D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?

Relevanta dokument
Barn och ungdomars Vitamin D-status

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Stillasittande & ohälsa

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

perspektiv Endokrinsektionen Göteborg

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Folkhälsoatlas koloncancer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Allmänläkardagarna

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran

Vitamin D och Immunförsvaret. Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi

Hälsoeffekter av motion?

Insulinresistens hos vuxna

ungdomar i en västsvensk population med IBD

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

% Totalt (kg) Fetma >

Nya tider, nya hälsoproblem

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

EASD Lissabon Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Göteborgs universitet

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Typ 2 diabetes och träning räddar det liv?

Kosttillskott. Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Diabetes och graviditet

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Ger socker typ 2-diabetes?

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013

Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv

Påverkar tillskott av Vitamin D insulinkänslighet, -sekretion eller -resistens hos personer med eller med ökad risk för typ 2-Diabetes?

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Medelhavskost i Norden?

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

D vitamin Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Malmö Kost Cancer undersökningen

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Prioriteringar av obesitaskirurgi

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Transkript:

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling? Claes-Göran Östenson Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Vitamin D Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes Effekter av vitamin D på insulinsekretionen Effekter av vitamin D på insulinkänsligheten Effekter på diabetiska senkomplikationer

Klassifikation av vitamin D- status efter S-25(OH)D-nivåer Vitamin D sufficiency ( normalt) >75 nmol/l (>30 ng/ml) Vitamin D insufficiency (insuff) 50-75 nmol/l (20-30 ng/ml) Vitamin D deficiency (brist) <50 nmol/l (<20 ng/ml)

Vitamin D och typ 1-diabetes Djurdata (kinesiska hamstrar, NOD-möss, BB-råttor): Immunmodulerande roll genom att påverka antigen-presenterande celler och/eller aktiverade T-lymfocyter Förhindrar eller minskar insjuknande i diabetes, minskar insulit och cytokinproduktion

Humandata som stöder association mellan vitamin D och typ 1-diabetes Ökad incidens vid högre latituder i båda hemisfärerna Intag av 2000 IU vitamin D/dag första levnadsåret minskade senare diabetesrisk med 78% (Hypponen, Lancet 2001) Diagnos vanligare under mörk årstid (vinter) Född på sommaren minskad risk (Mohr SB et al, Diabetologia 2008)

Vitamin D-status under graviditeten Finsk studie fann ingen association mellan den gravida kvinnans rapporterade intag av vitamin D och tidig utveckling av typ 1-diabetes hos barnet (Marjaäki L et al, Diabetologia 2010; 53:1599-1607) Norsk studie fann att risken för typ 1-diabetes före 15 års ålder ökade hos barn till mödrar med lågt 25(OH)D i serum (<54 nmol/l) under graviditeten (Sørensen IM et al, Diabetes 2012; 61:175-8)

Studie på lägre latituder Studie i Florida: Låga men ej signifikant skilda serumnivåer av 25(OH)D hos följande grupper: 1. barn med nydebuterad typ 1-diabetes 2. barn med typ 1-diabetes längre tid 3. syskon utan diabetes 4. kontroll-barn

Vitamin D och typ 1-diabetes Vissa fall-kontrollstudier och observationella studier talar för att låg 25(OH)D-nivå (eller frånvaro av D- vitamintillförsel) hos barn, eller den gravida mamman, ökar risken för T1D hos barnet Andra studier har inte kunnat bekräfta Randomiserade studier saknas

Vitamin D och typ 2-diabetes (1) Epidemiologiska studier: generell tendens till inverst samband mellan D-vitaminstatus och diabetesrisk (Pittas et al, JCEM 2007) Vissa studier har inte visat på signifikant samband, men kan t ex bero på a. små sample, litet antal fall b. ej relaterat till 25(OH)D i serum utan beräknat D-vitaminintag i maten (ej via solsken)

Vitamin D och typ 2-diabetes (2) Studier med D-vitaminsupplementering oftast utan effekt eller icke-konklusiva beträffande effekter på glukostolerans och incident diabetes; Möjliga orsaker till detta? a. Alltför låga doser D-vitamin b. För små grupper, låg power c. För kort studietid d. Problem med randomisering och confounders

Riskfaktorer för vitamin D-brist Hög ålder (T2D), institutionalisering Kvinnligt kön Fetma (T2D) Rökning (T2D) Mörk, pigmenterad hud Annan anledning till minskad solexponering (luftförorening, solskydd) Nordlig latitud, vinter (T1D) Matvanor, malabsorption

Nurses Health Study: Relativ risk för incident typ 2-diabetes efter uppskattat dagligt intag av vitamin D och kalcium (Pittas AG et al, Diabetes Care 2006; 29:650-56)

Ökning av faktorer som ingår i metabola syndromet och ökar kardiovaskulär risk (OR, odds ratio) vid S- 25OHD < 52 nmol/l

Association mellan 25(OH)D i serum och incident typ 2-diabetes; Meta-analys av prospektiva studier (Forouhi NG et al, Diabetologia in press)

Association mellan 25(OH)D i serum och incident typ 2-diabetes; Meta-analys av prospektiva studier (Forouhi NG et al, Diabetologia, in press)

Epidemiologisk studie baserad på data från Stockholm Diabetes Prevention Programme, SDPP

SDPP

Metod Vid baslinjen undersöktes personer (35-56 år), utan känd typ 2-diabetes med OGTT, antropometri och livsstilsdata samt mättes 25(OH)D och IGF peptider i serum Personer med prediabetes (IFG och/el IGT) eller typ 2-diabetes vid uppföljning 8-10 år senare valdes som fall. Kontroller ålders- och könsmatchades bland dem med normal glukostolerans (NGT) vid både baslinje- och uppföljningsstudien; Totalt 980 kvinnor och 1398 män

Baslinjedata Deleskog et al, Diabetologia 2012 Jun;55(6):1668-78

Seasonal variation of serum levels of 25(OH)D Seasonal variation of baseline serum levels of 25(OH)D in all participants; women (n = 980) and men (n = 1398), respectively. Data are expressed as mean ± SD. Deleskog et al, Diabetologia 2012 Jun;55(6):1668-78

Samband mellan S-25OHD-kvartiler och diabeteshereditet, BMI, fysisk aktivitet och ålder Relations between quartiles of S-25-OH vitamin D and respectively FHD (family history of diabetes), BMI, physical activity during leisure time and age. Variables measured at baseline, women and men combined. 70 60 50 FHD Chi-square, p = 0.0922 FHD- FHD+ 70 60 50 BMI Chi-square, p < 0.001 BMI<25 BMI 25-29.9 BMI>=30 Frequency (%) 40 30 20 Frequency (%) 40 30 20 10 10 0 n 601 604 641 596 0 n 597 604 637 593 Frequency (%) 70 60 50 40 30 20 physical activity Chi-square, p < 0.001 sedentary moderate exercise Frequency (%) 60 50 40 30 20 age Chi-square, p < 0.001 age 36-40 yrs age 41-45 yrs age 46-50 yrs age 51-56 yrs 10 10 0 n 601 604 639 596 S-25-OH vitamin D (nmol/l) < 47 47-58 59-72 > 72 0 n 601 604 639 596 S-25-OH vitamin D (nmol/l) < 47 47-58 59-72 > 72

Samband mellan S-25OHD-kvartiler och fasteglukos resp 2 tim-glukos under OGTT vid baslinjen Relations between quartiles of S-25-OH vitamin D and glucose, fasting and 2h in connection to OGTT. Variables measured at baseline, women and men combined. 6 Mean ± 95% CI 6 ANOVA, p = 0.056 Mean ± 95% CI ANOVA, p < 0.0001 Fasting glucose (mmol/l) 5 2h glucose (mmol/l) 5 n.s. p<0.0001 p<0.0001 n.s. p=0.0022 n.s. 0 0 S-25-OH vitamin D (nmol/l) < 47 47-58 59-72 > 72 S-25-OH vitamin D (nmol/l) < 47 47-58 59-72 > 72 Deleskog et al, Diabetologia 2012 Jun;55(6):1668-78

Prospective study Deleskog et al, Diabetologia 2012 Jun;55(6):1668-78

Cross-sectional study Deleskog et al, Diabetologia 2012 Jun;55(6):1668-78

Baseline levels of 25(OH)D and baseline levels of IGFBP-1 or IGF-1 associated with development of T2D Deleskog et al, Diabetologia 2012 Jun;55(6):1668-78

Konklusioner Höga serumkoncentrationer av 25(OH)D är associerade med minskad typ 2-diabetesrisk hos personer med prediabetes, men inte med normal glukostolerans Det fanns inga signifikanta interaktioner mellan 25(OH)D och IGFBP-1 eller IGF-1 beträffande diabetesrisk Resultaten stöder tanken att supplementering med vitamin D bör utvärderas som prevention av typ 2- diabetes hos personer med prediabetes

Effekter av vitamin D hos personer med prediabetes Pågående studie (start 2012) av personer med IGT/IFG Behandling 8 veckor, 2 armar: a. 30 000 IE vit D (cholecalciferol)/v (n=20) b. Placebo (n=20) Studerar effekt på insulinsekretionen och insulinkänsligheten (hyperglykemisk clamp och OGTT)

Mekanismer bakom effekter av vitamin D på glukosregleringen? Insulinfrisättningen från pankreas betaceller förbättras? Insulinkänsligheten ökas i muskel och lever? Anti-inflammatorisk effekt bättre insulinfrisättning och/eller insulinsekretion?

Effekter via vitamin D-receptorn (VDR) eller via kalcium? VDR finns i både pankreas betaceller, muskel och leverceller >200 gener regleras via VDR Aktivt 1,25(OH)D kan binda till VDR 1,25(OH)D kan även bildas i betacellerna (1-α-hydroxylas) Indirekt effekt på insulinsekretionen genom påverkan på kalciumflöden eller pooler i betacellen

Anti-inflammatoriska effekter Inflammation (ökade cytokinnivåer) är kopplat till både defekt insulinsekretion och insulinresistens vid typ 2-diabetes Vitamin D har visats påverka bildning och effekter av cytokiner (antiinflammatorisk effekt) och skulle därigenom kunna verka antidiabetiskt Begränsade och delvis motsägelsefulla data från studier på människa

Innate immunity Indirekta eller direkta effekter på betacellerna i pankreas?

Behandling med vitamin D minskar insulinresistens Sixteen out of the forty-two women in the vitamin D group achieved serum 25(OH)D concentrations of >80 nmol/l at both the 3 and 6 month tests. In these women, HOMA2 %S increased from 60 1 (50 9, 70 5) at baseline to 66 4 (55 3, 84 5) at 3 months (P = 0 12), but the increase did not achieve significance until 6 months when HOMA2 %S reached 85 8 (47 3, 103 9; P = 0 013; Fig. 1).

Mean (±SEM) changes in the disposition index between baseline and week 16. Cholecalciferol (D3) 2000 IU/d Calcium 800 mg/d Mitri J et al. Am J Clin Nutr 2011;94:486-494 2011 by American Society for Nutrition Insulinsekretion = disposition index [insulinsekr x insulinkänslighet] FSIVGTT (Minimal model)

Potential mechanisms of increased diabetes and cardiovascular risk from vitamin D deficiency Lee J H et al. Vitamin D deficiency. An important, common, and easily treatable cardiovascular risk factor? JACC 2008;52:1949 1956

Vitamin D-brist och diabetiska komplikationer Hjärtkärlsjukdomar (hjärtinfarkt) Hypertoni Nefropati Neuropati, perifer Dyslipidemi och NAFLD (insulinresistens) Mortalitet

Sammanfattning (1)..inte så lätt att göra koncis, men Många observationsstudier visat på samband mellan nedsatt vitamin D-status och diabetes (typ 1, typ 2, prediabetes, metabola syndromet), men finns också studier som inte visat detta Meta-analys visat på att gott vitamin D-status kan minska risken att utveckla typ 2 diabetes Data från SDPP visar att detta gäller personer med redan utvecklad prediabetes (IGT)

Sammanfattning (2) Vitamin D kan sannolikt ha gynnsamma effekter på både insulinsekretionen och insulinkänsligheten, men behöver dokumenteras ytterligare Preventionsstudier nödvändiga, primärt med personer med prediabetes, adekvat daglig dos D3 (>2000-4000 IE/d?) och under längre tid (3 år?)

Tack!