KVALITETSREDOVISNING 2012

Transkript

1 SID 1 (20) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN KVALITETSREDOVISNING 2012

2 SID 2 (20) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm. Vi tar emot elever från förskoleklass upp till årskurs 9 i grundskolan. Vi tar även emot elever från förskoleklass till årskurs 9 i grundsärskolan. Vi har en samlad skoldag med fritidshemsverksamhet för förskoleklass till årskurs 3 och erbjuder en mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6. Vi har korttidstillsyn för våra elever i grundsärskolan. Skolan är uppdelad på två skolbyggnader; Gamla Maria skolbyggnad, där förskoleklass till årskurs 3 finns, och Södermalmsskolebyggnaden, där årskurs 4 till 9 finns. Grundsärskolan är inkluderad i grundskolans arbetslag som egna klasser och eleverna deltar i grundskolans aktiviteter efter förmåga och behov. Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven. Vi välkomnar alla elever. Alla ska trivas, vara trygga och känna arbetsglädje. Vi ser på eleven utifrån ett helhetsperspektiv där goda kunskaper är lika viktigt som sociala kompetenser. Gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna skapar vi genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning. Alla elever har ansvar och inflytande över sin egen lärandeutveckling, klassens arbete och skolan som helhet. Södermalmsskolans värdegrund bygger på vår syn på förhållningssätt och förväntningar. Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra och bygger på var och ens inneboende resurser. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Vi är stolta över vår skola och jobbar för att ständigt utveckla oss. Att bli en skola i världsklass är en självklar vision för oss på Södermalmsskolan! Vårt arbete med Kvalitetsredovisning 2012 bygger på analys av resultaten som framkommit i vårt systematiska kvalitetsäkringsarbete i enlighet med vårt system för samverkan avseende elever, föräldrar och personal. Elever har deltagit via skolans elevråd, föräldrar har deltagit via skolans skolråd och personal har deltagit via mål- och resultatdialoger i arbetslagen. Kvalitetsredovisningen har även behandlats i vårt samverkanssystem tillsammans med de fackliga företrädarna.

3 SID 3 (20) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi har prioriterat att utveckla är följande: Inkludering - För att möta och ta tillvara olikheter i alla sammanhang; räkna med alla i alla sammanhang har vi ständigt haft inkluderingstanken i fokus. Vi har genom målinriktat arbete blivit duktiga på inkludering mellan grundskola/grundsärskola. Vi har även tagit fram en handlingsplan för inkludering på skolan så att det blir tydligt hur vårt inkluderingsarbete ska se ut. Vi ser att vi har utvecklat vårt inkluderingsarbete men har stött på vissa organisatoriska svårigheter som gör att vi inte har kommit så långt som vi önskat. IUP-processen - IUP-processen är en process som kopplar samman pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner. Skolan har haft en arbetsgrupp som har arbetat med att utveckla dokumentationen kring IUP-processen genom att ta fram mallar för lärarna att använda samt stöttat lärarna i att komma vidare i arbetet. Skolwebben har använts som verktyg i den utsträckning det har varit möjligt. Arbetet med pedagogiska planeringar har varit i fokus under året. Vi har till läsåret skapat en utvecklingsgrupp på skolan som har som uppdrag att utveckla och stötta personalen i arbetet med IUP-processen. Lugn och ro på lektionerna - Personalen i arbetslagen har arbetat med att skapa ett gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning. Vi ser att vi fortsatt behöver arbeta med att förbättra elevernas upplevelse av att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Digital utveckling - För att leva upp till läroplanens mål om att "skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande" har vi sedan tidigare påbörjat en utveckling av digital utrustning och kunskap. Vi har fortsatt vårt påbörjade arbete med att bygga ut vår digitala utrustning. SMARTboards har installerats i de flesta klassrum och lärarna har börjat använda dessa i allt större utsträckning. Vi ser fortfarande att vi behöver utveckla användandet av datorer i de lägre årskurserna. Vi har till läsåret skapat en utvecklingsgrupp på skolan som har som uppdrag att utveckla det digitala användandet på skolan. Jämställdhet - En personal från varje arbetslag gick en fortbildningskurs i ämnet jämställdhet som kunskapsområde under hösten.det gjordes också en enkät i sju klasser för att kartlägga hur långt vi har kommit inom området jämställdhet. Vi såg på enkäten att vi behöver fortsätta arbeta med jämställdhet i synnerhet så att det når eleverna.

4 SID 4 (20) Föräldrasamverkan - Vi har förtydligat vårt system för föräldrasamverkan i syfte att få föräldrarna att kanalisera sin delaktighet genom detta system. Vi har på vårt skolstartsmöte tydligt kommunicerat skolans system för föräldrasamverkan samt vilka förväntningar vi kan ha på varandra. Internationella kontakter - Vi har tagit emot många studiebesök från olika länder. Vi ser dock att vi behöver utveckla arbetet vad gäller lärares och elevers internationella kontakter. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling har upprättats enligt Skolverkets rekommendationer. Planen är förankrad hos personal, elever och föräldrar. Planen har utvärderats genom olika uppföljningsverktyg så som brukarundersökning och skolans lokala trygghetsenkät. Planen kommer också att utvärderas via samverkanssystemet och elevråden på skolan. Skolans trygghetsgrupp bestående av representanter i alla arbetslag arbetar åtgärdande. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % 0 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 88 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2012

5 SID 5 (20) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 91 % 100 % % 100 % % 100 % 2012 ÅTAGANDE: Alla elever trivs, är trygga och upplever studiero Arbetssätt - Skolgårdslek för år F-3 med vuxenstöd och organiserade lekar. - Fritidshems- och mellanstadieverksamhet - Elev- och personaldrivet café - Elevskyddsronder i alla år. - Skolsköterskan genomför hälsosamtal i år 4, 6, 8. - Fritidsledare och fritidspedagog kopplat till rastverksamheten för åk F-9. - Rastvärdssystem - Schemalagd mentorstid åk Elevråd och andra råd - Enskilt ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö genom klassänglar. - Tydligt ledarskap i klassrummet - Det pedagogiska rummets utformning - Inkludering Uppföljning Trivselenkäter, Stockholms stads skolundersökning, likabehandlingsgruppens analys av resultat, utvecklingssamtal, elevråd och andra råd, mentorstid. Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering. Det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat Resultat enligt brukarundersökningen så har vi genomgående höga siffror vad gäller trygghet och trivsel. Till stora delar fungerade de valda arbetssätten bra. Uppföljningen visar att frågan om eleverna kan arbeta i lugn och ro på lektionerna är ett generellt utvecklingsområde. Resultaten i samtliga skolformer vad gäller trivsel och trygghet är samstämmigt och något högre än stadens genomsnitt.

6 SID 6 (20) Resultatet avseende frågan om eleverna kan arbeta i lugn och ro på lektionerna ligger högre i förskoleklass än i de övriga årskurserna och kräver vidare analys. Bedömning och analys Det arbete vi gör kring trygghet och trivsel är framgångsrikt. Vad gäller tryggheten, oavsett skolform, så ser vi att vi genomgående ligger högt och vi närmar oss vårt årsmål. Vi ska därför koncentrera oss på att bibehålla dessa goda värden. Resultat avseende frågan om eleverna kan arbeta i lugn och ro på lektionerna i grundskolan når inte upp till våra förväntade årsmål. Särskilt anmärkningsvärt är det låga resultatet i årskurs 2 och 5 som överraskar oss och kräver en närmare analys. Resultatet i årskurs 8 ligger ungefär på samma siffra som förra året och något över stadens snitt. Vi ser att vi genom hela grundskolan behöver arbeta intensivt med lugn och ro på lektionerna. Resultat avseende lugn och ro på lektionerna i förskoleklass ligger över stadens genomsnitt. Tyvärr saknas frågan i grundsärskolans brukarundersökning så det är svårt att analysera resultatet där. Sammantaget är resultatet kring lugn och ro på lektionerna för lågt och vi har därför identifierat det som ett utvecklingsområde. Vi ser att vi behöver få eleverna delaktiga i detta utvecklingsområde så att de får definiera vad lugn och ro på lektionerna är för dem men också att de är med i dialogen kring hur vi ska förbättra detta område. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 8) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Periodens utfall Årsmål Period 91 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2012

7 SID 7 (20) Indikator Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 92 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 97 % 100 % 2012 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 96 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2012 Meritvärde i årskurs Poäng 255 Poäng 2012 ÅTAGANDE: 1. Alla elever har minst godkänt i alla ämnen i år 9 2. Alla elever och vårdnadshavare rekommenderar Södermalmsskolan Arbetssätt - Alla pedagoger gör noggranna kartläggningar av elevernas kunskaper, utveckling och behov. - Kända, tydliga och mätbara kunskapskrav/betygskrav tillämpas. - Lokal Pedagogisk Planering (LPP) utformas i alla ämnen/ämnesområden. - Individuella utvecklingsplaner (IUP) med utgångspunkt i kunskapskraven/betygskraven upprättas.

8 SID 8 (20) - Pedagogisk utredning genomförs för elever vi befarar inte kommer att nå målen. - Åtgärdsprogram upprättas då särskilda stödinsatser krävs. - Specialpedagogerna arbetar systematiskt med lärarna, arbetslagen och eleverna kring elevernas utveckling och behov. - Alla elever erbjuds så kallad "bonustid" i svenska, engelska och matematik - Arbetslagens målplanering - Kontinuerliga samtal mellan lärare och elev kring elevens arbete, lärande och utveckling. - Förskoleklassernas arbete sker tematiskt och utgår från förskolans pedagogik med leken som grund för lärande. - Ett tydligt ledarskap i klassrummet - Det pedagogiska rummets utformning - Studiero - Inkludering - Digitala verktyg Uppföljning LUS-kartläggning, nationella prov, utvecklingssamtal, uppföljning av IUPprocessen, schemalagda mentorssamtal, betygsanalys, utvärdering av elevhälsoarbetet, kartläggning/uppföljning av elevernas kunskaper, utveckling och behov. Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering. Stockholms stads skolundersökning. Resultat 87 % av våra elever i grundskolans årskurs 9 hade minst G i alla ämnen och 91 % var behöriga att söka till gymnasiet. Det är ett bra resultat men vårt mål är självklart att 100 % av våra elever ska ha minst G i alla ämnen och 100 % ska vara behöriga att söka till gymnasiet. Sex elever har fått betyg i grundsärskolan och alla var behöriga att söka till särgymnasiet. Vad gäller frågan om elever och föräldrar kan rekommendera skolan så är resultatet högre i de lägre årskurserna och ligger över staden snitt i förskoleklass men i paritet med stadens resultat i årskurs 2. Vad gäller årskurs 5 så ligger vi något under stadens resultat och i årskurs 8 så ligger vi i paritet med stadens resultat. Bedömning och analys Vi har förbättrat vårt meritvärde och ligger över stadens resultat vad gäller de nationella proven i alla årskurser. Med de förutsättningar vi har så ser vi att vi dessutom har alla möjligheter att förbättra våra resultat ytterligare. Resultaten i de nationella proven i årskurs 3 ligger högt i svenska och vi har höjt våra resultat från 91 % till 97 %. Resultatet i matematik i årskurs 3 ligger på samma nivå som förra året. Resultaten i årskurs 6 ligger något lägre än förra året och vår analys är att det dels handlar om de höjda kraven i de nya nationella proven i årskurs 6 men dels också handlar om att vi har externt intag av en hel

9 SID 9 (20) klass till årskurs 6. Det blir också svårt att göra en jämförelse med tidigare år eftersom det är först detta år de nationella proven har gjorts i årskurs 6. Resultaten i nationella prov i årskurs 9 ligger på ungefär samma nivå som förra året. Vi ser att våra matematikresultaten behöver förbättras och vi har därför under läsåret valt att göra en satsning på matematik på skolan. Vi har inrättat en matematikutvecklartjänst samt infört halvklass eller dubbla lärare på högstadiet. Vi har också gjort en förändring i bemanningen på främst mellanstadiet och tjänstefördelat matematiken på behöriga matematiklärare. Vi ser också att resultatet vad gäller LUS, läsutvecklingsschemat, i årskurs 3 ser bra ut och 97 % av eleverna uppnår punkt 15 eller högre. Resultatet för vårdnadshavare som kan rekommendera vår förskoleklass och fritidshem uppnår inte årsmålet men ligger över stadens genomsnitt. Dessa resultat behöver diskuteras med föräldrar via arbetslagsråden så att vi får kunskap om vad föräldrarna tycker vi behöver förbättra gällande detta mål. Resultatet för skola ligger i paritet med staden och resultatet för grundsärskola ligger tydligt under stadens resultat. Grundsärskolans resultat kräver vidare analys. Att tydliggöra och kommunicera vilka förväntningar vårdnadshavare kan ha på de olika skolformerna har skett på skolans skolstartsmöten. Vi kommer också att formulera ett förväntansdokument där det tydligt framgår vilka förväntningar föräldrar och elever kan ha på skolan, vilka förväntningar vi har på eleverna samt vilka förväntningar föräldrarna kan ha på skolan. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 60 % 100 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F- klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 61 % 100 % % 100 % % 100 % 2012

10 SID 10 (20) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 82 % 100 % 2012 ÅTAGANDE: Eleven har huvudrollen i sitt eget lärande Arbetssätt - Lärarna planerar och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna - Lärarna låter eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer - Eleverna sätter mål och utvärderar sitt eget arbete kontinuerligt och vid utvecklingssamtal - Inkludering Uppföljning IUP-processen. Stockholms stads skolundersökning. Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering Resultat I samtliga skolformer ligger vi för långt ifrån vårt årsmål. Vi når högre resultat i förskoleklass och fritidshem men vad gäller årskurserna 2, 5 och 8 så ligger våra resultat mellan 51 % och 61 %. Vi kan se en skillnad i årskurs 2 beroende på om det är eleverna själva som har svarat på brukarundersökningen eller om det är enkäten riktad till föräldrar. Elevernas resultat visar 69 % medan föräldrarnas resultat visar 51 % på samma fråga. Bedömning och analys Vi måste fortsätta att arbeta med att få eleverna mer delaktiga vad gäller ansvar och inflytande i alla våra skolformer. Vi måste kommunicera med eleverna när de faktiskt är med och påverkar så att deras delaktighet blir konkretiserad och exemplifierad. Det är också viktigt att förklara vad man kan påverka och vad man inte kan påverka samt på vilket sätt man bäst påverkar. Vi har ett tydligt system för elevinflytande med bland annat flertal råd på skolan (elevråd, matråd, biblioteksråd, klassråd, fritidsråd e t c) och vi måste tydligare visa hur de råden genom sina medlemmar kan påverka, ta ansvar och öka sitt inflytande. Vi försöker alltid få elever delaktiga vid rekrytering av ny personal. Pedagogiska planeringar är ett verktyg som underlättar för eleverna när de ska veta vad de behöver kunna för att lära och utvecklas och för att nå målen i de olika ämnena. Arbetet med att förankra och använda verktyget är påbörjat och fortgår. IUP-processen måste bli tydligare för lärare, elever och föräldrar. Utvecklingssamtalet behöver också utvecklas så att eleverna görs mer delaktiga och på så sätt kan ta större ansvar och få större inflytande över själva

11 SID 11 (20) utvecklingssamtalet. Vi tror att det kan leda till en djupare förståelse för vad de behöver kunna och hur de ska nå dit. Det är ett prioriterat utvecklingsområde och en utvecklingsgrupp bestående av representanter från alla stadier tillsammans med en biträdande rektor driver arbetet framåt. Förskola och hem NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Föräldrarna har inflytande i skolans verksamhet och vi har en helhetssyn på eleverna på Södermalm Arbetssätt - Utvecklingssamtal, föräldrabesök - Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben - Arbetslagsråd och skolråd, föräldramöte, skolstartsmöte - Kända och tydliga områden för inflytande och ansvar - Nätverksmöten med fältassistenter och närpolis - Närpolis stöttar med bekymringsstamtal vid behov - Fältassistenterna är involverade i inskolningen för åk 7 - Samarbete med socialtjänsten och/eller BUP i enskilda elevärenden - Förskollärarna besöker förskolor inför övergången till förskoleklass Uppföljning Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering, Skolrådets utvärdering, Stockholms stads skolundersökning, skolledningens resultatanalys Resultat Vi har på skolan arbetslagsråd och skolråd som forum för direkt föräldrainflytande. Skolrådet har till stora delar hittat sin form medan arbetslagsråden behöver utvecklas vidare så att det blir ett forum där föräldrar och skola samarbetar kring skolan. En del av problemet har varit det låga deltagandet från föräldrahåll och vi måste då fundera över vad vi kan göra för att få dem mer delaktiga. Handlingsplanen kring föräldrasamverkan utvärderas vid slutet av varje läsår och resultaten våren 2012 visade att föräldrarepresentanterna upplevde att skolråden fungerade bra men att arbetslagsråden var av skiftande kvalitet. Skolwebben blir ett allt viktigare verktyg och vi har under det gångna året arbetat för att föräldrarna ska bli mer aktiva i Skolwebben. I Skolwebben kan föräldrarna ta del av frånvaro, skriftliga omdömen, IUP, åtgärdsprogram, schema, veckobrev och kontaktuppgifter till personalen. Vissa arbetslag har även lagt ut pedagogiska

12 SID 12 (20) planeringar på Skolwebben. Från och med hösten 2012 kommer alla pedagogiska planeringar att finnas i skolwebben. Våra förskollärare har kontakt med de flesta förskolor som våra elever i blivande förskoleklass kommer ifrån. En kortare överlämning sker mellan förskolan och förskollärarna för att underlätta vid start i förskoleklass. Överlämningen är viktig för att vi i skolan ska få kännedom om våra kommande elevers behov och önskemål och genom det ta emot dem i skolan på bästa sätt. Bedömning och analys Systemet för föräldrarsamverkan har alla förutsättningar, och vi arbetar ständighet med att få föräldrarna att kanalisera sin delaktighet genom systemet. Vi måste bli duktigare på att locka föräldrarna till våra skolråd och arbetslagsråd. Det kräver ett proaktivt arbete och vi måste vässa oss vad gäller detta arbete så att vi får en större uppslutning av föräldrar som är delaktiga i våra forum. Det strategiska och långsiktiga arbetet med att implementera Skolwebben som verktyg för vårdnadshavare börjar ge resultat i form av fler och fler användare. Framför allt kommunikation kring frånvaro och underlag för utvecklingssamtal. För att utveckla kommunikationen kring frånvaro och skolans skyldighet att rapportera ogiltig frånvaro samma dag så kommer skolan att börja använda MOOF (meddelande om ogiltig frånvaro) fr o m hösten Överlämningen mellan förskola och förskollärare fungerar på det stora hela bra men vi kan se att situationen för de förskollärare som ska besöka förskolorna börjar bli svår eftersom eleverna kommer från så många olika förskolor och det innebär många olika förskolor att ha kontakt med. Vi har därför diskuterat att använda en överlämningsblankett liknande den vi har i grundskolan för att på så sätt försäkra oss om att vi får underlag inför ett överlämnande mellan förskolan och skolan. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Föräldrarna har inflytande i skolans verksamhet och vi har en helhetssyn på eleverna på Södermalm Arbetssätt - Utvecklingssamtal, föräldrabesök - Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben - Arbetslagsråd och skolråd, föräldramöte, skolstartsmöte - Kända och tydliga områden för inflytande och ansvar - Nätverksmöten med fältassistenter och närpolis

13 SID 13 (20) - Närpolis stöttar med bekymringsstamtal vid behov - Fältassistenterna är involverade i inskolningen för åk 7 - Samarbete med socialtjänsten och/eller BUP i enskilda elevärenden - Förskollärarna besöker förskolor inför övergången till förskoleklass Uppföljning Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll Arbetslagens resultatuppföljning och målutvärdering, Skolrådets utvärdering, Stockholms stads skolundersökning, skolledningens resultatanalys Resultat Vi har på skolan arbetslagsråd och skolråd som forum för direkt föräldrainflytande. Skolrådet har till stora delar hittat sin form medan arbetslagsråden behöver utvecklas vidare så att det blir ett forum där föräldrar och skola samarbetar kring skolan. En del av problemet har varit det låga deltagandet från föräldrahåll och vi måste då fundera över vad vi kan göra för att få dem mer delaktiga. Handlingsplanen kring föräldrasamverkan utvärderas vid slutet av varje läsår och resultaten våren 2012 visade att föräldrarepresentanterna upplevde att skolråden fungerade bra men att arbetslagsråden var av skiftande kvalitet. Skolwebben blir ett allt viktigare verktyg och vi har under det gångna året arbetat för att föräldrarna ska bli mer aktiva i Skolwebben. I Skolwebben kan föräldrarna ta del av frånvaro, skriftliga omdömen, IUP, åtgärdsprogram, schema, veckobrev och kontaktuppgifter till personalen. Vissa arbetslag har även lagt ut pedagogiska planeringar på Skolwebben. Från och med hösten 2012 kommer alla pedagogiska planeringar att finnas i skolwebben. Våra förskollärare har kontakt med de flesta förskolor som våra elever i blivande förskoleklass kommer ifrån. En kortare överlämning sker mellan förskolan och förskollärarna för att underlätta vid start i förskoleklass. Överlämningen är viktig för att vi i skolan ska få kännedom om våra kommande elevers behov och önskemål och genom det ta emot dem i skolan på bästa sätt. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan har kontakter med skolor i andra länder Arbetssätt - Uppdragsgrupp arbetar med att etablera kontakter med skolor i andra länder - Tar emot studiebesök från Stockholm, övriga Sverige och andra länder. Uppföljning Skolledningens resultatanalys

14 SID 14 (20) Resultat Skolan tar emot studiebesök från olika länder. Vi ser dock att utveckling av kontakt med skolor i andra länder på andra plan inte har utvecklats så som vi hade önskat. Bedömning och analys Samarbetet med våra externa kontakter och nätverk fungerar bra och bidrar till helhetssynen kring våra elever. Vi har regelbundna möten med närpolis och fältassistenter.de är även med vid våra inskolningsdagar för årskurs 7. En fältassistent finns på skolan en halvdag i veckan. Vi arbetar aktivt med att förbättra och utveckla samarbeten ur ett internationellt perspektiv är det är ett stort utvecklingsområde men det är ett område som vi inte kommer att fokusera på detta kommande år eftersom vi har valt att fokusera på andra utvecklingsområden. Övrig uppföljning Då vi vet att Skolinspektionen kommer att utvärdera Stockholms skolor 2013 så har vi redan nu börjat förbereda det besöket. Sammanfattande analys Södermalmsskolan är en skola med mycket goda förutsättningar och bra resultat inom många områden. Vi har ambitiös och kompetent personal, bra ändamålsenliga lokaler, utarbetade system och engagerade föräldrar. Vi har det senaste året höjt vårt meritvärde samt bibehållit våra goda resultat vad gäller trygghet och trivsel. Vi har fullt i nästan alla årskurser samt elevkö till skolan. Södermalmsskolan ska fortsätta utvecklas. Utveckling ska vara ett tillstånd och inte något som sker ibland. Den utveckling vi driver ska alltid ha elevernas bästa i fokus och målet ska alltid vara att höja våra resultat och förbättra vår måluppfyllelse. Vi måste därför ständigt arbeta med att analysera våra resultat och ta fram handlingsplaner för hur vi ska förbättra resultaten. Vi ska också sträva mot att arbeta med resultat som går att mäta för att på så sätt möjliggöra en mätning av vår utveckling. Skollagen betonar att "utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Det finns gedigen erfarenhet på Södermalmsskolan och den använder vi oss av ständigt. Vi måste dock bli bättre på att ta del av forskning som rör skolan så att vi med trygghet kan säga att vår utbildning vilar på vetenskaplig grund i större utsträckning. Skolans ansvar är stort och vi styrs av ett stort ramverk. Det är en utmaning att möta de förväntningar som ställs på oss utifrån de styrdokument vi har att följa, de förväntningar våra elever har samt de förväntningar elevernas vårdnadshavare har. Det är viktigt att tydliggöra de förväntningar som ställs och vara öppen i en dialog om hur vi kan möta förväntningarna. Det är också viktigt att vara tydlig med vilka

15 SID 15 (20) förväntningar vi inte har möjlighet att möta och vilka som faller utanför skolans ansvarsområde. Vi arbetar ständigt med systematiskt kvalitetssäkringsarbete på skolan. Att systemen är tydliga, förankrade och regelbundet utvärderade ser vi som en förutsättning för att komma vidare i vårt kvalitetsarbete. Alla som arbetar på skolan gör varje dag sitt yttersta för att leverera en skola av god kvalité så att våra elever har goda kunskapsresultat och trivs och känner sig trygga på skolan. Värdegrundsarbetet är ett ständigt fokusområde och kommer under läsåret vara fortsatt prioriterat. Vi måste leva vår värdegrund! Det gäller alla i skolan; elever, personal och föräldrar! Vi har en chef- och ledarfilosofi som är dokumenterad och kommunicerad med personalen på skolan. Detta för att personalen ska veta vilken typ av ledarskap de kan förvänta sig. Södermalmsskolan strävar efter att bli en skola i världsklass och vi tror att vi med de förutsättningar vi har samt ett ständigt utvecklingsarbete har möjlighet att bli det! Prioriterade åtgärder för utveckling Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi prioriterar att utveckla är följande: Inkludering - För att möta och ta tillvara olikheter i alla sammanhang; räkna med alla i alla sammanhang behöver vi ständigt ha inkluderingstanken i fokus. Vi har genom målinriktat arbete blivit duktiga på inkludering mellan grundskola/grundsärskola. Vi ser att vi inom grundskolan behöver få bättre verktyg och kunskap för att hantera inkluderingen på ett ännu bättre sätt. Vi kommer att fortsätta utveckla och finslipa vår handlingsplan kring inkludering så att det blir tydligt vilka mål vi har kring detta och hur vägen dit ser ut. IUP-processen - För att öka vår måluppfyllelse och höja våra resultat så måste vi försäkra oss om att IUP-processen är ett naturligt stöd i elevens lärande och utveckling. Personal, elever och föräldrar ska vara väl förtrogna med IUP-processen. Vi ser att vi behöver arbeta mer med de pedagogiska planeringarna och göra dessa till ett levande verktyg för elever, lärare och föräldrar. Eleven ska veta vad den behöver kunna för att nå de olika kunskapskraven i de olika ämnena. Lugn och ro på lektionerna - Vi behöver se till att alla elever kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Personalen i arbetslagen ska skapa ett gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning.vår definition på det

16 SID 16 (20) pedagogiska rummet är att det ska vara ett rum där det tydligt finns en pedagogisk tanke med möblering och utformning av rummet. Digital utveckling - Vi fortsätter vårt påbörjade arbete med att bygga ut vår digitala utrustning så att vi kan ge förutsättningarna för att skolan ska ansvara för att eleverna kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande som läroplanen föreskriver. Möjligheterna med Smartboards i undervisningen behöver därför stärkas bland personalen. Elevernas användande av datorer i skolarbetet i de lägre årskurserna och i grundsärskolan behöver utvecklas. Vi har till detta läsår format en digital utvecklingsgrupp bestående av representanter från alla stadier samt rektor som leder det digitala utvecklingsarbetet på skolan.. Kvalitetsredovisning upprättad av Nina Jonsson Bilagor Chef- och ledarfilosofi Handlingsplan Inkludering

17 SID 17 (20) Chef- och ledarfilosofi Chef- och ledarfilosofi på Södermalmsskolan utgår från de tre ledorden; SE, STÖTTA och STYRA. Det är den ledningsfilosofi som ledningsgruppen har kommit överens om att arbeta utifrån. Eftersom ledningsgruppen arbetar som ett team så är det viktigt att alla arbetar utifrån samma ledningsfilosofi för att skapa en likvärdighet både i vår ledningsgrupp men även mot våra medarbetare. SE Att se medarbetarna handlar om att arbeta med ett nära ledarskap där man som chef finns nära medarbetarna och på så sätt kan se dem i deras dagliga arbete. Varje vecka gör rektor, samt biträdande rektorer, verksamhetsbesök ute i verksamheterna. Rektor gör verksamhetsbesök i skolans alla verksamheter medan de biträdande rektorerna gör verksamhetsbesök i de verksamheter de ansvarar för. Det är viktigt att vara synliga ute i verksamheten. Det är också viktigt att se vad som händer ute i verksamheten och att regelbundet besöka verksamheter gör att vi ser mycket av vår skola och dess medarbetare. STÖTTA Att stötta medarbetarna handlar om att ge dem stöd och hjälp i det dagliga arbetet. Stödet kan många gånger handla om att vara bollplank och hjälpa dem hitta verktyg att själva ta sig vidare. Det kan också handla om att ge stöd i svåra situationer och avlasta dem i svåra frågor där de känner att de behöver hjälp av sin chef eller där de behöver få veta att deras närmsta chef kan stötta dem. Det kan också handla om att kunna hjälpa dem att söka annan hjälp, som t ex företagshälsovården, ifall ett sådant behov uppstår. De biträdande rektorerna har dessutom sina arbetsplatser i anslutning till den verksamhet de ansvarar för samt de medarbetare de ansvarar för. Detta för att finnas nära och vara tillgängliga för medarbetarna. STYRA Att styra medarbetarna och verksamheten handlar om att tydliggöra de styrdokument som vi i skolan arbetar efter och se till att dessa efterföljs. Det handlar också om att hjälpa medarbetarna att förstå och tolka styrdokumenten som styr skolan. Vi försöker också styra medarbetarna till att vara delaktiga i de frågor som vi själva kan styra över på skolan samtidigt som vi tydliggör vad vi inte direkt kan påverka. Detta för att skapa delaktighet kring frågor som vi faktiskt kan påverka så att vi inte lägger tid och kraft på frågor som vi har liten eller ingen påverkan på. Alla arbetslag har ett möte varje vecka som närmaste chef deltar på. Detta gör att vägen till beslut i arbetslaget blir kortare. Andra viktiga hörnstenar i skolans ledarskap är feedback, tydlighet, höga förväntningar, delaktighet och att vara förankrad i vår värdegrund. Feedback ska ges för att få medarbetaren att utvecklas. Tydlighet skapar trygghet samt att

18 minskar missförstånd och förvirring som lätt uppstår. Tydlighet handlar också om att kunna stå för det man tror på och vara tydlig med vad man tror på eller inte tror på för den delen. Att ha höga förväntningar på de runtomkring sig betyder också att man litar på dem och alltid utgår ifrån att de gör sitt bästa. Självklart har vi också höga förväntningar på oss själva. Vi måste walk the talk för att vara trovärdiga. Att göra medarbetarna delaktiga i olika processer är också viktigt. Jag tror att vi bäst når våra mål och goda resultat genom att tillsammans arbeta mot dem. Att få medarbetarna delaktiga i processen fram till beslut arbetar vi tydligt med via stadens samverkansavtal. Skolans värdegrund har vi tillsammans med personal och elever arbetat fram och den ska genomsyra allt vi gör. SID 18 (20)

19 SID 19 (20) HANDLINGSPLAN INKLUDERING Syfte och mål Inkludering ska vara ett förhållningssätt på Södermalmsskolan. Det betyder att alla alltid ska utgå ifrån att alla ingår och alla bidrar. Inkluderingsplan Läsårstemat på Södermalmsskolan för 2012/2013 är inkludering. Detta betyder att alla på skolan ska ha inkludering i fokus för att under detta år arbeta mot att inkludering ska vara ett förhållningssätt som genomsyrar verksamheten. Rent konkret ska inkluderingen ske ute i verksamheten genom: Eleverna får sin undervisning och stöd ute i ordinarie klass så långt det är möjligt. De elever i grundsärskolan som klarar av att följa undervisning i i en grundskoleklass enligt grundskolans läroplan eller grundsärskolans läroplan gör det så långt det är möjligt. De elever som är mottagna I grundsärskolan och börjar i förskoleklass ska ingå i en av skolans förskoleklasser. De elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp ska ha som mål att gå ut så mycket som möjligt i stor klass. Rent organisatoriskt ingår grundsärskolans klasser i grundskolans arbetslag. Lokalmässigt ska grundsärskolans klasser placeras i anslutning till det arbetslag i grundskolan de tilllhör. Alla elever i grundsärskolan ska så långt det är möjligt inkluderas i grundskolans omsorg Vid aktiviteter så som idrottsdagar, temadagar, större projektarbeten e t c så ska alltid inkludering ske så långt det går vad det gäller grundskola, särskild undervisningsgrupp och grundsärskola. I skolans alla råd (matråd, elevråd m m) ska alltid elever från skolans alla skolformer representeras.

20 SID 20 (20) Arbetsgång för inkludering 1. Ansvarig pedagog och närmsta chef diskuterar möjligheten till inkludering för varje enskild elev. 2. Vårdnadshavare informeras om inkluderingsplanerna och ger sitt samtycke. 3. Närmsta chef beslutar om inkludering och informerar berörd personal. 4. Inkluderingen börjar med en prövoperiod och ett uppföljningsmöte bokas. 5. Vid uppföljningsmötet beslutas om fortsatt inkludering.