Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1
Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3. Mål analys förbättring, s.5 4. Prov och diagnoser, s.7 5. Särskilda åtgärder och satsningar, s.8 6. Kvalitetsarbete, s.10 7. Speciella satsningar inför läsåret 09/10, s.11 2
1. Inledning Gefle Montessoriskola är en auktoriserad Montessoriskola. Under läsåret 08/09 hade vi 129 elever. Det finns fyra klasser på skolan, två grupper med barn i åldrarna 6-8 år, en grupp 9-10 år och en grupp i åldrarna 11-12 år. På eftermiddagen har vi fritidsverksamhet och fritidsklubb. Vi arbetar för att alla skall känna sig delaktiga i hela skolans verksamhet, både barn, föräldrar och personal. Vår målsättning är att all personal ska känna ett ansvar och engagemang för vår skola. Barnen skall känna sig trygga med varandra och med vuxna på skolan. Det är viktigt för oss att ha en röd tråd under barnets hela dag d.v.s. både i skolan och på fritids/fritidsklubben. 3
2. Stolta över Vi är glada och stolta över den atmosfär vi har på skolan. Att barnen ska ha en bra sammanhållning är viktigt för oss. Vi ser att barnen har lust och vilja att gå vidare i sitt lärande. Vi är också stolta över att vi snabbt på skolan fångar upp de elever som är i behov av särskilda insatser. Barn som behöver specialundervisning får den hjälp de behöver, Elevstödet har kontaktats till barn som behöver annan hjälp t.ex. från specialpedagoger, psykologer och kuratorer. Vi som skola är glada över den hjälp och stöttning vi har fått därifrån. I årets Bokslukartävling, som anordnas av Skolbiblioteket, kom skolan 4:or på andra plats. 3:orna deltog också. Varje höst startar vi upp med lägerskolor för respektive klasser. I år åkte tre av grupperna till Smörnäs. Rubinens klass (11-12-åringar) åkte i år till Hillevik. Vi anser att lägerskolan är ett bra tillfälle för barnen i klasserna att lära känna varandra under andra former än de gängse. Många av våra föräldrar är med och hjälper till under lägerskolorna. Det är ett bra tillfälle för dem att lära känna klassens elever och förstås också elevernas föräldrar. Vi är också nöjda med skolans projekt (se vidare under rubriken projekt). 4
3. Mål Analys Förbättring Mål Skolans mål för läsåret har varit: att arbeta med natur och miljöarbete, både inomhus och utomhus att arbeta med vardagsmatematik på ett naturligt och lekfullt sätt att arbeta med att förbättra vår trivsel i närmiljön, t.ex. korridorer, leksaker och material a) Lärande och utveckling Målet är att våra elever ska uppnå de nationella målen och lära sig ta ansvar för sitt eget lärande samt bli delaktiga i sin egen utveckling. Inför utvecklingssamtalen på höstterminen skrevs skriftliga omdömen till alla elever exklusive 6-åringarna. Dessa låg sedan till grund för höstens utvecklingssamtal. Genom utvecklingssamtalen görs elever och föräldrar medvetna om hur eleven ska fortsätta sin utveckling och på vilket sätt detta ska ske. Vi skriver IUP (Individuella utvecklingsplaner) med alla elever två gånger per läsår, under samtalen. 6-åringarna har två samtal per läsår, där vi skriver IUP under vårens samtal. För de elever som behöver särskilt stöd skrivs åtgärdsprogram. Vi tycker att de skriftliga omdömena blev ett bra och tydligt redskap och hjälpte till så att samtalen blev väldigt konkreta. Vi tycker också att föräldrarna var mer förberedda inför samtalet än tidigare. Då behov uppstår och om eleven har åtgärdsprogram, följs utvecklingssamtalet upp med ytterligare samtal. b) Språkutveckling Att tidigt skapa ett intresse och utveckla språket genom positiva läs- och skrivupplevelser. Årligen diagnostiseras alla elever för att tidigt kunna sätta in resurser vid eventuella läs - och skrivsvårigheter. De elever som har utländsk bakgrund uppmuntras att läsa sitt modersmål, få handledning av hemspråkslärare och får också extra stöd i svenska som andra språk. Varje läsår genomförs också Svantest för de elever som har svenska som andra språk. I språkutvecklingen ingår också reflektion och kritiskt tänkande. Eleverna tränas tidigt i att göra muntlig framställan inför sina kamrater. c) Matematik Genom att utgå från konkret matematikmaterial är målet att eleverna ska få förståelse för matematik samt utveckla ett mer abstrakt tänkande. De ska göras uppmärksamma på olika strategier samt träna på att redogöra för sitt eget matematiska tänkande. Huvudräkning och problemlösning ska tidigt komma in i undervisningen. Varje år genomförs diagnoser i samtliga årskurser. Dessa ligger sedan till grund för vilka elever som behöver extra stöd i matematik. I åk. 2 görs diagnoser och i årskurs 3 och 5 görs nationella prov. Det var i år första gången som nationella prov i årskurs 3 genomfördes. (Se vidare under prov och diagnoser). Under läsåret har vi fortsatt att använda Mattecirkeln, som är ett dokument där vi kan följa barnens utveckling i matematik. 5
d) Kultur I kulturämnet ingår historia, religion, samhällskunskap, geografi, no - ämnen, bild och musik. Målet är att eleverna genom kulturundervisningen ska få kunskap och förståelse för de olika ämnena. Begrepp som demokrati och solidaritet är viktiga inslag i undervisningen. Vi vill även uppmuntra till kreativitet och eget skapande som vi ser som en viktig del i skolarbetet. Under läsåret har eleverna i åk. 1-6 fortsatt att arbeta med NO-teknik. Även under detta läsår har vi inte fått ta del av Kulturskolans utbud, vilket vi tycker är väldigt tråkigt. Vi tycker att våra elever, liksom alla andra elever i Gävle Kommun, borde få ta del av utbudet. Vi fortsätter att förhandla med Barn & Ungdom kring detta. e) Projekt Varje år arbetar vi med projekt på skolan. Det innebär att vi under ca 14 dagar på höstterminen och 14 dagar under vårterminen, fördjupar oss i ett ämne. Vi startar alltid upp våra projekt med en gemensam upptakt och avslutar även projektet tillsammans på ett roligt sätt. Detta gör att både elever och personal känner ett stort engagemang under dessa veckor. Höstens projekt var att arbeta med natur och miljö. Detta innefattade bl.a. att lära sig källsortera. Varje klass hade en maskkompost i klassrummet som vi intresserat följde. Vårens projekt/tema var vardagsmatematik. Vi startade projektet med att alla elever. Även i år har alla barn i årskurs 3 och 4 deltagit i lästävlingen Bokslukaren, som arrangeras av Skolbiblioteket/Gunilla Hebert skolbibliotekskonsulent i Gävle Kommun. Vi ser tydligt att läsförmågan hos många barn utvecklades mycket genom detta projekt. Nästa läsår kommer projekten att vara Vi-känsla på höstterminen och Vinter-OS på vårterminen. Analys På skolan utvärderar personalen kontinuerligt verksamheten och de aktiviteter som gjorts, t.ex. lovverksamhet, friluftsdagar och projekt. Detta för att kunna förbättra verksamheten och vår undervisning. 6
4. Prov och diagnoser Gefle Montessoriskola har under åren 08/09 genomfört de nationella proven för årskurs 3 i matematik och svenska och för årskurs 5, i matematik, svenska och engelska som åligger skolan att genomföra. Resultaten bygger på ett litet elevantal eftersom vi på skolan har åldersintegrerade klasser. Under läsåret 08/09 var det 15 elever i årskurs 3 och 18 elever i årskurs 5 som genomförde proven. Nedan redovisas resultaten i % på de elever i årskurs 3 som nått målnivån eller ej nått målnivån. Ej nått målnivån Nått målnivån Matematik 13.5% (2) 86.5% (13) Svenska 20% (3) 80% (12) Nedan redovisas resultaten i % på de elever i årskurs 5 som nått målnivån eller ej nått målnivån. Ej nått målnivån Nått målnivån Engelska 5% (1) 95% (17) Matematik 5% (1) 95% (17) Svenska 5% (1) 95% (17) För de yngre åldrarna genomfördes inte Skolverkets diagnostiska prov för årskurs två. Däremot diagnostiserades eleverna utifrån Mattecirkeln, diagnoser för individanpassad utbildning (Natur & Kultur). Vi tycker att de diagnoserna är ett bättre redskap för oss att se elevernas eventuella svårigheter och att kunna individanpassa undervisningen utefter det. Vi godkände samtliga elever i årskurs 2 i både svenska och matematik (åk.2 bestod av 28 elever). Några av eleverna får ändå särskilt stöd i svenska och matematik. Varje år görs ett stavningstest på elever från årskurs ett till sex i oktober. Alla resultaten graderas sedan efter en stanineskala från 1 till 9. De elever som hamnar under godkändnivån får specialundervisning. 7
5. Särskilda åtgärder och satsningar Vi har under året haft mycket hjälp från Elevstödet (Gävle Kommuns stödenhet för skolelever). Det har även detta läsår varit ett år som krävt hjälpinsatser från Elevstödet. Under höstterminen hade personalen som arbetar med de äldre eleverna handledning från Elevstödet. Även Ledningsgruppen har vid tre tillfällen fått handledning. Elevinflytande På skolan har vi ett elevråd som består av två representanter från varje klass samt en vuxen. De träffas en gång i månaden. Elevrådsmötet förbereds genom att varje klass har klassråd. Elevrådet ansvarar bl.a. för en gemensam friluftsdag för hela skolan, inköp av leksaker m.m. I elevrådet diskuteras även trivselregler och förhållningssätt gentemot varandra. Samarbete Det är viktigt med ett bra samarbete över hela skolan. Vi vill att alla ska känna ett engagemang och ansvar. Eftersom vi är en liten skola ser vi det som viktigt att all personal kan hjälpas åt, att man kan vara flexibel. Vi har många gemensamma aktiviteter där både barn och personal blandas i olika grupper. Några av våra gemensamma aktiviteter är friluftsdagar, jul- och påskpyssel samt ett större temaarbete varje termin. När nya sexåringar börjar på vår skola får de en varsin fadder som går i årskurs fyra. Några gånger under året gör eleverna aktiviteter tillsammans med sina faddrar, t.ex. under året har de läst sagor ihop, sett teater. Föräldrar Vi har ett stort engagemang bland föräldrarna på skolan, där flera av föräldrarna tar en aktiv del i skolans verksamhet såsom t.ex. att ingå i en vaktmästargrupp, hjälpa till att arrangera lucia och avslutningar samt att hjälpa till under höstens lägerskolor. Trygghetsplan På skolan finns en modell för konflikthantering där vår målsättning är: Att stärka elevernas självkänsla och självförtroende. Att skapa en arbetsmiljö i skolan som kännetecknas av trygghet och kamratskap. Att alla ska respektera varandra. Att alla ska förstå att alla är lika mycket värda oavsett ursprung och olikheter. Att alla vuxna på skolan har samma sätt att lösa konflikter på. Att då konflikt uppstår ha s.k. allvarssamtal. Trygghetsplanen skickas alltid hem till nya familjer samt de nya 6-åringarna för att de ska läsa igenom den. Den ska läsas igenom, eventuellt kommenteras. Föräldrarna ska också skriva under att de tagit del av planen. 8
Våra femmor har även detta läsår deltagit i Gävle Kommuns Trygghetsmätning för åk. 5. Det visade sig att våra elever känner sig trygga på skolan, att de finner arbetsro i stor utsträckning och att de tycker att de får en bra undervisning. Det barnen kritiserar är att tillgången på datorer är för liten. Detta får ledningsgruppen ta till sig och se om det går att förbättra. Jämställdhetsplan På skolan har vi också en jämställdhetsplan, som även den skickas hem till nya elever på skolan. Elevvårdsteam Vi har ett Elevvårdsteam på skolan. Elevvårdsteamet träffas en gång i månaden. I Elevvårdsteamet ingår en representant från varje klass, speciallärare, en från ledningsgruppen och även skolsyster vid vissa tillfällen. Elevvårdsteamet fungerar som ett bollplank där vi tillsammans kan komma fram till bra lösningar för elever i behov av särskilt stöd. Vi diskuterar lösningar/ förändringar och eventuella åtgärder. Vid behov kallas föräldrar till möte/evk. Vi har en arbetsgång enligt ett flödesschema som finns tillgängligt på skolan. Friskvård Vi tycker det är viktigt att barn rör på sig både på skolan och på fritiden. För att uppmuntra det har vi bestämt att skolan varje år aktivt ska arbeta med rörelse i skolverksamheten och på fritids. På skolan har vi ett Skol-IF, de arrangerade bl.a. skol-joggen under höstterminen. All personal på skolan har rätt att ta ut friskvårdspengar för att kunna finansiera gymkort el.dyl. Fortbildning All personal har deltagit i en studiedag under höstterminen. Studiedagen handlade om IUP/skriftliga omdömen. Förutom den fortbildningsdagen har en del av personalen varit på ett antal andra föreläsningar. Matsituationen Som ett led i skolans kvalitetsarbete ingår att få en så bra matsituation som möjligt, efter våra förutsättningar. Tyvärr är detta ett återkommande problem och vi har under läsåret inte kunnat förbättra den nämnvärt p.g.a. att vi inte fått tillstånd att bygga ut skolan. Vi ser att det radikalt kommer att förändras till nästa läsår, då vi kommer att flytta skolan. 9
6. Kvalitetsarbete På vår skola har vi arbetat med utvärderingsarbete kontinuerligt på våra konferenser samt på en del av våra planerings- och studiedagar. Vi känner att vi hunnit med att utveckla våra verksamheter och samtala kring elever och elevvård, men vi vill fortfarande få mer tid till pedagogiska diskussioner. Som en del i vårt kvalitetsarbete tycker vi det är viktigt att ha en väl fungerande hemsida, där alla våra dokument finns (så även kvalitetsredovisningarna). På hemsidan finns aktuell information till föräldrarna om kursplaner, handlingsplaner mm. Vi kommer till nästa läsår, efter önskemål från föräldrar, att skicka fredagsblad via mail i stället för att lägga ut dem på hemsidan. Revidering och utvärdering av kursplaner och handlingsplaner genomförs kontinuerligt i början av höstterminen Vi genomförde ingen enkätundersökning med barn och föräldrar under detta läsår. 10
8. Speciella satsningar inför läsåret 09/10 Inför nästa läsår kommer vi aktivt att arbeta med att höja vi-känslan på skolan. Målet för detta är att öka tryggheten på skolan och ge barnen en ökad självkänsla och förståelse för varandras olikheter. Vi tycker att rörelse är viktigt att få in i skolans arbete. Nästa år kommer vi inte att ha ett speciellt tema kring detta men vill att rörelse ska vara en naturlig del i vår verksamhet. Vi vill fortsätta att involvera föräldrarna i detta arbete. Vi kommer som alla tidigare år att ha en friluftsdag per månad. Vi har i år arbetat intensivt med det interna arbetsmiljöarbetet. Ledningsgruppen har arbetat intensivt med att få till stånd en utbyggnad av skolan eftersom vi i nuläget är mycket trångbodda speciellt vad gäller kök, matsal och personalutrymmen. Äntligen ska vi nu få byta lokaler. Skolan kommer nästa termin att ligga på Sofiagatan 6, där nya lokaler rustas. 11
12