LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025 Preliminär plan 2013-12-04 Falun december 2013
2(68) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Direktiven 4 Länsplanen 4 Nationell plan 5 2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet 6 Regionförstoring 6 Näringslivet 8 Dalarna är Sveriges tredje största besöksdestination 11 Befolkning och befolkningsutveckling 14 Arbetsmarknad 15 Kompetensförsörjning 18 Bilanvändning 19 IT-infrastruktur 19 3. Målbild 20 EU-mål 20 Nationella mål 20 Dalarnas målbild 21 4. Transportsystemen tillstånd, brister 24 Godstrafik 24 Vägnätet 26 Järnvägsnätet 35 Kollektivtrafik 39 Flyg 43 Hamnar 44 5. Åtgärdsplan 46 6. Nationell plan och grannlänens planer 55 Nationell plan 55 Grannlänens planer 56 7. Effektbedömning 56 8. Sammanfattning miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning 64
3(68) 1. Inledning Länsplanen upprättas på uppdrag av staten och regeringen har den 20 december 2012 gett länen i uppdrag att ta fram nya länsplaner för perioden 2014-2025. Regeringens direktiv säger att den sk fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transport-systemet. Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för hållbar arbets-pendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande trans-porter. Regeringen pekar i direktiven särskilt ut behovet av en ökad användning av kollektiva färdmedel, där särskilt satsningar på cykelåtgärder ska redovisas i planen. De föreslagna åtgärderna utgår således från ett länsgränsöverskridande och ett nationellt perspektiv där trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska och regionala målen. Länsplanen tar sin fortsatta utgångspunkt i gällande länsplan, vilken bygger på de strategiska inriktningar och prioriteringar som gjorts inom ramen för den regionala systemanalysen. Arbetet har bedrivits genom ett brett förankringsarbete genom dialoger och workshops med politiska beredningar och referensgrupper med representanter från Trafikverket, länsstyrelsen, landstinget, näringsliv, kommuner m fl organisationer.
4(68) Direktiven Regeringen uppdrog den 20 december 2012 åt Trafikverket och länen att upprätta trafikslagsövergripande planer för transportinfrastrukturen, perioden 2014-2025. I direktiven anges de ekonomiska ramarna uppgå sammanlagt till 522 miljarder kronor för nationell plan och länsplaner, varav 86 mdr för drift och underhåll av statliga järnvägar. 155 mdr för drift och underhåll av statliga vägar. 281 mdr för utveckling av transportsystemet De ekonomiska ramarna för länsplanerna behålls oförändrade för perioden 2014-2021. Vidare har regeringen bedömt att den genomsnittliga årliga nivån för länsplanerna 2010-2021 förlängs för åren 2022-2025. Dalarna har fått en preliminär planeringsram för 2022-2025 på 346 mkr. En indexuppräkning har skett på drygt fem procent i prisnivå för 2013. Regeringen beslutar om definitiva planeringsramar till länen i mars/april 2014. Därutöver har Dalarna för planperioden tilldelats 51,8 mkr (ca 4,3 mkr/år) för Driftbidrag till icke statliga flygplatser (Borlänge och Mora). Utöver de givna ekonomiska planeringsramarna tillkommer cirka 35 miljoner kronor under planperioden genom avtal om medfinansiering för enskilda objekt. Länsplanen Länsplanen ska ha ett trafikslagsövergripande synsätt som utgår från ett länsöverskridande och ett nationellt perspektiv. Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för att förvalta och utveckla transportsystemet. Länsplaneupprättarna ska analysera väntad utveckling av efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen Åtgärderna ska riktas mot de viktigaste stråken för hållbar arbetspendling, transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Regeringen pekar i direktiven särskilt ut behovet av en ökad användning av kollektiva färdmedel, där särskilt satsningar på cykelåtgärder ska redovisas i planen. Utifrån 6 kap. miljöbalken ska det göras en miljökonsekvensbeskrivning och bedömning av planen. Planen får omfatta följande ändamål: Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet (inkl cykelvägar i anslutning till regionala vägar), Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet, som bör redovisas i planen, Driftbidrag till icke statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen, Medfinansiering av investeringar och förbättringsåtgärder i nationell plan, Byggande och drift av enskilda vägar
5(68) Statlig medfinansiering till: Byggande av stationer, terminaler, hållplatser, spår-, väg- och gatuanläggningar för regional och lokal kollektivtrafik, Åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning. Transportinformatik eller miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet Byggande av flygplatsanläggningar. Regeringen kommer att analysera förslagen till åtgärder utifrån: Regeringens tidigare ställningstaganden samt riksdagens behandling och ställningstaganden av beskrivna propositioner, Samband med andra relevanta planer inom Sverige och anda länders planer Uppfyllelse av transportpolitiska mål Samhällsekonomisk effektivitet Den samlade effektbedömningen Nationell plan Volymen åtgärder i planerna kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter som är villiga att bidra med medel för att genomföra åtgärder av gemensamt intresse och nytta för staten och intressenterna. Medfinansieringen kan ske t.ex. genom direkta bidrag eller i form av brukaravgifter. Den nationella planen får omfatta följande: Investeringar och förbättringar samt drift och underhåll på det nationella stamvägnätet, det statliga järnvägsnätet, tillhörande gång- och cykelvägar, stationer och terminaler, Planen får också innehålla åtgärder som ska beviljas statlig medfinansiering när det gäller farleder och slussar, drift av icke statliga flygplatser, regionala kollektivtrafikanläggningar och enskilda vägar.
6(68) 2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet Regionförstoring I Dalarna ligger ett pärlband av tätorter längs tydliga stråk. Den befolkningsmässiga tyngdpunkten i tvillingstäderna Falun och Borlänge utgör en stark arbetsmarknad för omgivande kommuner i Dalarna. Här finns högteknologisk spetskompetens inom stål-, verkstads- och skogsbaserad industri samt inom transport- och infrastrukturområdena. Dessutom finns, inte minst, en hög och bred kompetens inom vår starka besöksnäring. Större arbets- och bostadsmarknader Redan idag är inpendlingen stor. Ökat pendlingsutbyte är nödvändigt, dels för att nå kompletterande arbetsmarknader, dels för att säkerställa kompetens- och arbetskraftsförsörjningen i Dalarna. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Med väl fungerande kommunikationsstråk skapas förutsättningar för större gemensamma arbetsmarknader, såväl inom Dalarna som till och från angränsande regioner. Stärkta förutsättningar för arbetspendling ger bättre förutsättningar för inflyttning av såväl företag som arbetskraft. Bättre kommunikationsmöjligheter till och från utbildningsorter Universitets- och högskoleorterna Uppsala och Falun/Borlänge ligger strategiskt längs Dalabanan, vilken även ger resmöjlighet till Stockholms Universitet och Mälardalens Högskola. Bättre möjligheter att resa till eller mellan dessa studieorter underlättar dagspendling till högre utbildning, vilket bidrar positivt till regionens kompetensförsörjning. Fler ges möjlighet att studera vidare, varpå utbudet av högskoleutbildade till näringslivet stärks. Utjämnade skillnader mellan olika delar av regionen Det krävs en bättre sammankoppling mellan framstående industriorter och läns- och utbildningscentrum genom möjligheter till dagspendling. Därigenom kan dagens obalanser mellan funktionella regioner ersättas av inbördes komplementaritet och differentiering. Kortare restider, särskilt med tågtrafik, ger bättre förutsättningar för ökat arbets-, tjänste- och studiependling. De mindre orterna får tillgång till en större arbets- och studiemarknad, vilket stärker hela regionen. Bland övriga positiva effekter med förbättrade järnvägsförbindelser kan nämnas att tillgången till samhälls-service, kommersiell service samt kultur- och nöjesutbud förbättras. Järnvägen central för regionförstoringen Utvecklingen i kommunerna och regionerna längs särskilt Dalabanan, men även Bergslagsbanan, är starkt beroende av goda kommunikationer och förbindelser. Utvecklingen av arbetsmarknaden, näringslivet och människors välfärd måste i dessa områden stärkas. Hittills har utvecklingen hämmats av att de fördelar som finns i en regionförstoring inte kunnat realiseras på grund av bristfälliga förbindelser. Var och en av de kommuner och regioner som finns längs dessa banor vinner på snabbare och tätare transporter på järnväg. Viktiga studieorter, arbetsmarknader och offentlig service av kvalificerad art knyts samman och skapar bättre möjligheter för människor och företag att leva och verka längs banan.
7(68) Ett viktigt led i de olika arbeten som pågår för att utveckla regionen är därför uppgraderingen av Dalabanan och Bergslagsbanan, så att dessa kan möta kraven på snabbare förbindelser mellan Dalarna, Uppsala och Stockholm samt inom regionen. På lång sikt krävs betydande åtgärder för att förverkliga de mål som satts upp. Åtgärder som gör att den gräns uppnås där kapacitet och standard möjliggör hastigheter och en turtäthet så att viktiga tidsgränser nås för att regionen ska kunna förstoras och människors välfärd förbättras. Målen är kortare restider med 15-30 minuter, säkrare tidshållning och entimmestrafik med tåg mellan Dalarna och Stockholm. Förbättrad vägstandard för viktiga pendlings- och näringslivsvägar Åtgärder behövs för att både restider ska kunna minska och trafiksäkerheten ska förbättras. Nya hastighetsgränser kan komma att innebära en sänkning av hastighetsgränserna på delar av det strategiska vägnätet. Det är dock viktigt att de nya hastighetsgränserna inte ersätter planerade investerings- och underhålls-åtgärder längs det strategiska vägnätet. Hela resan För att hållbar regionförstoring ska åstadkommas räcker det inte enbart att bygga ny järnväg och köra tåg. Viktigt är också att hela resan fungerar, d.v.s. från start-punkt till slutdestination inklusive resan till och från resecentrum, viktiga bytes-punkter och busshållplatser. För detta krävs att samhällsplaneringen får ett tydligt hela resan-perspektiv och stödjer användningen av kollektivtrafik, strategiska och sammanhängande gång- och cykelstråk samt verkar för attraktiva bytespunkter. Högklassiga gång- och cykelbanor skapar förutsättningar för minskat bil- och bussberoende på kortare sträckor, vilket gynnar miljö, ekonomi och hälsa. Med Dalabanan utbyggd uppnås dagspendlingsmöjlighet i hela stråket Mora-Rättvik-Leksand- Gagnef-Borlänge. Vidare uppnås dagspendlingssamspel i hela stråket Avesta-Hedemora-Säter- Borlänge-Falun. Både Avesta och Hedemora får dagspendlingsrestid till den viktiga, kompletterande arbets- och utbildningsmarknaden Uppsala och via byte i Sala också till/från Västerås. Med uppgraderad Bergslagsbana blir det dagspendlingsbart i hela stråket Gävle- Sandviken-Hofors-Falun- Borlänge samt i hela stråket Ljusnarsberg-Ludvika- Borlänge-Falun.
8(68) Med direkta regionaltåg blir det också möjligt att dagspendla Fagersta-Smedjebacken- Ludvika-Borlänge-Falun, Ludvika-Smedjebacken-Fagersta-Västerås samt Ludvika- Örebro. Förbättrad E 16/Rv 66) möjliggör dagspendling i hela ortsstråket Vansbro - Dala- Järna-Nås-Floda - Mockfjärd - Borlänge. Likaså blir det möjligt att dagspendla Vansbro-Malung och Malung-Sälen. Näringslivet Dalarna har ett brett näringsliv, som domineras av skogsbruk, trävaruindustri, pappers- och massaindustri, stål- och metallverk, verkstadsindustri, elektro- och teleprodukter samt inte minst besöksnäringen, men även livsmedelsindustrin är betydande. Det finns även inom transport- och infrastrukturområdena ett stort antal företag med hög kompetens och utvecklingspotential. Falun-Borlänge har en betydelsefull roll som handels- och administrativa centrum och som transportknutpunkt. Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i Dalarnas kommuner och har även varierat mycket över tid. Den inbördes specialiseringen av länets näringsliv är nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Samtidigt medför specialiseringen obalanser mellan arbetsmarknaderna, ifall restiderna inbördes mellan kommunerna är för långa. Dessa obalanser är ofta särskilt påtagliga för kvinnor. Basindustrin i Dalarna är en av Sveriges främsta Dalarna är ett av Sveriges största exportlän, med stål- och metallindustri samt pappers- och trävaruindustri som dominerande inslag. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har ytterligare ökat företagens exponering mot exportmarknaden. Industriorterna Borlänge och Avesta har höga förädlingsvärden per sysselsatt, långt över rikssnitt. Basindustrin i Bergslagen genererar stora godsflöden. Dalarna är ett av Sveriges mest godsgenererande län på järnväg. Under en följd av år har basindustrin i Bergslagen genomfört investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna har inneburit betydande volymökningar samt allt högre förädlingsgrader och ökade exportvolymer. För Dalarnas exportindustri utgör investeringar transport-systemet, som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer, en viktig förutsättning för fortsatt utveckling i Dalarna och hela landet. Basindustrins utveckling i Bergslagen har under en lång följd av år varit starkt positiv och i regionen finns i dag ett antal företag som är världsledande inom sitt respektive område. Stora investeringar i industrins anläggningar har lagt grunden för denna utveckling och investeringarna fortsätter att ligga på en hög nivå. Därutöver tillkommer den planerade nyetableringen av gruvverksamheten i Grängesberg/Ludvika. Förutom den omfattande förädling/produktion som sker i Dalarna fungerar länet även som ett transitområde för godstransporter från norra Sverige till Göteborgs hamn eller till södra Sverige och vidare till kontinenten. 40 procent av Sveriges exportvärde genereras längs Bergslagsbanan Gävle-Göteborg, via väster om Vänern Det planeras investeringar enbart inom industrin i Dalarna för uppskattningsvis cirka 20 miljarder kr de närmaste åren. SSAB, som årligen investerar ca 0,7 miljarder i sina anläggningar, planerar i Borlänge för kraftiga ökningar i produktionsvolym och
9(68) vidareförädling. I Fors utanför Avesta krävs omläggningar av både järnvägen och riksvägen för att Stora Enso Fors ska kunna fortsätta sin expansion. Enbart i Avesta och Borlänge har basindustrins investeringar inneburit en produktionsökning med uppskattningsvis 2 miljoner ton färdigvara, vilket motsvarar 55 000 lastbilar eller 40 000 järnvägsvagnar per år. Till detta kommer alla insatsvaror och råvaror som krävs för att framställa volymen färdigvara. Andra exempel på investeringar som genererar ökade transporter är Spendrups utbyggnad av bryggeriet i Grängesberg, ABB:s investeringar i Ludvika, stora investeringar i länets sågverk samt Clas Ohlsons kraftiga utbyggnad av centrallagret i Insjön. Till detta kommer en växande handel i regionen som alltmer börjar efterfråga miljövänliga transporter på järnväg. Ett skolexempel på detta är IKEA:s etablering i centrala Borlänge. För att klara av transportbehoven ökar kraven på att kapaciteten på järnvägen hänger med och kan ta emot det kraftigt ökade antalet godståg som behövs för att klara näringslivets efterfrågan. Utöver den identifierade efterfrågan på gods- och persontransporter finns en dold eller outtalad efterfrågan på järnvägstransporter. Brister i och den avtagande tilltron till kvaliteten i järnvägssystemet, innebär att många företag, men även resenärer, avstår att ens överväga järnvägen som transportmedel, trots att deras behov är väl lämpade att tillgodoses med järnväg. Ändrade strukturer ger ändrade transportbehov Industrins transportbehov är över tiden relativt stabila. Nya förutsättningar kan dock snabbt förändra den bilden. Ökad förädlingsgrad ställer andra och ökade krav på infrastrukturen då nya marknader etableras. Ändrade och utökade upptagningsområden för råvaror till massa och pappersindustrin ändrar transport-behoven. Industrin behöver därför väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade volymer. Exempel på krav på snabb omställning har varit regnoväder och stormar, som med kort varsel ändrat råvaruflödet till pappers- och massaindustrin och sågverken.
10(68) Viktiga godsstråk i nord-sydlig och öst-västlig riktning mot Mälardalen, Göteborg, Skåne och Norge I Dalarna sammantrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nordsydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, vilka utgör basen för Dalarna, som ett av landets absolut största godsgenererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Vart fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i alternativt passerar Borlänge. I debatten om vilken väg godset ska ta genom Bergslagen är det viktigt att påpeka de stora volymer gods som ska till Bergslagen och likaledes de stora volymer gods som har Bergslagen som startpunkt. I ett längre perspektiv måste därför investeringar göras i både väg- och järnvägsnätet så att industrins råvaruförsörjning tryggas och att färdiga varor och produkter effektivt kan levereras till kunder i Sverige eller utomlands via hamnar eller den fasta förbindelsen över Öresund. För industrins del är det viktigt att godsstråk byggs ut, är stabila över tid och som kan klara svängningar i godsflöden. De två stråken på järnväg genom Bergslagen, Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagsbanan /Väster om Vänern måste byggas ut till två funktionella stabila stråk, som även kan fungera som alternativa vägar i händelse av eventuella störningar. Nödvändiga investeringar måste göras för att eliminera nuvarande brister i kapacitet och framkomlighet. På vägsidan är det de nord-sydliga stråken Riksväg 50 Bergslagsdiagonalen, ett viktigt godsstråk genom det mellansvenska inlandet och E 45, som båda är viktiga nationella förbindelser mot Västsverige, Göteborgs hamn, hamnarna i Skåne och Öresundsförbindelsen samt att de förbinder Mellansverige och Norrland. E 16 är en öst-västlig förstärkning av vägnätet i norra Mellansverige och inre Skandinavien som knyter samman flera viktiga transportnoder mellan Gävle och Oslo-Bergen och vidare kopplingen österut mot Finland och Baltikum. Stråket blir dessutom ett komplement i det övergripande svensk-norska vägsystemet för transportbehoven från norra Sverige och norra Norge (via E 45) till Osloregionen. Riksväg 70 i nord-sydlig riktning är ett viktigt godsstråk såväl mot Stockholm och Mälardalsområdet som för den inhemska godsvaruförsörjningen. Skogsbaserade näringar De största volymerna skogsråvara i länet går såväl i öst-västlig som i nord-sydlig riktning. För skogsbolagen är det viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Väg-transporterna av skogsråvara dominerar, men det finns en ökad efterfrågan att kunna köra ännu mer skogsråvara på järnväg. Den skogsbaserade industrin i Dalarna skapar ett årligt produktionsvärde på ca 14 miljarder kronor vilket motsvarar ca 10 % av rikets skogsproduktionsvärde. Skogsnäringen och andra industribaserade näringar är helt beroende av fungerande vägnät. Tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och underhåll på det finmaskiga vägnätet måste säkerställas och förbättras. Dalarna är ett av Sveriges största exportlän, med drygt en fjärdedel av Sveriges ståloch metallindustri. Stål- och pappersindustrin är helt beroende av ett robust järnvägssystem för sina systemtransporter
11(68) Dalarnas världsledande basindustri är i ett expansivt skede med investeringar i mångmiljonklassen och är starkt beroende av ett robust transportsystem Dalarnas exportindustri efterfrågar väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer. Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri inklusive besöksnäringen för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna och hela Sverige Dalarna är Sveriges tredje största besöksdestination Dalarna är i särklass det ledande turistlänet utanför storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. När det gäller gästnätter per invånare växer Dalarna mest och är klart störst i landet. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturism-område. Under högsäsong (dec-april) rör sig cirka 100 000 besökare varje vecka i området. Även Siljansbygden har en stor och betydelsefull besöksnäring. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden med cirka 600 småföretag kopplade till besöksnäringen och den är under stark utveckling i Dalafjällen. Planerade investeringar inom besöksnäringen uppgår till nästan 10 miljarder inom den närmaste tioårsperioden, vilket skapar ytterligare ca 2 000 arbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca 35 000 nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca 7 000 människor. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Cirka 90 % av fritidsresorna till Dalarna sker med bil, vilket periodvis såväl vinter som sommar, medför en mycket stor belastning på vägtransportsystemet. Dagens 13, 8 miljoner gästnätter i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Detta motsvarar cirka 1,1 miljoner bilar som belastar vägtransportsystemet. Besöksnäringens planerade investeringar har stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turistsäsongen är mycket omfattande. De expansionsplaner som redovisats innebär, utifrån ett antagande att alla kommer med bil, cirka 260 000 bilar ytterligare per år, varav drygt 150 000 bilar under vinterperioden. Under vinterperioden är trafikbelastningen (torsdagar-söndagar) ca 10-15 gånger högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar drygt 14 000 fordon per dygn, ofta under ett fåtal kritiska timmar i Högtrafik, vilket faktiskt motsvarar en Ådt på cirka 30 000 fordon. Utredningar visar på ett kapacitetstak /kritisk gräns på 1800 fordon/tim, där man riskerar en Trafikinfarkt då genomsnittshastigheten beräknas sjunka drastiskt från 70 km/tim till 40 km/tim. Vid trafikmätningar våren 2013 har det uppmätts 1786 fordon/tim norr om Fiskarheden Rv 66/Vasaloppsvägen), vilket således innebär att risken redan vid nuvarande förhållanden är uppenbar för en trafikinfarkt under högtrafiktimmar.
12(68) 14 000 10 15 ggr mer trafik under högsäsong Besöksnäringen- Tillväxt och nya marknader Globalt är turismen en av de starkast växande näringarna. Den inhemska turismen står för betydande transportflöden, som till stora delar har ett karaktäristiskt mönster över året kopplat till årstiderna, helger, sportlov och semestrar. Inkommande turism till Sverige ligger per invånare högre än snittet i Europa. Dalarna med sina förutsättningar för turism och besöksnäringens utbud, har redan idag stor betydelse för människor i mer tätbefolkade områden i Europa. Näst efter nordiska besökare är holländare och tyskar de största besöksgrupperna. Denna betydelse kan avläsas i att de utländska besökarna i Dalarna ökar och att alltfler människor söker sig till natursköna upplevelser. Det är av stor betydelse att transportsystemet kan tillgodose de olika turistiska segmenten. En stor del av Dalaturismen är idag alltför beroende av biltrafiken. Flyg-, järnvägs- och vägtrafiken behöver därför utvecklas på ett sätt som samtidigt medger ekonomisk, miljö- och klimatmässig hållbarhet. Samtidigt behöver biltrafiken utvecklas med bioenergidrivna miljöbilar, elbilar och kombinationer av dessa. Dalabanan är en av få järnvägsförbindelser till fjällvärlden och innebär en betydande potential för besöksnäringens tillväxt. Ett utvecklat flygsystem med direktflyg från både internationella och nationella noder, möjliggör utvecklad turisttrafik. Genom flygets positiva trend inom turisttrafiken, ökar intresset från besöksnäringen att hitta nya marknader och konkurrensfördelar genom flyget som stärker den internationella konkurrenskraften. Trafikverkets arbete med den strategiska utmaningen som ska bidra till att resor och transporter för turist- och besöksnäringen blir mer attraktiva och mer miljöanpassade. Det har anförts att flygets roll bör vara bland annat i reserelationer till viktiga resmål för besöksnäringen, där det inte går att nå restider under tre timmar med övriga trafikslag. I undersökningar som gjorts bland besökarna till Dalarnas fjälldestinationer, så framgår det att genomsnittsresan till destinationen ligger på sex timmar.
13(68) Lägger man därtill utvecklingen av nya bäddar i Dalafjällen, som förväntas till stor del fyllas av utländska besökare, måste flyget få en tydligare roll som trafikslag för bland annat fjällturismen. En planerad flygplats i Sälen tillsammans med flygplatsen i Mora, når 210 miljoner innevånare inom två timmar. Infrastrukturen behöver förbättras för att klara ökad turism Infrastrukturen i Dalarna, i synnerhet väg, är idag dimensionerad för trafikens normalflöden. I takt med att turismen ökar i betydelse och omfattning blir även trafiktopparna större. Då allt fler turistanläggningar inriktar sig mot helårsverksamhet kommer trafiktopparna att inträffa under en allt större del av året. Årstidsförändringarna och hur man organiserar sin tid i det svenska samhället med storhelger, skollov och semestrar är starkt styrande för hur efterfrågan av turistiska tjänster varierar under året. Detta innebär att den ökande turismen i Dalarna leder till alltmera accentuerade trafiktoppar vid sportlov, påsk, midsommar och semestertider. Trafiken är även mycket omfattande i samband med olika turistiska evenemang, som t ex Vasaloppet, Vansbrosimningen eller musikarrangemangen i Dalhalla. Dessa trafiktoppar slår påtagligt olika beroende på vilka turistiska segment som dominerar. För fjällturismen är trafiktopparna störst under vinterhalvåret och särskilt vid sportlov och påsk. I Siljansområdet är sommarturismen omfattande med stora trafiktoppar, särskilt genom Mora där det är dagliga köbildningar under sommar-perioden. Fjällpaket Dalarna, som syftar till att det offentliga på såväl lokal som regional och nationell nivå, tillsammans med näringslivet, samverkar för att få ut högre nytta av de åtgärder som står till buds (Fyrstegsprincipen). Det är ett mycket tydligt och bra exempel där prioriteringar i nationell plan och länsplan i form av satsningar på väg, järnväg (Dalabanan) och flyg kan samspela för att verkligen stödja och stärka effekterna av de betydande investeringar som görs för att utveckla besöksnäringen. Samtidigt ger detta internationell samordning med den norska utbyggnaden av E16 såväl öster som väster om Oslo/Gardermoen.
14(68) Samverkande transportsystem Flygplatserna i Dalarna med dess kopplingar till väg och järnväg bildar tillsammans viktiga länkar mellan Europa och Dalarna. Med ett samverkande trafiksystem med hög standard enligt hela resan-perspektivet kan man med flyg eller tåg nå regionen från hela världen och därefter transportera sig lokalt med tåg, buss, bil eller cykel. För besöksnäringen är ett transportsystem med delar som kompletterar varandra inom regionen, lika viktigt som ett interregionalt system som transporterar människor till och från regionen. Försäljning av paketresor till fjällturister är inte särskilt omfattande och bör kunna utvecklas. Paketresor som består av transport och inkvartering i kombination med en eller flera turisttjänster för i större grad erbjudas besökare som söker transportalternativ till bilen. Flyg- och tågtrafik i kombination med busstransfer kommer dock inte att kunna övergå till att vara annat än ett marginellt tillskott som transportalternativ till bilen. För skidanläggningarna i Sälenfjällen och Idre är det därför helt avgörande att de vägar som leder till fjällen håller en hög och säker standard. Befolkning och befolkningsutveckling I Sverige pågår sedan många år en kraftig urbanisering, varvid befolkningen i stora delar av landet tenderar att koncentreras till storstadsområden med relativt god tillgång till arbetstillfällen. Många landsbygds- och industrikommuner har minskat i befolkning, mycket beroende på att ungdomar flyttat ut, vilket lett till negativa födelsetal. Dalarna är bland landets tio största län befolkningsmässigt. Befolkningen är starkt koncentrerade till Falun-Borlänge och Siljansbygden. Befolkningen minskar något i länet utanför Falun-Borlänge, dock med undantag av Ludvika. För att säkerställa bland annat kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag, står dessa landsbygds- och industrikommuner inför särskilt stora utmaningar vad gäller att vända befolkningsutvecklingen.
15(68) Arbetsmarknad Arbetspendling ger stärkt tillgång till arbetsplatser utanför bostadskommunen, vilket kan kompensera för svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Dessutom förbättras möjligheterna till arbete både för dagens samt för inflyttande befolkning. Förbättrad transportinfrastruktur möjliggör ökad dagspendling, vilket bidrar till ökad flexibilitet i arbetslivet och utvidgning av de funktionella bosättnings- och arbetsmarknadsregionerna. Sysselsättning män Förvärvsfrekvensen för män ligger generellt över rikssnitt och är högst i läns- och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Även för män är länsoch utbildningscentra viktiga, kompletterande arbetsmarknader, även om detta inte är lika påtagligt för kvinnor. Sysselsättningsnivån för män är över rikssnitt i de flesta kommuner i Dalarna. Arbetspendling män Regioners funktion är i betydande grad beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orter kan komplettera varandra. I detta balanseringssystem har läns- och utbildningscentra stor betydelse. För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till näraliggande arbetsmarknader.
16(68) Sysselsättning kvinnor Förvärvsfrekvenserna för kvinnor varierar starkt mellan kommunerna. Ett generellt mönster i landet är att kvinnors förvärvsfrekvenser är sär-skilt höga i läns- och utbildningscentra och betydligt lägre i industri- och periferikommuner. Arbetsplatser som av tradition har stor andel kvinnosysselsatta som vårdinrättningar, hotell och handel, koncentreras i stor omfattning till länscentra. Även för kvinnor är sysselsättningsnivån i Dalarna över rikssnitt i de flesta kommuner, dock inte för heltidsarbete. Besöksnäringen bidrar till att fler kvinnor får jobb. Arbetspendling kvinnor Arbetspendlingsmönstret för kvinnor karaktäriseras av stark fokusering på läns- och utbildningscentrum Falun-Borlänge. Även orterna vid Siljan har betydelsefull arbetspendling sinsemellan. Pendlingsflödena behöver dock öka ytterligare för att fullt utnyttja kompletterande arbetsmarknader. Ett generellt mönster för landet är att läns- och utbildningscentra ofta har höga kvinnoandelar, medan industri- och periferikommuner har lägre andelar. Detta mönster är tydligt även i Dalarna. Stärkta möjligheter till dagspendling är en viktig faktor för att balansera kvinnoandelarna mellan kommunerna i regionen. Pendlingsmönstret visar betydelsefull potential Det rådande pendlingsmönstret visar att det finns stora potentialer i förkortade restider i stråken Mora-Falun/Borlänge-Avesta, Ludvika-Falun/ Borlänge samt Falun/Borlänge-Gävle, Ludvika-Västerås och Avesta-Fagersta-Uppsala. Med förkortade restider skulle Dalarna, som idag i alltför hög grad har isolerade arbetsmarknader, kunna fungera som en sammanhängande region med förbättrade pendlingssamspel. Man kan även konstatera att inpendlingen till Borlänge ökat väsentligt de senaste åren, särskilt vad gäller Grannkommunerna.
17(68) Funktionella regioner Genom den fortlöpande regionförstoringen minskar successivt antalet funktionella arbetsmarknadsregioner i landet. För Dalarnas del föreligger goda möjligheter till utvidgade arbetsmarknadsregioner i Svealandsregionen. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till för-värvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Detta understryker behovet av goda kommunikationer mellan de lokala arbetsmarknaderna, så att både kvinnor och män kan hitta arbeten som passar deras önskemål och kompetens inom rimligt reseavstånd. De lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag enligt följande 1. Vansbro 2. Malung-Sälen 3. Mora-Orsa-Älvdalen 4. Borlänge-Falun-Gagnef-Säter-Rättvik-Leksand 5. Avesta-Hedemora (-Fagersta) 6. Ludvika-Smedjebacken (-Ljusnarsberg) De lokala arbetsmarknaderna ser dock inte lika ut för kvinnor och män, bland annat beroende på att kvinnor pendlar mindre. Kartan nedan visar nåbarheten till/från Falun med bil. Borlänge, Leksand, Rättvik, Säter, Hedemora, Ludvika och Hofors har någorlunda rimliga bilrestider till Falun (<45 min). Överlag har Dalarnas arbetsmarknader inte förändrats lika mycket som på andra håll i landet, utan ser ungefär ut som för tjugo år sedan. Särskilt Vansbro och Malung-Sälen är fortfarande öar med en egen arbetskraftsförsörjning, vilken innebär betydande sårbarhet vid omstruktureringar i näringslivet. Tågets potential till kraftigt sänkta restider på längre sträckor och ett fullödigt samspel mellan lokala arbetsmarknader har ännu inte kunnat utnyttjas fullt ut i Dalarna.
18(68) Kompetensförsörjning Andel högre utbildade Ett generellt mönster för landet är att universitetskommuner har höga andelar högutbildade, följt av högskoleorter, vanligtvis tillika länscentra. För män är obalansmönstret ofta tydligare än för kvinnor. Många av de högre utbildade är sysselsatta inom vård och kommunal administration, vilket i sig är viktigt. Samtidigt innebär detta att andelen högre utbildade inom den konkurrensutsatta industrin är alltför låg. Det är strategiskt mycket viktigt att verka för högre andelar högutbildade i industrin. God tillgänglighet till högre utbildning, helst på orten men även genom möjligheter till dagspendling, är av stor betydelse för att förbättra kompetens-försörjningen med höga utbildade. Detta gäller också för de förberedande utbildningarna, gymnasie, vuxenutbildning m fl. Den lägre andel högutbildade i industri-/landsbygdskommuner innebär på sikt ett strategiskt problem, som i betydande grad kan överbryggas med förbättrade kommunikationer. Utbildningsutbud Högskolorna i Falun-Borlänge och Gävle har under det senast decenniet bidragit till en väsentlig ökning av utbudet av högre utbildning i regionen. Dalarna behöver förbättrad koppling till utbildningsutbudet i Uppsala och Örebro, vilket är möjligt under förutsättning att järnvägssystemet stärks. Högskoleutbildningarna i Falun-Borlänge och Gävle har stor betydelse för tillgängligheten till dags-pendling i Dalarna. Med förbättrade kommunikationer skulle denna tillgänglighet utökas även gentemot Uppsala och Örebro. Det skulle också innebära bättre tillgänglighet till högre utbildning för boende i landsbygdskommuner i Dalarna. Genom de målmedvetna satsningarna på decentraliserad utbildning, distansutbildning via Internet, lärcentra samt förbättrade kommunikationer till högre utbildning, har rekryteringen till högre utbildning förbättrats. För att klara en långsiktigt hållbar utveckling behöver dock tillgängligheten till högre studier förstärkas ytterligare.
19(68) Bilanvändning Bilen som transportmedel har stor betydelse i synnerhet för de glesare områdena av Sverige. De flesta kommuner i Dalarna har körsträckor långt över rikssnitt. Dessutom finns flera av Sveriges absolut biltätaste kommuner i Dalarna Läns- och utbildningscentra har av tradition ett kollektivtrafikutbud som håller nere behovet av bilanvändning genom att alternativa färdsätt skapar god tillgänglighet under den vanligaste arbetstiden. För de mer glesbefolkade delarna av regionen är emellertid bilberoendet stort. Detta bilberoende kan reduceras genom förbättrade kollektiva resmöjligheter. Det är betydelsefullt att landsbygdskommunernas funktion för Sverige och EU kan tillgodoses. Genom att förbättrade miljö- och klimatmässigt baserade transportsystem kan ta hand om de stora flödena, skapas bättre miljö- och klimatbuffert för nödvändig funktion i det glesbefolkade inlandet. Med ökande klimatmedvetenhet och stigande priser på fossila bränslen, ökar behoven av alternativa bränslen alltmer. En strategisk fråga är uppbyggnad av produktionsanläggningar och tankställen för alternativa bränslen. Detta är särskilt betydelsefullt för landsbygdskommuner, som ofta har högt bilberoende och få alternativ med kollektivtrafik. Det är dessutom viktigt för att tillgodose den bilburna turismens ökande efterfrågan på alternativa drivmedel. IT-infrastruktur IT-infrastrukturen har stor betydelse för regionerna som helhet ska kunna fungera långsiktigt konkurrenskraftigt. En stabil bredbandsnivå är lika viktigt för besöksnäringens bokningssystem som det är för basnäringens produktionssystem. Möten på distans kan ersätta längre resor. Bredband möjliggör för informations-intensiva företag att verka i regionen. Genom en kraftig utbyggnad av distans-utbildningar och nätuniversitet, stärks även tillgången till högre utbildning. IT infrastrukturen kan även utgöra ett stöd i trafiksystemet och härvid användas för trafikinformation, variabla hastighetsgränser, styrning av trafikströmmar etc. Tillgång till bredband, spelar även en viktig roll i att göra landsbygdskommunerna attraktiva att bo och verka i.