HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN

Relevanta dokument
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Money talks Ekonomisk lönsamhet som argument för hållbart resande PASTA-projektet

OM FLER GÅR OCH CYKLAR SPARAS 44 LIV VARJE ÅR BARA I ÖREBRO!

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

Hållbart resande. Lisa Ström GR, GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Trivector. Samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Cyklingens värde för folkhälsan

begränsad klimatpåverkan

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

SKANE PAVERK AR SVERIGE. hela

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Regeringens proposition 2012/13:25

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv

Stillasittande & ohälsa

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

JÄMSTÄLLDHET OCH TRANSPORTER

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Syfte & mål med strategin

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Planering i tidiga skeden

Friluftsliv och naturupplevelser

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan invånare varav Ystad

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -

Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning?

Miljöaspekt Befolkning

Effekter av incitament i svenska busskontrakt (preliminära resultat)

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Golfnyttan i samhället

Inspel och samtal -Globalt -Nationellt -Regionalt -Lokalt

kommentar och sammanfattning

Från träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsa

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG. Björn Öhman

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Linda Kummel, Planeringsarkitekt MSA. Ökat cyklande I SMÅ OCH STORA STÄDER. Cykelkonferensen maj

Jernbaneforum Öst, 12 juni 2013

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Hållbar planering varför det?

15/03/2019 OVISS FRAMTID I TRANSPORTSEKTORN OCH FEM ANLEDNINGAR ATT FÖRHÅLLA SIG TILL DEN VART ÄR VI PÅ VÄG? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag


KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Kollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?

Att utmana bilen som norm. Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic. Planera för hållbar tillgänglighet

Erfarenhet av cykel.

Bilaga 1. Alstringsresultat 1 (1) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. TJ document2. memo04.docx

Barns fritidsvanor. Fysiskt aktiva elever. Jan-Erik Romar. Fysik aktivitet

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

Hjärnstark Hur motion och träning stärker din Hjärna. Ny bok av Anders Hansens, överläkare i psykiatri och författare,

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Transkript:

HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN Vem vinner vad? Christian Dymén Tekn dr Planering och beslutsanalys Ansvarig FO Jämställdhet och jämlikhet christian.dymen@trivector.se 010-456 56 77

KALLA FAKTA VINSTER & NYTTOR PLANERING EN DÅ? Framtiden? 2

KALLA FAKTA VINSTER & NYTTOR PLANERING EN DÅ? Framtiden? 3

KM PER PERSON OCH DAG I SVERIGE 30 28 25 20 15 10 5 0 6,6 0,6 1 bil koll cykel gång alla 4

KM PER PERSON OCH DAG I SVERIGE 35 33 30 28 25 23 20 15 10 5 0 6,6 6,6 6,6 0,7 0,5 0,6 0,9 1,1 1 bil koll cykel gång män kvinnor alla 5

Vardagsmotion gynnsam för hälsan och når för en kollektivtrafikresenär ofta upp till rekommenderad daglig fysisk aktivitet.

Alla bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter per dag. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, som en rask promenad. Alternativt 90 minuter (3x30) per vecka med hög intensitet 60 minuter för barn Svenska Läkaresällskapet 2001. Haskell, W., et al. (2007). Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association. Circulation, 116(9), 1081-1093.

KALLA FAKTA VINSTER & NYTTOR PLANERING EN DÅ? Framtiden? 8

ALLA CYKEL- OCH GÅNGRESOR I SVERIGE IDAG Värderas till ca 150 miljarder kr per år! i netto folkhälsovinster Att jämföra med de cirka 50 miljarder statens budget för infrastruktur 30 25 20 15 10 5 0 28 6,6 0,6 1 bil koll cykel gång alla 9

VAD HÄNDER OM MAN FÖRDUBBLAR KOLLEKTIVTRAFIKEN 10

FOLKHÄLSOEFFEKTER AV FÖRDUBBLINGSMÅLET Om Skåne når sitt mål för kollektivtrafikresandet 2020 innebär det....en hälsonytta på ca 4,5 miljarder kr per år (Region Skånes kostnad för kollektivtrafiken är idag knappt 2 miljarder kr per år & cirka 30 miljarder för vård och hälsa) 11

FYSISK AKTIVITET ÄR GULD VÄRT 2020: med hänsyn till trafikökning Ekonomiskt värde buller luftföroreningar olyckor fysiskt aktivitet netto Illustration: Samhällsekonomiska folkhälsoeffekter av fördubblingsmålet från Trivector Rapport 2012:62

KALLA FAKTA VINSTER & NYTTOR PLANERING EN DÅ? Framtiden? 13

EN BRÅKDEL AV GÅNG OCH CYKELRESORNA HÖR TILL KOLLEKTIVTRAFIKEN Andel gång och cykel kopplat till kollektivtrafik 15% 14

KOLLEKTIVTRAFIKENS POTENTIAL Kollektivtrafikandel beroende på kolltidskvot, Stockholms län 1997 Vid restidskvoten 1/1 väljer 80% av populationen kollektivtrafik Andel kollektivtrarfik Kollresor/(Bilresor+Kollresor) 1,00 0,75 0,50 0,25 y = 0,9116x -1,2639 Restidskvot 0,00 0 1 2 3 4 5 6 Kolltid/Biltid Källa: Rtk, Stockholm

EXEMPEL PÅ EFFEKTER: YSTAD - SIMRISHAMN 4000 40 3500 3000 2500 2003 Delvis införd takttidtabell 12 tågpar per vardag 35 30 25 2000 20 Av+på per vardag Tågpar per vardag 1500 15 1000 500 2011 Strikt takt-tidtabell införs 20 tågpar per vardag 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 16

KALLA FAKTA VINSTER & NYTTOR PLANERING EN DÅ? Framtiden? 17

STOR POTENTIAL FÖR MER AKTIV MOBILITET Två tredjedelar av befolkningen har mindre än 10 km till sin arbetsplats och 50 % mindre än 5 km. Hälften av alla bilresor idag kortare än 5 km Källa: Cykelstaden, White& SpaceScape 2011 och Regeringens proposition 2008/09:35 18

19

STOR POTENTIAL MEN OCKSÅ RISKER Automatiseringen och elektrifieringen kan bidra till bättre tillgänglighet till kollektivtrafik Det finns då en risk att kollektivtrafiken blir för tillgänglig, och att vardagsmotion till och från kollektivtrafiken kapas Att Införa enhetstaxor är ofta en framgångsfaktor för folkhälsan. Kortare resor blir då förhållandevis dyra. MM-åtgärder också effektivt för att uppmuntra gång för kortare resor 20