Verksamhetsplan 2015 för Spånga gymnasium 1

Transkript

1 Spånga gymnasium 1 Tjänsteutlåtande Dnr: 1.2/2015:1 Sid 1 (12) Handläggare Till Magnus Johansson Spånga gymnasium 1 Telefon: Verksamhetsplan 2015 för Spånga gymnasium 1 Förslag till beslut Spånga gymnasium SPÅNGA magnus.b.johansson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (12) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...11 Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Likabehandlingsplan

3 Sid 3 (12) Inledning Verksamheten vid Spånga gymnasium har ursprungligen sina rötter i den högre folkskola som etablerades i området under 1920-talet. Verksamheten flyttade till nuvarande lokaler 1947, och fick snart därefter status som kommunalt gymnasium. Vid mitten av 1960-talet förlades ett högstadium i skolans lokaler och efterhand inordnades även låg- och mellanstadieverksamheten vid Solhelmsskolan i skolans organisation. Under mellan har de olika verksamheterna successivt separerats till enskilda skolenheter, vilket i slutändan medfört att Spånga gymnasium och högstadium utgjort var sin skolenhet, dock fortfarande med gemensamma lokaler. I den nya ledningsorganisationen för Stockholms stads gymnasieskolor, som etablerades vid halvårsskiftet 2011, är Spånga gymnasium indelat i två skolenheter under ledning av var sin rektor, se nedan. Skolans lokaler renoverades Lokalerna är ljusa och fräscha och i förhållandevis gott skick. I skolan finns bibliotek samt matsal med eget tillagningskök. I direkt anslutning till skolan återfinns skolans djurhus i praktiken en mindre djurpark där det även finns ett mindre antal undervisningslokaler. Utbildningar inom Spånga gy. 1: Organisation Naturvetenskapsprogrammet (NA): inriktning Naturvetenskap. Ekonomiprogrammet (EK): inriktning Ekonomi. Språkintroduktion (IMSPR). Vid Spånga gymnasium finns mellan elever inskrivna. Cirka 35 % av eleverna finns inskrivna inom Naturvetenskapligt program; knappt 30 % på Naturbruksprogrammet; 15 % inom ekonomrogrammet och slutligen är 20 % av eleverna inskrivna på något av skolans introduktionsprogram. Drygt två tredjedelar av elevgruppen är flickor och en majoritet av eleverna har sin hemvist i Västerort eller i närliggande förortskommuner. Spånga gymnasium är uppdelad i två skolenheter, som leds av var sin rektor; Spånga 1 som ovan och Spånga 2: Naturbruksprogrammet och Yrkesintroduktion mot NB. Personalen är organiserad i programlag. Vid skolan finns 1 kurator, 1 skolsköterska, 2 studieoch yrkesvägledare och 1 specialpedagog. Spånga gy. 1 har 3 st. förste-lärare. Skolan samnyttjar vissa administrativa resurser med Spånga grundskola. Vision "Kunskap genom upplevelser i en kommunicerande miljö". Uppnås genom att så mycket som möjligt av undervisningen utförs praktiskt, tematiskt, kopplas till det som sker i samhället, naturen e t c. Vi når goda resultat genom att skapa relationer genom ständig kommunikation mellan alla som studerar eller arbetar på skolan. Prioriterade åtgärder för utveckling 1. Likabehandlingsplanen togs under läsåret fram av gymnasiets värdegrundsgrupp och under kommande läsår 2014/15 kommer denna implementeras både till elever och personal via riktade studiedagar. 2. Det minskade positiva bemötande från lärarna är fortsatt utvecklingsområde eftersom skolan bl a har som både vision och mål att öka kommunicerande mellan lärare och elever. Bemötandet måste upplevas som bättre under kommande läsår.

4 Sid 4 (12) 3. Målet och visionen om formativ bedömning eller att all bedömning ska vara framåtsyftande kräver ytterligare tid för implementeras. 4. Fler elever har fått examensbevis men färre har fått godkänt i alla kurser. Målsättningen är självklart att båda indikatorerna ska öka. 5. Bra ledarskap i klassrummet för att öka; arbetsro, att elever får vara med och påverka hur man arbetar under lektioner, att elever ges information vad som krävs att uppnå de olika betygen samt att elever under kursens gång får information hur de ligger till. 6. Ökad digitalisering av undervisningen 7. Nedan kommer speciella mål för Ekonomiprogrammet: Andelen elever som upplever att de fått kontakt med arbetslivet har ökat enligt brukarundersökningen. Dock finns det mer att göra på ekonomiprogrammet för att öka samarbetet med det lokala näringslivet; dels med både studiebesök, jobbskuggning och fadderföretag. Ökad ämnessamverkan. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever med gymnasieexamen 75 % 74 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i

5 Sid 5 (12) förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i examensbevisen 60 % År Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 80 % År Åtagande: Examensbevis Fler elever ska få examensbevis Arbetssätt Målet sats upp på medarbetarsamtalet under ht. Formativ bedömning, individuell anpassad undervisning, omprov, prövningar och insatster från elevhälsa. Uppföljning Målet följas upp under prestationssamtalen under vt samt på utvärderings- och planeringsdagar på skolavslutningen respektive skolstart. Aktivitet Startdatum Slutdatum Digital undervisning Fler ska få examensbevis KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis.

6 Sid 6 (12) Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 95 % År 95 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 10 % År Åtagande: Alla ska känna sig trygga och välkomna Andelen elever som känner sig trygga och upplever lugn och arbetsro ska öka. Andelen elever som upplever sig positivt bemötta ska öka. Arbetssätt Skolans värdegrund (ordningsregler och plan mot kränkande behandling) diskuteras i kollegiet och med eleverna. Resultatet från trivselenkät och brukarundersökningen återkopplas till och diskuteras med eleverna. Uppföljning Brukarundersökningen åk 2: (1. Jag känner mig trygg på min skola; 3. Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbing; 4. det är arbetsro på mina lektioner; 11. Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt). Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetsro Bra ledarskap för arbetsro i klassrummet Värdegrund Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola

7 Sid 7 (12) Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 70 % År 50 % År 50 % År Åtagande: All bedömning ska vara framåtsyftande Andelen elever som upplever undervisningen som stimulerande ökar. Andelen elever som anser att de vet hur de ligger till och vad som krävs för att förbättra studieresultaten ökar. Arbetssätt Syftet med undervisningen ska vara tydlig för eleven; eleven ska veta vad som förväntas och krävs för att lyckas. Av all bedömning ska framgå vad eleven har lyckats bra med och vad som kan förbättras och hur eleven ska göra för att utveckla sitt arbete. Lärarna diskuterar löpande kunskapskraven och progressionen mellan de olika betygsstegen med eleverna och inom kollegiet. Mentorerna följer regelbundet upp elevernas individuella studieplaner och studieresultat med eleverna. Uppföljning Betygsstatistik och sammanställning från nationella prov. Brukarundersökningen åk 2: (5. Utvecklingssamtalen med min mentor/handledare känns meningsfullt; 6. Undervisningen motiverar mig att vilja lära mig mera; 12. Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen; 13. Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till; 14. Mina lärare hjälper mig förstå vad jag ska

8 Sid 8 (12) göra för att förbättra mina studieresultat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Elevinflytande Positivt bemötande KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Åtagande: Hållbar livsmiljö Arbetssätt Skolan ska i största möjliga utsträckning tänka på värna om hållbar livsiljö genom i alla handlingar tänka och agera milövänilgt och ekologiskt. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

9 Sid 9 (12) Åtagande: Ekonomi i balans Arbetssätt Se bilaga om Budget 2015

10 Sid 10 (12) Kommentar

11 Sid 11 (12) Resursanvändning Budget i balans ska uppnås genom fortsatt arbete med att verksamheten utgifter anpassas efter rådande inkomster. Budgeten är baserad på en vis elevprognos. Elevpengen ska räcka till traditionella undervisningskostnader. Vill ett ämne, klass e t c göra något extra, exempelvis resa måste detta ske med externa medel typ stipendier eller dylikt. Minskar elevintäkter genom avhopp, byte e t c måste verksamheten anpassas genom exempelvis minskade ämnesanslag. Detta upprättshålls genom återkommande ekonomiska redovisningar mellan skolledning och personal. Under budgetåret ska också ekonomin börja ställas in mot att programen på sikt ska ha budget i balans. Kommer troligtvis inte nås fullt ut under Den socioekonomiska tilldelningen ska så långt det går följa de elever som den är anpassad för genom diverse kompensatoriska insatser direkt till elev eller elevhälsan. Investeringsmedel ska främst användas till digitala lås och kameraövervakning. Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4,4 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag ,7 % tas fram av nämnden Tertial KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik.

12 Sid 12 (12) Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter Åtagande: Likabehandlingsplan Se arbetet med värdegrund ovan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Likabehandlingsplan Övriga frågor