Arbetsplan 2014 UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN SID 1 (14) Arbetsplan 2014 Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget på Södermalm. Vi tar emot elever från förskoleklass upp till årskurs 9 i grundskolan. Vi tar även emot elever från förskoleklass till årskurs 9 i grundsärskolan. Vi har också en CSI-grupp, en central grupp med särskild inriktning, för elever med AST i årskurs 7-9. Vi har en samlad skoldag med fritidshemsverksamhet för förskoleklass till årskurs 3 och erbjuder en mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6. Vi erbjuder korttidstillsyn för våra elever i grundsärskolan. Skolan är uppdelad på två skolbyggnader; Gamla Maria skolbyggnad, där förskoleklass till årskurs 3 finns, och Södermalmsskolebyggnaden, där årskurs 4 till 9 finns. Grundsärskolan är inkluderad i grundskolans arbetslag som egna klasser och eleverna deltar i grundskolans aktiviteter efter förmåga och behov. Vår CSI-grupp ligger i lokaler på Swedenborgsgatan. Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven. Vi välkomnar alla elever. Alla ska trivas, vara trygga och känna arbetsglädje. Vi ser på eleven utifrån ett helhetsperspektiv där goda kunskaper är lika viktigt som sociala kompetenser. Gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna skapar vi genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning. Alla elever har ansvar och inflytande över sin egen lärandeutveckling, klassens arbete och skolan som helhet. Södermalmsskolans värdegrund bygger på vår syn på förhållningssätt och förväntningar. Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra och bygger på var och ens inneboende resurser. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Skolan har ett kvalitetshjul (se bilaga) som vi arbetar utifrån för att på ett systematiskt sätt kunna arbeta med kvalitetsarbetet. Våra mål och åtagande redovisas i denna arbetsplan och följs sedan upp i vår kvalitetsredovisning. All personal görs delaktiga i framtagandet genom vårt samverkansarbete. Föräldrar görs delaktiga genom vårt system för föräldrasamverkan. Eleverna görs delaktiga genom vårt system för elevdelaktighet. Vi är stolta över vår skola och jobbar för att ständigt utveckla oss. Att bli en skola i världsklass är en självklar vision för oss på Södermalmsskolan!

2 SID 2 (14) Åtgärder för utveckling Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi prioriterar att utveckla är följande: IUP-processen - För att öka vår måluppfyllelse och höja våra resultat så måste vi försäkra oss om att IUP-processen är ett naturligt stöd i elevens lärande och utveckling. Personal, elever och föräldrar ska vara väl förtrogna med IUP-processen. Vi kommer under året att behöva modifiera vissa delar i IUP-processen men huvudtanken kvarstår. Vi ser att vi behöver arbeta mer med de pedagogiska planeringarna och göra dessa till ett levande verktyg för elever, lärare och föräldrar. Eleven ska veta vad den behöver kunna för att nå de olika kunskapskraven i de olika ämnena och där är de pedagogiska planeringarna med tillhörande matriser eller liknande ett bra verktyg. Vi behöver arbeta med att utveckla den formativa bedömningen kopplat till undervisningen och därför kommer vi att satsa på kompetensutveckling inom detta område. Formativ bedömning ska förekomma i alla ämnen och av alla lärare. Vi behöver också utveckla elevdelaktigheten vad gäller framtagandet av pedagogiska planeringar. Under läsåret kommer hela skolan att börja tillämpa elevledda utvecklingssamtal som ett led i att lära eleverna att ta ett större ansvar över sitt eget lärande. Skolan har en IUP-grupp bestående av personal från de olika arbetslagen som arbetar med att utveckla delarna i IUPprocessen. Lugn och ro på lektionerna - Vi behöver se till att alla elever upplever lugn och ro på lektionerna. Vi behöver diskutera definitionen av "lugn och ro på lektionerna" med eleverna. Personalen i arbetslagen ska skapa ett gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna. Det är också av vikt att rummet är pedagogiskt utformat. Vår definition av ett pedagogiskt rum är att det ska vara ett rum där det tydligt finns en pedagogisk tanke med möblering och utformning av rummet. Digital utveckling -Vi har investerat i digitala verktyg så som smartboard, bärbara datorer, ipads samt diverse mjukvara. Skolan har en digital utvecklingsgrupp bestående av personal från de olika arbetslagen. Den digitala gruppen hjälper skolans personal att vidareutveckla kompetensen kring digitala verktyg och hur de kan användas pedagogiskt. Under detta läsår kommer vi också att fokusera på hur de digitala verktygen förbättrar lärandet samt kan hjälpa våra elever att nå högre resultat. Jämställdhet - Vi behöver arbeta för att skapa en jämställd skola - vi måste öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågor! Detta handlar både om att utjämna skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskapsresultat men även om frågor som rör jämställdhet i allmänhet.

3 SID 3 (14) Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan ÅTAGANDE: Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna. Förväntat resultat Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna. Arbetssätt - Ett systematiskt och ständigt pågående värdegrundsarbete som gäller alla elever och all personal. - Trygghetsgrupper bestående av personal på respektive stadium som arbetar förebyggande och operativt med konflikter och eventuella kränkningar. - Fritidspedagog med skolgårdsansvar för år F-3. - Skolstöd (fritidspedagoger kopplade till mellanstadiet som stöd under raster och

4 SID 4 (14) på lektioner). - Fritidshems- och mellanstadieverksamhet. - Elev- och personaldrivet café - Elevskyddsronder i alla år. - Skolsköterskan genomför hälsosamtal i årskurs 4, 6, 8. - Fritidsledare och fritidspedagog kopplat till rastverksamheten för årskurs F-6. - Rastvärdssystem med rastvärd, matvärd samt pedagogisk lunch. - Schemalagd mentorstid årskurs Elevråd och andra råd - Enskilt ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö genom klassänglar i årskurs Tydligt ledarskap i klassrummet - Det pedagogiska rummets utformning - Inkludering Resursanvändning Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse. Uppföljning Stockholms stads brukarundersökning, skolans egen trivselenkät, utvärdering av likabehandlingsplanen samt upprättande av ny sådan, utvecklingssamtal, elevråd och andra råd, mentorstid. Arbetslagens mål- och resultatdialoger. Det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utveckling Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. ÅTAGANDE: Vår verksamhet ska genomsyras av ett jämställt förhållningssätt Förväntat resultat Att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor ökar. Arbetssätt - Personalen reflekterar över genus när didaktiska överväganden görs t ex vid val av lekmaterial, läromedel, litteraturläsning m m - Diskussioner kring stereotypa föreställningar om kön kopplas till undervisningen - Personalen har punkten jämställdhet på dagordningen på arbetslagsmötena - Skolan har ett jämställdhetsråd bestående av elever och personal. Resursanvändning - Ett arbetslagsmöte i månaden har punkten jämställdhet på dagordningen. - En gång i månaden träffas skolans jämställdhetsråd

5 SID 5 (14) Uppföljning På arbetslagsmötena varje månad. Jämställdhetsrådet gör årliga utvärderingar kring jämställdhet på skolan Utveckling Utvärdera och analysera skolans jämställdhetsarbete årligen. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Meritvärde i årskurs Poäng 2014

6 SID 6 (14) ÅTAGANDE: 1. Alla elever når minst kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs 9 Förväntat resultat Alla elever når minst kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs 9. Alla elever och vårdnadshavare rekommenderar Södermalmsskolan Arbetssätt - Skolan formulerar läsårsmål och arbetslagen formulerar arbetslagsmål. Dessa är kopplade till kunskapsresultat och brukarundersökning. Målen och resultaten stäms av under året och avslutas sedan med en mål- och resultatdialog. - Kända, tydliga och mätbara kunskapskrav tillämpas. - Pedagogisk Planering (PP) utformas i alla ämnen/ämnesområden. Dessa ska vara begripliga för elever och vårdnadshavare och användas som ett levande verktyg i undervisningen. Till dessa bör även en matris eller liknande kopplas som ett verktyg för formativ bedömning. - Alla elever vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven. - Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas där elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven och utveckling i övrigt bedöms (skriftliga omdömen). Även en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål formuleras. - Avstämning av elevernas kunskapsnivå genomförs varje termin i form av en bedömningskonferens. - Pedagogisk utredning genomförs för elever vi befarar inte kommer att nå målen. - Åtgärdsprogram upprättas då särskilda stödinsatser krävs. - Specialpedagogerna arbetar systematiskt med lärarna, arbetslagen och eleverna kring elevernas utveckling och behov. - Kontinuerliga samtal mellan lärare och elev kring elevens arbete, lärande och utveckling. Formativ bedömning ska tillämpas. - Förskoleklassernas arbete sker tematiskt och utgår från förskolans pedagogik med leken som grund för lärande. - Lärarna ansvarar för att eleverna får en strukturerad och utvecklande undervisning. - Ett tydligt ledarskap i klassrummet bedrivs. - Det pedagogiska rummets utformning är viktigt. - Lugn och ro på lektionerna är en förutsättning för lärande. - Inkludering efter behov och förmåga för alla elever. - Använda digitala verktyg i undervisningen på alla stadier. - Fritidshemmet kompletterar skolan i kunskapsuppdraget. Resursanvändning Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse. Uppföljning Mål- och resultatdialoger utifrån uppsatta mål samt kunskapsresultat och resultat på Stockholms stads brukarundersökning,uppföljning av IUP-processen,

7 SID 7 (14) utvecklingssamtal, nationella prov, LUS-kartläggning, schemalagda mentorssamtal, utvärdering av elevhälsoarbetet samt regelbundna verksamhetsbesök. Utveckling Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period ÅTAGANDE: Eleven har huvudrollen i sitt eget lärande. Förväntat resultat Alla elever upplever att de har ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande. Arbetssätt - Den pedagogiska planeringen (PP) ska vara utformad så att eleven klart och tydligt vet vad den behöver kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. - En matris eller liknande ska kopplas till den pedagogiska planeringen så att eleverna vet vad som krävs för att nå de olika kunskapskraven och följa sin egen utveckling. - Lärarna planerar den pedagogiska planeringen och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna - Eleverna ska vara delaktiga i utformandet av undervisningen.

8 SID 8 (14) - Den individuella utvecklingsplanen (IUP) används som ett levande verktyg där eleverna sätter mål och utvärderar sitt eget arbete. - Eleven har huvudrollen i sitt eget utvecklingssamtal genom de sk elevledda utvecklingssamtalen. - Fritidspedagogerna planerar deras pedagogiska planering och utvecklar fritidshemmets aktiviteter tillsammans med eleverna. Resursanvändning Skolan har en utvecklingsgrupp där lärare arbetar för att utveckla IUP-processen och genom den öka elevernas inflytande, ansvar och förståelse för det egna lärandet. Uppföljning IUP-processen. Stockholms stads brukarundersökning. Arbetslagens mål- och resultatdialoger. Utveckling Arbetet med utvecklingsgruppen utvärderas. Elevernas upplevelse över inflytande, ansvar och förståelse för det egna lärandet utvärderas årligen. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan samverkar med vårdnadshavarna för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling. Skolan samverkar med socialtjänsten, polisen, BUP och förskolan. Förväntat resultat God samverkan med vårdnadshavare och andra aktörer. Arbetssätt - Skolråd. - Skolstartsmöte och föräldramöte - Utvecklingssamtal - Pedagogisk kväll för föräldrar och vårdnadshavare. - Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben - Nätverksmöten med fältassistenter och närpolis - Närpolis stöttar med bekymringssamtal vid behov - Fältassistenterna är involverade i inskolningen för åk 7 - Samarbete med socialtjänsten och/eller BUP i enskilda elevärenden - Skolan arbetar tillsammans med förskolorna inför övergången till förskoleklass.

9 SID 9 (14) Resursanvändning Handlingsplan för föräldrasamverkan där ett system för skolans samverkan med vårdnadshavare har utarbetats. Andra aktörer så som närpolisen och fältassistenter används i skolans arbete med eleverna. Uppföljning Skolrådets utvärdering, Stockholms stads brukarundersökning, Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll Utveckling Handlingsplanen för föräldrasamverkan utvärderas och revideras årligen. Samverkan med andra aktörer bör utvärderas årligen. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan samverkar med näringsliv och högskolor. Skolan har kontakt med skolor utomlands. Förväntat resultat En fortsatt god samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra grundskolor. Ett ökat samarbete med skolor utomlands. Arbetssätt - Kontakter med näringslivet via ett utformat system för hur PRAO genomförs i årskurs 8. - Skolan tar emot VFU-studenter. - Skolan arbetar med att etablera kontakter med skolor i andra länder - Tar emot studiebesök från Stockholm, övriga Sverige och andra länder. - Ett samarbete med Söderandan där kontakter med näringslivet utvecklas. Resursanvändning Resurser läggs på personal så att de kan medverka i de olika samverkansnätverken. Elever i årskurs 8 gör PRAO i två veckor. Uppföljning Skolledningens resultatanalys, utvärdering av PRAO. Utveckling PRAO ger eleverna en inblick i arbetslivet. Skolans internationella kontakter förväntas öka.

10 SID 10 (14) Resursanvändning Vi arbetar ständigt med att fördela och omfördela resurser inom verksamheten för att så effektivt som möjligt öka resultaten och höja måluppfyllelsen. Vi har maximerat elevantalet och strävar alltid efter att ha fulla klasser. Vi utnyttjar lokalerna till fullo och har också flexibla lösningar där lokalerna inte räcker till t ex extern idrott då vi bara har en fullskalig idrottshall för alla skolans elever. Södermalmsskolan har cirka 820 elever. Verksamheten är förlagd till Gamla Maria skolbyggnader för årskurserna F-3 och till Södermalmsskolebyggnaden för årskurserna 4-9. Vår CSI-grupp bedriver sin verksamhet i lokaler på Swedenborgsgatan. Skolbarnomsorgen är helt lokalintegrerad i skolan. Skolan är indelad i arbetslag. Kring de yngre eleverna, åk F-3, består ett arbetslag av tre lärare, en förskollärare och fem fritidspedagoger. Arbetslaget ansvarar för de 96 elevernas hela dag och planerar gemensamt kring skola och fritidshem. Det finns tre sådana arbetslag. Ett av dem inkluderar en grundsärskolegrupp. Grundskolans och grundsärskolans elever i åk 4-9 organiseras i fem arbetslag. Till ett av arbetslagen kan eleverna välja profilen Litteratur och Drama och ett av arbetslagen består endast av en särskild undervisningsgrupp med elever i åk 5-9. CSI-gruppen är ett eget arbetslag. Vår elevhälsa består av skolpsykolog, skolsköterska, SYV, specialpedagoger, biträdande rektorer och rektor. Skolan har mindre undervisningsgrupper i ämnena hem- och konsumentkunskap, slöjd samt NO-labb i de äldre årskurserna. Övriga lektioner ges i helklass. Vi har installerat Smartboards i alla klassrum från årskurs 1 till 9. Vi har också satsat på att köpa in Ipads främst för de yngre eleverna samt grundsärskoleklasserna. Skolan tillhör Stockholms stad Utbildningsförvaltningen och leds av rektor Nina Jonsson. Till skolans ledning hör fyra biträdande rektorer och en administrativ chef. Övrigt Omvärldsanalys Södermalmsskolan har som innerstadsskola i ett skoltätt område med erfarenhet av att konkurrera om eleverna. Vi står oss bra i konkurrensen och är medvetna om att vår skola håller en hög kvalitet. Läget mitt i en storstad erbjuder ett mångfacetterat utbud av aktiviteter. Dessa aktiviteter har skolan att använda sig av som möjligheter och tillgångar, respektive att förhålla sig till och manövrera kring. Skolans närhet till kommunikationer gör att vi kan ta del av det kulturutbud som finns i en storstad. Ett oförutsägbart informationssamhälle i ständig utveckling är en utmaning. Vi måste ständigt utveckla våra arbetssätt och samverkansformer kring våra elevers vardag och miljö, samt möta våra elevers behov av nya och fördjupade kunskaper.

11 SID 11 (14) Oavsett hur omvärlden ser ut så handlar det för oss om att se möjligheterna och använda oss av dem till stöd för vidare utveckling. Det är viktigt att ständigt utvecklas och ta till oss nya utmaningar med ett positivt förhållningssätt. Bilagor Handlingsplan Kvalitetshjulet Chef- och ledarfilosofi Södermalmsskolan

12 SID 12 (14) Kvalitetshjulet Skolan har ett kvalitetshjul som vi arbetar utifrån för att på ett systematiskt sätt kunna arbeta med kvalitetsarbetet. Våra mål och åtagande redovisas i skolans arbetsplan och följs sedan upp i vår kvalitetsredovisning. All personal görs delaktiga i framtagandet genom vårt samverkansarbete. Föräldrar görs delaktiga genom vårt system för föräldrasamverkan. Eleverna görs delaktiga genom vårt system för elevdelaktighet. dec Betyg jan nov Skriftliga omdömen Utvecklingssamtal feb Målavstämning Trygghetsenkät Resultatanalys okt Arbetsplan Nationella prov år 3, 6, 9 mars Brukarundersökning Kvalitetsredovisning LUS-kartläggning Läsåret Trygghetsenkät sept Utvecklingssamtal april LUS-kartläggning Mål- och resultatdialog aug Målplanering Betyg Målutvärdering maj juli juni

13 SID 13 (14) Chef- och ledarfilosofi Chef- och ledarfilosofi på Södermalmsskolan utgår från de tre ledorden; SE, STÖTTA och STYRA. Det är den ledningsfilosofi som ledningsgruppen har kommit överens om att arbeta utifrån. Eftersom ledningsgruppen arbetar som ett team så är det viktigt att alla arbetar utifrån samma ledningsfilosofi för att skapa en likvärdighet både i vår ledningsgrupp men även mot våra medarbetare. Se Att se medarbetarna handlar om att arbeta med ett nära ledarskap där man som chef finns nära medarbetarna och på så sätt kan se dem i deras dagliga arbete. Varje vecka gör rektor, samt biträdande rektorer, verksamhetsbesök ute i verksamheterna. Rektor gör verksamhetsbesök i skolans alla verksamheter medan de biträdande rektorerna gör verksamhetsbesök i de verksamheter de ansvarar för. Det är viktigt att vara synliga ute i verksamheten. Det är också viktigt att se vad som händer ute i verksamheten och att regelbundet besöka verksamheter gör att vi ser mycket av vår skola och dess medarbetare. Stötta Att stötta medarbetarna handlar om att ge dem stöd och hjälp i det dagliga arbetet. Stödet kan många gånger handla om att vara bollplank och hjälpa dem hitta verktyg att själva ta sig vidare. Det kan också handla om att ge stöd i svåra situationer och avlasta dem i svåra frågor där de känner att de behöver hjälp av sin chef eller där de behöver få veta att deras närmsta chef kan stötta dem. Det kan också handla om att kunna hjälpa dem att söka annan hjälp, som t ex företagshälsovården, ifall ett sådant behov uppstår. De biträdande rektorerna har dessutom sina arbetsplatser i anslutning till den verksamhet de ansvarar för samt de medarbetare de ansvarar för. Detta för att finnas nära och vara tillgängliga för medarbetarna. Styra Att styra medarbetarna och verksamheten handlar om att tydliggöra de styrdokument som vi i skolan arbetar efter och se till att dessa efterföljs. Det handlar också om att hjälpa medarbetarna att förstå och tolka styrdokumenten som styr skolan. Vi försöker också styra medarbetarna till att vara delaktiga i de frågor som vi själva kan styra över på skolan samtidigt som vi tydliggör vad vi inte direkt kan påverka. Detta för att skapa delaktighet kring frågor som vi faktiskt kan påverka så att vi inte lägger tid och kraft på frågor som vi har liten eller ingen påverkan på. Alla arbetslag har ett möte varje vecka som närmaste chef leder. Detta gör att vägen till beslut i arbetslaget blir kortare. Andra viktiga hörnstenar i skolans ledarskap är feedback, tydlighet, höga förväntningar, delaktighet och att vara förankrad i vår värdegrund. Feedback ska ges för att få medarbetaren att utvecklas. Tydlighet skapar trygghet samt att minskar missförstånd och förvirring som lätt uppstår. Tydlighet handlar också om att kunna stå för det man tror på och vara tydlig med vad man tror på eller inte tror på för den delen. Att ha höga förväntningar på de runtomkring sig betyder också att man litar på dem och alltid utgår ifrån att de gör sitt

14 bästa. Självklart har vi också höga förväntningar på oss själva. Vi måste walk the talk för att vara trovärdiga. Att göra medarbetarna delaktiga i olika processer är också viktigt. Vi når bäst våra mål och goda resultat genom att tillsammans arbeta mot dem. Att få medarbetarna delaktiga i processen fram till beslut arbetar vi tydligt med via stadens samverkansavtal. Skolans värdegrund har vi tillsammans med personal och elever arbetat fram och den ska genomsyra allt vi gör. SID 14 (14)