Likabehandlingsplan för Berzeliusskolan 2010/2011



Relevanta dokument
Definitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling )

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet. Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Område Allés förskolor

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Vasaparkens förskola

TORNLYCKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET

Linnégymnasiet samrådsutgåva

Främjande åtgärder Förebygga åtgärder Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks.

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Strandskolan 2013/2014 Reviderad

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Bilaga till likabehandlingsplanen LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Svanskogs skola läsåret

Årliga planer gällande kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Teamet för Likabehandling 2014/15

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

SSP Svenska skolan i Paris

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller under ht 2015 vt 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

Hunnebostrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling och diskriminering

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Vad säger lagen, styrdokumenten? Handlingsplanen gäller för barn/elever samt personal och har sin utgångspunkt i följande lagtexter:

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Så här arbetar vi mot kränkningar och mobbning på Ängaboskolan, Ängabo förskola, Stockslycke förskola och Herrgårdens förskola

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Erikslundskolan Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Lokal likabehandlingsplan

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2015/2016

Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2013/2014.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för Hagmarkens Skola och Hagmarkens fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN

Härnöns verksamhetsområde Läsåret Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Årlig plan för lika behandling

Likabehandlingsplan. Österro skola 2012/2013

Postadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Södertälje kommun Utbildningskontoret Wendela Hebbegymnasiet Västergatan 4

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola

Bilaga 4. Likabehandlingsplan Årlig plan

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

LIKA-behandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

DEJESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄSTERÅS STAD ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Handlingsplan Likabehandlingsplan Herrestorps förskola hus C

Särskild utbildning för vuxnas plan

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

LIKABEHANDLINGSPLAN för läsåret

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Hillerstorpsskolan 2011/2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

HÖGANÄS KOMMUN KULLAGYMNASIET RUTINER LIKABEHANDLING/KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomiprogrammet

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund - Policy 02 1(6)

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2008/09

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Lissgårdens. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Likabehandlingsplan. Kyrkmons skola

Likabehandlingsplan Vätternskolan

Likabehandlingsplan årskurs 7-9 Vallaskolan

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Transkript:

Likabehandlingsplan för Berzeliusskolan 2010/2011

Elevhälsoteam läsåret 2010/2011 Grundskola 7-9 och IVAS gr Åse Mellerskog, rektor Jonas Gårdstam, rektor Teresa Tkaczuk, skolsköterska Jan Östling, SYV Malin Sörsjö, kurator Gymnasieskolan Christer Helmersson, rektor Karin Månsson, skolsköterska Liselott Andersson, SYV Ulrika Örtenberg, specialpedagog Son-Mi Abrahamsson, kurator IVIK Leif Skarp, rektor Marianne Betnér, skolsköterska Tania Nyholm, SYV Madelene Arvendal, arbetslagsledare Son-Mi Abrahamsson, kurator IVAS gy Christer Helmersson, rektor Karin Månsson, skolsköterska Benni Fredriksson, specialpedagog Son-Mi Abrahamsson, kurator Gymnasiesärskolan Leif Skarp, rektor Karin Månsson, skolsköterska Mait Stäke, arbetslagsledare Nyckelpersoner i diskrimineringsgrunderna: Olof Patolla Helen Molloy Mait Stäke Terese Tunék Niklas Gylai Jakob Cedergren Madelene Arvendahl Sara Fransson ase.mellerskog@linkoping.se jonas.gardstam@linkoping.se teresa.tkaczuk@linkoping.se jan.ostling@linkoping.se malin.sorsjo@linkoping.se christer.helmersson@linkoping.se karin.mansson@linkoping.se liselott.andersson@linkoping.se ulrika.ortenberg@linkoping.se son-mi.abrahamsson@linkoping.se leif.skarp@linkoping.se marianne.betner@linkoping.se tania.nyholm@linkoping.se madelene.arvendal@linkoping.se son-mi.abrahamsson@linkoping.se christer.helmersson@linkoping.se karin.mansson@linkoping.se benni.fredriksson@linkoping.se son-mi.abrahamsson@linkoping.se leif.skarp@linkoping.se karin.mansson@linkoping.se mait.stake@linkoping.se Arbetsgrupp: Helen Molloy Eva Hedsköld Elisabeth Moberg Malin Sörsjö 2

Policy för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Berzeliusskolans vision: Vi vill att alla elever på Berzeliusskolan ska känna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Skolans ledning och all personal tar starkt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Berzeliusskolan ska arbeta aktivt för att främja likabehandling enligt följande punkter: Kön Alla oavsett kön ges samma möjligheter att utveckla sina förutsättningar, behov och intressen inom ramarna för skolans verksamhet. Könsöverskridande identitet eller uttryck att någon som inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Alla elever, oavsett nationalitet, bemöts med respekt för individens frihet och integritet. Religion eller annan trosuppfattning Alla har rätt att utöva sin tro och ska bemötas med tolerans och respekt. Ålder uppnådd levnadslängd. Alla skall bemötas med respekt oavsett ålder. Sexuell läggning Oberoende av sexuell läggning ska alla elever mötas med respekt, omtanke och hänsyn. Funktionsnedsättning Fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar ska inte vara oöverkomliga hinder för individen i det vardagliga arbetet i skolan. Annan kränkande behandling Ingen elev ska utsättas för ett uppträdande som kränker elevens värdighet även om det inte omfattas av ovanstående punkter. Nedvärderande ord eller handlingar som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt rasistisk propaganda och yttringar är inte tillåtna. Det är den som känner sig utsatt som avgör om det är en kränkande behandling och det är allas ansvar att ta detta på allvar. Alla som arbetar på skolan ska ingripa om de ser någon kränka någon annan i ord och handling. Antagen av Gymnasiechef Elevhälsoteam Elevskyddsombud 3

Bakgrund Likabehandlingsplanen grundar sig på Diskrimineringslag (2008:567) som trädde i kraft 1 januari 2009. Nyckelbegrepp/definitioner 1 Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskri minering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Sexuell läggning: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homoeller bisexuella personer. Sexism: Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. 1 Källa: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2268 4

Gymnasieskolans aktivitetsplan Mål Aktivitet Uppföljning Ingen elev skall utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling. Förebyggande arbete: Steg 1: Nyckelpersoner i personalen utbildas i Steg 2: Nyckelpersonerna utbildar och medvetandegör all personal genom bland annat värderingsövningar i Steg 3: Personalen utbildar eleverna genom bland annat värderingsövningar i klasserna. Minst två gånger per termin diskuteras ämnet under mentorstiden. Enkät till alla elever en gång per läsår. Uppföljning av enkäterna sker i klasserna. Regelbundna diskussioner i Diskussion med elevrepresentanter/elevrådet. Studieklimatet, både den psykosociala och fysiska miljön skall förhindra att en elev känner sig diskriminerad utifrån någon av Aktivt arbete: Steg 1: Mentor jobbar aktivt. Steg 2: Antimobbingteam kopplas eventuellt in. Steg 3: Elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och studieoch yrkesvägledare finns att tillgå. Gemensamma utrymmen där alla elever skall känna sig välkomna finns, t ex skolkafeterian Berzyber, bibliotek och skolmatsal. Skolvärdar och fritidsledare finns tillgängliga under raster för eleverna. Skolan har anställt en person som skall arbeta med integrationsfrågor. Mentor följer regelbundet upp måluppfyllelsen. Elevhälsoteamet informerar om sitt arbete i början av läsåret. Mentor följer regelbundet upp måluppfyllelsen. 5

Skolan skall marknadsföra, rekrytera och introducera eleverna så att ingen elev känner sig diskriminerad utifrån någon av diskrimineringsgrunderna samt främja trivseln för alla skolans elever. Skolan skall förhindra att en elev diskrimineras vid schemaläggning, undervisning eller examination. Skolan ska granska de broschyrer och skriftligt material som används idag ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Om möjligt skall brister rättas till. Vid elevrepresentation skall skolans mångfald representeras. Vid introduktionen finns personal med vid alla aktiviteter. Vid introduktionen informeras alla elever och föräldrar om skolans vision och likabehandlingsplan. Organisera en gemensam friluftsdag med gymnasiet och IVIK årligen. Genom schemaläggning främja intergation mellan olika verksamheter. Lärare tar hänsyn till elevers etniska bakgrund och traditioner vid provläggning. Lärare väljer i första hand läromedel som främjar jämställdhet. Ledningen har regelbundna samtal med faddrarna för att stödja dem vid introduktionen. Vi har en utarbetad plan med klara policys för hur fadderverksamheten och inskolningen skall gå till. Likabehandlingplanen delas ut. Friluftsdagen genomförs tidigt under hösten istället för under våren. En studiedag planeras för all personal under läsåret 10/11 för att lyfta fram och utbilda kring dessa frågor. 6

Grundskolans aktivitetsplan Mål Aktivitet Uppföljning Ingen elev skall utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling. Förebyggande arbete: Steg 1: Nyckelpersoner i personalen utbildas i Steg 2: Nyckelpersonerna utbildar och medvetandegör all personal genom bland annat värderingsövningar i Steg 3: Personalen utbildar eleverna genom bland annat värderingsövningar i klasserna. Minst två gånger per termin diskuteras ämnet under mentorstiden. 4: Kamratstödjare utses varje år och utbildas för att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling. Enkät till alla elever en gång per läsår. Uppföljning av enkäterna sker i klasserna. Regelbundna diskussioner i Diskussion med elevrepresentanter/elevrådet. Aktivt arbete: Steg 1: Mentor jobbar aktivt. Steg 2: Antimobbingteam kopplas eventuellt in. Antimobbingteamet arbetar även förebyggande. Steg 3: Elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, kurator och studie-och yrkesvägledare finns att tillgå. Vårdnadshavare informeras. Elevhälsoteamet informerar om sitt arbete i början av läsåret. Studieklimatet, både den psykosociala och fysiska miljön skall förhindra att en elev känner sig diskriminerad utifrån någon av Gemensamma utrymmen där alla elever skall känna sig välkomna finns, t ex Berzyber, bibliotek och skolmatsal. Mentor följer regelbundet upp måluppfyllelsen. 7

Skolan skall marknadsföra, rekrytera och introducera eleverna så att ingen elev känner sig diskriminerad utifrån någon av diskriminerings-grunderna samt främja trivseln för alla skolans elever. Skolan skall förhindra att en elev diskrimineras vid schemaläggning, undervisning eller examination. Skolvärdar och fritidsledare finns tillgängliga under raster för eleverna. Skolan har anställt en person som skall arbeta med integrationsfrågor. Skolan ska granska de broschyrer och skriftligt material som används idag ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Om möjligt skall brister rättas till. Vid elevrepresentation skall skolans mångfald representeras. Vid introduktionen finns vuxna med vid alla aktiviteter. Vid introduktionen informeras alla elever och föräldrar om skolans vision och likabehandlingsplan. Genom schemaläggning främja intergation mellan olika verksamheter. Lärare tar hänsyn till elevers etniska bakgrund och traditioner vid provläggning. Lärare väljer i första hand läromedel som främjar jämställdhet. Likabehandlingplanen delas ut. En studiedag planeras för all personal under läsåret 10/11 för att lyfta fram och utbilda kring dessa frågor. 8

Gymnasiesärskolans aktivitetsplan Mål Aktivitet Uppföljning Ingen elev skall utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling. Förebyggande arbete: Steg 1: Nyckelpersoner i personalen utbildas i Steg 2: Nyckelpersonerna utbildar och medvetandegör all personal genom bland annat värderingsövningar i Steg 3: Personalen utbildar eleverna genom bland annat värderingsövningar i klasserna. Minst två gånger per termin diskuteras ämnet under mentorstiden. Enkät till alla elever en gång per läsår. Uppföljning av enkäterna sker i klasserna. Regelbundna diskussioner i Diskussion med elevrepresentanter/elevrådet. Studieklimatet, både den psykosociala och fysiska miljön skall förhindra att en elev känner sig diskriminerad utifrån någon av Aktivt arbete: Steg 1: All personal jobbar aktivt och ingriper direkt. Steg 2: Antimobbingteam kopplas eventuellt in. (Länk till mobbingplan). Steg 3: Elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, specialpedagog och studie-och yrkesvägledare finns att tillgå. Gemensamma utrymmen där alla elever skall känna sig välkomna finns, t ex Berzyber, bibliotek och skolmatsal. Skolvärder finns tillgängliga under icke lektionstid för eleverna. Skolan har anställt en person som skall arbeta med integrationsfrågor. Mentor följer regelbundet upp måluppfyllelsen. 9

Skolan skall marknadsföra, rekrytera och introducera eleverna så att ingen elev känner sig diskriminerad utifrån någon av diskriminerings-grunderna samt främja trivseln för alla skolans elever. Skolan skall förhindra att en elev diskrimineras vid schemaläggning, undervisning eller examination. Skolan ska granska de broschyrer och skriftligt material som används idag ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Om möjligt skall brister rättas till. Vid elevrepresentation skall skolans mångfald representeras. Vid introduktionen finns vuxna med vid alla aktiviteter. Vid introduktionen informeras alla elever och föräldrar om skolans vision och likabehandlingsplan. Föräldraråd. Genom schemaläggning främja intergation mellan olika verksamheter. Lärare väljer i första hand läromedel som främjar jämställdhet. Likabehandlingplanen delas ut. En studiedag planeras för all personal under läsåret 10/11 för att lyfta fram och utbilda kring dessa frågor. 10

IVIK:s aktivitetsplan Mål Aktivitet Uppföljning Ingen elev ska utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling. Studieklimatet, både den fysiska och den psykosociala miljön, skall förhindra att en elev känner sig diskriminerad utifrån någon av Skolan har anställt en person som ska arbeta med integrationsfrågor. Förebyggande arbete *Antimobbningsteamet (AMT) finns där eleverna uppehåller sig. * Förhandlingar påbörjas i januari om att ev. ta hit en föreläsare avsedd för personalen. AMT rekommenderar honom. *Två gånger per termin får alla elever en halv temadag om mobbning genom teater, studiematerial och värdegrundsmaterial utifrån språknivå. *Värdegrundsmaterial med kopieringsrätt ska presenteras för personalen och mer inköp ska också ske. Aktivt arbete *Mentorerna har fokus på hur eleverna mår och uppför sig. *Klassrumsundervisningen kan vid behov bytas ut mot värdegrundsarbete av samtliga lärare. *AMTs arbetsrutiner finns att tillgå på IVIKs ABC. Regelbundna diskussioner på arbetslagsmöten som kan initieras av samtlig personal. Utvärdering görs efter varje temadag. Arbetslaget diskuterar föreläsningen och skapar en gemensam plan för måluppfyllelsen. 11