Verksamhetsberättelse VB 2017 för Lugnets skola

Transkript

1 Lugnets skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (15) Handläggare Agneta Bodin-Söderström Telefon: Till Lugnets skola Verksamhetsberättelse VB 2017 för Lugnets skola Förslag till beslut Lugnets skola Stockholm agneta.bodinsoderstrom@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (15) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...13 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget...14 Investeringar...15 Medel för lokaländamål...15 Övrigt...15 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Kopia av Bokslutsmall_2017

3 Sid 3 (15) Sammanfattande analys Kort inledning Vi har under 6 år byggt och byggt och byggt. Vi har byggt en framgångsrik skola med till en början goda och därefter förbättrade resultat. Nu är det tid för att fördjupa arbetet och utveckla undervisningen. Skapa större samsyn samt förvalta allt bra som vi redan åstadkommit. Lugnets Skola är idag en F-6 skola. Lugnets skola ger utbildning i följande skolformer: förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola (en elev). Lugnets skolverksamhet bedrivs på två adresser. Åk 4,5 och åk 6 ligger i lokaler på Hammarby Fabriksväg. Åk F, åk 1, åk 2 samt åk 3 ligger i lokaler på Lugnets Allé. Idag har skolan 905 elever varav ca 400 elever går på mellanstadiet. Vi har fr.o.m läsåret 17/18 ett fullt utbyggt mellanstadium och ser efter en kort tid att lokalerna kopplat till läget och avsaknad av skolgård leder till strukturella svårigheter kring elevernas förflyttning ut på rast till närliggande parker och lokaler för de praktiska estetiska ämnena. Det är resurskrävande vad det gäller personal samt mycket logistik kring schemaläggning och väldigt sårbart vid personalfrånvaro. Lugnet är inte organiserat i traditionella klasser. Istället är barnen i varje årskurs indelade i hemvister barn per hemvist. Ett arbetslag om 5-7 personer ansvarar för barnets hela skoldag. Fritidshemmet är totalintegrerat både lokalmässigt och verksamhetsmässigt. Ett arbetslag består av 2 lärare (ma/no+sv/so) och 3-5 fritidspersonal. Detta sätt att organisera Lugnet görs redan då eleverna börjar förskoleklass, sedan är ambitionen att arbetslaget håller ihop hemvistet i 4 år framåt. Detta gäller åk F-3. I åk 4-6 ser det lite annorlunda ut då fritidshemmet ersätts av fritidsklubb, som är en mer öppen verksamhet. Nästan alla elever i åk 4-6 är inskrivna i fritidsklubben. Föreliggande VB har tillkommit i samtal och analyser i vilka samtliga i personalgrupper deltagit, ex på stormöten, men också i mindre sammanhang såsom resultatdialoger, arbetslagsmöten, studiedagar, ämneslagsmöten, fritidsmöten EHT och APT/SVG möten. Elevhälsoarbetet Under läsåret har elevhälsoteamet haft i uppdrag att kartlägga och strukturera de förebyggande elevhälsoarbetet som görs i respektive årskurs. Efter kartläggningen har vi kompletterat med ytterligare insatser där det behövts. Vi har synliggjort arbetet i årskursvisa årshjul. Vi har knutit våra specialpedagoger till två årskurser var och de träffar "sina" arbetslag minst en gång i veckan för att stötta och handleda pedagogerna i det förebyggande arbetet. Under våren 2017 läste alla i elevhälsoteamet Partinens bok i studiecirkelform. Vi kände oss bekräftade i hur vi organiserat vårt elevhäsoteam och vårt arbete med våra elever. Läsningen av boken har gett oss en gemensam plattform och fördjupade samtal i vårt fortsatta arbete. Örnen och Falken På skolan har vi två sk resursteam, ett för vardera adressen. Vi kallar dessa grupper för Örnen och Falken. I varje grupp jobbar ett team bestående av en spec lärare och två erfarna fritidsledare. Grupperna har funnits sedan förra läsåret. Till grupperna kommer elever som har inlärningssvårigheter eller beteendeavvikelser. EHT tar beslut om Örnen/Falken tid. Under förra året identifierade vi flera misstag som vi inför detta läsår har kunnat rätta till.

4 Sid 4 (15) Exempelvis så blev vi varse att personalen behöver mycket mer tid för reflektion och handledning än vad de fått. Beslutsvägar och mandat var tidigare otydliga. Vi har under höstterminen tagit in extern handledning till personalen på Örnen vilket påverkat undervisningen positivt, genom att de genom handledningen fått verktyg att hantera barnen med särskilda behov. Beslutsvägar och mandat har tydliggjorts genom att det finns en ansvarig skolledare för varje grupp samt bestämt vilka frågor som avhandlats i vilket forum. Vfu-handledarutbildning Under vt-17 avslutades en ettårig (7,5 hp) universitetsutbildning för alla lärare. Utvärderingen visar att det finns en väldigt hög nöjdhet med utbildningen. Skolledningen (som också deltog) ser att de pedagogiska samtalen har fördjupats och lyfts till en högre nivå. Detta vet vi genom att vi varit med i och hört samtalen. Vi funderar hur vi tar detta vidare. Ett syfte med utbildningen var att kunna ta emot fler studenter. Detta har också infriats. Vi tycker att studenter hjälper oss att utveckla undervisningen. Nyanlända Under året tog vi emot 14 nyanlända elever i åldrarna 6-10 år. Alla barnen kommer från boendet Vintertullen på Södermalm. De nya eleverna har tillfört skolan en del av världen som våra Sjöstadselever har berikats av. Trots att det var våra första nyanlända elever så hade vi väldigt väl fungerande rutiner för mottagandet. Då boendet inte är permanent så har vi förlorat 5 elever som flyttat vidare ut i landet. Under hösten kom vi igång med strukturerad studiehandledning och SVA undervisning. Utöver det så har vi haft ett framgångsrikt samarbete med Åsögrundskolas äldre nyanlända, som kommit till oss och varit på fritidshemmen. De har kallats praktikanter och varit uppskattade av såväl personal, barn och föräldrar. Praktikanterna själva tyckte om att få komma och träna svenska med våra yngre elever. De valde att komma till oss också under samtliga lov. Digitalisering Ett av årets prioriterade områden har varit att utveckla digitaliseringen. En ansvarig skolledare leder det arbetet tillsammans med skolans IKT-grupp och våra förstelärare. Det finns en tydlig digitalisering-plan och i verktyget självskattningen så ser vi att vi gått framåt betydligt. Det beror på att vi haft mycket och många riktade fortbildningsinsatser, både till lärare och fritidspersonal, utifrån deras behov. Vi har också under det här året utökat maskinparken och bestämt oss för att satsa på ipads. F-3 har 1:2 och 4-6 har 1:1. Under hösten fortsatte utbildning av personalen i handhavandet av alla inköpta tekniska verktyg. Parallellt med det ställde vi oss frågan: vad byter jag mot vad? Vi förde diskussion kring att det i Lgr11 tydligt framgår att det är skolans uppdrag att förbereda eleverna för en digital framtid. Vi kan inte ducka för det digitala i vår undervisning för då fullföljer vi inte vårt uppdrag. Elevernas undervisningstid är densamma, vi kan inte lägga på aktiviteter, vi måste byta ut. Resultat som vi ser av denna satsning är att samtliga elever och lärare i åk 6 arbetar i O365, personalen har satt igång den digitala utbildningen Apple Teacher. Fritidshemmen Vårt fritids har hög kundnöjdhet och ligger långt fram då vi jämför vår arbetsplan med Lgr11. Fritids har en utvecklingsgrupp som träffas regelbundet och jobbar med att stärka fritidshemmen. De fortsätter att ha fokus på att implementera arbetsplanen/lgr.11 samt

5 Sid 5 (15) utveckla användandet av de digitala verktygen såsom Ipads, projektorer, digitalkameror. Vi tycker att vi har för få fritidspedagoger och önskar att staden kunde satsa på att vidareutbilda våra erfarna barnskötare och fritidsledare. Arbetssätt kring resultatuppföljning: Det systematiska kvalitetsarbetet. En i skolledningen har som särskilt ansvar att sammanställa, bryta ner på aggregerad nivå samt presentera resultat för personalen. Tillsammans analyseras resultaten och vi drar gemensamt slutsatser och tar lärdom. Vi har fortsatt låg svarsfrekvens på Brukarenkäten, vilket gör att underlagen inte är tillräckliga för att göra en alltför djup analys. Vi har under året kompletterat med egna enkäter gällande trygghet och arbetsro i samband med våra arbetsmiljöveckor två gånger per läsår. Där ser resultaten mycket bättre ut och vi lägger tid på att analysera resultaten där och arbetar vidare utifrån dem. Vi konstaterar att vi återigen har höjt resultaten på NP i MA och SV, samt att i år till skillnad mot förra året korrelerar det med föräldrars nöjdhet i Brukarundersökningen gällande utvecklingssamtal och att de vet tillräckligt kring sitt barns kunskapsutveckling. Brukarundersökningen i åk 2 och 5 visar fortfarande på bristande arbetsro, trots olika typer av insatser. Vi har under hösten följt upp brukarundersökningen som helhet och diskuterat de svaga resultaten i årskursen som nu är åk 6, där lärarna har fördjupat frågeställningen för att förstå. Elevernas förklaring till området trygghet var bla de inte ville tjalla, de är obekväm med att gå till vuxen och prata om ett annat barn, vissa pedagoger har brutit förtroendet, pedagoger har slutat. Eleverna går också själva till personerna som felat. Eleverna säger att det ibland kan vara svårt att beskriva en situation som de tycker är allvarlig. I åk 6 har vi arbetat med kulturanalys, vilket innebär att alla elever har fått skriva ett brev till ansvarig skolledare under frågeställningen: Hur är det att vara elev på Lugnets skola? Bearbetningen av breven har skett enligt Gunnar Bergs modell för kulturanalys. En sammanställning av brevens utsagor visar att de flesta elever tycker att Lugnet är en bra skola, med bra lärare och undervisning, många vuxna som bryr sig och ser vilket även uttryckts som att Lugnet är en trygg plats att vistas på. De lyfter att avsaknad av skolgård har varit negativt samt att det har varit jobbigt att undervisas på två adresser och att de har behövt byta byggnad 3 ggr under sina 7 år på Lugnet. Ett fåtal elever har uttryckt utanförskap och ensamhet. I slutet av höstterminen valde vi att göra en organisatorisk förändring i åk 4. Den innebar större undervisningsgrupper som möjliggjorde ett tvålärarsystem, hemklassrum och högre vuxentäthet på raster och vid de förflyttningarna som är nödvändiga då eleverna undervisas på olika adresser. Resultaten i förskoleklass har inom alla områden förbättrats markant. Vi ser att de insatser och förändringar vi gjort gett önskat resultat. Vi har avsatt speciella lokaler för förskoleklassen, fd förskolans lokaler med egen ingång och mer ändamålsenliga rum. Det har också lagts mycket tid på strukturer och tydlighet både gentemot barn och föräldrar. Skolans styrkor och utvecklingsområden: Styrkor: Kompetent och utbildad personal. Geografiskt läge. Upptagningsområde. Stabil ledningsgrupp. Låg personalomsättning. Strukturerat kvalitetsarbete. Ekonomi i balans.

6 Sid 6 (15) Fungerande och levande värdegrundsarbete. Utvecklingsområden: Minska personalens sjukfrånvaro. Att nå ut till alla i en stor organisation. Balansera digitaliseringens fördelar mot dess nackdelar. Hålla ihop skolans kultur. Elevinflytande. Nå ut till föräldrar och elever gällande att de ska veta vad som krävs för att lära och utvecklas. Fortsätta utveckla elevhälsan och dess arbete att nå ut med arbetssätt och arbetsgången för elever med särskilda behov samt förbättra stödet till de högpresterande eleverna. Utveckla personalens kompetens i att formulera pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram. Förslag på åtgärder: Prioritera nya skolplattformen för såväl personal, elever och föräldrar för att på så sätt förenkla kommunikation och information. Fördjupa det förebyggande elevhälsoarbetet. Förankra skolans nya biblioteksplan. Vi ska utveckla demokratiarbetet genom att starta upp flera råd på skolan, där elever deltar. Exempel på sådana råd är biblioteksråd... Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

7 Sid 7 (15) kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 100 % 95 % % 99 % 99 % 95 % 96 % % 98 % 98 % 96 % 97 % % 98 % 98 % 95 % % 90 % 90 % 95 % 2017 Analys Vårt var 95%, så et är något lägre. Av 120 elever är det kanske ett tiotal som inte läser en text ännu. MEN många är på gång. De vi tror inte når målen till sommaren har vi som sagt särskilda insatser för och de övriga som inte nådde målen i höstas har vi läsgrupper med och får alltså också individanpassad träning på det sättet. Andel legitimerade lärare i grundskolan 99 % 99 % 99 % 2017 Alla elever deltar dagligen i en styrd rörelseaktivitet Uppfylls helt Vi vill att detta leder till lektioner där våra elever har fått röra sig och därmed lättare kan hålla koncentrationen under lektionsarbetet. Så sammantaget tror vi på både bättre studiero och högre studieresultat och bättre hälsa (uttryckt som en målbild). Andel elever som klarar NP ökar Uppfylls helt

8 Sid 8 (15) Andel elever som klarar NP i matematik ökar med 1procentenhet och svenska med 1 procentenhet Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Total frånvaro i grundskolan 90 % 91 % 89 % 85 % 90 % % 81 % 76 % 56 % 70 % % 60 % 57 % 54 % 70 % % 84 % 84 % 87 % 90 % % % ,5 % 7,6 % 7,4 % 0,5 % 2017 Analys Lugnets skola Siffrorna anger den totala frånvaron.vårt på 0,5% syftar till den ogiltliga frånvaron. Vi vet att vi når vårt vad gäller den ogiltliga frånvaron. På vår skola har vi mycket beviljade ledigheter. Vi har en hemmasittare i åk 5. Alla elever känner trygghet och kan arbeta i lugn och ro. Uppfylls delvis

9 Sid 9 (15) Fler elever skall känna trygghet och arbetsro (förväntat resultat uttryckt som en målbild). Öka andel nöjda vårdnadshavare och elever Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 76 % 76 % 76 % 63 % 70 % % 84 % 85 % % 62 % 78 % 75 % 80 % 2017 Elever och vårdnadshavare förstår syftet med de elevledda samtalen och tycker att de ger en bra bild av vad eleven kan och över elevens kunskapsutveckling. Uppfylls helt I brukarundersökningen ökar andelen vh och elever som känner att de vet vad som eleven behöver för att lära och utvecklas.

10 Sid 10 (15) mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 78 % 2017 Våra elever ges möjligheten att uppleva och ta del av stadens kulturliv samt ges möjlighet till eget skapande genom olika estetiska former. Uppfylls helt Eleverna möter kultur som en integrerad del av skolans verksamhet (förväntat resultat uttryckt som en målbild) Alla elever får ta del av estetiska läroprocesser för att utvecklas individuellt. Eleverna ska ha fått möjligheten att prova på olika uttrycksformer, samt ges möjlighet att använda dem i de teoretiska ämnena. Eleverna ska ha fått ta del av olika kulturella aktiviteter. inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar

11 Sid 11 (15) Elförbrukning per kvadratmeter 2017 mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 29 % 35 % 30 % 2017 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterar 2017 Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterar 2017

12 Sid 12 (15) Lugnet bidrar till en hållbar livsmiljö Uppfylls helt Eleverna visar insikter i och förståelse för människans påverkan på natur och klimat. (förväntat resultat uttryckt som en målbild). Minska matsvinnet. Ökar andel ekologiska livsmedel. inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex Sjukfrånvaro 7,4 % 6,3 % 7,9 % 6 % tas fram av nämnde n Sjukfrånvaro dag ,1 % 2,6 % 1,84 % 1,8 % tas fram av nämnde n VB 2017 VB 2017

13 Sid 13 (15) Trots insatser som åtgärdstrappa och samtal ligger vi kvar på en allt för hög sjukfrånvaro. Vi har några långtidssjukskrivna, där vi samarbetar med försäkringskassan, i vissa fall är det inte möjligt med en återgång till arbete för tillfället. Utan djupare analys ser vi en högre sjukfrånvaro bland de yngre och de som arbetar på fritidshemmen. Inför kommande år kommer vi ha månadsuppföljningar på agregerad nivå och återkoppling till personalen i samband med APT-möten. Vi kommer också erbjuda friskvårdsaktiviteter dagligen på skolan samt frivillig hälsoundersökning. Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Ledningen på Lugnet strävar efter att vara en god arbetsgivare som ser och förstår medarbetarens behov och kompetens. Uppfylls helt Personalen trivs och utvecklas och känner att de kan växa inom organisationen. Personalen väljer aktivt att stanna kvar som medarbetare på Lugnet. mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv

14 Sid 14 (15) Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Elever, personal och föräldrar ska vara förtrogna med Lugnets likabehandlingsplan. Uppfylls helt Vid ev kränkningar hanterar samtliga inblandade situationen enligt fastlagd plan. Öka tryggheten. Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Bokslutsanalys 2017 Vårt överskott var på 680 tkr mer än förväntat i nov-rapporten Det beror på en intäkt på 200 tkr som vi inte räknat med (ersättning för lönekostnad). Vi hade även 300 tkr mindre i beräknade IT-kostnader. Det beror på att periodiseringen som gjordes centralt inte var riktig, den var på 6 tkr (!) vilket vi påtalade för vår controller innan bokslut men han svarade det sköts centralt. Därför kommer IT-kostnaderna för nov och dec 2017 att belasta årets budget. Resterande överskott på 180 tkr var konton för förbrukningsmaterial för kök städ och hela skolan som inte utnyttjades.

15 Sid 15 (15) Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Lugnet hanterar synpunkter och klagomål direkt, utan fördröjning. Helst i ett möte eller telefonsamtal. Vår gemensamma inställning är att missnöjesmejl sällan hanteras framgångsrikt genom ett returnerande mejl. Då den typen av mejl kommer, vilket är förhållandevis sällsynt, kontaktar vi vederbörande och föreslår att vi ses, alternativt diskuterar vi synpunkten/klagomålet i telefonen. Rektor försöker så ofta det finns möjlighet, helst varje dag, finnas tillgänglig i skolans entré under "morgonrusningen". Där fångas den största delen av synpunkter och klagomål upp. Där kan vi förklara hur vi tänker och varför vi har tagit vissa beslut. de som kommer med klagomål förstår då bakgrunden, och går inte vidare. Synpunkter fångas också upp. Många gånger kan synpunker handla om kreativa ideér som vi använder i verksamheten. Fördelen med denna hantering är att små saker sällan blir större. Nackdelen är att diarieföringen är bristfällig då vi oftast får våra klagomål och synpunkter muntligt. Övrigt