Spånga grundskola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) 215-2-2 Handläggare Madelen Kling Telefon: Till Spånga grundskola Verksamhetsplan 215 för Spånga grundskola Förslag till beslut Spånga grundskola 163 54 Spånga 8-58413 madelen.kling@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...6 1. Ett Stockholm som håller samman...7 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande...7 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan...9 2. Ett klimatsmart Stockholm...12 2.1 Stockholm är klimatneutralt...12 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...13 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...13 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...15 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...15 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...17 Övriga frågor... 17 Bilagor Bilaga 1: Årshjul för medarbetare på Spånga Grundskola Bilaga 2: kvalitetsarbetet Bilaga 3: Årshjul för kvalitetsarbetet Bilaga 4: Plan mot kränkande behandling och plan för likabehandling
Sid 3 (17) Inledning Spånga grundskola är en kommunal grundskola med årskurserna 7-9. Vi har knappt 45 elever på skolan som är fördelade på 14 klasser. Vi har fem klasser i åk 7 och åk 8, i åk 9 är det fyra klasser. Från och med hösten 215 kommer vi att ha fem klasser i varje årskurs. Sedan hösten 213 erbjuder vi spetsutbildning inom ämnena matematik, kemi, fysik och biologi. Vi deltar i Skolverkets försöksverksamhet med spetsutbildning. Spetsutbildningen har 3 platser och det är många elever varje år som söker till utbildningen. Spånga grundskola delar lokaler med Spånga gymnasium. För att den dagliga verksamheten i samarbete mellan grundskola och gymnasieskola ska flyta smidigt har vi en samordningsgrupp som består av gymnasiets två rektorer, grundskolans skolledning och den administrativa chef som arbetar på både gymnasiet och grundskolan. Samordningsgruppen har till uppgift att samordna gemensamma frågor som dyker upp för grundskolan och gymnasiet, Samordningsgruppen träffas varannan vecka. Samarbetat med gymnasiet innebär bland annat att vi har möjlighet att ha ett stort och välutrustat bibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie. På rasterna har eleverna möjlighet att besöka elevrummet Grottan där en fritidsledare arbetar. Där finns möjlighet att köpa frukost och fika. I vår skolrestaurang Grytan lagas varje dag god och näringsriktig mat och eleverna har flera rätter att välja på varje dag. Skolledningen består av rektor och biträdande rektor. På skolan har vi ungefär 45 medarbetare och de består främst av lärare. Skolans lärare är indelade i tre arbetslag som leds av utvecklingsledare. Utvecklingsledarna utgör tillsammans med skolledningen skolans ledningsgrupp. Sedan två år tillbaka har vi ytterligare ett arbetslag som kallas Studiehörnan. Studiehörnan, består lokalmässigt av tre mindre klassrum, där arbetar en specialpedaog, två lärare, en socialpedagog och två elevassistenter. De har i uppdrag att stötta elever och
Sid 4 (17) personal på bästa sätt. Detta gör de genom att finnas ute i klassrummen för att hjälpa elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Elever kommer också till Studiehörnan för att få hjälp med studierna. Fyra dagar i veckan erbjuder vi på skolan läxhjälp för våra elever. Elevhälsan består av skolledning, specialpedagog, skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare. Skolläkaren har mottagning på skolan ungefär varannan vecka. Vi har också tillgång till skolpsykolog och skolpsykiater. Vi har mycket kompetent personal på skolan och nästan alla lärare har lärarlegitimation i de ämnen som de undervisar. Sedan hösten 214 har vi fem Förstelärare på skolan. De har fått specifika uppdrag inom olika områden. Vi är en utvecklingsbenägen skola! Vi har två lärare som forskar inom ämnena svenska respektive teknik, våra lärare som undervisar i matematik deltar i kompetensutvecklingen Mattelyftet och vi har flera lärare som utbildar sig inom svenska som andraspråk. De flesta av våra elever bor i närområdet och många av dem har tidigare gått på Solhemsskolan. Spånga grundskola har ett högt söktryck och på skolan går även elever från Sundby, Nälsta, Bromsten och Vinsta. Vi vill att Spånga grundskola ska vara ett givet val för eleverna i Spånga! Kvalitetsarbete Vi arbetar systematiskt med vårt kvalitetsarbete. Vi strävar mot att följa metoden att titta på Hur blev det? Vart är vi nu? Vart ska vi? och Hur ska vi göra för att nå dit? Denna metod använder vi oss av inom flera områden men främst inom undervisningen. I vårt kvalitetsarbete tycker vi också att det är viktigt att ha bevis för att undervisningen ger resultat och att den är effektiv. För att säkerställa detta måste vi utvärdera undervisningen och undersöka om den har lett till ett ökat lärande. Vår vision Vi skapar medvetna kompetenta elever som tar ansvar för sin framtid, genom att
Sid 5 (17) - Vi bygger kunskap tillsammans - Vi har beredskap för världen som arbetsplats - Vi äger verktyg som ger frihet Vi vill erbjuda eleverna en varierad undervisning som motiverar dem till vidare utveckling. Under det här läsåret arbetar vi för att nå följande mål Kollegialt lärande och fokus på undervisningen Vi är en lärande organisation där vi lär av varandra, vågar pröva nya saker och göra misstag. Vi utbyter erfarenheter och nyvunna kunskaper med varandra. Vi planerar gemensamt inom årskurserna och skapar gemensamma grovplaneringar, pedagogiska planeringar och lektionsplaneringar. All personal arbetar för att utveckla undervisningen och anpassa undervisningen både till elever som behöver stöd och elever som behöver utmaningar. Vi är tydliga med våra förväntningar på eleverna och ger eleverna möjlighet till inflytande över undervisningen. Vi vill att eleverna tar ansvar för att ta del av planeringar och ha kommunikation med sina lärare om de är osäkra på hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven. Eleverna dokumenterar sin utveckling i elevpärmen och utvecklar ett ökat ansvarstagande för sina studier. Stimulans för eleverna genom ökade kontakter med omvärlden För att eleverna ska kunna ta ansvar för sitt lärande och bli mer motiverade anser vi att det är viktigt att eleverna får komma ut i verkligheten och prova på arbetslivet genom prao. Vi arbetar därför med att uveckla rutinerna kring praon så att den ska bli en del av undervisningen genom att den planeras och följs upp. Vi förändrar våra rutiner kring praon i år och försöker stärka samarbetet med elevernas praoplatser och deras handledare. Vi ska förbereda eleverna för världen utanför skolan genom att öka kontakten med omvärlden. Vi ger eleverna kulturupplevelser i form av teater, konserter och besök på museum genom Skapande skola. Vi tror att det kan ge eleverna ytterligare ett verktyg då de även kan använda sig av estetiska lärprocesser. Vi fortsätter att utveckla Spånga CV till ett dokument som ge eleverna en god förberedelse inför vuxenlivet. Läsutveckling inom alla ämnen Läsning är viktigt. Böcker öppnar upp nya världar för den som läser och att vara en god läsare underlättar studierna i framtiden. Vi vill utveckla våra elevers läsförmåga men också använda oss av språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen för att möta elever som har en låg läsförmåga och behöver en undervisning som både ger dem kunskaper i ämnet och i språket. Arbetsro och trygghet Vårt mål är att alla elever ska känna sig trygga på vår skola. Vår målsättning är att eleverna ska uppleva arbetsro på lektionerna och trivas i skolan. Eleverna ska veta vad som förväntas av dem på lektionerna och vara väl förtrogna med våra ordningsregler och konsekvernserna som sätts in om reglerna bryts. Verksamhetsplanen bygger på vår kvalitetsredovisning och skapas med delaktighet av föräldrar, elever och personal.
Sid 6 (17) Prioriterade åtgärder för utveckling Kollegialt lärande Kollegialt lärande är ett prioriterat område för oss på Spånga Grundskola av flera skäl; vi anser att lärare genom att samarbeta i olika former kan lära av varandra. Vi tror att samarbete leder till kompetensutveckling och en mer likvärdig utbildning för eleverna. Gemensam planering leder till minskad arbetsbörda för lärarna och högre kvalitet på underivsningen. Gemensam planering startas upp i ämnena genom att man gör en gemensam grovplanering för terminen, därefter planeras olika arbetsområden i form av pedagogiska planeringar. När det gäller vissa moment, som kan vara svåra att undervisa inom, planerar lärarna tillsammans på lektionsnivå för att säkerställa att man hittar rätt sätt för att nå alla elever. Vi möjliggör detta genom gemensam konferenstid för ämneslag, enskilda ämnen och arbetslag. Under den gemensamma tiden i ämnen och arbetslag finns möjlighet att diskutera hur undervisningen kan genomföras på bästa sätt och pedagoger kan dela med sig av erfarenheter av hur alla elever ska nås i underivsningen. Vilka anpassningar ska göras och hur ska undervisningen läggas upp för att alla elever ska uppleva att de utmanas. Förutom detta har vi under vårterminen Fokusgrupper som leds av våra Förstelärare för att arbeta fram gemensamma arbetssätt inom IKT, värdegrund, feedback och omvärldsbevakning. Våra mattelärare deltar i Mattelyftet. Inom det kollegiala lärandet arbetar vi också med lektionsbesök med utvecklande feedback. Varje lärare gör minst två lektionsbesök hos en annan lärare och ger feedback på vad man har sett och upplevt. Lärarna kommer innan besöket överens om vad den lärare som är på besök ska fokusera sin observation på. Men lektionsbesöket behöver inte vara som en observation man kan också komma överens om att läraren som är på besök är mer aktiv i lektionen eller att man rent av håller i lektionen tillsammans. Även skolledningen gör lektionsbesök med feedback. Teachmeet är ytterligare en arena där lärare kan dela med sig av sina erfarenheter eller av kompetensutveckling man deltagit i. Vi brukar ha minst ett teachmeet per termin. Ibland har de ett tema och i bland kan man prata fritt. Arbetsro och trygghet Vi tror att det är svårt att säkerställa att eleverna kan utvecklas så långt som möjligt om de inte känner sig trygga eller upplever arbetsro. Vi kommer att fortsätta att följa upp dessa områden under 215. Det kommer att ske genom arbete i fokusgrupper, kompetensutveckling och trygghetsenkät. I och med att lärande och arbetsro hänger i hop behöver vi arbeta både med att skapa arbetsro i klassrummen och att anpassa undervisningen till alla elever på ett sätt som bidrar till trygghet och arbetsro. Om eleverna känner att de hänger med i undervisningen och att den är varierad och intressant finns mindre utrymme för att störa. Genom lektionsbesök både från kollegor och skolledning får vi möjlighet att sprida goda idéer för ökad arbetsro. Språkutveckling Vi ser ett tydligt samband mellan låg läsförmåga och lågt genomsnittligt meritvärde. Vi ser också ett samband mellan låga betyg i svenska och låga betyg i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Vi måste arbeta mer språkutvecklande i alla ämnen. Under
Sid 7 (17) höstterminen har lärare med kompetens inom genrepedagogik och svenska som andraspråk delat med sig av tips och idéer till sina kollegor. Vi har anmält vårt intresse för att delta i läslyftet och kommer även att göra andra kompetensutvecklingssatsningar under året inom detta område. Vi vill säkerställa att vi kan kompensera elever som har låg läsförmåga så att de ska kunna nå bättre resultat i alla ämnen. Vi stöttar varandra i att hitta anpassningar och kompensatoriska hjälpmedel som kan underlätta för våra svaga läsare. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Sid 8 (17) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 82 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 84 % År Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 88 % År 95 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 98 % År Meritvärde i årskurs 9 244 Poäng År Åtagande: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Alla elever når minst E i betyg och uppnår gymnasiebehörighet. Vi vill att eleverna ska känna att de har med sig en bra grund från Spånga grundskola när de börjar på gymnasiet. Vi vill att alla elever oavsett kön ska ha med sig goda kunskaper inför framtiden. Arbetssätt Vi planerar gemensamt utifrån läroplanens mål och kunskapskrav för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vi påbörjar arbetet med att skapa en grovplanering för läsåret. Vi gör sedan pedaogiska planeringar för varje arbetsområde som kommuniceras till föräldrar och elever via skolwebb och hemsida. Vi planerar en del lektioner gemensamt. Det kan vara lektioner som innehåller svåra moment eller som är svåra att förklara för eleverna. Vi följer upp vår planering genom att genomföra lektionsbesök där vi ger varandra utvecklande feedback. Vi uppmärksammar alla elever som riskerar att inte nå målen eller inte når målen i enlighet med vår EHT plan. Vi strävar efter att hitta anpassningar som passar eleven och om det inte räcker får eleven särskilt stöd. När vi planerar och anpassar lektionerna gör vi det utifrån att alla elever oavsett kön ska få en god utbildning. Resursanvändning I elevhälsoteamet arbetar skolledningen, kurator, specialpedagog, studie-och yrkesvägledare samt skolsköterska för att snabbt ge insatser till elever som behöver det. Elevhälsoteamet arbetar också för att stötta och ge råd till lärare. Mer konferenstid ges till ämnena för att ha möjlighet att samplanera i ännu större utsträcking. Uppföljning Vi analyserar våra resultat kontinuerligt för att säkerställa att vi använder de resurser vi har på bästa sätt och för att se vilka resultat nuvarande form av undervisning ger. Vi gör analyser där vi tittar på tidigare år, jämför olika lärares resultat och jämför flickor och pojkars resultat. Analyser av resultat och diskussioner i ämneslag leder till förändring av undervisning när det behövs. Exempel på resultat som vi analyser är betyg, elevers frånvaro, lässcreening,antal
Sid 9 (17) orosanmälningar till EHT, antal orosanmälningar till socialtjänsten, antal polisanmälningar, resultat på brukarenkät och medarbetarenkät. Utveckling För att förbättra vår förmåga att analysera resultat och dra slutsatser av insatser genomgår ledningsgruppen just nu en utbildning, Visable learning. Vår förhoppning är att det ska leda till ännu bättre resultatanalyser. Målsättningen inför framtiden är att varje arbetsområde avslutas med en utvärdering och uppföljning som leder till ökad kvalitét på undervisningen. Tanken är att vi ska arbeta för att hitta bevis för att det vi tror är rätt saker att prioritera i undervisningen är rätt. Vi behöver säkerställa att vi gör rätt saker på lektioenrna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 6 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Åtagande: Vi åtar oss att ha tydliga och förankrade ordningsregler med konsekvenser samt goda rutiner kring elevers frånvaro. Alla elever och personal ska känna sig trygga och må bra. Eleverna ska uppleva studiero.
Sid 1 (17) Arbetssätt All personal arbetar för att skapa en god relation med eleverna och arbeta målmedvetet för säkerställa arbetsro på lektionerna och att eleverna känner sig trygga i skolan. Vårt elevrum Grottan och vårt bibliotekt är platser där eleverna kan studera och vara på raster. Vi har skapat nya rutiner för arbetet mot mobbing där all personal är delaktig. På luncherna har en del personal uppdrag att vara matvärdar för att skapa ett lugn i matsalen. All personal är rastvakter och genom att vi går runt i skolan ökar lugnet. Vi kan upptäcka platser som känns otrygga samt motverka mobbing och kränkningar. Våra vaktmästare arbetar mycket aktivt för att ta bort klotter direkt om det dyker upp. Vi tror att det bidrar till att färre klottrar. I studiehörnan har vi samlat våra stödresurser för att kunna stötta elever i och utanför klassrummet i sitt skolarbete. Genom skolsköterskans hälsosamtal i åk 8 kan vi kartlägga ytterligare hur eleverna mår och få tidiga signaler om något inte är bra. Vi har tydliga rutiner i vår elevhälsoplan kring hur vi ska arbeta för att tidigt upptäcka elever som har frånvaro i skolan samt hur vi ska arbeta för att öka skolnärvaron. Genom Samtidigt Först samverkar vi med polis, fritidsverksamhet och socialtjänst runt våra elever. Resursanvändning En av våra förstelärare har ett värdegrundsuppdrag som innebär att hon ska stötta sina kollegor i arbetet med värdegrund i undervisningen och på mentorstid. Vi har årliga temadagar där vi arbetar med diskrimineringsgrunderna och värdegrundsarbete. Vi utvärderar också våra ordningsregler vid detta tillfälle. Vi använder all personal i arbetet för en tryggare skola, men elevassistenter, fritidsledare, vaktmästare och personal i EHT är nyckelpersoner. Uppföljning Arbetet utvärderas i brukarundersökningen och trygghetsenkäten. Brukarundersökningens fråga " Jag känner mig trygg i skolan" och "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" används för uppföljning. Utveckling Vi ska arbeta för att värdegrundsarbetet i högre grad blir en naturlig del i undervisningen och på mentorsstunder. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Sid 11 (17) Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 7 % År Åtagande: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Medvetet kompetenta elever som vet hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven och vad som förväntas av dem för att fortsätta sin kunskapsutveckling. Eleverna ska ha förståelse för vad en god lärmiljö är och känna att de kan påverka och ta ansvar sin skolsituation. Eleverna ska vara medvetna om hur de kan ha inflytande i skolan. Arbetssätt Alla lärare är tydliga med vad som förväntas av eleverna på deras lektioner. Vi arbetar med tydliga planeringar för varje arbetsområde så att eleverna vet vilka kunskapskrav de ska uppnå och vilka förmågor de ska utveckla. Genom att i varje ämne arbeta med studieteknik får eleverna verktyg för att planera sina studier på ett effektivt sätt. Alla elever har en elevpärm där de har en flik för varje ämne och där de ska spara återkoppling som de får från sina lärare. Elevpärmen utgör ett viktigt underlag inför det elevledda samtalet. Under mentorstid får eleverna möjlighet att förbereda sig inför sitt utvecklingssamtal där eleven ockdå upprättar sin IUP. Vi har två aktiva elevråd som arbetar för att tillvarata elevernas intressen. Resursanvändning Infotid och mentorstid är två schemalagda positioner för varje klass tillsammans med mentor där eleverna får möjlighet att reflektera över sitt lärande och fundera på, tillsammans med mentor och klasskamrater, sin fortsatta utveckling. Skolledningen träffar elevråden kontinuerligt. Uppföljning Vi följer upp detta genom samtal med elevrådet och Brukarundersökningens fråga "Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete".
Sid 12 (17) Utveckling Vi behöver arbeta vidare med att delge varandra exempel på metoder för elever att ha ett reellt inflytande och över undervisningen och ta ansvar för sitt lärande. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Åtagande: Skolan ska bidra till en hållbar livsmiljö Vi ska arbeta för mindre matsvinn i samband med luncherna. Vi har en vegetarisk dag. Vi arbetar med återvinning i de ämnen som det är möjligt. Vi köper in mer ekologiska produkter. Arbetssätt Vi sorterar bort matavfall från annat avfall i matsalen så att vi ser hur mycket mat som slängs. Elever och personal informeras och vi hoppas att det leder till att vi slänger mindre mat. Vi sorterar avfall i undervisningen där det är möjligt. Vi tar upp ämnet hållbar livsmiljö i undervisningen i t.ex. hem- och konsumentkunskap, geografi och biologi. Resursanvändning Elevrådet ska tillsammans med husmor informera eleverna om varför vi ska arbeta med minskat matsvinn. Uppföljning Att matsvinnet minskat följs upp genom matsvinnsprojektet där matresterna vägs.
Sid 13 (17) Utveckling Vi arbetar för att hitta fler sätt att arbeta för en hållbar livsmiljö inom olika ämnen. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning En budget i balans är en förutsättning för att vi ska kunna ha en långsiktig planering och göra ekonomiska satsningar. Under 214 kunde vi öka på vår fond vilket ger oss ett stabilt läge inför 215. Den socioekonomiska tilldelningen använder vi till Studiehörnan och stöd till nyanlända och elever i behov av särskilt stöd. Vi hoppas att under 215 kunna utöka bemanningen i Studiehörnan med en specialpedagog till. Vår sal för hem- och konsumentkunskap är i behov av renovering och vi hoppas kunna påbörja det arbetet under 215. Vi har på skolan ont om datorer och Ipads och hoppas kunna satsa på det under året. Budget 215 Alla belopp i tkr Internbud get totalt Grundsk ola & fritidshe m Grund - särsko la Gymnas ie-skola Gymnas iesärskola Vuxenutbildni ng Försko la Övri gt 42 31 Externa intäkter Taxor och avgifter 3 Hyresintäkter 31 Bidrag 32 Försäljning av verksamhet och tjänst 33-1 -1-61 -551-5 -2-2
Sid 14 (17) Alla belopp i tkr Internbud get totalt Grundsk ola & fritidshe m Grund - särsko la Gymnas ie-skola Gymnas iesärskola Vuxenutbildni ng Försko la Övri gt Övriga intäkter 39-17 -1-7 Summa -1 71-951 -12 Interna intäkter Förvaltningsinter na intäkter peng Förvaltningsinter na intäkter anslag Övriga förvaltningsinter na intäkter 93 3 93 4 93 5-3 437-3 178-259 -2 78-2 78-1 145-1 145 Summa -33 66-33 41-259 Intäkter totalt summa -34 731-34 352-259 -12 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkri ng Övriga personalkostnad er 5 5 5 25 568 25 568 5 5 Lokalkostnader 51 55 55 Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll 52 53 5 5 324 324 Förbrukningsmat erial 53 5 Kosthåll 54 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta 55 56 57 1 545 1 545 2 2 2 177 2 177 7 7 33 33 Övriga 59 391 391
Sid 15 (17) Alla belopp i tkr kostnader Internbud get totalt Grundsk ola & fritidshe m Grund - särsko la Gymnas ie-skola Gymnas iesärskola Vuxenutbildni ng Försko la Summa 33 28 33 28 Interna kostnader Förvaltningsinter na kostnader, samtliga 95 5 1 523 1 523 Summa 1 523 1 523 Kostnader totalt summa 34 731 34 731 Övri gt Netto 379-259 -12 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 86 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 5 % 1 % År Sjukfrånvaro 2,7 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 1,75 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev.
Sid 16 (17) Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: Vi åtar oss att vara en attraktiv arbetsgivare Spånga Grundskola ska vara ett givet val för duktiga lärare och skolpersonal. Arbetssätt Vi har en välstrukturerad rekryteringsprocess och erbjuder en trivsam arbetsmiljö med gemensamma aktiviteter för personalen. Vi har goda rutiner för att ta emot nyanställda och en vältuvecklad kompetensutvecklingsplan. Vi arbetar mycket med det kollegiala lärandet och tror verkligen att alla kan lära av varandra och att det är viktigt att man kan diskutera och reflektera tillsammans. Skolledningen gör strukturerade och planerade lektionsbesök hos alla medarbetare minst en gång per läsår och ger skriftlig och muntlig återkoppling på besöken. Vi arbetar för att ha en stor delaktighet bland personalen när det gäller skolans utveckling. Resursanvändning Alla nyanställda erbjuds en mentor som de kan ställa frågor till och få hjälp av att komma in i de nya rutinerna. Vi ska arbeta för att genomföra kompetensutveckling på ett strukturerat sätt. Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter för lärare genom blandannat försteläraretjänster. Uppföljning Skolledningen har uppföljningssamtal med nyanställda och följer upp hur medarbetarna upplever sin arbetssituation genom medarbetarenkät och psykosocial enkät. Utveckling Vi behöver arbeta ytterligare med att utveckla vår plan för kompetensutveckling så att vi använder våra resurser så effektivt som möjligt.
Sid 17 (17) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 215-1-1 215-12-31 Övriga frågor