Innehåll. Fagersta här får du kreativitet. Hur fördelades dina skattepengar 2010?

Årsredovisning 2010

2 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Innehåll Fagersta här får du kreativitet Översikt, organisation och politik Innehåll..................................... 2 Händelser under året.......................... 3 Politisk kommentar............................ 4 Politiska mål................................. 5 Organisationsschema.......................... 6 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys................... 7 Personalekonomisk redovisning................. 22 Redovisningsbegrepp och ordlista............... 24 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige........................... 26 Kommunstyrelsen............................ 27 Utbildnings- och fritidsnämnden................. 30 Socialnämnden.............................. 39 Finansiella rapporter Finansiella rapporter.......................... 47 Resultaträkning (inkl. koncernöversikt)............ 48 Finansieringsanalys........................... 49 Balansräkning............................... 50 Noter...................................... 51 Sammanställd driftredovisning.................. 59 Sammanställd investeringsredovisning........... 59 Total driftredovisning.......................... 60 Total investeringsredovisning................... 63 Diverse Redovisningsprinciper......................... 65 Revisionsberättelse........................... 67 Produktion: Hatech Digital grafisk produktion 2011 Foto: omslagsbild: Järnet som framställdes här i våra trakter på 1600-talet stämplades med bilden av en lilja som kännetecken. Ursprunget till den liljan sägs vara ormbärsörten, paris quadrifolia, som växer rikligt här i våra trakter. Kännetecknet lever vidare genom vår grafiska profil där ett stiliserat ormbär ingår. Foto: Merja Hellstrand. Fagerstahallens chef Staffan Larsson diskuterar utvecklingsplaner med Ingrid Edlund ledamot i kommunfullmäktige. Hur fördelades dina skattepengar 2010? s verksamhet finansieras till största delen av skatter som tas ut från kommuninvånarnas inkomster. För 2010 kostade kommunens verksamheter ca 576 Mkr. Av dessa kommer ca 481 Mkr från invånarnas kommunalskatt. Resten, ca 102 Mkr, kommer från generella statsbidrag. Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: Verksamhet kr Äldreomsorg och sjukvård................... 25,72 Grundskola F-9 och fritidshem................ 17,14 Gymnasieskola och vuxenutbildning........... 11,20 Förskola................................... 9,31 Särskola.................................. 0,96 Kulturell verksamhet......................... 2,10 Fritidsverksamhet........................... 3,01 Individ och familjeomsorg.................... 3,07 LSS/Psykiatri............................... 6,45 Kommunalteknisk verksamhet................. 4,54 Kollektivtrafik.............................. 0,63 Räddningstjänst............................ 1,67 Bidrag till stiftelser och föreningar............. 0,24 Arbetsmarknadsåtgärder..................... 1,41 Bygg och miljö............................. 0,80 Försörjningsstöd............................ 1,13 Bostadsanpassning.......................... 0,29 Näringsliv................................. 0,33 Övrig verksamhet.......................... 10,00 SUMMA 100 kr

Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik 3 Händelser under året Vilken färg vill ni ha? undrar kanslichef Anders Kilström. Flickorna har nämligen vunnit varsin Fagersta t-shirt på sitt studiebesök i kommunhuset. Malin Andersson och Tina Lainas är nya skeppare på Petrolia som går ut till oljeön i Åmänningen. Kommunalrådet Stig Henriksson tar i med bultsaxen för att knipsa av stål - bandet vid invigningen avgaspannorna som återvinner värme ur gasolugnarna på Fagersta Stainless AB. Vi ska på skattjakt i kommunhuset!

4 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Ljuset i tunneln Om inte uttrycket numera efter årtionden av vanskötsel lätt kunde missförstås, så kunde man säga att Fagersta går som tåget! Krisåren 2008-2009 har förbytts i en närmast dånande högkonjunktur, företagen går bra, nyföretagandet fördubblat, kommunens ekonomi är stabil, arbetslösheten jämförelsevis låg och inflyttningen hög. Befolkningen ökade med hela 194 personer netto under 2010 siffror vi inte varit i närheten av sedan 60-talet och den största procentuella ökningen i Västmanland! Till glädjeämnena får numera också räknas att ha genomfört ett prickfritt allmänt val utan överklaganden och omval. Guldkorn finns med jämställdhetsprojektet, Tillväxtgruppens arbete, Norra Västmanlands Samordningsförbunds goda resultat och 16:e bästa plats av 290 kommuner när det gäller pensionärernas nöjdhet med hemtjänsten för att bara nämna några. Guldkornen lyser men det är i den mer kommunalgrå vardagen vi prövas; med friskt vatten i kranarna, fungerande snöröjning även vargavintrar, en skola under utveckling och en förskola som föräldrarna är trygga med och barnen växer i. En socialtjänst som förmår hjälpa, stötta och stärka kommunmedborgare i behov av detta. Och inte minst en administration som stöder alla verksamheter snabbt, korrekt och lyhört. För att nu nämna några exempel! På investeringssidan har det blivit stora skillnader mellan budget och redovisning. Tunga investeringar i kulturhus har skrinlagts, omtag har gjorts för LSS-boendet och kravet på kvävereduktion i avloppsreningsverket troligen dragits tillbaka. Det betyder att de tunga investeringarna 2010 gått till fritidssektorn med ny ispist på Fagerliden och ventilation mm på IP. Vi har även under året gjort kommunens del av förberedelser för handelsplatsen som intressenter vill satsa på. Trots en del satsningar i budgeten har verksamheterna fått slita hårt för att lösa sina uppgifter i enlighet med den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen. Överlag har man där gjort ett mycket gott arbete vilket kommunens totala resultat också pekar på. Problem finns dock kvar; en segsliten tvist med kyrkan angående fritidsverksamheten. Norra Västmanlands Utbildningsförbund har, trots ett ambitiöst arbete, svårt med elevflykten till större städer och därigenom också svårt att hålla budgeten. Befolkningsökningen beror till stor del på inflyttning av utlandsfödda vilket förstås innebär en möjlighet för en kommun så hårt plågad av befolkningsminskning tidigare decennier, men också en stor utmaning för det hitintills så framgångsrika integrationsarbetet i Fagersta. Den totala arbetslösheten har alltså minskat med hela 25 % jämfört med för ett år sedan, men ungdomsarbetslösheten biter sig fast. Skolans resultat måste gå från ok till minst VG och initiativ måste tas för att få fart på bostadsbyggandet så utmaningar saknas inte. Men det är med förtröstan och ett stort tack till alla som bidragit vi kan lägga 2010 års verksamhet till handlingarna och med tillförsikt möta framtiden. Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande Under året genomfördes också ett framgångsrikt arbete för att rädda den hotade tåglinjen 54 mellan Gävle-Fagersta-Örebro.

Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik 5 Politiska mål Målbild Fagersta Övergripande mål s övergripande mål är att vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Förutsättningar: Vi arbetar målmedvetet för en positiv befolkningsutveckling genom ökad inflyttning. Medel: Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för männiksor i familjebildande ålder i stor städerna och för de företag som kan dra nytta av kom - munens plusvärden de vi har samt de vi ska utveckla. Prioriteringar: Vi ska på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik! Byggande och boende! Tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi! Metod: En gemensam värdegrund har tagits fram som speglar målbilden. Budskap att kommunicera: Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva. Allt detta ger Livstid! Vill du prata om Målbild Fagersta är du välkommen att kontakta: Stig Henriksson, kommunalråd

6 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Organisationsschema över Krisledningsnämnd Fagersta kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Valnämnd Kommunstyrelse Socialnämnd Utbildnings- och fritidsnämnd Kommunkansli Ekonomiservice Personalkontor Upphandling och service Socialförvaltning Utbildnings- och fritidsförvaltning Kansli Information Centralarkiv Skola & näringsliv Beredskapsfrågor Ekonomisk administration Kravhantering Redovisning Personaladministration Upphandling Vaktmästeri Kopiering Växel & reception Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknads - avdelning Förskola Grundskola Särskola Kostservice Fritid Turism Kultur Kulturskola Bibliotek Föreningsarkiv Schema över samverkansorganisation Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Nämnd Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Norberg Västmanland-Dalarnas miljöoch byggförvaltning Plan & bygg Miljöenhet Kart & mät Miljöenhet Kart & mät Västmanland-Dalarnas gemensamma lönenämnd Nämnd Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg Västmanland-Dalarnas gemensamma löneavdelning Lönefrågor Norra Västmanlands Sam - ordningsförbund NVSam Styrelse Medlemmar: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland samt kommunerna i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg Norra Västmanlands Samordningsförbund Förbundet arbetar för att utveckla samverkan mellan myndigheterna inom rehabiliteringsområdet. Fagersta kommunfullmäktige Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund nvk Norra Västmanlands Utbildningsförbund nvu Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund sdr Tillväxtgruppen i Norra Västmanland tvg Direktion Direktion Direktion Styrelse Medlemskommuner: Fagersta, Norberg Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg Medlemskommuner: Fagersta, Norberg Fastigheter Gator Vägar Vatten Parker NVK:s förvaltning Avlopp Avfallshantering Lokalvård Skogsförvaltning IT-service NVU:s förvaltning Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare SDR:s förvaltning Operativ räddningsverksamhet Förebyggande verksamhet TVG:s kontor Näringslivsfrågor

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 7 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys sid 7-21 Personalekonomisk redovisning sid 22-23 Redovisningsbegrepp och ordlista sid 24 Höstens kaskad av färger, vy från kommunhuset.

8 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Finansiell analys RK-modellen För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat - kapacitet och risk - kontroll utgör hörnstenar i modellen. Den finansiella analysen utgår från följande fyra aspekter som är viktiga att beakta: Vilken balans har kommunen haft mellan kostnader och intäkter under året och över tiden? Finns det varningssignaler? Hur utvecklas investeringarna? Resultat Kapacitet Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på lång sikt? Vilken betalningsberedskap finns? Finns det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen exponerad finansiellt? Risk Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Hur väl följs upprättade planer? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld.

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 9 Finansiell analys - Resultat och kapacitet Årets resultat Årets verksamhet uppvisar ett resultat på 25,8 Mkr. 2009 års resultat före extraordinära intäkter och kostnader var 13,6 Mkr och resultatet förbättrades med 12,2 Mkr. Resultatutveckling 2001-2010 (Mkr) Mkr 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Det s k balanskravet (KL 8 kap 5 ) tillämpades för första gången i bokslutet för 2000. Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler (se not 5 Justerat resultat). För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 procent av kommunens egna kapital, motsvarande 9,7 Mkr. Olika kostnaders och intäkters andel av skatte - intäkter, generella statsbidrag och utjämning % 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Verksamhetens nettokostnader 99 97 96 98 101 98 Finansnetto -3-3 -3-4 -3-3 Årets resultat 4 6 7 6 2 4 Analys av resultatförändring i jämförelse med år 2009 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade med 16,8 Mkr eller 3,0 %. Slutavräkning på 2009 års skatteintäkter uppgår till 0,3 Mkr och prognos för slutavräkningen avseende 2010 års skatteintäkter är 5,6 Mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,1 Mkr eller 0,6 %. Finansnettot försämrades med 1,5 Mkr eller 8,2 %. Förändring Mkr % Skatteintäkter, generella statbidrag, utjämning 16,8 3,0 Verksamhetens nettokostnader -3,1-0,6 Finansnetto -1,5-8,2 Resultatförändring 12,2 90 Nettokostnads- och intäktsökning Mkr 10 8 6 4 2 0 2 4 Intäkter Nettokostnader Differens 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. År 2010 ökade verksamhetens nettokostnader med endast 0,6 % och skatteintäkterna med 3,0 %. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Av tabellen framgår det att verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2010 uppgick till 98 %. Finansnettots andel utgör 3 %. Årets resultats andel är 4 % 2010 och kravet för god ekonomisk hushållning brukar vara 2 %, uppfyller alltså detta. Kommunfullmäktiges ordförande Ann-Christine Andersson får hjälp att öppna skattkistan. Det är några av kommunens femåringar som är inbjudna på femårskalas i kommunhuset.

10 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Nämndernas nettokostnadsutveckling Förändring Mkr 2009 2010 % Kommunfullmäktige inkl revision 1,2 1,2-1,6 Kommunstyrelsen 136,4 135,3-0,8 Varav: NVK 1) 28,5 26,1-8,4 NVU 2) 63,7 64,5 1,3 MBN 3) 4,1 4,6 12,2 SDR 4) 9,4 9,6 2,1 Lönenämnden 2,1 2,1 0 Utbildnings- och fritidsnämnden 200,3 195,1-2,6 Socialnämnden 235,4 244,2 3,7 Summa nämnderna 573,2 575,7 0,4 1) Norra Västmanlands kommunalteknikförbund 2) Norra Västmanlands utbildningsförbund 3) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 4) Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Nämndernas nettokostnader ökade med 0,4 % 2010. Kostnadsstruktur Förändring Mkr 2009 2010 % Löner, sociala avgifter och personalsociala kostnader 381,5 410,6 7,6 Varav lön och ersättningar 275,6 295,7 7,3 Varav sociala avgifter 103,9 111,4 7,1 Pensionskostnader inkl löneskatt 28,3 32,1 13,4 Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter 148,2 147,0-0,8 Lokalkostnader (hyror, städ) 65,9 64,5-2,1 Bidrag och transfereringar 28,7 32,6 13,6 Övriga kostnader 33,9 33,3-1,8 Verksamhetens kostnader 686,5 720,1 4,9 Lönekostnaderna inkl sociala avgifter ökade med 7,6 % 2010. Den kraftiga ökningen orsakas delvis av ökade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som finansieras med statsbidrag. Intäktsstruktur Taxor och avgifter ökade med 3,1 %. Hyresintäkter avser uthyrning av kommunens fastigheter till NVK och Socialförvaltningens hyresintäkter. Bidrag ökade väldigt kraftigt och orsaken är ökade ersättningar från migrationsverket med 15,4 Mkr. Även bidrag för olika typer av arbetsmarknadsåtgärder ökade kraftigt. Resultatdisposition Av tabellen framgår resultatdispositionen t o m år 2009. (Kommunfullmäktige har ännu inte beslutat om resultatdisposition för år 2010). Kolumnen disponerat innehåller beslut tom budget 2011-2013. Ändamål (Mkr) 2009 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 102,2 7,3 94,9 Underhållsåtgärder 20,0 10,0 10,0 Målbild Fagersta 35,6 32,7 2,9 Resultatutjämning 52,2 34,6 17,6 Hälsobefrämj åtg 9,9 7,9 2,0 Klimatbefrämjande åtg 5,0 0,9 4,1 Summa 245,3 93,3 152,0 Kommunalskatt Skattesatsen i var år 2010 21,99 procent. Under perioden 2002-2010 har skattesatsen sänkts med 0,7 procentenheter eller 3,1 procent. Detta motsvarar 2 100 kronor per år vid en inkomst på 25 000 kr per månad. År 2001 var skattesatsen 2,12 % procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2010 är differensen 1,25 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,87 procentenheter. Kommunalskatt (%) % 23,0 22,5 22,0 21,5 21,0 20,5 20,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Förändring Mkr 2009 2010 % Taxor och avgifter 15,9 16,4 3,1 Hyror 35,4 33,7-5,0 Bidrag 56,8 81,6 43,7 Öviga intäkter 32,8 39,4 20,1 Verksamhetens intäkter 140,9 171,1 21,4 Investeringar (%) Nettoinvesteringar Mkr Bruttoinvesteringar 30 25 20 15 10 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 11 Soliditet % 80 70 60 50 40 30 20 10 Soliditet Inkl pension 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Många beslut har klubbats igenom i kommunstyrelsen med denna klubba från 1985 gjord av masurbjörk och silverbeslag. Investeringsbudgeten 2010 var på hela 122,6 Mkr och utfallet endast 16,1 Mkr vilket ger en budgetavvikelse på 106,6 Mkr. Orsakerna är beslutet att avskriva planerna på ett kulturhus för 70 Mkr. Exploateringen av Norra Sjöhagen för totalt 9 Mkr belastade inte 2010 års investeringsbudget och det gjorde inte heller byggandet av ett LSS-boende för 15 Mkr. Utbildnings- och fritidsnämndens investeringsbudget ger ett överskott på 0,7 Mkr. Detta beror dels på kvarvarande budgeterade medel för infartsskyltar på 0,4 Mkr och dels på överskott från satsningen en till en, dator till varje elev, på 0,1 Mkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 0,5 Mkr. Orsaken är den nya korttidsavdelningen på Norrbygården. Investeringsutgifterna per nämnd framgår av tabellen nedan (Mkr): Netto Brutto Nämnd investeringar investeringar Kommunstyrelsen 9,9 10,1 Utbildnings- och fritidsnämnden 3,7 3,7 Socialnämnden 2,5 2,5 Summa 16,1 16,2 NVK är entreprenör för investeringar i fastigheter, gator, ledningar, va-verk och andra anläggningar. De största investeringarna under året är ny pist och värmeanläggning på totalt 5,6 Mkr. Västanfors IP har fått VVS- anläggningen ombyggd för 1,5 Mkr. Stallet i Hedkärra är ombyggt för 1,0 Mkr. Utbildnings- och fritidsnämnden har köpt datorer till grund- och förskolan för 2,2 Mkr. I övrigt är det inventarier som står för huvuddelen av investeringarna. Socialnämnden har investerat i inventarier till de särskilda boendena och övriga verksamheter för 2,5 Mkr. För mer information, se investeringsredovisningen samt respektive nämnds verksamhetsberättelse. Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den högre stapeln visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den lägre stapeln inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. har per den sista december 2010 en soliditet på 78 (2009 75 %) procent exklusive pensionsskulden och 31 (2009 23 %) procent inklusive. Den kraftiga förbättringen av soliditeten på 8 procentenheter inklusive pensionsskulden beror till stor del på att skulden minskat i storlek. År 2009 var rikssnittet exklusive pensionsskulden 52 procent och inklusive 18 procent. Finansnetto 2001-2010 (Mkr) Mkr 30 25 20 15 10 5 0 5 Intäkter Netto Kostnader 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens lån. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader. Finansnettot har sedan 2001 förbättrats med 12,8 Mkr. De starka ekonomiska resultaten sen år 2001 har förbättrat kassaflödet kraftigt. De finansiella intäkterna har ökat genom placeringar av den starka kassan. År 2010 förbättrades finansnettot med 3,4 Mkr. Under år 2010 har kommunen erhållit aktieutdelning från VBsfären med 10,8 Mkr och ränteintäkter samt realisationsvinst på de finansiella placeringarna var 11,0 Mkr.

12 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Risk och kontroll I detta avsnitt analyseras risker i kommunens ekonomi och hur dessa hanterats. Kommunens finansiella mål redovisas. Nämndernas budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall, innebär ett överskott på 6,3 Mkr. Mkr 2007 2008 2009 2010 Kommunfullmäktige -0,1 0 0,1 0,1 Kommunstyrelsen 21,7 9,9 14,8 5,0 Varav: Fagersta Event Arena 11,0 NVK 1) 12,1 5,1-0,1 1,9 NVU 2) 2,9-1,0-3,0-1,7 MBN 3) 0,4 0,8 1,1 0,9 SDR 4) 0-0,3-0,1-0,1 Utbildnings- och fritidsn. -0,5-1,6-1,9 1,7 Socialnämnden 1,9 1,8 2,7-0,5 Summa nämnderna 23,0 10,1 15,6 6,3 1) Norra Västmanlands kommunalteknikförbund 2) Norra Västmanlands utbildningsförbund 3) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 4) Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Nämndernas överskott minskar med 9,3 Mkr från år 2009 till år 2010. År 2009 var 11,0 Mkr av överskottet beroende på beslutet att inte finansiera en Event Arena. Kommunstyrelsens överskott beror på att 2,1 Mkr av anslaget för oförutsett och särskilda utredningar ger tillbaka 2,1 Mkr tillbaka. NVK (Norra Västmanlands kommunalteknikförbund) gör ett överskott mot budget på 1,9 Mkr. Medel för oförutsedda behov på 0,5 Mkr har inte nyttjats. Utförarenheterna gör ett överskott på 2,9 Mkr. Verksamhetsfastigheterna ger 0,8 Mkr i underskott och industrifastigheterna 0,7 Mkr i underskott mot budget. Bostäderna ger 0,8 Mkr i underskott mot budget och bostädernas resultatmässiga underskott är 1,3 Mkr. Gatuverksamheten ger 2,2 Mkr i underskott pga. ökade underhållsåtgärder. Skogsbruket ger ett överskott på 0,6 Mkr mot budgeterat avkastningskrav. Det resultatmässiga överskottet är 2,2 Mkr. Vatten och avlopp ger ett överskott på 3,0 Mkr. Renhållningsverksamheten ger ett underskott på 0,1 Mkr. Resultatet inom VA- och renhållningsverksamheterna fonderas inom NVK och går tillbaka till respektive kollektiv. Fonderade medel inom VA- verksamheten uppgår till 13,3 Mkr och inom renhållningen till 0,5 Mkr. NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) gjorde ett underskott mot lagd budget med 1,7 Mkr, främst beroende på högre interkommunala kostnader och att fler elever väljer att studera ett fjärde gymnasieår (För ytterligare info se resp. förbunds årsredovisning). Kommunstyrelsens förvaltningar lämnade ett överskott på ca 2,0 Mkr bl a beroende på vakanta tjänster och outnyttjade reserver för oförutsedda behov. Utbildnings- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 1,7 Mkr, samtliga verksamheter håller sig inom budget eller noterar endast mindre avvikelser. Överskottet kommer från kvarvarande medel avsatta för oförutsedda behov samt att särskolan gör ett överskott på 0,6 Mkr. Socialnämndens gör ett negativt resultat på 0,5 Mkr. Individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen gör underskott på 0,6 respektive 4,3 Mkr. Orsaken till äldreomsorgens underskott är ökat behov av korttidsplatser. LSS och psykiatri redovisar ett överskott på 3,6 Mkr. Färre personer har fått LASS insatser och budgeten för LSS- boendet används inte 2010. Administration och nämnd gör ett överskott på 2,1 Mkr, beroende på att medel för oförutsedda behov inte fördelats ut. Försörjningsstöd gör ett underskott på 0,6 Mkr (För mer information angående nämndernas verksamhet, se respektive nämnds verksamhetsberättelse.) Låneskuldsutveckling (Mkr) Mkr 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. Borgensförbindelser (Mkr) Mkr 50 48 46 44 42 40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 13 Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 45,2 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över- och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften 2010. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Brandmän från Södra Dalarnas Räddningstjänst läser skattkartan för att kunna vägleda barnen på femårskalaset i kommunhuset. har under år 2010 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över- och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Taxor och avgifter har under 2010 ökat med 3,1 %. Nämnderna och kommunfullmäktige strävar efter indexmodeller som följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomisk- och verksamhets rapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har i stort sett fungerat bra under året med i huvudsak tillförlitliga prognoser. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Har behandlats i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts.

14 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys För att förbättra avkastningen på korta placeringar har fastränteplaceringar gjorts, certifikat och obligationer har också använts i förvaltningen. Kassalikviditet Matkok i skogen. Många hungriga förskolebarn väntar. 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1.) Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. 2.) Pensionsmedelsförvaltning 3.) Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränte - placeringar för att medlen skall vara likvida. Bankinlåning (Mkr) Mkr 250 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Bankinlåningen låg vid årsskiftet på 37,5 Mkr, en minskning med 22,1 Mkr. Orsaken till den minskade bankinlåningen är minskade finansiella investeringar på 7,2 Mkr. De kortfristiga fordringarna ökar med 10,1 Mkr och de kortfristiga skulderna minskar med 17,0 Mkr, vilket påverkar kassaflödet negativt. För ytterligare information, se Finansieringsanalysen. Likviditeten är ett mått på kommunens förmåga att i rätt tid infria sina betalningsförpliktelser. De tillgångar som på relativt kort tid kan omvandlas till likvida medel är omsättningstillgångarna. Kassalikviditeten definieras som omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Förenklat är en kassalikviditet större än 1,0 bra, så till vida att kommunen inom en ettårsperiod kan betala de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten per den sista december år 2010 var 1,77. Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA-KL av PFA-avtalet. År 2006 har PFA-avtalet ersatts av KAP-KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP-KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA-KL). Pensionsförpliktelser (Mkr) Nämnd 2009 2010 Avsättningar (KAP-KL) 37,4 41,6 Ansvarsförbindelse (PA-KL) 344,0 316,2 Summa 381,4 357,8 Pensionsportföljen 168,5 171,7 Återlånade medel 212,9 186,1 s totala pensionsåtagande är 357,8 Mkr. Marknadsvärdet i pensionsportföljen är 171,7 Mkr och kommunen har återlånat 186,1 Mkr. Avsättningar (KAP-KL) Kommunen har för perioden 1998-2005 beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet PFA till individuell andel. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Den del av åtagandet som enligt avtalet som inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick per den sista december till 41,6 Mkr, en ökning med 4,2 Mkr.

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 15 Avsättningen avser pensionsförpliktelser för, NVU och NVK. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA-KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden 2000-2009 avsatt 102,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Under 2010 lyftes 9,5 Mkr ur pensionsavsättningen för att finansiera ökade utbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som 2010-12-31 uppgick till 316,2 Mkr. Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Kommunen skall genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi, tobaks- och alkoholvaror eller kommersiell spelverksamhet som en väsentlig del av verksamheten. Kommunen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Kommunen skall ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar skall inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Kommunen skall även visa miljöhänsyn genom att, när man har relevanta faktaunderlag, inte direkt placera i bolag som bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna i Sverige. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA-KL) som upparbetats t o m 1997-12-31. Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. Söderberg & Partners har på uppdrag av analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 100%. Marginalen till säkerhetsgolvet är 10,0 procent, vilket innebär att tillgångarna kan minska med 10,0 procent i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellerna visar att vid årsskiftet 2010/2011 var konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) 110,0 procent och vid årsskiftet 2009/2010 var konsolideringen 108 procent. Konsolideringen har alltså förbättrats under 2010. Marknadsvärde Mkr 2009-12-31 2010-12-31 Tillgångarna 168,5 171,7 Skulden 156,1 156,2 Konsolidering % 108,0 110,0 Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 42,1 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 24 procent av portföljen. Räntebärande placeringar utgör 66 procent eller 114,1 Mkr. Andelen i Pensionsfastigheter AB är 12,2 Mkr motsvarande 7 procent av portföljens värde. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. Tillgångsallokering (%) Kassa 9 % Svenska aktier 9 % Fastigheter 7 % Globala aktier 6 % Nominella räntor 15 % AIO 9 % Realräntor 51 % Förvaltning av pensionsskuld (Mkr) Täcks av fondering Täcks av kommunen Under året har 2,5 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 139,6 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i maj 2003. Under 2010 har 9,5 Mkr lyfts ur pensionsmedelsförvaltningen för att täcka ökade pensionsutbetalningar tom år 2011. 30,1 Mkr avser avsättningen (KAP-KL) i balansräkningen tom 091231 och 109,5 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA-KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på insatt kapital har ökat med 32 %.

16 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Tillgångar Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfört värde (kkr) 09-12-31 10-12-31 10-12-31 Nominella räntor UBS AIO global 12 597 7 12 794 7 13 500 Barclays AIO global tillväxt 4 807 3 4 795 3 5 000 Framtiden cert 5 986 4 5 976 Barclays AIO Europa 2 455 1 2 500 1 2 500 Totalt i nominella räntor 23 577 13 26 075 15 26 976 Realräntor Bayerische landesbank 6 379 4 6 489 4 5 534 Realränteobl GE 10 303 6 10 240 6 10 104 Swedbank hypotek 3102 5 775 3 5 548 Svensk Exportkredit 12 394 8 13 157 8 12 472 Sv statens realränteobl 3102 5 243 3 såld Sv statens realränteobl 3104 63 860 38 47 647 28 37 407 Sv statens realränteobl 3105 4 699 3 4 753 3 4 432 Totalt i realräntor 103 419 61 88 061 51 75 497 Totalt räntor 119 734 74 114 136 66 102 473 Aktiefonder Carlsson Sweden Micro Cap 4 497 3 4 000 SEB Swedish Ethical 6 507 4 10 907 6 9 184 SEB etisk global 9 764 6 7 054 4 6 723 Skagen global 4 105 2 4 000 Totalt i fonder 16 271 10 26 564 15 23 907 Strukturerade produkter DNB Nor US Helath Care 4 815 3 4 950 Nordea tillväxtmarknader 5 326 3 5 575 3 5 500 SEB AIO kinesiska drakar 5 535 3 5 097 3 5 500 Totalt strukturerade produkter 10 861 6 15 487 9 15 950 Totalt aktier 27 132 17 42 050 24 39 857 Fastigheter Pensionsfastigheter Sverige AB 11 118 7 12 150 7 12 150 Alternativa tillgångar Valutaobligation Euro 3 294 2 såld Likvida medel 3 718 2 3 389 2 3 389 Totalt hela portföljen 168 540 100 171 725 100 157 869

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 17 Resultatpåverkan av förvaltningen Pensionsportföljens påverkan på kommunens redovisade resultat 2010 var 8,3 Mkr. Realisationsvinst försäljning av realränteobligationer uppgår till 5,1 Mkr. Ränteintäkter uppgår till 2,9 Mkr och aktieutdelning till 0,3 Mkr. Portföljens riskjusterade avkastning uppgår till 6,1 procent under året. Resultatet av pensionsmedelsförvaltningen återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Tillgångsallokering (%) Likvida medel 0 % Alternativa tillg. 5 % Svenska aktier 13 % Nominella räntor 39 % Utländska aktier 44 % Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårs period. Under 2010 har 17,2 Mkr investerats i överlikviditetsportföljen. Nedan framgår allokeringen av de medel som är avsatt till övrig långsiktig medelsförvaltning. inbjöd till paneldebatt om jämställdhet på internationella kvinnodagen den 8 mars 2010.

18 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Tillgångar Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfört värde (kkr) 09-12-31 10-12-31 10-12-31 Nominella räntor Fingrid Oyj FRN 2013-03-21 9 899 5 9 837 Fortum 10 574 6 10 320 5 10 270 LF hypotek FRN 20 052 10 19 987 General Electric FRN 20 026 11 Såld Indexob korträntestrategi 152 10 180 6 10 820 5 10 000 Sthlms läns landsting FRN 7 003 3 7 003 Swedbank hypotek FRN 20 055 10 19 985 Landshypotek 19 892 11 Såld Stockholms stad 5 580 Såld Totalt i nominella räntor 66 252 40 78 150 39 77 082 Svenska strukturerade produkter Nordea verkstadskorg 5 072 3 6 234 3 5 000 SHB AIO OMX30 15 075 7 15 000 Totalt 5 072 3 21 309 11 20 000 Utländska strukturerade produkter Barclays AIO S&P BRIC 16 758 9 17 328 9 16 500 M.S AIO Världskorg 34 398 19 34 811 17 35 000 RBS AIO Global 2 300 1 2 500 SHB AIO Asien 16 110 9 15 630 8 16 500 Kommuninvest etik världen 5 000 3 såld UBS AIO Emerging Markets 5 357 3 5 881 3 5 000 UBS AIO S&P 500 16 406 9 17 631 9 16 500 Totalt 94 028 52 93 581 46 92 000 Alternativa tillgångar SEK Råvaruobligation 5 026 3 4 886 2 5 000 Windcap 4 400 2 4 400 2 4 400 Totalt 9 426 5 9 286 5 9 400 Likvida medel 5 498 3 191 191 Summa 180 274 100 202 516 100 198 673 Resultatpåverkan av förvaltningen Överlikviditetsportföljens påverkan på kommunens redovisade resultat 2010 var 1,2 Mkr. Portföljens riskjusterade avkastning var 2,5 procent.

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 19 Kommunkoncernen är delägare i Västerbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Elförsäljnings AB. Kommunens ägarandel är 20,8 procent och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 Mkr. Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 10,6 Mkr till under 2010. Norra Västmanlands kommunalteknikförbund startade verksamheten den 1 januari 2004. Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. lämnade 26,1 Mkr i driftbidrag 2010. I kommunkoncernen ingår även Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning Fagersta kommuns bidrag uppgick år 2010 till 64,5 Mkr. Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. s bidrag uppgick till 4,6 Mkr år 2010. Sedan år 2007 ingår Fagersta i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund). Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Medlemsbidraget uppgick till 9,6 Mkr år 2010. En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norberg, Skinnskattberg och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Nämnden startade sin verksamhet i januari 2007. Fagerstas andel av kostnaden för lönenämndens verksamhet uppgår till 2,1 Mkr 2010. lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. s bidrag uppgick till 1,9 Mkr år 2010. Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Kommunen är även delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken uppgick år 2010 till 3,6 Mkr. är delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norberg, och Skinnskattbergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Från oktober är även Sala, Surahammar och Hallstahammar medlemmar i förbundet. står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta var 0,5 Mkr år 2010. Omvärldsanalys och framtiden De globala ekonomiska utsikterna fortsätter att förbättras och SEB:s ekonomer drar nu upp prognosen för tillväxten i de rika industrialiserade länderna inom OECD ytterligare några snäpp och räknar med 2,8 procent tillväxt under både 2011 och 2012. I Sverige växer ekonomin med 4,7 procent i år. Svensk ekonomi är i ett näsan euforiskt berusat tillstånd. BNP stiger med 4,7 procent 2011 efter en rekordhög tillväxt på 5,7 procent förra året. Nästa år bidrar en starkare krona till att tillväxten dämpas till 2,6 procent. Arbetslösheten fortsätter att falla i snabb takt från dagens 8,0 procent till 6,5 procent i slutet av 2012. Samtidigt fortsätter statsskulden att falla (Källa SEB:s konjunkturrapport Nordic Outlook februari 2011). Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90-talet var kommunens ackumulerade resultat -62,3 Mkr. Resultaten år 2000-2010 på sammanlagt 306 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Utdebiteringen har under 2000-talet kunnat sänkas med 0,7 procentenheter. Antalet arbetslösa i Fagersta inklusive sökande i program med aktivitetsstöd var vid årsskiftet 7,6 % i Fagersta jämfört med 6,8 % i riket. Utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten och sysselsättningen på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den sjunkande arbetslösheten och stigande sysselsättningsnivån gör att förutsättningarna för kommunens ekonomi ser ljusare ut. En utredning angående konsekvenserna av den låga investeringsnivån har gjorts. Det kan konstateras att kapitalförstöring inte sker utan att underhålls- och investeringsnivån ligger på en acceptabel nivå. I framtiden kommer dock underhålls- och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VA-kollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott

20 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys öronmärkts för underhållsåtgärder (se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Investeringarna i kommunen kommer att öka ganska kraftigt de kommande åren. Bl a kan kommunen behöva investera i kväverening i kommunens avloppsreningsverk för ca 23 Mkr. Exploatering av mark för att möjliggöra byggande av bostäder i sjönära boende vid Sjöhagen är budgeterade till 9 Mkr. Ett nytt LSS-boende är budgeterat till 24,5 Mkr. Mariaskolan är i behov av ombyggnad och även Fagerstahallen. Kommunens finansiella styrka gör att investeringarna klaras med egna medel. Kommunen har förbundit sig att medfinansiera utbyggnaden av City-banan med 10,4 Mkr mellan 2013-2017. Kommunen har även efter 2010 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Bostadsmarknaden i präglas av en för låg efterfrågan som gör att prisnivån är för låg för att möjliggöra nyproduktion, detta medför brist på attraktiva bostäder. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Fr o m år 2009 används en demografisk resursfördelningsmodell avseende äldreomsorg, barnomsorg, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk resursfördelningsmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. För budget 2010-2013 förändras budgetramarna pga av den demografiska förändringen enligt nedan: Sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar, kkr Tabellen visar hur den demografiska förändringen påverkar budgetramen Äldreomsorg 2010 2011 2012 2013 Ackumulerat Nettoram 134 758 136 445 138 015 139 981 Förändring i kkr 1 506 1 310 1 711 4 527 Procentuellt 1,1% 1,0% 1,2% 3,3% Förskolan 2010 2011 2012 2013 Ackumulerat Nettoram 52 036 54 164 54 317 55 066 Förändring i kkr 1 910-144 412 2 178 Procentuellt 3,7% -0,3% 0,8% 4,2% Grundskola, skolbarnoms. förskol 2010 2011 2012 2013 Ackumulerat Nettoram 95 114 94 386 95 337 98 457 Förändring i kkr -1 289 185 2 256 1 152 Procentuellt -1,4% 0,2% 2,4% 1,2% Totalt 2010 2011 2012 2013 Ackumulerat Nettoram 281 908 284 995 287 669 293 504 Förändring i kkr 2 127 1 351 4 378 7 857 Procentuellt 0,8% 0,5% 1,5% 2,8%

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 21 NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990-talet minskade befolkningen med över 1200 personer eller ca 9 procent. Under år 2000-2009 har befolkningsminskningen varit Befolkningsutveckling Antal 14.000 13.500 13.000 12.500 12.000 11.500 11.000-90 -92-94 -96-98 -00-02 -04-06 -08-10 Sagostund. Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 90 år. Ramarna räknas upp med 3,3 procent under 2011-2013. Elevunderlagsminskningen inom grundskola, skolbarnomsorg och förskoleklass bryts under perioden och totalt räknas ramarna upp med 1,2 procent under perioden 2011-2013. Inom förskolan förstärks budgetramen med 4,2 % under perioden. Här är naturligtvis osäkerheten stor vad gäller födelsetal. Gymnasieskolan bedrivs av NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund). NVU får medlemsbidrag av ägarkommunerna och bidraget baseras på en demografisk modell. T o m år 2013 kommer gymnasieskolan att tappa ca 14 procent av elevunderlaget från Fagersta. Detta kommer att ställa stora krav på verksamhetsanpassningar. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. De statliga bidragen till ökad personaltäthet gör att behoven av förskollärare ökat. Det kan bli problem med personalförsörjningen, då samtliga kommuner har stora rekryteringsbehov. En lösning kan vara att arbetslösa lärare får arbete inom barnomsorgen. 314 personer. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Under 2010 har befolkningen ökat med 194 personer. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Känslighetsanalys Förändring av: Mkr Löneökning med 1 procent - 3,7 10 heltidstjänster +/- 4,0 Ökade socialbidragskostn 10 procent + 0,8 Förändrad likviditet med 10 Mkr +/- 0,1 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 23,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv +/- 4,2 Claes Becker Ekonomichef -