi nolltolernas mot kränkande behandling och sen bör tränare göra precis som Håvard B Övregård sa under föreläsningen att inleda varje träning med att typ säga att här är alla lika oavsett hudfärg eller sexualitet och att man inte godtar nedsättande ord. - Att ge de 10 sekunderna kan nog göra mycket. Sen är ju frågan hur man följer upp om det ändå förekommer? Ska man straffa eller? Och i så fall på vilket sätt? Det finns dokument som tar upp frågan och det måste till mer arbete för att detta ska sippra ned i föreningarna. Borde lyfta denna fråga i DN:s artikelserie (få med etablerade medier för att synliggöra frågan ytterligare) Idrottsföreningar kan erbjuda fortbildningsdagar kring HBT- frågorna och även rikta sig till skolor. Om man utbildar idrottslärare så kommer man åt många idrottstränare också eftersom många är ledare även på fritiden. Annars svårt att fånga upp idrottsledare.
Skapa möjligheter för normkritiskt arbete Få in det som en obligatorisk del av ledarutbildningar - Representation i flera led: Styrelser, ledare, tränare osv. Ställ högre krav på ledarskap i attitydfrågor. - Ska du vara tränare så måste du Att betala för genomförda utbildningar - Gratisutbildningar med morötter. - Går du denna utbildning och sätter ihop en likabehandlingsplan så får föreningen X antal kronor Ett förslag var positiv peng: - Det vill säga mer pengar till de som bedriver ett aktivt normkritiskt arbete. Eller avdrag för de som inte gör det. Åsikterna gick isär om fördelar och nackdelar med ekonomisk styrning men det kom i alla fall på tal. De som är ansvariga för att hålla i denna fråga i föreningarna ska inte behöva vara proffs på frågan. Det ska finnas bra material, typ klipp på youtube och andra verktyg. Dessutom är det bra att veta vart man ska vända sig om man har frågor. Se över policys och styrdokument Det måste finnas policys, styrdokument centralt och nationellt för att ge mandat till frågan. För att faktiskt kunna ändra förhållningssätt och bemötande. Klubbar ska kunna svara på HUR man arbetar för att nå upp till de styrdokument man ska följa. Att Riksidrottsförbundet (RF) måste jobba med alla diskrimineringsgrunder Idrotten får in mycket från staten, så det finns möjligheter både genom ekonomiska medel och krav Det finns dokument som tar upp frågan, måste arbete för att detta sipprar ned i föreningarna. Skapa tydligare strukturer för återrapportering och utvärdering Att Centrum för Idrottsforskning (CIF) skulle kunna titta på vad som granskas och redovisas när idrottssektorn återrapporterar hur pengar används. Ställ högre krav på återrapportering från idrottsrörelsen: - Börja ställa frågorna i uppföljningen. - Låt Riksidrottsförbundet slipa på frågeformuleringar tillsammans med till exempel RFSL och RFSL Ungdom - När man ser att det finns en lucka i återrapporteringen så måste man genast göra insatser där. - Enkäter! Skapa nätverk! - Till exempel utifrån dagens deltagarlista (CIF och/eller Ungdomsstyrelsen)