Verksamhetsplan 2018 för Norra Ängby skola

Transkript

1 Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (14) Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2018 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Bromma kerstin.b.jansson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (14) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...13 av ekonomi Resursanvändning...14 Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: 2018 Internbudget Ansv Bilaga 2: Plan mot kränkande behandling 2018 Bilaga 3: Elevhälsoplan Bilaga 4: Plan för utbildning kring Lektionsmodell NÄ

3 Sid 3 (14) Inledning Norra Ängby skolor består av Norra Ängby skola F- åk 6 och Bromma kyrkskola F- åk 2. Tillsammans har skolorna ca 830 elever varav ca 70 elever går på Bromma kyrkskola. Förskoleklass, åk 1-6, Fritidshemsverksamhet och SAM-klasser med 16 elever. Verksamheten styrs i huvudsak av skollagen 2011:185, Lgr 11 och KF:s och Utbildningsnämndens mål. Norra Ängby skolor har sammanlagt ca 130 medarbetare bestående av följande personalkategorier: Rektor, fem biträdande rektorer, administrativ chef, servicpersonal såsom kanslist, IT-ansvarig, vaktmästare, köksansvarig och måltidsbiträden. Legitimerade förskollärare och lärare är den i huvudsak största personalkategorin följt av fritidspedagoger och barnskötare.av dessa är det åtta förstelärare inom svenska, matematik, Engelska, No, So och musik. Vidare har vi två fritidspedagoger som arbetar som utvecklingsledare på fritidshemmet. En lärare arbetar som utvecklingsledare för F-3, två lärare arbetar som utvecklingsledare för åk 4-6 och en av våra specialpedagoger arbetar 30% av sin tjänst som biträdande rektor på Bromma kyrkskola. Vi har tre legitimerade lärare anställda inom lågstadiesatsningen. En bibiliotekarie är anställd på heltid och ansvarar bland annat för att skolans bibliotek uppdateras med aktuell barn- och ungdomslitteratur. Elevhälsoteamet består av skolsköterskor, specialpedagoger, speciallärare, kurator, biträdande rektorer och rektor. Skolan har även ett visst antal timmar skolläkare i veckan. Under våren 2018 utökas elevhälsoteamet med en skolpsykolog. Skolans trygghetsteam leds av Biträdande rektor åk 4-6 och där ingår representanter från olika personalkategorier. Prioriterade åtgärder för utveckling Skolans prioriterade åtgärder för utveckling: Budget i balans: Utifrån vårt negativa resultat 2017 kommer vi 2018 nogsamt se till att resultatet för 2018 är i balans. Se mer detaljerad information kring detta under rubriken budget Investeringar: Utbyggnad av lastkaj och renovering av kök i hus G. Beräknad kostnad 332 tkr. Elevers utveckling mot kunskapskrav och mål: Vi fortsätter att arbeta för att undervisning i skolan och aktiviteter i fritidshemmen ska vara tydliga för våra elever. Arbetet med elevdelaktighet fortsätter och skolans elever ska veta vilka förväntningar lärare har och vad som är nästa steg i den egna utvecklingen mot att minst nå kunskapskraven. Vi arbetar under våren fram en gemensam "lektionsmodell", utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Mål och syfte är att elever, oberoende av lektion eller aktivitet på fritids, ska känna igen moment och anpassningar som görs för alla. Vi flyttar m a o fokus från individnivå till gruppnivå och organisationsnivå för att än mer arbeta för en likvärdig utbildning. Digitalisering: Arbetet under 2018 kommer bestå i att ta fram en tydlig plan för hur vi ska implementera och arbeta med digitaliseringsprocessen på skolan. Vi fortsätter också att utveckla det arbete som har kommit i gång kring programmering för alla elever och pedagoger. Minskad sjukfrånvaro: Arbetet med att följa upp korttidsfrånvaron fortsätter och vi kommer

4 Sid 4 (14) under året 2018 arbeta med att minska långtidsfrånvaron i de fall som det är möjligt. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 95 % 84% År Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 100 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 99 % År 100 % År 97 % År 98 % År 100 % År 100 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 97 % År

5 Sid 5 (14) Alla elever ska minst nå kunskapskrav och mål för utbildningen Alla elever ska under 2018 få ökade möjligheter att påverka och vara delaktiga i undervisning och det egna lärandet. Det ska bli tydligare för eleverna vilka förväntningar som finns och vilka mål och kunskapskrav de arbetar mot, även för enskilda lektioner. Detta ska bidra till att elevernas förutsättningar att nå så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna ska öka och att andelen elever i åk 6 som får betygen A och B fortsätter att öka. Förskollärare och lärare träffas en gång per vecka i ämneslag för att diskutera skolans ämnen och hur arbetet ska läggas upp så att kunskapskrav nås i åk 3 respektive åk 6. förskollärare och lärare träffas även årskursvis en gång per vecka för att diskutera aktuella arbetsområden, eventuella tema mm som berör den egna årskursen. Både ämneslag och årskursgrupper har syftet att skapa en mer likvärdig skola. All undervisning ska hålla hög kvalitet och oavsett klass så ska eleverna ha läst samma arbetsområden i en åk. Arbetet med att utveckla bedömningsmatriser och lärandematriser fortsätter. Elevhälsoteamet träffas en gång per vecka för att säkerställa att alla elever får de anpassningar och det stöd som behövs för att nå kunskapskrav och övriga mål. Speciallärare och specialpedagoger arbetar tillsammans med skolans övriga pedagoger för att ta fram en lektionsmodell där vissa anpassningar och andra viktiga förutsättningar för lärande som vi har gjort på individnivå ska finnas på gruppnivå. Resursanvändning En specialpedagog/speciallärare är knuten till varje årskurs för att tillsammans med lärare tidigt kunna kartlägga och sätta in extra anpassningar så att varje elev får de bästa förutsättningar för sitt lärande. Specialpedagogerna/speciallärarna kartlägger även lärmiljön och diskuterar åtgärder vid behov med lärare. Under våren 2018 ingår de också i en utbildningssatsning för att kartlägga och analysera samtliga åtgärdsprogram och anpassningar på skolan i syfte att göra vissa åtgärder och anpassningar som vi ser fungerar generella för alla grupper. Rektor och biträdande rektorer har i uppdrag att titta på undervisning och utbildning ur ett elevperspektiv med frågeställning på elevers kunskap om mål för lektionen och mål för arbetsområdet, samt kunskap om vilka förväntningar som läraren har på eleven. Lärare följer regelbundet upp elevernas utveckling och kunskap i de olika arbetsområdena. sker även vid fasta tillfällen såsom screeningar i alla årskurser, nationella prov och utvecklingssamtal. Tillsammans så kommer skolledning, lärare, elevhälsoteam och fritidshemspersonal att följa upp betygen i åk 6 och bedömd måluppfyllelse i de övriga åk då betygen i åk 6 är hela skolans resultat. Utveckling Skolan utvecklar under våren en "lektionsmodell" som ska innehålla vissa moment i undervisningen och vissa anpassningar som har visat sig, i forskning och utifrån skolans egen

6 Sid 6 (14) analys av åtgärdsprogram och anpassningar, vara framgångsrika i lärandet för alla. Lektionsmodellen ska sedan sjösättas vid läsårsstart 18/19. Under våren kommer även våra kollegiala besök att fortsätta i syfte att utveckla undervisning och lärande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kollegialt lärande Utbildning i att analysera åtgärdsprogram och anpassningar Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 85 % År 85 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Total frånvaro i grundskolan 2 % År Alla elever upplever att de har en god lärmiljö Elever, personal och föräldrar ska uppleva skolan som en trygg plats som ger förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån egna förutsättningar. Rastverksamheten fortsätter att utvecklas och blir en självklar del i arbetet för en trygg miljö. Arbetet för en inkluderande skola fortsätter vilket förväntas leda till en mer varierad undervisning utifrån elevernas förutsättningar. Nytt för 2018 är även att det under våren pågår ett arbete med att ta fram en gemensam lektionsmodell med moment och anpassningar som ska vara gemensamt för alla lektioner och aktiviteter på fritidshemmen.

7 Sid 7 (14) Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att lyfta frågor kring lärmiljön och elevers mående. Trygghetsteamet träffas varannan vecka i ett förebyggande syfte. Speciallärare/specialpedagoger träffar lärare och fritidshemspersonal regelbundet i arbetet kring inkludering och lärmiljö men även för att ge elever, enskilt eller i grupp, stöd. Fritidpersonalen har ansvar för all rastverksamhet och är ute varje rast. Biträdande rektor i SAM har regelbundna möten med gruppen för att följa upp arbetet. Personalen i SAM gruppen får regelbunden handledning. Vi samarbetar med föräldrar kring den enskilde eleven och vi har ett samarbete med socialtjänsten vid behov. Resursanvändning Elevhälsoteamets Speciallärare/specialpedagoger som är knutna till varje årskurs arbetar tillsammans med lärare och fritidspersonal för att tillrättalägga och anpassa lärmiljön så att alla elever känner sig delaktiga och trygga. Fritidshemmets personal har ansvar för all rastverksamhet och för att erbjuda aktiviteter på rasterna som skapar kamratskap och trygghet. I detta ingår även våra "trivselledare" som består av elever och medarbetare som varje termin utbildas externt och där skolans kurator har en samordnande roll. Trygghetsteamet arbetar förebyggande så att kränkningar och mobbing förhindras, bland annat genom att vid flera tillfällen vara ute i klasserna och diskutera värdegrund. Trygghetsteamet genomför även en temperaturmätare (enkät) varje termin med eleverna för att få reda på otrygga platser på skolan så att dessa kan elimineras. "Bråka smartare", av Medlingscentrum, är även det ett material och förhållningssätt som vi tillämpar i arbetet med eleverna och för att lösa eventuella konflikter på ett bättre sätt. Analys av elevenkät och brukarundersökning ska göras av all personal. Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet är ansvariga för att kontinuerligt följa upp arbetet som sker. Antal åtgärdsprogram och antal anmälningar kring kränkande behandling ska följas upp och analyseras vid läsårsslut. Utveckling Planen mot Kränkande behandling och diskriminering utvärderas och uppdateras. Samtliga elever har varit delaktiga i att kartlägga eventuella riskområden. Planen är uppdaterad i januari Vi fortsätter att utbilda oss och under 2018 lär vi oss, utifrån evidens, att göra fler anpassningar på gruppnivå istället för på individnivå. Vår förmåga att möta och hantera situationer tillsammans med elever som har ett avvikande/oönskat beteende är avgörande för hur eleven ska känna trygghet och få en god lärmiljö. Vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla verksamheten i våra SAM klasser för en trygg och god lärmiljö/arbetsmiljö för både elever och personal. Under 2018 fortsätter vi utveckla det kollegiala lärandet med inplanerade lektionsbesök där lärare och pedagoger askulterar på varandras lektioner utifrån gemensamt bestämda observationsområden.

8 Sid 8 (14) Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 95 % År 90 % År 85 % År 80 % År Alla elever har kunskap om mål, förväntningar och eget lärande Utifrån vårt fortsatta arbete med att synliggöra mål och förväntningar för elever och föräldrar så förväntas eleverna få större kunskap om och förståelse för vilka kunskapskrav och mål som de arbetar för att nå i de olika ämnena. Samtliga lärare förväntas under året ha utvecklat ett arbete med tydliga mål för lektionerna och tydliga kriterier för varje arbetsområde. Varje elev förväntas ha kunskap om vilka krav och förväntningar som finns för godtagbara resultat. Eleverna ska även ha kunskap om vad nästa steg är i lärandet och ha påbörjat resan mot att kunna självvärdera sitt arbete och sin utveckling. Fritidshemmets verksamhet förväntas utvecklas så att det blir tydligt för elever och föräldrar hur verksamhetens aktiviteter är kopplade till Lgr 11 och till Skolverkets riktlinjer för fritidshem. Elever på fritidshemmet förväntas också bli mer delaktig och få större möjlighet att påverka planeringen av aktiviteter i verksamheten. Inflytande och ansvar över sin egen inlärning och utveckling ska diskuteras av elever och pedagoger inför arbetsområden och aktiviteter, både i undervisning och verksamhet på fritidshemmet. Resursanvändning Elevhälsoteamet följer noggrannt upp eleverna och deras utveckling både beträffande kunskap och social utveckling. Lärare samarbetar årskursvis och ämnesvis för en likvärdig

9 Sid 9 (14) utbildning. Arbetet med att utforma tydliga matriser för arbetsområden och ämnen fortsätter under På fritidshemmen fortsätter arbetet med att alla avdelningar ska ha tydliga planeringar för aktiviteter och mot vilka mål de är kopplade till. Undervisning och verksamhet ska regelbundet utvärderas av lärare och fritidshemspersonal tillsammans med eleverna. Skolledningen har ett ansvar att följa upp att utbildningar ger effekt och leder till utveckling i undervisning och verksamhet på fritidshemmet. Utveckling Elevernas delaktighet i IUP-processen utökas och deras ansvar för det egna lärandet växer genom kunskap om målen och kunskapskraven. Att ha mål för varje lektion och kunna redogöra för eleverna vad som förväntas av dem och hur de vet när de har nått målet är ett utvecklingsområde för samtliga lärare. Elevernas möjlighet till att utvecklas så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna måste förstärkas. Även fritidshemsverksamheten ska utvecklas så att eleverna ser samband mellan undervisningen och aktiviteter på fritidshemmet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Matriser och tydliga mål KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 90 % År Alla elever ska få minst en Kulturell upplevelse under året Eleverna på Norra Ängby skolor ska under året 2017 få minst två kulturella upplevelser i form av antingen teater,- eller museibesök. Detta ska kopplas till undervisningen och ingå i ett sammanhang som blir begripligt för eleven.

10 Sid 10 (14) Lärare, förstelärare, bibliotekarie, förskollärare och fritidspersonal planerar aktiviteter som är kopplade till arbetsområden och styrdokumenten. Lärare, förstelärare, förskollärare och fritidspersonal har också ett ansvar att diskutera med eleverna om vad som är kultur och kulturella aktiviteter för att öka elevernas medvetenhet kring kultur. Resursanvändning Skolan utnyttjar Stockholms breda utbud av museum och teatrar. Dessutom är vi aktiva inom "skapande skola". Inför VB 2017 och utifrån de brukarundersökningar som görs Elevers deltagande i kulturupplevelser År Aktivitet Startdatum Slutdatum Skapande skola KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 40 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten 100 % följer upp Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År År

11 Sid 11 (14) Minskad andel slängd mat Vi förväntar oss att andelen slängd mat ska minska 2018 utifrån att skolans tillagningskök åter är i drift vilket gör det lättare att planera mängden mat. Eleverna har en medvetenhet kring vikten av att inte slänga mat utifrån perspektivet hållbar utveckling. Köket väger maten som slängs varje dag och skriver upp mängden mat som slängs så att det blir synligt för oss alla på skolan. I klasser och på fritidshem förs en diskussion kring hållbar utveckling. Maten är en del i detta. Vi utvärderar i slutet av varje termin KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Budget i Balans En budget i balans Den ekonomiska planeringen och utvecklingen diskuteras och planeras i ledningsgruppen utifrån behov så att alla elever ges förutsättningar att nå kunskapskrav och mål. Resursanvändning Den socioekonomiska tilldelningen används till att förstärka elevhälsan med en specialpedagog/speciallärare knuten till varje åk. Administrativ chef har noggranna uppföljningar och analyser varje månad för att säkerställa att vi inte överskrider budget.

12 Sid 12 (14) Nogrann kontinuerlig uppföljning av verksamhetens kostnader och intäkter. Utveckling Vi kommer att använda skolans investeringsbidrag till renovering av köket i hus G KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Ökad delaktighet och trivsel på arbetsplatsen Minskad sjukfrånvaro och högre AMI Skolledning och hälsocoach ordnar och uppmuntrar medarbetare att delta i gemensamma friskvårdsaktiviteter under året. Alla medarbetare förväntas vara delaktiga i utvärderingar av olika aktiviteter och av skolans resultat. För ökad samsyn kring uppdraget genomförs bokcirklar kopplat till forskning. Vi följer även upp sjukfrånvaro med samtal utifrån stadens arbetsgång gällande rehabilitering

13 Sid 13 (14) I samband med medarbetarenkäten på våren och vår psykosociala enkät på hösten. Utveckling Vi arbetar vidare med att utveckla samarbetet mellan skola och fritidshem. vi arbetar vidare med att utveckla den "röda tråden" i undervisningen så att det täcker hela F-6. Vi fortsätter med det kollegiala lärandet och med faddersystemet för eleverna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Samtliga elever och vuxna på Norra Ängby skolor möter varandra med ömsesidig respekt. Eleverna har,utifrån ålder och mognad, en förståelse för betydelsen av allas lika värde och det positiva i att vi är lika och olika. Vuxna på skolan möter varje elev och kollega med respekt. Alla elever på skolan är allas ansvar. Alla lärare i skolan och på fritidshemmet arbetar utifrån FNs barnkonvention och Läroplanens kapitel 1 när det gäller mänskliga rättigheter. Vi utvärderar och uppdaterar årligen planen mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med elever och personal. Skolsköterskorna fångar upp elevernas mående i hälsosamtal varje år med elever i åk 4. Rektor anmäler kränkande behandling till huvudman och Trygghetsteamet utreder anmälningar om kränkande behandling.

14 Sid 14 (14) Resursanvändning Trygghetsteamet träffas varannan vecka och diskuterar frågor som rör detta. Elevhälsoteamet träffas varje vecka där bland annat frågor kring detta kommer upp. Genom brukarundersökning, elev och personalenkäter, i Elevhälsoteamet och i trygghetsteamet. av ekonomi Resursanvändning Vårt socioekonomiska bidrag använder vi, som tidigare, till att ha fler speciallärare och specialpedagoger. Investeringspengarna kommer att användas till renovering av köket i hus G. Budget 2018 den budget som skolan för året 2018 inlämnat finns det en markant skillnad jmfr med 2017 och det gäller skolpeng/antal elever. Denna faktor kommer ha den största påverkan i årets budget eftersom antalet elever är så pass mycket lägre än förra året så vi tvingas se över vår personalstyrka. Eftersom det är så jämförelsevis stora kvantiteter har skolan insett att åtgärder bör sättas in så snart det går. Konkret handlar det om att se över personalsituationen och anpassa denna utefter det sviktande elevunderlaget. Skolan kommer att se över vilka visstidskontrakt som utgår och i de fall detta är nödvändigt, inte förlänga motsvarande. Skolan är medveten om att vi måste ta hänsyn till de avtal och uppsägningsperioder som finns generellt, men vi kommer också att hantera alla eventuella uppsägningar enskilt för att försöka utnyttja de resurser som finns på skolan i längsta, möjliga mån.först under sommaren 2018 kan vi dock i detalj fastställa de åtgärder som behövs. Framförallt beror detta på att vi vill få in en så bra uppskattning som möjligt på elevantalet som kommer till skolan inför HT18. I övrigt har vi tvingats konstatera att vi behöver se över och effektivisera driften i övrigt. T.ex. kommer vår tänkta satsning på datorer och Ipads inför digitaliseringsprocessen att skjutas upp till VT19. Alla andra åtgärder får analyseras efter hand. Som exempel kan nämnas att alla beslut om t.ex. inköpsstopp etc. måste hanteras med försiktighet och även tydlighet. Generellt sett är det personalstyrkan som kommer ha störst effekt. Den kommer dock att implementeras i sin helhet inför HT18 varför dessa åtgärder kommer vara än mer märkbara för skolan. Vi är dock bekväma med vår avsikt att hålla lagd budget. Övrigt