SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Relevanta dokument
Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Full fart mot Framtiden

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Ärende/Föredragande 1. Arbetsplan för samarbete skola-arbetsliv Besök av rektor Per Sandberg och studie- och yrkesvägledare Ola Hjalte

Lärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Studie- och yrkesorientering

Välja yrke (SOU 2015:97)

Entris mars 2013 Gabriella Holm

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Lokal arbetsplan för SYO-verksamheten på Ekebyhovsko

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Kartläggning av målgruppen

Elevdemokrati och inflytande

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Utvecklingsprojekt. Studie och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2010/2011 Gumaeliusskolan

Bildningsförvaltningen

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

ARBETSPLAN

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Lära och utvecklas tillsammans!

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2010

Rådslag om Vår Framtid

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun.

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Personal- och arbetsgivarutskottet

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Etableringskurs för nyanlända

PRAOBLANKETT. Vecka 15 & 16 för elev i årskurs 8 på Hagalidskolan i Staffanstorp. Ifylles av eleven och lämnas till handledaren på företaget:

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

K V A L I T E T S G A R A N T I

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Bilaga 1. Rapport Dnr :3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Individuella utvecklingsplaner IUP

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Redovisning av befintlig verksamhet

Utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan Spyken

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Verksamhetsrapport 2012/2013

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Kvalitetsrapport Perioden 30 juli juli Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Lärlingsgymnasiet i Sverige ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10)

Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.

Elever med heltäckande slöja i skolan

Regeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

Gysam Verksamhetsplan 2015

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Verksamhetsberättelse

TILLVÄXTPROGRAMMET TEMA JOBB

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Transkript:

VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg. Det kan innebära att eleverna vid ett senare skede kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att bli långtidsarbetslösa, vilket långsiktigt leder till ett utanförskap. På samma gång finns det branscher som vill anställa, men har svårt att attrahera ungdomar att söka sig till deras yrkeskår. Det finns företag som vill anställa men som har svårt att hitta rätt kompetens och att eleverna inte är förberedda för yrkeslivet. Idag befinner vi oss i en stor generationsväxling där företagen behöver verka som attraktiva arbetsgivare för att locka till sig nya medarbetare och för att säkra den egna kompetensförsörjningen. Många utav de elever som hoppar av eller inte fullföljer sina studier saknar till viss del en inre motivation och har svårt att se ett syfte med skolan. Samverkan kan bidra till att skapa en meningsfull skolgång och att sätta elevernas kunskaper i ett större sammanhang. Meningsfullheten kan även bidra till att skapa förutsättningar för lärande och är ett värdeskapande för både elever och företagen. De kunskaper som återfinns i skolans kurs- samt ämnesplaner är tagna ut ett större sammanhang än skolan. Genom att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet kan vi erbjuda eleverna en möjlighet att se kopplingen till kurs och ämnesplanernas innehåll och därigenom skapa en större förståelse hos eleverna. VAD säger styrdokumenten om samverkan skola arbetsliv? Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter till fortsatta studier, ha inblick i närsamhället och dess arbetsliv. Vidare kan man utläsa i riktlinjerna att alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med arbetslivet samt andra verksamheter utanför skolan, som kan berika den som en lärande miljö. Läraren skall bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Sammanfattning av utdrag ur läroplanen för grundskolan Grundskolan ska nära samverka arbetslivet samt med för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när

det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Sammanfattning av utdrag ut läroplanen för gymnasieskolan. Skolans mål är att varje elev bland annat medvetet kan ta ställning till fortsatt studieoch yrkesinriktning, har kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till fortsatt utbildning, praktik eller arbete. I riktlinjerna kan man utläsa att skolans personal efter en av rektor gjord arbetsfördelning bland annat skall bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv. Utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås och i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbetsliv. HUR kan man arbeta med samverkan mellan skola arbetsliv? Nedan följer ett axplock av konkreta exempel på hur skolan kan samarbeta med arbetslivet i framförallt grundskolan och gymnasiet. Arbeta i projektform Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projekt är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet. Arbetslivet består inte utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare, genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande, dels får eleverna färre examinationer men också mer tid till sina projekt och kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen och sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer elevtid för sina examinationer. Det underlättar också möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

Bransch, yrkes- eller programråd Ett sätt att arbeta med samverkan på lokal-, regional- eller nationell nivå med skolan kan vara att arbeta med olika forum för samverkan tillsammans med arbetslivet. Forumet kan bestå utav representanter från skolan i form av skolledning, lärare och studie- och yrkesvägledare samt yrkessamma personer från näringslivet. Genom att ha ett levande forum får näringslivet möjligheten till inflytande och delaktighet till att påverka, utveckla och kvalitetssäkra skolornas utbildningar och elevernas kunskaper. Externa uppdragsgivare Skolan har möjligheten att arbeta och utforma autentiska uppgifter eller skarpa case tillsammans med arbetslivet. Företagen kan till exempel utforma en frågeställning eller ta fram ett problem som de vill få elevernas förslag, lösningar och eller ge sin syn på. Företagen kan även få stöd och hjälp med olika projekt som de kan ha nytta utav i framtiden. Det skapas en synergi effekt genom att företagen tar ett aktivt samhällsansvar och bidrar till en samhällsnytta och eleverna till en företagsnytta genom att arbeta med externa uppdragsgivare. Fadderföretag En skola, klass eller en grupp elever kan samarbeta med exempelvis ett lokalt företag som kan omfatta allt från ett kort projekt till ett par års samverkan. Samarbetet skall bygga på ett ömsesidigt win-win koncept. Eleverna kan bland annat bidra med nya perspektiv och infallsvinklar på lösningar som specifika frågeställningar, problem eller utmaningar som företaget står inför. Företagen får på samma gång möjligheten att ta et aktivt samhällsansvar och kan verka som attraktiva arbetsgivare genom att t.ex. erbjuda föreläsningar, studiebesök, praktikplatser mm. Företagspresentationer Ett smidigt och väldigt enkelt sätt att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet är att låta eleverna göra olika muntliga företagspresentationer. Företagen kan ta fram en uppgift/uppdrag som de vill att eleverna skall arbeta med och sedan göra en muntlig presentation för exempelvis en extern jury. Juryn får möjligheten att ta del av elevernas presentationer, ställa följdfrågor samt ge lite kommentarer och reflektioner på elevernas skriftliga och muntliga arbete. Företaget får även möjligheten att samla in alla presentationer och underlag samt kan vid ett senare skede kontakta eleverna om de har ytterligare frågor. Fiktiv arbetsintervju Ett sätt för eleverna att öka sin anställningsbarhet är att i exempelvis kursen svenska söka ett valfritt jobb och utforma ett personligt brev, skriva CV och träna på att gå på en iscensatt anställningsintervju i ett samarbete med t.ex. Arbetsförmedlingen eller

ett rekryteringsföretag. CV står för curriculum vitae som på latin betyder "levnadsbeskrivning och skall beskriva elevens erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper och det personliga brevet behöver anpassas efter ett drömjobb som eleven vill söka. Gymnasiearbetet I gymnasiearbetet kan eleverna fördjupa sig inom ett valfritt ämne inom ramarna för examensmålen där de formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete. Gymnasiearbetet kan till en större del utformas och genomföras i samverkan arbetslivet genom att tex jobba med uppdrasskrivningar, får en rådgivare, medbedömare eller göra besök i olika verksamheter för att samla in information till sitt arbete. Gästföreläsare Transfer är en organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Genom att bjuda in föreläsare till skolan kan eleverna få insikt, förståelse och kunskap om olika studie- och yrkesutgångar för eleverna samt sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang. De får även möjligheten att se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet. Jobbskuggning En elev, lärare eller varför inte en rektor kan får möjligheten att över en eller flera dagar skugga en person från arbetslivet. Jobbskuggningen skapar möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra samt ge insikter om olika verksamheter och kopplingen mellan teori och praktik. För en elev kan det handla om att skugga en person som arbetar inom dennes drömyrke, för lärare en person som är verksam inom de området som lärare undervisar inom och för en skolledare kan det innebära att träffa en ledare från en annan verksamhet. Detta för att utbyta lite tankar och erfarenheter. Mentorer från näringslivet En mentor skall fungera som en förebild och bollplank för eleverna som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Ett mentorskap skall bygga på ett ideellt och ömsesidigt utbyte där eleverna får möjligheten att bidra med företagsnytta. Mentorn får bidra till samhällsnytta genom att coacha framtidens arbetstagare och medarbetare. Medbedömare För att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll och elevernas arbeten kan skolan arbeta med att bjuda in externa medbedömare av t.ex. elevernas gymnasiearbeten eller av större projektredovisningar. Medbedömarna kan fungera som ett bollplank och bidra med sina kunskaper, erfarenheter och kontakter. Eleven får på samma gång möjligheten att utveckla sitt personliga närverk vilket i framtiden kan leda till en rekommendation eller en framtida anställning. Lärarna får även en möjlighet att

arbeta med sambedömning tillsammans med en medbedömare och bedömningen kan då bli mer rättssäker och kvalitativ Prao, Praktik, APL Svenskt Näringsliv har skapat ett gediget informationsmaterial för skolor, elever och företag som vil arbeta med Prao, Praktik och APL. Prao står för praktisk arbetslivsorientering och sker primärt i grundskolan i syfte att ge eleverna en introduktion till arbetslivet och olika yrken. Praktik eller APL (arbetsplatsförlagt lärande) är mer förekommande i gymnasieskolan och är obligatoriskt på alla yrkesförberedande program som skall omfatta minst 15 veckor i syfte att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Eleverna får även möjligheten att arbeta upp ett kontaktnät som i framtiden kan leda till jobb eller referenser. Studiebesök Genom att erbjuda eleverna att besöka olika organisationer, föreningar och arbetsplatser får eleverna en möjlighet att gå utanför klassrummets väggar. Vid ett studiebesök erbjuds eleverna att får en möjlighet att fördjupa sina kunskaper, ställa frågor och sätta in skolans kunskaper i ett större sammanhang. Företagen får på samma gång en möjlighet att visa upp sin bransch och att berätta mer om sin egen verksamhet på samma gång som eleverna får kunskap om olika yrkesroller. Yrkesintervjuer Intervjuer är ett bra sätt för eleverna att träna på att ta kontakt med olika personer och få veta mer om olika yrkeskategorier. Detta kan övas genom att ställa frågor, sammanställa och redovisa resultatet för t.ex. andra i klassen. Eleverna kan t.ex. skriva ett reportage om intervjun eller varför inte låta eleverna skapa en filma intervjuerna och sedan göra en film om varje yrke som de sedan kan lägga ut på Youtube? Yrkesmässor Att bjuda in olika branscher och yrkeskategorier till en yrkesmässa eller arbetsmarknadsdag, där eleverna kan få lyssna på olika föreläsare och ställa frågor, är ett mycket effektivt sätt att arbeta med samverkan. Eleverna får möjlighet till personliga möten och att få handfasta tips på vad som är viktigt för att lyckas inom ett specifikt yrke. Företagen får på samma gång möjligheten at träffa morgondagens arbetstagare och att marknadsföra sin bransch och sitt yrke för skolans elever. De får också en möjlighet att exponera sin egen verksamhet och ställa upp på t.ex. en yrkesmässa i skolan där man kan bjuda in föräldrar, lokala beslutsfattare och andra skolor i närområdet.

Tips för skolor som vill arbeta med samverkan: Utnyttja elevernas kontakter och involvera dem tillsammans med deras föräldrar. Förankra arbetet i skolledningen hos lärarna och i styrdokumenten. Ta kontakt med lokala branschorganisationer och företag. Skapa en lokala verksamhetsplan för samverkan och en progression för skolan eller kommunen. Ta fram tydliga rutiner och riktlinjer samt stäm av vilka förväntningar som finns på skolan, lärare, elever och arbetslivet. Börja med små initiativ och bygg upp långsiktiga relationer med arbetslivet. Marknadsför och sprid goda exempel på samverkan både lokalt och regionalt och bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan. Uppmuntra offentliga såväl som privata aktörer att ta ett aktivt samhällsansvar för att utveckla det lokala näringslivet tillsammans med skolan. Skrivet av Daniel Nordström