Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Högelidsskolan Åk 7-9 Läsåret 2014/2015 1
Innehåll Lagstiftning och styrdokument... 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy... 4 Högelidsskolans vision och värdegrund:... 4 Högelidsskolans vision:... 5 Definition av begrepp:... 5 Rektors ansvar:... 6 Delaktighet och ansvar... 6 Personal... 6 Förälders/vårdnadshavare... 6 Eleven... 6 Hjulet för likabehandlingsarbetet för åk 7-9... 7 Mål för läsåret 2013/2014... 8 Rutiner för anmälan gällande elev som har blivit kränkt, diskriminerad eller trakasserad...11 Om kränkningar/diskriminering fortsätter...11 Blanketter: Sökväg på intranätet:...11 2
Lagstiftning och styrdokument Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egen värde och respekt för miljön. Värdegrunden Uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Skolan skall främja förståelsen för andra människor och förmågan till inlevelse. Ingen ska utsättas för kränkande behandling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 2010: 5 kap. 3 ) Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 9 ) Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientligheter och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11) Arbetet för lika rättigheter och möjligheter är prioriterat av regeringen. En effektiv och heltäckande diskrimineringslagstiftning är nödvändig för att vi i Sverige ska kunna bekämpa handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla människors lika värde. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder 3
Arbetsmiljölagen AML, gäller även för barn/elever. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt AML ansvarar rektor/förskolechef för att det finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till bestämmelserna i AML. Socialtjänstlagen Enligt 14 kap 1, är både skolmyndigheten och alla anställda inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Enligt brottsbalken är handlingar som kan betecknas som misshandel, ofredande och olaga tvång straffbara. Rektor/förskolechefer skall handlägga ärendet enligt riktlinjer mot hot om våld. FN:s Barnkonvention Barnkonventionen har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Barn och utbildningsförvaltningens policy Barn- och utbildningsförvaltningen i Mariestad har som policy att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. - Inget barn eller elev skall behöva gå till någon av barn- och utbildningsnämndens verksamheter och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. - Inget barn eller elev som har gjort en anmälan om kränkande behandling får utsättas för repressalier. - Alla elever ska känna trygghet och trivsel. - Alla elever ska utveckla förmåga till öppenhet, respekt, solidaritet, ansvarskännande, hänsyn och empati. - Alla elever ska förstå att alla människor har lika värde. Högelidsskolans vision och värdegrund: Alla har rätt att känna sig trygga i skolan Vi ska inte göra varandra illa vare sig med ord eller handling Vi ska respektera varandras olikheter Så som du själv vill bli behandlad, ska du också behandla andra Alla ska känna att de duger 4
Högelidsskolans vision: På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Definition av begrepp: Enligt skollagen 6 kap, 3 kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. Vad är kränkande behandling? Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkning är att göra illa någon annan med mening. Kränkningar kan vara att inte ta hänsyn till personens funktionshinder. Kränkningar kan vara att inte ta hänsyn till personens privatliv. Kränkningar kan vara: Fysiska Psykosociala Verbala Text och bild. Kränkningar kan: Utföras av en eller flera personer. Riktas mot en eller flera personer. Kränkningar kan utföras vid enstaka tillfällen eller återkomma vid flera tillfällen. Utföras av och drabba såväl vuxna som barn. Kränkande behandling kan utföras av vuxna mot barn genom: Att elevers intimskötsel sker öppet. Att tala om eleverna över deras huvud. Att använda sig av ironi. Att använda blickar. Att tala om föräldrarna inför barnen. Att blanda sig i barnens privatliv utan att det är till fördel för barnen. Kroppsspråk, suckar. Att vara hårdhänt. Att ignorera eller negligera en kränkning utförd av annan elev. Kränkande behandling kan utföras av barn mot barn genom: Knuffar och slag Att använda svordomar, könsord och skratt Att få andra att göra saker för sin egen vinning. Skapa allianser som leder till utanförskap. 5
Mobbning Med mobbning avser vi upprepade kränkningar över en längre tid. Rektors ansvar: Varje rektor inom Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för att det finns en plan som tydligt anger: Hur man arbetar förebyggande på enheten för att främja barn och elevers lika rättigheter och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och att alla som arbetar på enheten har ett ansvar i det förebyggande arbetet. Hur man arbetar för att upptäcka kränkande behandling och att alla som arbetar på enheten har ansvar för att agera vid misstanke om kränkningar och trakasserier. Hur kommunikation ska ske mellan rektor, personal, barn/elever och vårdnadshavare. Hur man åtgärdar kränkande behandling och att rektor ansvarar för beslut om åtgärder. Hur man dokumenterar händelser och åtgärder. Hur planen/åtgärderna följs upp, utvärderas och vid behov revideras i den årliga kvalitetsredovisningen. Rektor anmäler till huvudman om rektor får kännedom om kränkning av elev. Delaktighet och ansvar Personal Som personal är du skyldig att aktivt arbeta med och ta ansvar för likabehandlingsfrågorna enligt intentionerna i denna plan. Du är även skyldig att anmäla till rektor om du ser att ett barn kränks eller diskrimineras. Förälders/vårdnadshavare Som förälder/vårdnadshavare har du ansvar för att läsa information som skickas hem och tillsammans med barnet/eleven diskutera innehållet i denna. Delaktighet: Planen lämnas ut vid föräldramöten på höstterminen och Föräldraföreningen går igenom planen vid första mötet på höstterminen. Eleven Som elev har du ansvar för att delta i utarbetandet av planen och att du i din vardag rättar dig efter planens regler. Delaktighet: Elevråd/klassråd diskuterar planens innehåll, resultat av trygghetsvandring, resultat av trivselenkät och synpunkter lämnas in till klassföreståndaren som lämnar informationen till rektor. 6
Hjulet för likabehandlingsarbetet för åk 7-9 Utvärdera Främja Kartlägg Förebygg Åtgärder för akuta situationer Utvärdering av 2013/2014: Främjainsatsen har bestått av att lärare tillsammans med eleverna har kvalitetssäkrat att läromedlen och undervisningen inte strider mot vår plan som finns i detta dokument. Vi fortsätter att jobba med främjainsatsen genom att analysera i bildämnet och i samhällsskunskapsämnet. Lärarna har undersökt, i sitt arbetslag, varje vecka om elever har blivit utsatt för kränkningar, diskrimineringar eller trakasserier. Detta har lett till att utredningar har gjorts och avslutats. Anmälan har gjorts av rektor till huvudmannen. En återkommande enkätundersökning har genomförts under vårterminen 2014 och den visar att vi har en del kvar att göra för att skapa en trygg skola. Värdena visar följande på upplevelsen av trygghet: Värdeskala: 1-10 enligt det gamla instrumentet. Under året har en ny enkät tagits i bruk med en värdeskala som går från 1-100. Enligt den nya värdeskalan fick vi ett resultat på 80, vilket är det samma som året innan. 7-9 År Totalt Pojkar Flickor 2011 7,8 7,6 8,0 2012 8,3 8,2 8,4 2013 8 7,9 8,0 2014 80 - - Planerade samtal har hållits och frågeställningarna har handlat om socialt klimat/stämning på skolan. Av eleverna fick vi fram en samstämmig bild om att det är ett rätt så bra socialt klimat på vår skola. Det man tycker kan bli ännu bättre på skolan är relationerna mellan elever och lärare. Övriga saker som ungdomarna vill ha för att trivsel ska öka mer är möbler att sitta på i korridorer och i tysta rummen. Arbetslagen har under året arbetat med språkbruket och en enkät har därefter genomförts för att utvärdera om arbetet har gett önskad effekt. Det som framkom, genom enkätsvaren, är att 7
det fortfarande finns en del att arbeta med när det gäller språkbruket. Många elever upplever dock att personalen reagerar och säger till vederbörande vid olämpligt språkbruk. Genomgripande är att alla vet hur man får uttrycka sig, men alla lever inte upp till det. Vi kommer att fortsätta att arbeta med språkbruket under de tre åren eleven går i högstadiet eftersom det hela tiden dyker upp situationer där det visar sig att eleverna glömmer bort sig. Trygghetsvandring: 6 elever deltog uttagna från intresse ur elevrådet, tyvärr var det bara killar. Eleverna gick runt på skolan och tittade både på den fysiska miljön men förde även samtal om vilka miljöer som han kännas olustiga. Medverkade gjorde även skolkurator och skolsköterska. Det som framkom var att utrymmet utanför idrotten skulle kunna upplevas som otryggt, något som eleverna trodde, utan att sett något. En åtgärd är att uppmärksamma de som passerar där, de som håller till mitt emot idrotten att vara observanta (städ, vaktmästare, grundsärskolan som flyttat till dessa lokaler, idrottslärarna samt rastvakter). Eleverna tog även upp vilka som har tillgång till biljardbordet (bara de tuffa). Fritidsledaren inför bokningsschema där man endast får boka en tid i förväg. I skåpshallen togs upp att det är trångt då alla i en årskurs slutar sin lektion samtidigt, att det vore bra med fler vuxna som passerar den vägen, samt en lös plåtbit. vaktmästaren åtgärdar plåtbiten, lärare uppmanas ta vägen genom skåpshallen istället för genom arbetsrummen. Rökning förekommer ibland utanför idrotten tobakspolicy tas fram, Rökförbudskyltar monteras, konsekvens med att säga till aktualiseras med all personal. Brandövningen upplevdes rörig läsåret 2013/2014. Ht 2014 genomförs två övningar i tät följd med utvärdering mellan dessa, nya tydliga rutiner tas fram angående elever som åker buss, lektionslösa elever och att kläder för att kunna gå ut vid brand finns med vid förflyttningar inom skolan. Vidare framkom en svaghet att gruppen endast bestod av ett kön, inför 2014 är det uttalat att spridningen bland elever både gällande ålder men också kön. Övrig fråga som framkomma 2013 var att det vore bra om de elever som går trygghetsvandringen får viss information innan själva trygghetsvandringen om vad som skall ske och att de genom detta har en möjlighet att höra sig för med andra elever i respektive årskurs. Skolkurator och skolsköterska arbetar fram efterfrågad information och frågor som elever i trygghetsgruppen får ut innan vandringen på skolan. Brister som framkom i utvärderingen: Incidentrapporterna har inte analyserats i tillräcklig omfattning i elevhälsoteamet och detta beror på den tunga arbetsbelastning som har rått under året. Detta kommer att åtgärdas under innevarande läsår. 8
Mål för läsåret 2014/2015 Vi ligger kvar på samma värde som förra året när det gäller upplevelse av trygghet på skolan och det får blir vårt mål att jobba med att göra skolan ännu tryggare för våra elever utifrån vår plan mot diskriminering och trakasserier. Främja: Normkritik: Genom reklam, tv, radio, tidningar, internet och dataspel matas vi med bilder av människor och världen av hur flickor, pojkar, kvinnor och män ska vara och se ut. Det förekommer även fördomar och stereotypa föreställningar som rör könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, olika religiösa eller etniska grupper, personer med funktionsnedsättning och ålder. Hur gör vi? Bildanalys i bildämnet, granska reklam i samhälls- eller konsumentkunskapen och diskutera hur budskap har formulerats i svenskundervisningen. Vi skapar ett gott socialt klimat under uppstartsveckan med olika aktiviteter där bland annat samarbetsövningar ingår. Eleverna är delaktiga i så många aktiviteter som möjligt, för att de ska få ge sin syn på likabehandlingsarbetet. Åk 7 väljer att jobba med främjaaktiviteter under lägerskolan som äger rum v. 38. Temaarbeten sker två gånger per termin där det finns olika aktiviteter planerade för att jobba med främjande åtgärder utifrån vår plan. Kartlägga: Kartläggning visar var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan. Hur gör vi? Trygghetsvandringar v. 42/43 och v. 11 där elevskyddsombuden tillsammans med kurator och skolsköterska undersöker både inom- och utomhusmiljön. Planerade samtal: Regelbundna samtal med enskilda elever, elevråd, elevhälsoteam och med andra anställda inom skolan. Samtalen genomförs två gånger per termin, v 49 och v.12. Rektor och kurator ansvarar för samtalen. Enkäter genomförs utifrån trivsel/diskrimineringsgrunderna v. 41 2013 och ytterligare en enkät om trivsel genomförs v. 15 2014. Rastvärdsschema upprättas för skåpskorridoren och utrymmen i anslutning till arbetslagets lokaler. Anmälan om kränkande behandling bildar underlag för analys och sedan vidtas åtgärder utifrån analysen. Utvärderingen görs av elevhälsoteamet. Förebygga: Språkbruket på vår skola behöver vi jobba vidare med. Olika aktiviteter görs tillsammans med eleverna och kf/mentorerna på K-tid. Åtgärder i akuta situationer: Det är viktigt att, vi på skolan, tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motarbetas. Rutiner följs och åtgärder vidtas i akuta situationer. Det kan vara 9
anmälan till olika myndigheter som polis eller socialförvaltning. Även disciplinåtgärder kan komma att användas. Handlingsplan: Genomgång Av plan och revidering. Genomgång för elever. Juni -15 v. 41 v. 42-43 Personal läser igenom planen. Alla elever läser planen Personal Lärare Analys av planen Analys av planen När? Aktivitet När? Hur? Ansvarig Utvärderingsmetod Utvärdering V.34-37, Analys av Rektor, Analys av Av planen Dec. - enkät, och lärare dokumentation 13/14 14. mål. Dec.- 14 Juni - 15 v. 41 v. 42-43 Ansvarig Rektor, Lärare. Rektor, Lärare. Lärare. Främja: So åk 7-9 valarbete Åk 7 lägerskola Kartlägga: Trygghetsvandring. Samtal: Rastvärdsschema. Enkät. Incidentrapport. Förebygga: Temaarbete Språkbruk Uppmärksamma Och arbeta med elevernas språkbruk Under läsåret V.42/43, V.11. V.42 V.42, 15 V.45 Under läsåret Under Vårterminen Undervis. i so. Skolmiljön inspekteras. Samtal med elever. I undervisningen I undervisningen och vid k- Moduler. Lärare i enskilda ämnen Kurator, Skolsköt. Lärare och rektor Lärare Lärares utvärdering Analys av dokumentation Analys av dokumentation. Utv. Enkät Analys av dokumentation. Lärares utvärdering Lärares utvärdering Dec.- 14 juni- 15. Dec.- 14 Dec.- 14, Juni - 15 Juni - 14 Juni -15 Rektor, lärare. Kurator Rektor ALledare Rektor Rektor Lärare, rektor Rektor, Lärare 10
Rutiner för anmälan gällande elev som har blivit kränkt, diskriminerad eller trakasserad Samtal med den som blivit utsatt. Ansvarig: elevens klassföreståndare. Samtal med andra som sett eller vet något. Ansvarig: Klassföreståndare. Samtal med den/de som utfört handlingen. Ansvarig: Klassföreståndarna för alla inblandade elever. Föräldrar/vårdnadshavare till den som blivit utsatt informeras samma dag. Ansvarig: Klassföreståndare. Samtalen dokumenteras på blankett Anmälan till rektor/förskolechef vid diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig: klassföreståndare. Denna rapport/blankett lämnas därefter till rektor. Ansvarig: klassföreståndare. Det är personalens skyldighet att rapportera till rektor. Rektor utreder ärendet skyndsamt via blankett: Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen via blankett: Rapport till huvudmannen vid diskriminering och /eller kränkande behandling. Uppföljning: Samtal med de inblandade eleverna flera gånger varje vecka under den närmaste tiden. Ytterligare samtal efter 1-2 månader för att undersöka att kränkning/diskriminering har upphört. Samtalen dokumenteras av klassföreståndare. Hemmet hålls informerat om händelseutvecklingen. Om elev kränks av personal ska detta anmälas direkt till rektor. Rektor vidtar åtgärder tillsammans med personalenheten i kommunen. Om föräldrar vill anmäla kränkning ska de vända till elevens klassföreståndare. Om elev vill anmäla kränkning ska de vända sig till 1) klassföreståndare, 2) kurator eller 3) rektor. Om kränkningar/diskriminering fortsätter Anmäl till elevhälsoteam och rektor. Rektor kallar berörda föräldrar/vårdnadshavare till den/de elever som kränker annan elev. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig: Rektor. Blanketter: Sökväg på intranätet: 1) Ta fram Mariestads hemsida via e-symbolen. 2) Välj/klicka på Service och stöd i arbetet (finns i startmenyn). 3) I fältet till vänster väljer du Arbetsrutiner och checklistor. 4) Välj Barn och utbildning. 5) Välj Elevhälsa skola. 6) På sidan hittar du: Kränkning. Anmälan till rektor kränkning. 11
Trivselregler: Arbetsro och ett trevligt klimat är grunden för ett bra lärande. Detta innebär att alla på skolan: Visar respekt: Ta ansvar för sitt arbete. Kom i tid till lektionerna: Vi visar hänsyn genom att komma i tid till lektionerna. Uppträd hänsynsfullt: Mobiltelefoner används inte under lektionstid. En god arbetsmiljö i klassrummet skapar vi gemensamt. Möt varandra med vänlighet och respekt: Utsätt inte dina kamrater för vare sig fysisk eller verbal kränkning. Var rädd om din skola: Vi är glada och stolta över vår nya skola och därför är det viktigt att vi inte skräpar ner eller klottrar någonstans på skolan. Man har eget ansvar för sina handlingar. 12
13