Verksamhetsberättelse VB 2016 för. Södermalmsskolan. Förslag till beslut. Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (22) Södermalmsskolan.

Transkript

1 Södermalmsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (22) Verksamhetsberättelse VB 2016 för Södermalmsskolan Förslag till beslut Södermalmsskolan

2 Sid 2 (22) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Uppföljning av driftbudget Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoplan Bilaga 2: Förväntansdokument Bilaga 3: Södermalmsskolelektion Bilaga 4: LIKABEHANDLINGSPLAN 2016

3 Sid 3 (22) Sammanfattande analys Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget på Södermalm. Skolan har en mycket god elevtillströmning och anses vara en populär skola. Vi tar emot elever från förskoleklass upp till årskurs 9 i grundskolan. Vi tar även emot elever från förskoleklass till årskurs 9 i grundsärskolan. Vi har en samlad skoldag med fritidshemsverksamhet för förskoleklass till årskurs 3 och erbjuder en mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6. Vi har korttidstillsyn för våra elever i grundsärskolan. Skolan är uppdelad på två skolbyggnader; Gamla Maria skolbyggnad, där förskoleklass till årskurs 3 finns, och Södermalmsskolebyggnaden, där årskurs 4 till 9 finns. Grundsärskolan är inkluderad i grundskolans arbetslag som egna klasser och eleverna deltar i grundskolans aktiviteter efter förmåga och behov. Vi har också en CSI-grupp som heter Sweden som tar emot elever i åk 7-9 med autismspektrumtillstånd. Vi har sedan hösten 2016 en förberedelsklass för elever i åk 7-9. Skolans verksamhet styrs av skollag, läroplan och andra styrdokument som är av vikt för skolan. Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven. Vi välkomnar alla elever. Alla ska trivas, vara trygga och känna arbetsglädje. Vi ser på eleven utifrån ett helhetsperspektiv där goda kunskaper är lika viktigt som sociala kompetenser. Alla elever har ansvar och inflytande över sin egen lärandeutveckling, klassens arbete och skolan som helhet. Södermalmsskolans värdegrund bygger på vår syn på förhållningssätt och förväntningar. Vi har ett positivt och normkritiskt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra och bygger på var och ens inneboende resurser. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Södermalmsskolans lärare är legitimerade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Vårt fritidshem på F-3 bemannas av behöriga fritidspedagoger. Vi är stolta över vår skola och jobbar för att ständigt utveckla oss. Vårt arbete med resultatuppföljning har skett tillsammans med personal, via systematiska uppföljningar som sedan mynnar ut i en resultatdialog med varje arbetslag, elever, via elevråd och med arbetslag och klasser, med vårdnadshavare, via föräldramöten och via ett övergripande skolråd. Södermalmsskolan når upp till många av de mål vi har ställt upp. Vi har ökat våra kunskapsresultat det senaste året och och nöjdhetsgrad vad gäller vissa frågor i brukarundersökningen har också ökat. Vi har dock ett par områden där vi inte når de mål vi har satt upp och de är:

4 Sid 4 (22) "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" når inte upp till målen på årskurs 7-9. Vi kan dock se att vi höjt våra resultat överlag, inklusive på åk 7-9, och det tror vi beror på vårt arbete med Södermalmsskolelektionen, duktiga lärare, samt arbetet med vår månadsbarometer. "Jag känner mig trygg i skolan" når inte upp till målen i grundsärskolan på brukarundersökningen som fylls i av vårdnadshavarna men när vi tittar på månadsbarometern som görs av elever så upplever de att de känner sig trygga. Eleverna själva har svarat att 100 % av eleverna upplever att de är trygga. Vi kommer att följa upp detta med vårdnadshavarna så att de blir medvetna om vad deras barn har svarat i månadsbarometern. "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i utbildningen" når inte upp till målen i åk 2, 5, 8 och grundsärskolan enligt brukarundersökningen. Vi har vidareutvecklat Södermalmsskolelektionen så att den ska innehålla en del som tydliggör för eleverna VAD de ska lära sig, HUR de ska lära sig och VARFÖR de ska lära sig. Utöver detta behöver vi fortsätta med att levandegöra de pedagogiska planeringarna så att de blir ett bra verktyg för eleverna. I månadsbarometern så kan vi se att vi höjt våra resultat inom detta område under året och 72 % av eleverna upplevde i november 2016 att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Vi har under detta läsår gjort en stor satsning på arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Dels har vi det som kompetensutvecklingsområde hos all personal och föreläsningar, litteratur och kollegiala samtal driver arbetet framåt. Vi har även utarbetat underlag för dokumentation av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, en blankett för utredning av behov av särskilt stöd (USS) samt lagt in dessa i SSW så att elever och vårdnadshavare kan se vad som görs. Flera elever har behov av extra särskilt stöd enligt ett åtgärdsprogram. Både extra anpassningar och åtgärdsprogram följs upp var 8:e vecka och dokumenteras. Specialpedagogerna på skolan handleder såklart även lärare i arbetet med extra anpassningar. Många av områden når inte målen i fritidshemmet och vi är inte nöjda med de resultaten. Där har vi ett större arbete att göra och det har påbörjats detta läsår genom t ex ett årshjul med temaområden kopplade till färdigheter och aktiviteter i fritidshemmet. Vi har även omorganiserat hela lågstadiet, utökat personaltätheten på fritidshemmet samt organiserat upp verksamheten så att den blir mer likvärdigt och av högre kvalité. Vi har även inrättat en övergripande fritidshemssamordnare som tillsammans med biträdande rektor leder utvecklingsarbetet på fritidshemmet. Vi når inte upp till målet vad gäller nöjdhetsgrad av kulturupplevelser i åk 8. Vi har förvisso höjt oss avsevärt sedan föregående år men har inte nått vårt mål. Vi

5 Sid 5 (22) behöver här tydliggöra all de kulturupplevelser eleverna får ta del av så att de blir uppmärksamma på det eftersom vi ser att vi anordnar många kulturupplevelser i form av teaterbesök, författarbesök m m. Vi har höjt elevernas olovliga frånvaro med 0,4 % och når då inte vårt mål. Vi har extremt lite skolk på skolan och detta handlar om elever som "tar ledigt" trots avslag om sökt ledighet och då registreras detta som olovlig frånvaro. Vi har också ett par "hemmasittare" som finns bakom denna ogiltiga frånvaro. Vi kan se att vi behöver uppmärksamma elever och vårdnadshavare om att det bara är en 4:a och en 5:a i brukarenkäten som ger positivt utslag i resultaten. Många har svarat med en 3:a och menar att de är nöjda men det räknas inte som positivt i resultaten. Sammanfattningsvis så är Södermalmsskolan en välfungerande skola med goda resultat och vi har förbättrat våra kunskapsresultat det senaste året. Vi är stolta över att kunna vara en bra skola för alla elever!det beror på en mängd faktorer och vi kan se att de alla har bidragit till de ökande resultaten. Vi har också mycket duktiga lärare och annan personal som självklart gör ett fantastiskt arbete för att få eleverna att utvecklas så långt som möjligt. De utvecklingsområden vi identifierat på skolan är: arbetet med elever i behov av särskilt stöd, lugn och ro på lektionerna i åk 7-9 samt verksamheten på fritidshemmet har vi redan börjat arbeta med och kommer att fortsätta att utveckla och förbättra. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 94 % 93,33 % 94,74 % 96,2 % 95 % 82% 2016 En avsevärd förbättring sedan föregående år. Vi tror att vårt arbete med Södermalmsskolelektionen, mobilfria lektioner m m i kombination med att vi har blivit mycket bättre på extra anpassningar inom ramen för den ordinarie

6 Sid 6 (22) undervisningen har bidragit till det goda resultaten. Vi har också haft tydliga uppföljningar av kunskapsresultaten med hela arbetslaget flera gånger per år enligt vårt hjul för systematiskt kvalitetsarbete. St at us Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Vi har inte ännu erhållit denna utmärkelse. Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och

7 Sid 7 (22) för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 84,4 % 87,8 % 80,5 % 95 % 98 % 2016 De elever som ej har betyg i ett fåtal ämnen har alla extra anpassningar och ibland även särskilt stöd och har utifrån sitt utgångsläge nått långt i sin utveckling även om det inte ledde till betyg i alla ämnen. Att vi har lyckats få så många elever att få betyg i alla ämnen handlar om en ständigt uppföljning av elevernas resultat, insatser för de elever som behöver och sedan uppföljning av insatserna för att se om insatserna hjälper eller om andra insatser ska sättas in. Vi arbetar även med pedagogiska planeringar och ett formativt förhållningssätt vilket gynnar elevernas lärande. Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 94,4 % 93,9 % 95,1 % 98 % 100 % 2016 Det är fyra elever i åk 9 som inte är behöriga till de nationella programmen. De eleverna har haft särskilt stöd och har utifrån sitt utgångsläge nått långt i sin utveckling även om det inte ledde till betyg i alla ämnen. Att vi har lyckats få alla elever utom fyra att bli behöriga till nationellt program handlar om en ständigt uppföljning av elevernas resultat, insatser för de elever som behöver och sedan uppföljning av insatserna för att se om insatserna hjälper eller om andra insatser ska sättas in. Vi arbetar även med pedagogiska planeringar och ett formativt förhållningssätt vilket gynnar elevernas lärande. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 96 % 97 % 95 % 98 % 95 % 2016 Tre elever har ej nått kravnivån på det nationella provet i matematik. De har alla stora svårigheter i de flesta skolämnen och når inte kravnivån trots stora insatser från lärare och specialpedagog. De goda resultaten har nåtts genom systematisk uppföljning, en god lärmiljö, tydligt ledarskap och strukturerad undervisning utifrån kunskapskraven. Lärarna i matematik har också samarbetat i större utsträckning under föregående läsår p g a mattelyftet vilket har gynnat matematikundervisningen. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 94 % 90 % 97 % 98 % 95 % 2016 Tre elever har ej nått krvanivån på de nationella proven. Dessa elever har stora svårigheter i de flesta skolämnen och når inte kunskapskraven trots stora insatser från lärare och specialpedagog. De goda resultaten har nåtts genom systematisk uppföljning, en god lärmiljö, tydligt ledarskap och strukturerad undervsining utifrån kunskapskraven. Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk % 100 % 100 % 100 % 100 % 2016

8 Sid 8 (22) Ett resultat att vara stolta över! Att vi har lyckats få alla elever att nå kravnivån på det nationella provet i matematik handlar om en ständigt uppföljning av elevernas resultat, insatser för de elever som behöver och sedan uppföljning av insatserna för att se om insatserna hjälper eller om andra insatser ska sättas in. Vi arbetar även med pedagogiska planeringar och ett formativt förhållningssätt vilket gynnar elevernas lärande. Lärarna i matematik har också samarbetat i större utsträckning under föregående läsår p g a mattelyftet vilket har gynnat matematikundervisningen. Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 98 % 100 % 95 % 86 % 95 % 2016 Ett mycket bra resultat och framför allt en markant höjning från föregående år då vi hade 86 %. Elevernas resultat beror till stor del på en duktig matematiklärare! En systematisk uppföljning av resultaten har också gjort att vi kunnat följa kunskapsutvecklingen och satt in extra anpassningar och särskilt stöd där det har behövts. Lärarna i matematik har också samarbetat i större utsträckning under föregående läsår p g a mattelyftet vilket har gynnat matematikundervisningen. Det är en elev som inte klarat kravnivån och det beror på att eleven knappt har varit i skolan p g a psykisk ohälsa. Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 97 % 94 % 100 % 99 % 100 % 2016 Det är en elev i åk 9 som inte uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9. Den eleven har inte varit i skolan större delen av året p g a psykisk ohälsa. Att vi har lyckats få alla elever utom en att nå kravnivån på det nationella provet i svenska handlar om en ständigt uppföljning av elevernas resultat, insatser för de elever som behöver och sedan uppföljning av insatserna för att se om insatserna hjälper eller om andra insatser ska sättas in. Vi arbetar även med pedagogiska planeringar och ett formativt förhållningssätt vilket gynnar elevernas lärande Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 99 % 100 % 97 % 100 % 100 % 2016 Att vi har lyckats få alla elever att nå kravnivån på det nationella provet i svenska handlar om en ständigt uppföljning av elevernas resultat, insatser för de elever som behöver och sedan uppföljning av insatserna för att se om insatserna hjälper eller om andra insatser ska sättas in. Vi arbetar även med pedagogiska planeringar och ett formativt förhållningssätt vilket gynnar elevernas lärande. Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan % 96 % 100 % 98 % 100 % 2016

9 Sid 9 (22) Alla lärare utom en som är vikarie har legitimation i de stadier och ämnen de undervisar i. Att vi lyckats med ett så högt tal av legitimerade lärare beror på att vi under de senaste fem åren arbetet hårt för att bara ha behöriga och numera legitimerade lärare på skolan. De lärare som inte var behöriga började på VAL och de som undrvisade ämnen de inte var behöriga i tjänstefördelades om till ämnen och stadier de var behöriga att undervisa i. Meritvärde i årskurs Poäng 258,2 255,5 253 Poäng 255 Poäng 2016 Vi har höjt vårt meritvärde från 253 till 257. Vi är nöjda med att ha höjt meritvärdet så pass mycket på ett år. Att vi har lyckats höja vårt meritvärde i årskurs 9 handlar om en ständigt uppföljning av elevernas resultat, insatser för de elever som behöver och sedan uppföljning av insatserna för att se om insatserna hjälper eller om andra insatser ska sättas in. Vi arbetar även med Södermalmsskolelektionen pedagogiska planeringar och ett formativt förhållningssätt vilket gynnar elevernas lärande. Enhetsmål: 1. Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Minst 95 % av eleverna ska uppfylla kunskapskraven för lägst betyget E i årskurs 6 och 9 samt ska nå kravnivån för de nationella proven i årskurs 3. Vi har nått våra förväntade resultat på flera av målen och nästan nått dem på resten av målen. Vi ser också att vi har väldigt högt ställda mål och det är ett medvetet val då vi vill sikta högt. Vi ser att ett systematisk arbete med återkommande uppföljning har givit resultat. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med förutsägbarhet och struktur på lektioner med Södermalmsskolelektionen samt vårt arbete med tydliga och lättförståliga pedagogiska planeringar. Mobilfira lektioner har gjort att lektionerna har bättre studiero. Elevhälsan stöder lärarna där det behövs och det samarbetet kommer att fortsätta utvecklas genom t ex fortsatt kompetensutveckling inom området extra anpassingar inom ramen för den ordinarie undervisningen och särskit stöd. Många lärare har blivit skickligare på extra anpassningar och det har medfört att fler elever når högre i sina kunskapsresultat. Våra resultat i matematik på de nationella proven har höjts märkbart, framför allt i årskurs 9, och vår analys är att det förutom ovanstående också är ett teckan på att vårt deltagande i mattelyftet har givit resultat.

10 Sid 10 (22) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 84 % 88 % 79 % 86 % 100 % 2016 En del personalbyten uder året på fritidspedagogsidan vilket vi tror kan ha påverkat upplevelsen av trygghet. Dessutom vikarier på en av förskollärartjänsterna då ordinarie förskollärare varit sjuk. Inte en optimal situation för så små barn. Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 59 % 64 % 55 % 73 % 80 % 2016 En klar försämring av resultatet sedan förra året. En del personalbyten uder året på fritidspedagogsidan vilket vi tror kan ha påverkat upplevelsen av trygghet. Dessutom vikarier på en av förskollärartjänsterna då ordinarie förskollärare varit sjuk. Inte ett optimalt läge för så små barn och det har påverkat lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 86 % 84 % 88 % 51 % 80 % 2016 Trots lärarbyte så har vi fått upp resultaten märkbart gällande lugn och ro på lektionerna. Vi har under året arbetat

11 Sid 11 (22) med olika åtgärder för att förbättra lugn och ro på lektionerna; värdegrundsarbete, ordningsregler och konsekvenstrappa, Södermalmsskolelektionen, insatser kring ledarskap i klassrummet samt månadsbarometern. Detta tror vi är anledningen till våra höjda resultat. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 94 % 94 % 94 % 92 % 100 % 2016 Vi har höjt vårt resultat men når inte upp till et. Elever upplever att de är trygga men det finns vissa platser de känner sig otrygga på- Det handlar främst om forbollsplanen för eleverna på lågstadiet. Vi har därför alltid en vuxen vid fotbollsplanen för att se till att de spelar schyst och håller sig till reglerna. Vi har även en fritidspedagog som i sin tjänst har skolgårdsansvar. Hon är alltid ute på varje rast, känner alla elever och ansvarar för lekmateriel. Det gör att eleverna alltid vet att hon finns. Vi har även personal med rastvärdsvästar på sig ute på skolgården. De har även olika områden av skolgården som de ansvarar för på rasterna. På lektionerna tror vi att känslan av trygghet har ökat med de insatser vi har gjort i form av Södermalmsskolelektion, värdegrundsarbete, ordningsregler med tillhörande konsekvenstrappa samt månadsbarometer. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 68 % 66 % 70 % 79 % 80 % 2016 Vi når inte upp till vårt och måste intensifiera arbetet med de åtgärder vi satte in kopplat till lugn och ro på lektionerna under förra året; Södermalmsskolelektionen, ordningsreglerna och konsekvenstrappan, mobilfria lektioner, utveckla ledarskapet i klassrummet, värdegrundsarbetet samt månadsbarometern. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 84 % 82 % 84 % 79 % 100 % 2016 En förbättring av vårt resultat från förra året. Insatserna som är gjorda är kopplade både till lektioner och till raster. På lektionerna har insatserna med Södermalmsskolelektion, värdegrundsarbete, mobilfria lektioner, ordningsregler och konsekvenstrappa samt månadsbarometer bidragit till bättre resuktat. På rasterna har vi både skolstödspersonal och skolstödjare ute, förutom de lärare som är rastvärdar, vilket ger en ökad trygghet. Rastvärdarna har även röda rastvärdsvästar vilket eleverna upplever som tryggt eftersom de vuxna då blir mer synliga. Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 61 % 51 % 76 % 50 % 80 % 2016 En förbättring sedan föregående år. Vi tror att det höjda resultatet beror på de insatser vi satte in under förra året; Södermalmsskolelektion, mobilfria lektioner, ordningsregler med tillhörande konsekvenstrappa, värdegrundsarbetet, utveckla ledarskapet i klassrummet samt månadsbarometern. Resultatet av månadsbarometern visar på liknande resultat så här behövs förbättringsarbetet intensifieras. Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 89 % 80 % 97 % 86 % 100 % 2016 En förbättring av vårt resultat från förra året. Insatserna som är gjord är kopplade både till lektioner och till raster. På lektionerna har insatserna med Södermalmsskolelektion, värdegrundsarbete, mobilfria lektioner, ordningsregler och

12 Sid 12 (22) konsekvenstrappa samt månadsbarometer. På rasterna har vi både skolstödspersonal och skolstödjare ute, förutom de lärare som är rastvärdar, vilket ger en ökad trygghet. Rastvärdarna har även röda rastvärdsvästar vilket eleverna upplever som tryggt eftersom de vuxna då blir mer synliga. Resultatet på månadsbarometerna är 83 % så det visar på att ett mer intensifierat arbete behöver sättas igång kopplat till denna fråga. Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,3 % 1,24 % 1,33 % 1 % 1 % 2016 Skolan har en tydlig handlingsplan gällande frånvaro (både giltig och ogiltig) där vi snabbt uppmärksammar frånvaron. Mentorerna har även som rutin att varje månad gå igenom frånvaron på sina mentorselever och följa upp den. Skolan är väldigt strikt med att bevilja ledigheter vilket gör att många inte får ledigheter för semesterresor beviljade. Många vårdnadshavare åker ändå, trots att ledigheten inte beviljats, och då registreras frånvaron som olovlig.vi har extremt lite skolk på skolan överhuvudtaget. Bakom denna ogiltiga frånvaro finns också ett par *hemmasittare". Enhetsmål: Vår verksamhet ska genomsyras av ett jämställt- och normkritiskt förhållningssätt. Uppfylls delvis Skillnaderna mellan och flickors kunskapsresultat ska minska. Att eleverna bemöts likvärdigt oberoende av kön eller könstillhörighet. Strax under vårt. Vi ser i månadsbarometern att det dock bara är 10 % som svarat "aldrig" eller "sällan" på denna fråga så vi känner ändå att vi är på en bra nivå vad det gäller detta mål. Ett tydligt arbete med normkritik tror vi ligger bakom dessa höga siffror. I vår värdegrund står det desstuom att "vi har ett positivt och normkritiskt förhållningssätt" vilket har gjort att eleverna blir medvetna om att vi prioriterar frågon rörande normkritik. Andel elever som upplever att verksamheten genomsyras av ett jämställt- och normkritiskt förhållningssätt VB 2016

13 Sid 13 (22) Enhetsmål: Våra elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna. Uppfylls delvis 100 % av våra elever trivs och är trygga. Minst 75 % upplever lugn och ro på lektionerna. Vi genomför en månadsbarometer på hela skolan varannan månad. Frågorna i måadsbarometern är de frågor som fått lågt i den årliga brukarundersökningen, en specialfråga vi har valt ut samt frågor om trygghet och trivsel. Elever och personal får ta del av resultaten veckan efter månadsbarometern är gjord och sedan sätter man ihop åtgärder tillsammans. Att vi arbetar med månadsbarometern kan vi se har förbättrat resultate på de frågor vi har haft lågt på i brukaundersökningen. Vi kan också se att ju äldre eleverna är desto mer kritiska är de. Undantaget är vår vår csi-grupp Sweden på 7-9 där 100 % är ett genomgående resultat på majoriteten av frågorna. Lokaler och miljö på lågstadiet är mycket gynnsamma vilket vi tror påverkar resultatet. Vi har även en mycket högre personaltäthet på lågstadiet vilket vi också tror bidrar till ökad upplevelse av trygghet. På mellanstadiet och högstadiet går eleverna i en byggnad som inte är lika lugn som den på lågstadiet och det tror vi kan påverka resultatet. Vi har heller inte lika hög personaltäthet i den byggnaden. Vi har dock anställt personal, elevstödjare och skolstödjare, som är ute med elever på raster och bidrar till en tryggare miljö på mellanstadiet och högstadiet. På Sweden är personalen alltid kring eleverna och det tror vi är avgörande för elevernas trygghet. De har också helt egna lokaler som de vistats i vilket vi tror bidrar till ökad trygghet. I grundsärskolan är det svårt att kommunicera med eleverna om varför de inte upplever trygghet och de som har förmåga att uttrycka sig säger att de känner sig trygga i skolan. De gör därför en månadsbarometer som är anpassad efter dem. Deras resultat är mycket bra och de har 100 % positiva svar på majoriteten av frågorna. Det intressanta är att jämför månadsbarometern med brukarundersökningen. Vi kan se att den enkät som vårdnadshavare fyller ger oss mycket sämre resultat än den som elever fyller i och detta är anmärkningsvärt. Jämför vi elevernas upplevelse på brukarundersökning och månadsbarometern så kan vi se att vi under året har förbättrat våra resultat inom flera områden men vi ser också att vi behöver göra en insats på åk 7-9 för att få bättre resultat där.

14 Sid 14 (22) Andel elever som känner sig trygga 87,06 % 100 % 2016 Andel elever som trivs 88 % 100 % 2016 Andel elever som upplever lugn och ro på lektionerna 69,06 % 80 % 2016 Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 69 % 74 % 69 % 51 % 80 % 2016

15 Sid 15 (22) En förbättring sedan föregående år. I Södermalmsskolelektionen finns en del där läraren ska gå igenom vad eleverna ska lära sig under lektionen och det kan vara en bidragande faktor till det höjda resultaten. Alla lärare ska ha pedagogiska planeringar enligt en given mall och det tydliggör vad eleverna behöver kunna för att nå målen. Där tror vi dock att arbetet kan utvecklas så att de pedagogiska planeringarna blir ett mer levande dokument i alla klassrum. Det behövs också en samsyn kring hur eleverna och deras vårdnadshavare ska kunna följa kunskapsutvecklingen. Några lärare anväder matriser och andra lärare har andra system. Elever skulle gynnas av mer likartade formativa sätt att kommunicera kunskapsutveckling. Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 47 % 49 % 52 % 37 % 80 % 2016 En förbättring sedan föregående år. I Södermalmsskolelektionen finns en del där läraren ska gå igenom vad eleverna ska lära sig under lektionen och det kan vara en bidragande faktor till det höjda resultaten. Alla lärare ska ha pedagogiska planeringar enligt en given mall och det tydliggör vad eleverna behöver kunna för att nå målen. Där tror vi dock att arbetet kan utvecklas så att de pedagogiska planeringarna blir ett mer levande dokument i alla klassrum. Det behövs också en samsyn kring hur eleverna och deras vårdnadshavare ska kunna följa kunskapsutvecklingen. Några lärare anväder matriser och andra lärare har andra system. Elever skulle gynnas av mer likartade formativa sätt att kommunicera kunskapsutveckling. Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 83 % 77 % 88 % 94 % 95 % 2016 En försämring sedan året innan. Vi tror det beror på lärarbyte i en av klasserna och att det varit vikarier under delar av året. Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 40 % 18 % 69 % 53 % 75 % 2016 En försämring sedan tidigare år. Fritidhemmet har haft en relativt stor personalomsättning under förra läsåret och det syns på alla siffror kopplat till fritidshemmet. Dessutom har verksamheterna i de olika fritidshemmen inte varit likvärdiga och eleverna har fått haft olika mycket inflytande. En utveckling av fritidhemmet kommer att göras i samband med en organisationsförändring samt en personalförtärkning på fritidshemmet kommer att realiseras fr o m HT16. Att det är så stor skillnad mellan manligt kön och kvinnligt kön är anmärkningsvärt och måste analyseras vidare. Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 32 % 20 % 50 % 80 % 85 % 2016 Ett mycket dåligt resultat men med tanke på att vi har haft långtidssjuksrivna lärare, flera olika vikarier samt elever med stora stödbehov i denna årskurs så är vi inte förvånade. Verksamheten har inte fungerat som den ska i denna årskurs under förra året. Till HT16 är det ny personal både på lärarsidan och på i fritidspedagogsidan. Vi har även elevassistenter kopplat till de elever som har stora särskilda behov.

16 Sid 16 (22) Enhetsmål: Eleven har huvudrollen i sitt eget lärande. Uppfylls delvis Alla elever upplever att de har ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande. Sedan vi har en tydlig Södermalmsskolelektion där eleverna varje lektion får veta VAD de ska lära sig, HUR de ska lära sig samt VARFÖR de ska lära sig så ser vi att resultaten inom området "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen" har höjts avsevärt. Den senaste månadsbarometern visade att 72 % av eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen. Det är först när de vet vad de behöver kunna för att nå målen som de kan ha huvudrollen i sitt eget lärande. mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 70 % 47 % En förbättring sedan föregående år. Arbetslaget har tydliggjort för elever de kulturupplevelser de har fått ta del av för att på så sätt göra dem medvetna om vad som görs.

17 Sid 17 (22) Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 54 % 40 % En förbättring sedan föregående år. Vi kan konstatera att eleverna har fått ta del av många kulturupplevelser men att de trots det inte upplever att det är tillräckligt mycket. Vi ser att vi behöver tydliggöra för eleverna vilka kulturupplevelser de faktiskt får ta del av och vad som är rimligt att förvänta sig. St at us Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Alla elever på Södermalmsskolan har kommit i kontakt med fler än en kulturupplevelse per termin. Enhetsmål: Alla elever ska få ta del av kulturupplevelser i skolan. Uppfylls delvis Andelen elever som upplever att de är nöjda med de kulturupplevelser som erbjuds ska öka. Vi erbjuder våra elever många olika kulturupplevelser men ser att vi inte alltid kommunivcerar med eleverna om att det är kulturupplevelser. Vi behöver bli tydligare på att berätta för eleverna när vi gör detta så att de får en högre medvetenhet.

18 Sid 18 (22) inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 25 % 25 % 25 % 2016 Vi följer vårt matavtal och stadens riktlinjer för andel ekologisk mat. Vi ser att vi kommer att behöva justera vårt matavtal då andelen ekologisk mat i staden kommer att höjas framöver. Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2016 Vi har nått vårt. Vi har knappt något matavfall men kommer framöver att försöka förbättra vår källsortering. Enhetsmål: Skolan bidrar till hållbar utveckling Uppfylls delvis Andelen ekologiska livsmedel ska öka. Vi sorterar papper, matvafall, använder lågenergilampor m m. Vi kan dock alltid bli bättre på detta.

19 Sid 19 (22) inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Uppfylls helt En budget i balans och en resultatfond. inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Sjukfrånvaro 7,2 % 5,5 % 4,5 % tas fram av nämnde n VB 2016 Vi har ett antal långtidssjukskrivna som har pågående rehabprocesser. Tre av dem har nu slutat på skolan. Övriga är under kontroll. Vi ser att vi har ett antal i personal som har mycket korttidsfrånvaro och dessa följs upp med samtal med närmaste chef samt en rehabprocess startas ifall det behövs. Vi kommer även tillsammans med PA att ha hälsosamtal med några av dem. Den största korttidssjukfrånvaron finns bland grundsärskolans personal.

20 Sid 20 (22) Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Södermalmsskolan är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats Uppfylls helt Skolans AMI ska höjas till 85. Korttidssjukfrånvaron ska minska. Vi måste invänta medarbetarenkäten för att få siffror på detta men vår upplevelse är att medarbetare upplever Södermalmsskolan som en attraktiv arbetsplats. Vi satsa på trivsel, kompetensutveckling och ett nära ledarskap. Vi kan också se att arbetsbelastningen är tuff för de som arbetar i skolan och det är något vi behöver arbeta vidare med. mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering

21 Sid 21 (22) Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. St at us Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Likabehandlingsplanen är avstämd och feedback har tagots emot inför upprättandet av ny likabehandlingsplan. Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Uppföljning av driftbudget Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Skolan har en tydlig kontakttrappa där det framgår hur vi hanterar synpunkter och klagomål. Kontakttrappan finns på skolans hemsida, skickas hem vid

22 Sid 22 (22) läsårsstart samt gås igenom på föräldramöten i augusti. Synpunkter av skolövergripande karaktär lyfts även på skolrådet. Skolan har ett förväntansdokument som tydliggör vilka förväntningar elever och vårdnadshavare kan ha på skolan och vad vi har för förvantningar på dem. Detta dokument gås igenom på höstens föräldramöte samt även på det första utvecklingssamtalet enskilt med varje elev och vårdnadshavare. De synpunkter och klagomål som kommer in bemöts alltid skyndsamt och skolan försöker alltid att lösa en uppkommern situation så att alla parter blir nöjda. Vi ser dock att en handfull av våra vårdnadshavare lägger mycket tid på att mejla in kritiska synpunkter kring skolan och undervisningen och detta tar alltför mycket tid. Detta upplevs dessutom som ett arbetsmiljöproblem för den personal som är mest ansatt. Vi har under året tydliggjort vägarna för klagomålshantering och främst utvecklat innehållet på skolrådet till att inte innehålla klagomål utan snarade dialoger kring omrdåen som förldrar kan vara med och påverka. Detta har utvecklat skolråden till något mer konstruktivt. Övrigt Elevhälsan har detta läsår deltagit i de utvecklingssatsningar som staden givit. Skolans elevhälsa har även fokuserat på att skifta fokus till häslofrämjande och förebyggande åtgärder snarare än åtgärdande. Detta är ett arbete som inte är klart och som vi kommer att fortsätta med.