Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård



Relevanta dokument
Informationsmöte inför Pias skolstart i årskurs X 2011-MM-DD

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

CI-kommunikation och teknik

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Program. Minnen från Sundsgården Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013

Barnplantabladet. Ushers syndrom Claes Möller och Mehdi Sadeghi Reserapport ifrån Australien Studieresa till Christopher Place i London HÖSTEN 2005

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Att överbrygga den digitala klyftan

Blackebergs gymnasium

Så bra är ditt gymnasieval

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING 2007

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

5 vanliga misstag som chefer gör

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Förskolan Trollstigen AB

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Bett mässa i London 2013

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sagor och berättelser

Rapport om läget i Stockholms skolor

Läsglädje med lek och musik

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Vägskälsdag 2 februari 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Utbildning för hållbar utveckling

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KVALITETSREDOVISNING 2006

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Kvalitetsdokument

Fakta om Malala Yousafzai

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Inledning. Antagningsprocess

Likabehandlingsplanen

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Barn och familj

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning Ansvarsområden. Årets verksamhet

Trimsarvets förskola

Handbok för LEDARSAMTAL

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Projektbeskrivning och Utvecklingsplan

COMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school. April - Maj 2012

TRÄNARGUIDE. Mattekoden FLEX.

På jakt med geocaching

Anmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter

Uppföljning Attendo familjerådgivning

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Transkript:

Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård I slutet av oktober åkte Eva Karltorp CI-kliniken Stockholm samt Ann-Charlotte W Gyllenram och Christina Ryberg Barnplantorna med stöd från Stiftelsen Tysta Skolan till Australien för att studera förskole/skolsituation och habilitering av barn med CI. Samtidigt passade vi på att ta del av den omfattande forskningen inom cochleaimplantat området genom besök på Bionic Ear Institute i Melbourne och Cochlears fabrik i Sydney. Ett stort TACK riktas till framförallt professor Graeme Clark och hans fru Margret för deras stora gästfrihet och stöd vid planerandet av studieresan. Vi tackar också rektorer, personal, föräldrar, barn, Cochlear och alla andra för att ni så frikostigt delat med er av viktiga erfarenheter. Avseende stödet till döva och hörselskadade barn och deras föräldrar är Australien synnerligen välorganiserat. Nedan följer en kort beskrivning av några av de verksamheter vi besökte. Taralye Early Intervention program för barn 0-6 år Ett av besöken i Melbourne gjordes vid Taralye som erbjuder Kindergarten program för barn (3 5 år) Tidigt lärande program för barn (0 2 år) I det tidiga programmet för små barn (0 2 år) ingår Mamma/baby grupper Småbarns grupp Lekgrupp Tidig inlärnings grupp Det kändes positivt med den bredd av olika program som erbjöds både föräldrar och barn. Föräldrar kunde genom vissa program få stöd av andra föräldrar men också inledande utbildning i hur viktig förälderns kommunikation med barnet är. Föräldrarna var verkligen delaktiga på sina villkor och sågs som en viktig del i teamarbetet runt barnets tal- och språkutveckling. Liksom många av de andra förskolor och skolor vi besökte fanns ett team av olika professionella på Taralye delaktiga i arbetet. Teamen bestod av psykologer, socialarbetare, logopeder, audiologer och dövlärare. Taralye var också fullständigt utrustade (audiologisk avdelning) för att möjliggöra hörselmätningar samt ge teknisk support. Utvärderingslistor användes för att tidigt fånga upp barns eventuella inlärningssvårigheter, vilket ju naturligtvis underlättar förskolans viktiga förberedelsearbete inför skolan. Fokus är också att utveckla lyssnandet och språket just för att ge barnen en grund inför skolan. Som ett led i detta vänjs barnen redan i två årsåldern att använda FM system vid sagostunder etc. Barn kan också erbjudas ett extra år på Taralye för att mogna istället för att behöva gå ett tionde år i skolan. Ytterligare information: www.taralye.vic.edu.au

Shepherd Centre i Sydney Early Intervention Centre Shepherd Centre i Sydney är liksom Taralye ett center för förskolebarn och föräldrar till förskolebarn. Syftet är att ge barn de optimala möjligheterna tidigt att utveckla lyssnande och språk. Shepherd Centre har ett AVT (Audio Verbal Therapy) förhållningssätt och all personal genomgår varje år AVT utbildning. Verksamheten finansieras av donationer och fonder samt visst stöd från Staten. Shepherd Centre startades av Bruce Shepherd 1970. I egenskap av förälder till två döva barn realiserade Bruce Shepherd en dröm om att gravt hörselskadade barn och deras föräldrar bör ges kunskapen, valfriheten och grunden till delaktighet i samhället. Hörstenarna i verksamheten är fortfarande att om familjer förses med bra information och professionell vägledning så kommer de också att fatta bra beslut angående sitt barn. John Tracy Clinic i Los Angeles i USA användes som en modell för byggandet av det första Shepherd Centre i Australien. Ett antal föräldrar, medlemmar i Barnplantorna har redan via Barnplantornas hemsida varit i kontakt med John Tracy Clinic som erbjuder gratis rådgivning och utformande av träningsprogram för den enskilda familjen med barn även via Internet. Shepherd Centre erbjuder AVT workshop (fem dagars kurser; nybörjarkurs, fortsättningskurs och avancerad kurs) Skräddarsydda workshops Informationskurser för föräldrar (varannan vecka) Helgkurser för föräldrar och barn. Hela familjen är delaktig och diskuterar interaktion och att lära genom leken bl.a. Diskussionersgrupper tonåringar föräldrar Individuella program för barn Vid kurser för föräldrar blandas föräldrar till hörselskadade barn med föräldrar till barn med CI samt barn med BAHA (benförankrade hörapparater) såväl som att vissa specifika lektionspass anpassas enbart för föräldrar till barn med CI, HA (hörapparat) samt BAHA (benförankrad hörapparat). Just nu är 150 familjer involverade i Shepherds verksamhet av dessa är 1/3 barn med CI, 2 barn med BAHA (benförankrad hörapparat) och resten barn med hörapparat. Varje barn förses med ett utvecklingsprogram (mer avancerat än utvecklingsplaner/åtgärdsprogram i Sverige) där också målsättning för de kommande 12 månaderna framtas tillsammans med föräldrarna. Shepherd Centret är tydliga mot föräldrarna vilken typ av engagemang som förväntas av dem för att målsättningarna ska uppnås för deras barn. Över 95 % av föräldrarna fullföljer Shepherds Centrets program. På Shepherd Centre har man särskilda program för s.k. priority kids barn som av någon anledning utvecklas långsamt. Här utvecklas en individuell aktionsplan där hela Shepherds team av (logopeder, dövlärare, audiologer, psykologer etc) är involverade tillsammans med föräldrarna. Om ingen förändring kan ses i barnets utveckling efter 3-4 månader diskuteras om Shepherd Centre är rätt program för barnet eller om barnet med familj bör hänvisas till något annat förskoleprogram med t.ex. teckenspråkigt förhållningssätt. På Shepherd Centre

utförs också inkoppling efter CI-operation samt injusteringar av CIprocessor såväl som hörapparater i samarbete med sjukhuset i Sydney. Stora fördelar ses med en verksamhet under samma tak s.a.s. Samarbete mellan olika professionella såväl som med föräldrar underlättas. Ett stort antal barn har efter deltagande i programmen på Shepherd Centre åldersadekvat språk. De flesta fortsätter till skolor för normalhörande med stöd eller särskilda hörselenheter vid skolor i Sydney med omnejd. Ytterligare information www.shepherdcentre.com.au Mount View Primary School Skolan var vackert beläget i en förort till Melbourne. Här deltog 830 elever i undervisningen. Trettio elever på skolan hade hörapparat eller CI. Av dessa är sjutton elever CI-användare. Sex förskoleklasser med cirka 20 barn i varje grupp utgjorde grunden på Mount View Primary School. Skolstart sker i Australien vid fem års ålder. Skolan är fullt utrustad med en teknisk enhet för barnen med HA/CI. Det innebär bl.a. att barnen med CI/HA börjar en halvtimma före de andra barnen varje morgon för att gå till den tekniska enheten för kontroll av FM-system och HA/CI. En filosofi som dessutom tycktes väl spridd på de skolor vi besökte var att barnen tidigt lär sig hur hörhjälpmedlet fungerar; hur FM-systemet fungerar och inspireras i att bära såväl hörhjälpmedel och FM-system. Alla barn bar FM-system såväl på lektioner som ute på gymnastiklektioner. Detta anses överlag i Australien vara en av hörnstenarna till att klara undervisning i en större grupp. Barnen med CI/HA erbjöds lästräning varje dag enskilt (Reading recovery teacher). Skolan försökte uppnå målet med två elever med HA/CI i varje klass. Då har de stöd av varandra i klassen. Med fler elever med HA/CI i en klass menade man skapade en grupp i gruppen som hämmade sociala kontakter med övriga elever i klassen. Under vår rundvandring fick vi samtala med flera entusiastiska lärare såväl som elever med CI. Många elever med CI ansåg att de hellre ville gå på en stor skola för att det gav fler möjligheter till kamrater och också vara del i ett större socialt sammanhang. Barnen med CI/HA var accepterade på skolan av övriga elever (vilket vi också konstaterade vid våra övriga studiebesök). Nivån på stöd utformas utifrån individuella behov hos barnet och kan inkludera Utveckling av språk, tal och auditiv förmåga Stöd i att läsa Stöd i mindre grupp Stöd i klassen Den statliga hörselverksamheten Australian Hearing besöker skolan varje månad i likhet med hur man besöker övriga skolor i Australien där barn med CI/HA/BAHA återfinns. Cochleaimplantat kliniken i Melbourne besöker också Mount View varje månad. Brevvänner i Sverige bland barn med CI/HA efterlyses i Sverige av flera elever. Kanske kan det öppna upp goda möjligheter för våra barn att träna sig i engelska språket samt kanske få vänner för livet i Australien. Intresserade ombedes ta kontakt med Sara Kenfield e-post: kenfield.sara.e@edumail.vic.gov.au Yarra Valley Grammar School Yarra Valley Grammar School påminde mycket om Mount View Primary School. Här deltog också eleverna en stor del av tiden i den ordinarie undervisningen med stöd och hörselanpassningar typ FM-system. Hörselutbildad personal fanns liksom en teknisk enhet som ombesörjde att hörhjälpmedlen fungerade. Liksom föregående skola hade man även ett stort fokus på de barn med HA/CI med andra inlärningsproblem som trots stöd inte når målen. Enstaka barn utvecklar inte bra tal och då används tecken vid kommunikation. Det finns dessutom barn med sämre tal som ändå har ett åldersadekvat språk och åldersadekvata kunskaper. Barn med inlärningsproblem är enligt skolan en stor pedagogisk utmaning.

Man förespråkade också här Att se hela barnet och ge dem självkänslan att föra sin egen talan istället för att andra överbeskyddar dem. Individuella lösningar Se framstegen även hos de barn som har andra inlärningsproblem Anteckningshjälp på lektioner St Mary s School for hearingimpaired students Här deltog elever i mindre grupp med andra hörselskadade men slussades senare ut i mainstream med stöd. Filosofin var att det är bättre att börja i en mindre grupp för att erhålla ett bra språk. I övrigt erhölls likvärdigt stöd avseende tekniska hjälpmedel, lästräning, auditivt stöd samt logopedstöd som övriga skolor ovan. Intressant att notera var att lärarna här inte bar mikrofon på kavajslaget utan alla hade huvudburna mikrofoner. Anledningen var att huvudburen mikrofon gav ett mera optimalt ljud för eleverna. En del äldre talande elever (HA/CI) på skolan (där undervisningen på talat språk med tekniska hjälpmedel fungerade bra) hade påbörjat kurser på fritiden i Auslan (australiensiskt teckenspråk) då de upptäckt fördelen med detta ibland på fritiden i gruppsituationer. Detta ställde man sig på skolan positivt till och funderade även på att erbjuda kurser i Auslan inom skolans ramar. Victorian College for the Deaf Vi besökte också en mer renodlad dövskola vars profil kunde liknas vid våra svenska dövskolor för tio år sedan. Döva/gravt hörselskadade elever med andra inlärningsproblem var en ökande grupp på skolan. Här skedde undervisningen på teckenspråk. Skolan strävade efter att ge eleverna en positiv självbild och ett uppskattande av dövas kultur. Man ansåg också att vissa av eleverna kunde följa samma kursplan som övriga skolor men att andra elever behövde stöd och individuella utvecklingsplaner utifrån sina behov och förutsättningar. En del elever når aldrig samma kunskaper som hörande pga andra inlärningsproblem. Ytterligare information: www.vcd.vic.edu.au Australian Hearing nationell hörselvård (statligt styrd) Australiensisk hörselvård för barn sköts av Australian Hearing som har ett gott samarbete med alla de center och skolor vi besökte. Australian Hearing är indelat i 78 center nationellt i nio regioner. Barn har rätt till Årliga hörseltester Uppgradering av hörhjälpmedel till senaste modell Utvärdering av barnets resultat med hörhjälpmedel Injustering av hörhjälpmedel Tillgång till batterier, sladdar, yttre delar samt uppgradering av processor för barn med CI Tillhandahålla omgående reparation av hörhjälpmedel En post service finns för batterier och reparationer Forskning och klinisk uppföljning Bionic Ear Institute Vi såg fram emot besöket på Bionic Ear Institute! Här utvecklades det första flerkanaliga

cochleaimplantatet under professor Graeme Clarks ledning. Institutet ska för övrigt byta namn till Graeme Clarks Institute i samband med Graemes nära förestående pensionering. Trevligt! Vi fick höra intressanta föreläsningar av de mycket kunniga doktorerna på institutet. De har fått finslipa sina kunskaper genom att de utbildar många doktorer från andra länder, framförallt i Asien. Vi fick också mycket tid att diskutera olika ämnen bl a kluriga patienter där inte allt gått på räls. Vi beslöt också att samarbeta mer i framtiden. Cochlear Cochlears tillverkning är inrymt i gigantiska lokaler i Sydneys utkant. Vi blev mycket väl mottagna även här och fick en intensiv dag med omväxlande studiebesök och föeläsningar. Om vi så önskade fick vi kopior av powerpoint föreläsningarna och för övrigt mycket annat bra informationsmaterial. Cochlear kommer de närmaste 5 åren att satsa lika mycket på forskning och utveckling som de hittills gjort i företagets historia (25 år). Det var imponerande att möta de kunniga medarbetare som tog hand om oss under dagen och framförallt slogs vi av den entusiasm de visade för sitt arbete. Slutsatser Här i Sverige har vi mycket att lära av Australien både inom förskole/skolverksamhet och hörselvård. I Australien tycks finnas En större omfattning av samarbete förskola/skola, hörselvård och föräldrar En större valfrihet för föräldrarna avseende val av förskola och skola En mer omfattande verksamhet centrerad till att tidigt utveckla barnens auditiva såväl som språkliga förmågor Ett omfattande medvetande om att döva barn kan ha andra inlärningsproblem och åtgärder för att stödja det enskilda barnet utifrån det En noggrann uppföljning av det enskilda barnets sociala, språkliga och kommunikativa utveckling på förskolenivå utifrån utvärderings- och uppföljningslistor I Sverige vill föräldrar ha ett utökat samarbete med professionella. Barnplantornas föräldrakurser visar också på en stor vilja och önskan hos föräldrar att få kunskap i hur de kan stödja sitt barns kommunikativa utveckling i hemmiljön. Föräldrar i Sverige har fördelar genom ett vårdbidrag som möjliggör för dem att ägna tid åt sitt barn. Vilken valfrihet erbjuds föräldrar i Sverige idag? Ann-Charlotte Gyllenram Eva Karltorp