2014-01-15/CA Om skolan 1. Österåkers gymnasium grundtankar och riktlinjer 2. Lokal arbetsplan/verksamhetsplan 2013/2014 med prioriterade mål 3. Elevhandbok 4. Personalhandbok 5. Elevhälsa med bl.a. - Mentorsuppdraget - Bedömning för lärande och utvecklingssamtal - Rutiner vid hög eller oregelbunden frånvaro 6. Handlingsplaner Ordningsregler Likabehandlingsplan och plan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot droger Hantering av datorer Elevhälsa Innehåll: Gymnasieskolans syfte Mentorsuppdraget Bedömning för lärande och utvecklingssamtal Stöd till elever Elevhälsoteamet EHT Rutiner vid hög eller oregelbunden frånvaro
Gymnasieskolans syfte Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. (Ur skollagen 15 kap. 2 ) Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Ur Läroplan för gymnasieskolan 2011) Mentorsuppdraget Bra mentorskap är en framgångsfaktor för hur väl eleverna når målen. Att bygga bra relationer, ha höga förväntningar på eleverna, att ha bra rutiner för uppföljning, att fånga upp frånvaro direkt och att lära eleverna att ta ansvar är betydelsefullt i mentorskapet. Mentorerna har därför en viktig roll i arbetet med elevernas kunskapsmässiga och personliga utveckling. Mentorerna ska också utveckla samarbete och demokratiska arbetsformer inom gruppen/klassen. Mentor är kontaktperson mellan elever, lärare och föräldrar och har ett övergripande ansvar för elevens studier och för att eleven trivs och fungerar i gruppen. Det ingår i mentors uppgifter att se till att: o elevinflytandet fungerar o eleven successivt lär sig att ta ansvar för sina studier o eleven är väl insatt i kursmål, betygskriterier och betygsättning Samtal För att skapa bra relationer och följa upp elevernas utveckling krävs återkommande samtal med eleverna, enskilt och i grupp. När eleverna börjar på Österåkers gymnasium genomför mentor ett introduktionssamtal (se nedan). Varje vecka, på elevtid, finns sedan möjlighet till uppföljande och coachande samtal. Man förbereder utvecklingssamtalen och går igenom den individuella studieplanen. Kontaktperson Mentor är skolans kontaktperson till vårdnadshavare före och eventuellt efter 18-årsdagen, men också kontaktlänk med lärare och andra personer runt eleven. Information till eleven Mycket av skolans information finns samlad på Fronter. Mentor har en viktig roll i att återkommande gå igenom den information som finns där och göra den känd för eleverna. Detta är extra viktigt för elever i år 1.
Information om eleven/mentorspärm P g a sekretess så har varje mentor en mentorspärm för sina mentorselever där varje elev har en egen flik. Vid skolstart försöker mentorn, tillsammans med elevhälsoteamet (EHT)*, få en så omfattande bild av eleven som möjligt bl a genom ett introduktionssamtal med eleven (genomförs under v 34 o 35). Till hjälp för samtalet finns ett underlag som ska fyllas i och sedan sättas in i en mentorspärm. Där samlas också information om diagnosresultat, överlämnanden, betyg från grundskolan, information om att det finns ytterligare sekretessbelagd information. I pärmen fylls det sedan på information kring eleven. Om en elev byter mentor så överlämnas informationen till den nya mentorn. Mentorspärmen ska förvaras på ett säkert sätt. * EHT = elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, SYV och i förekommande fall även skolledningen. Elevtid Mentor följer upp enskilda elever när det gäller frånvaro, enkla varningar, utredningar, allmän trivsel, studieplaner mm. Man diskuterar mål och studieteknik, både enskilt och i grupp. Eleverna får möjlighet att reflektera över sitt lärande och sin skolgång och följa upp i elevdokumentationen på Fronter och sammanställa på Elevens checklista. Det finns också tid och möjlighet för eleverna att söka upp andra undervisande lärare och att arbeta med uppgifter i olika ämnen. Varje måndag finns det tid utlagt för samtliga elever och lärare på skolan. Vid den tiden finns också studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och specialpedagog på plats. Mentor har tid för att följa upp enskilda elever i deras studier. Om eleven har halkat efter, behöver extra stöd, behöver ha kontakt med SYV eller ngn annan i EHT, behöver söka upp undervisande lärare i ngt ämne osv så finns möjligheten att göra det. Stärka elevens motivation och lära dem att ta ansvar. Lära eleverna planera sin tid Det är tid för arbete med det som pågår. Eleverna kan välja vad de behöver arbeta extra med och göra det, antingen enskilt eller i grupp. Har man ingenting som man tycker att man behöver arbeta med så är läsning en självklar del. Undervisande lärare har också möjlighet att söka upp elever. Här har eleverna också gott om tid att förbereda utvecklingssamtalen, diskutera matriser, bedömning och betygskriterier. Det kommer också att erbjudas en del aktiviteter som ska genomföras klassvis, årskursvis eller för intresserade, t ex studieteknik, gymnasiearbetet, biblioteksbesök mm. Finns förslag på kurser i studieteknik, snabbkurs matematik, att bygga appar, fronter, källkritik, datasupport, städtid, studiecirklar, författarverkstad, bokcirklar, förberedelser NP, gemensamma akriviteter t ex kunskapens dag, externa föreläsningar, temadagar, Klara livet diskussioner. Tiden ska också användas för klassråd som är utlagt vissa veckor. De flesta lärare är mentorer och träffar därför i första hand sina mentorselever. Undervisande lärare kan boka klasser man behöver arbeta lite extra med om tid har gått bort eller inför NP och liknande. Man kan också bestämma i arbetslaget att en/flera lärare går igenom t ex källkritik med alla klasserna. Man kan starta olika grupper eller mentor kan jobba med Klara livet
UR/Skolverket eller annat som man skulle vilja jobba extra med. Det kan vara för arbetslaget, klassen eller för hela skolan. 13.20 samling klassvis. Mentor bestämmer enskilda tider med sina mentorselever, kollar av vad de behöver göra och skickar eleverna vidare eller ser till att de arbetar i klassrummet. Berättar vad som är på gång den här måndagen. 13.40-14.40 Gemensamma aktiviteter 14.40-15.00 Information och närvaron Elevtiden. Återsamling och uppföljning av vad alla gjort under den här tiden. Tiden ersätter den gamla mentorstiden och uppsamlingstiden. För att det ska fungera så krävs att alla är på plats hela tiden. Man får alltså inte släppa hem elever i förtid. Elevtiden är också betygsgrundande med möjligheter till fördjupning för att nå högre betyg. Vi vill skapa en studieanda på skolan där det ska vara viktigt och bra att plugga mycket för att få så bra betyg som möjligt. Check-lista för mentorer: Följa upp frånvaro Följa upp enkla varningar/pedagogiska utredningar/åtgärdsprogram Följa upp den individuella studieplanen Följa upp hur eleverna trivs Uppgiften är att: Se eleven Lära eleverna att se helheter Lära eleverna att ta ansvar Coacha/peppa eleverna Upptäcka och följa upp elever med behov av särskilt stöd Klassråd Genomförs återkommande på elevtiden. Mentor stöttar eleverna i utbildning av mötesteknik, demokratiska förhållningssätt, protokollskrivande osv Val Det är viktigt att de val som ska göras genomförs på utsatta datum. Mentor har skyldighet att se till att så sker! Stöd Mentor ansvarar för den samlade bilden av elevens skolsituation och rapporterar till elevhälsoteamet. Närvaro/Frånvaro Mentor har skyldighet att noggrant följa upp elevernas närvaro och frånvaro. Se vidare Rutiner vid hög frånvaro! Problem kring enskild elev eller problem i klassen Dokumentation är viktig. Gör korta anteckningar om samtal med elev, vårdnadshavare osv.
1. Samtala med elev/elever. 2. Mentor bedömer läget. Exempelvis: - Behöver elevens frånvaro utredas? (Se rutiner för frånvaro). - Är eleven i behov av särskilt stöd? - Har eleven fysiska, psykiska eller sociala problem av svårare karaktär? - Är ärendet föremål för någon handlingsplan? Kontakta alltid någon i elevhälsoteamet (EHT)! 3. Kontakta vårdnadshavare (omyndig elev) vid svårare eller upprepade problem. 4. Kontakta EHT om problemen eller oron för eleven kvarstår. Bedömning för lärande och utvecklingssamtal Klasskonferens Klasskonferenser genomförs en gång per termin och där ska alla undervisande lärare delta. Syftet med klasskonferensen är att information kring klassen och enskilda elever ska nå ut till alla. Det är också ett bra tillfälle att stämma av egna funderingar och iakttagelser kring elever och klasser. Klasskonferensen diskuterar även när elever riskerar att inte nå målen och orsaker till det, t ex hög frånvaro, behov av särskilt stöd. Undervisande lärare kan besluta att ge enkel varning. (OBS! att enkla varningar eller pedagogiska utredningar kan lämnas/påbörjas både före och efter klasskonferenserna). Klasskonferensen kan också besluta att en pedagogisk utredning ska göras och vem som ska påbörja den. Mentor leder klasskonferensen och skriver protokoll (blankett Klasskonferens). Protokollet lämnas till expeditionen (IN). Utvecklingssamtal En viktig del i elevens utveckling är att eleven är medveten om och reflekterar över sitt eget lärande. Genom återkoppling, s k formativ bedömning, ska varje elev ha kännedom om vad hon/han behöver arbeta med för att nå uppsatta mål. Eleven har tillgång till ett elevdokument ( =portfolio) i Fronter, ett för varje ämne. Där kan lärare och elever fortlöpande skriva vad man arbetar med, hur man arbetar och resultat av undervisning och arbete. Dokumentet består av flera delar, där lärare och elever har skriv- eller läsrättigheter. Under läsåret övergår vi successivt till dokumentation i matriser. Länkar till matriserna läggs in i Fronter. Eleven sammanställer i Elevens checklista. Vid utvecklingssamtalet så skriver elev tillsammans med mentor en individuell utvecklingsplan (IUP) i fronter. Lärarnas förberedelser inför utvecklingssamtalen ht 13 Alla använder fronter/elevdokumentation Alternativ 1 Eleverna fyller i sina egna bedömningar enskilt/klassvis tillsammans med undervisande lärare och du som undervisande lärare lämnar en formativ kommentar i fronter. Alternativ 2 Du använder matrisen som du länkar till Fronter/Elevdokumentation och skriver en formativ kommentar i matrisen (om det inte redan finns någon)
Elevernas förberedelse inför samtalet Eleverna gör en sammanställning i matrisen: Elevens checklista inför utvecklingssamtalet (Fronter/Personalrum/Mentorskap/Utvecklingssamtal) och förbereder sig för att hålla i samtalet. De använder Elevtiden v 45 och 46 (46 är samma vecka som samtalen börjar) för att ha ett bra upplägg. Kan vara bra att visa eleverna ett exempel på hur de kan skriva och att du som mentor stöttar dem som har extra svårt med detta. Saknas några kommentarer från någon lärare så har de också möjlighet att söka upp lärare för att komplettera under elevtiden. Elevens checklista lämnas i inlämningsmapp på Fronter före samtalet. Eleverna tar med dator till samtalet! Under samtalet Samtalet utgår från Elevens checklista eftersom man inte hinner gå in i alla matriser. Elevens checklista fylls på/revideras och sammanfattas. Sparas på nytt i inlämningsmappen. (Den ersätter tidigare IUP!) Ett utskrivet exemplar sparas även i mentorspärmen. Hur utvecklingssamtalen ska organiseras och genomföras praktiskt under vårterminen är under arbete. Individuella studieplanen Varje elev har en individuell studieplan (finns i Extens) där alla kurser och poäng i utbildningen finns registrerade. Det är viktigt att eleven har koll på sina kurser och att mentor hjälper till att påminna om detta. Extens är även kopplat till schemat, frånvarosystemet och betygsättningen, varför det är extremt viktigt att undervisande lärare har kontroll på sina grupper och alltid rapporterar ändringar/oklarheter till expeditionen (IN). Individuella studieplanen delas ut av expeditionen inför utvecklingssamtalen och mentor ska gå igenom den med eleven och jämföra med timplanen. Elever som påbörjat en kurs kan inte välja bort den senare. Elever som finns på grupplistor och/eller Skola 24 ska alltid delta i kursen. Kontakta SYV vid oklarheter! Mentor har en viktig roll att stödja eleverna i deras utveckling. När mentor inte räcker till ska elevhälsoteamet kopplas in. Mentor har fortsatt ansvar om inte ett formellt beslut fattas om annat.
Stöd till elever Skollagen kap 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Under gymnasietiden kan elever behöva stöd av olika slag. Det kan vara tillfälligt stöd beroende på sjukdom, psykisk ohälsa, händelser i familjen, tillfällig skoltrötthet osv. Det finns också stödbehov p g a svårigheter med vissa ämnen och ett utökat stödbehov när det gäller mer permanenta svårigheter. Vissa elever har utredningar som visar på behov av särskilt stöd, t ex dyslexi. Stödbehov utreds av undervisande lärare, mentor och EHT*, pedagogisk utredning. *EHT = elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, SYV och i förekommande fall även skolledningen. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Ämnessupport Alla lärare ska vid behov ge ledning och stimulans till elevgrupper eller enskilda elever. I vissa ämnen erbjuds också schemalagd support som är öppen för alla elever som har möjlighet att delta. En del ämnessupport sker också på Elevtiden. Att uppmärksamma elevers stödbehov Det finns flera viktiga verktyg som ska användas för att stödet till eleven ska bli systematiskt och möjligt att följa upp. Samtal Vid samtal med mentor, utvecklingssamtal, uppföljningssamtal eller bedömningssamtal kan stödbehov bli synliga. Frånvaro En viktig signal om att elev behöver stöd kan vara att eleven har hög frånvaro. Se Rutiner vid hög frånvaro! Klasskonferens Klasskonferensen kan besluta om att elev ska utredas. Att utreda när en elev riskerar att inte nå målen Utredning om särskilt stöd (Skollagen 3 kap 7-12 ). Alla inom skolan är skyldiga att rapportera till elevhälsoteamet (rektor) så fort man är tveksam om någon elev riskerar att inte nå målen. Elevhälsoteamet (rektor) har alltid skyldighet att utreda stödbehov, pedagogisk utredning. 1. Enkel varning *
Elever kan behöva ett tydligt besked att de riskerar att inte nå målen på grund av att de inte genomför arbetsuppgifter eller redovisar resultat. I de fallen fyller lärare i blanketten Enkel varning tillsammans med eleven och skickar, i förekommande fall, hem till elevens vårdnadshavare (via mail). Enkel varning ska göras i så god tid att eleven har tid att åtgärda brister. Kopia på varningen lämnas till mentor (mentorspärmen). Har samma elev flera enkla varningar ska en pedagogisk utredning genomföras och elevhälsoteamet meddelas. Lärare som varnat följer upp och meddelar mentor resultatet av uppföljningen. Även mentor följer upp detta. OBS! När den enkla varningen upphör att gälla ska återkoppling ges till mentor. * ny förenklad blankett i fronter 2. Pedagogisk utredning när elev riskerar att inte uppnå ett godkänt betyg Om arbetslaget, mentor eller enskild lärare uppmärksammar att en elev riskerar att inte nå målen ska mentor, tillsammans med eleven, kartlägga problemen och börja fylla i blanketten Pedagogisk utredning. Detta görs skyndsamt. Om eleven uteblir från möte så påbörjar mentor utredningen själv. Mentor lämnar sedan vidare till elevhälsoteamet. Klasskonferensen kan också besluta att en pedagogisk utredning ska påbörjas. Någon från elevhälsoteamet kan delta i utvecklingssamtal och där skriva en pedagogisk utredning (PU). I vissa fall kan klasskonferensen besluta att genomföra en elevhälsokonferens tillsammans med elev och eventuellt vårdnadshavare. Då bifogas en PU som bilaga till elevhälsokonferensprotokollet. Elevhälsoteamet (rektor) fattar sedan beslut om fortsatta åtgärder. Det kan innebära beslut att 1) Eleven behöver stöd och åtgärdsprogram ska upprättas, 2) Eleven behöver inte stöd och åtgärdsprogram behöver inte upprättas eller 3) Annat. Mentor informeras av specialpedagogen. Pedagogisk utredning förvaras hos specialpedagogen. Att åtgärda Om elevhälsan bedömer att en elev är i behov av särskilt stöd, så ska åtgärdsprogram upprättas och elevhälsoteamet beslutar av vem. Åtgärdsprogrammet ska förvaras i låst skåp i Stora konferensen. I åtgärdsprogrammet ska det stå vilket stöd eleven behöver och hur skolan ska utforma och genomföra det. Det ska också stå vem eller vilka som är ansvariga för stödet och hur skolan tänker följa upp att stödet fungerar. Elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Detta kan ske vid en elevhälsokonferens eller vid annat möte. Skolan ska erbjuda ett stöd som fungerar för den enskilde eleven utifrån den utredning som gjorts. Exakt hur stödet ska utformas står inte i lag eller förordning, utan bestäms lokalt utifrån den enskilde elevens behov. Rektor/elevhälsoteamet beslutar om vilket stöd en elev ska få. Att följa upp De åtgärder som har beslutats för en elev ska alltid följas upp av mentor och/eller specialpedagog. Att utvärdera Specialpedagogen ansvarar för att utvärdera gjorda insatser och redovisa för elevhälsoteamet.
Elevhälsoteamet EHT Elevhälsoteamet har möte varje vecka. EHT diskuterar ärenden som anmälts, beslutar kring pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt bevakar pågående elevärenden. När läget för en elev eller klass behöver diskuteras och utredas kan det finnas behov av att undervisande lärare och representant för EHT samlas. Klasstiden, torsdagar 9.10-9.40, är ett lämpligt tillfälle. Elevhälsokonferens, EHK Elevhälsoteamet kan besluta att kalla till en elevhälsokonferens med elev och elevens vårdnadshavare. Det är ett möte där man samlas för att diskutera situationen för en elev och för att komma fram till vad som behöver göras. Om en pedagogisk utredning inte redan är gjord så kan det göras vid tillfället. Elev/vårdnadshavare kan också vilja ha en elevhälsokonferens och de kan också bjuda in annan deltagare till mötet t ex psykolog, logoped eller annan. Elevhälsoteamet beslutar vilka som ska delta från skolan och för protokoll vid mötet. Protokollet lämnas till expeditionen (IN) för vidare hantering och förvaring. Vid en elevhälsokonferens kan man även planera och besluta om eventuell uppflyttning till högre årskurs. Vår riktlinje är att en elev rekommenderas att gå om en årskurs om hon/han har fyra F eller fler. En åtgärdsplan görs alltid. Beslut om reducerat program kan också tas*. Rektor beslutar, efter samråd med berörda lärare och elevhälsoteamet, om en elevs fortsatta skolgång. Protokoll skrivs och diarieförs. Direkt efter elevhälsokonferensen skrivs eller kompletteras den pedagogiska utredningen. Specialpedagog antecknar elever med pedagogisk utredning (PU) för uppföljning. *Måste föregås av utarbetade åtgärdsprogram. Rutiner vid hög eller oregelbunden frånvaro När en elev har hög frånvaro, är det skolans skyldighet att utreda orsakerna. Huvudsyftet med utredning av frånvaro är alltid att stödja elevens utveckling och studieresultat. Hög frånvaro kan vara ett tecken på att något inte fungerar. Skolan beviljar inte ledighet om det inte finns synnerliga skäl och därför ska ledighetsfrånvaro markeras som ogiltig frånvaro. Mentor Informera alla elever om de rutiner som finns. Frånvaron ska ses över varannan vecka, runt den 23:e och runt den 9:e varje månad. Den 23:e tas ev. frånvaro med elever upp till diskussion. Har frånvaron varit hög eller det finns återkommande kortare frånvaro den senaste månaden diskuteras anledning till frånvaron och åtgärder för att förbättra närvaron. Påminn om våra frånvarorutiner. Vid oklara lägen bör vårdnadshavare, elevsamordnare och EHT kontaktas, t ex o om eleven inte är i skolan under en längre tid eller av andra skäl är svår att få tag i o sjukanmälan inte är gjord, eller att sjukanmälningar sker med ett mönster som väcker oro eller oklarheter. o eleven är långvarigt sjuk och detta resulterar i risk för försämrade studieresultat (kontakta alltid EHT).
Den 9:e i varje månad ses frånvaron över igen. Vid fortsatt hög frånvaro eller annan oklar frånvaro ska anledningen utredas ytterligare av mentor. Rapportera senast den 10:e till expeditionen (IN) genom att: o skriva kommentar på elever med hög/ifrågasatt frånvaro i utskrift av Total frånvaro per elev (Skola 24). Period 10:e 9:e o fylla i Information om hög frånvaro eller Information om frånvaro till CSN för elever som inte har giltigt skäl, t ex sjukdom eller andra uppdrag inom skolan. o rapportera till expeditionen (IN) om elevens närvaro förbättrats och ny rapport ska skickas till CSN om att eleven ska återfå sina studiemedel EHT Elevhälsoteamet går igenom det underlag som rapporterats av mentorerna till expeditionen (Madeleine Åslund). Mentor och MÅ meddelas av skolsköterskan om det finns särskilda skäl för hög frånvaro som ska beaktas. De dokument som ska skickas till elev/vårdnadshavare diarieförs och anteckningar görs av MÅ. Återkoppling till mentorer Mentor får kopia på beslutet. Uppföljning Mentor ansvarar kommande månad. De grafiska profilerna ger ofta en bra bild för mentor. Elevsamordnarnas roll Elevsamordnarnas roll är bl a att vara kontaktperson mellan elevhälsoteamet och arbetslaget och att vara den i arbetslaget som är väl förtrogen med bl a det här materialet. Elevsamordnaren ska kunna förtydliga men också påminna kollegor om vikten av elevhälsoarbetet och att det bedrivs på ett systematiskt sätt.