Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN HÄSSELBY VILLASTADS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2012 SID 1 (15) Handläggare: Ylva Buhrgard Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Ylva Buhrgard 1.1 Organisation Hässelby Villastads skola är en grundskola F-9 med fritidshem och fritidsklubb. I skolan går 804 elever. Backluraskolan ingår i skolans skolpliktsbevakning från och med årskurs 6. För kärnverksamheten ansvarar 8 arbetslag som får stöd av elevhälsoteamet och servicegruppen, som omfattar kansliet, vaktmästeriet och skolmåltiden. Förskoleklass och år 1-3 är lokalintegrerade med fritidshem och bildar ett arbetslag. Skolan har följande arbetslag: tre arbetslag F-3 och fritidshem, ett arbetslag år 4-5 och fyra arbetslag år 6-9, som är indelade årskursvis. Fritidsklubb från år 4. Varje arbetslag har en utvecklingsledare som ansvarar för verksamheten i laget. I skolans ledning ingår rektor, två biträdande rektorer med ansvar för respektive verksamhetsområde F-5 och år 6-9, skolsekreterare samt utvecklingsledare. Skolan har 103 anställda, varav 56 lärare/pedagoger. 1.2 Vision Skolans nya vision blev färdig under läsåret. Vår ambition är att varje läsår lyfta och arbeta med någon del i visionen, för att ständigt hålla den aktuell. Hässelby Villastads skola Det självklara valet! Eleverna i Hässelby Villastads skola blir stolta, självständiga och väl rustade för framtiden! För att nå denna vision har vi grundtanken att läraren är den enskilt viktigaste faktorn till elevens framgång. I korthet innebär det att läraren utövar tydligt ledarskap, inspirerar, skapar vikänsla, skapar arbetsglädje, har höga förväntningar på eleverna samt har ordning och reda. Detta leder till att vi får elever som vet sina mål, blir ansvarstagande, känner sig trygga, utvecklar sina förmågor, är stolta över att ha uppdrag i skolan, får goda kunskaper och når optimala resultat samt är stolta över att gå i Hässelby Villastads skola 1.3 Lokaler

2 SID 2 (15) Skolan har verksamhet i åtta lokaler som omfattar kvm. SISAB är fastighetsvärd. I anslutning till idrottsbyggnaden har vi tillgång till Hässelbyhallen, en fullstor idrottsanläggning. Idrottsförvaltningen ansvarar för dessa lokaler. Skollokalerna är beräknade att ta emot 950 elever. Stenhuset F-3 och fritidshem byggdes 1912 och lokalerna för eleverna i år 4-9 är byggda i början av 1970-talet. Under året har Stenhuset renoverats men i övrigt är lokalerna är i stort behov av underhåll och för de äldre eleverna behöver också lokalerna anpassas till ett arbetssätt i arbetslag. Skolan har mottagningskök som med en smärre ombyggnad skulle kunna bli tillagningskök, vilket skulle höja kvalitén på maten, förbättra miljön och bli mer kostnadseffektivt. 1.5 Kvalitetsarbete För vårt kvalitetsarbete använder vi USK:s medarbetarenkät, Brukarundersökningen, skolans resultat i de nationella proven samt betygsresultat. en har analyserats i arbetslagen. Varje arbetslag granskar och utvärderar också sin egen verksamhet och lyfter fram de områden de behöver utveckla. Våra elever är inte involverade i detta analysarbete annat än i Brukarundersökningen, vilket är ett förbättringsområde för vår skola. 1.6 Omvärldsanalys Skolan har fått ökad konkurrens genom att en fristående skola har etablerat sig i närområdet och tar emot elever från årskurs 4. Det är till stor del elever med goda resultat som väljert att byta skola. En annan tendens är att vissa väljer bort en annan kommunal skola och söker till vår skola istället. Vad dessa förändringar i elevströmmar kommer att innebära för skolans resultat i framtiden är osäkert, men risk föreligger för sänkta elevresultat. Det är en kraftig efterfrågan av plats i förskoleklass samt år 1-3. Ett annat behov som successivt har ökat är anpassade lokaler inom skolan för elever med särskilda behov som inte längre placeras i grupper utanför skolan. En faktor som skolan inte styr över är renoveringar och verksamhetsanpassningar av övergripande karaktär som kräver större ekonomiska insatser. Fristående skolor har möjlighet att renovera och höja hyreskostnaden. Detta är för närvarande inte en framkomlig väg för en enskild kommunal skola. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning * Handlingsplan för "Lugn och arbetsro i klassrummet". * Utreda vilka områden som ska förbättras för att elever och föräldrar ska rekommendera skolan. * Fördjupa analysen kring resultaten i matematik och skillnaden på meritvärden mellan flickor och pojkar. * Fortsätta med tidigare åtgärder för utveckling som redan påbörjats från föregående kvalitetsredovisning.

3 SID 3 (15) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen har uvärderats genom DO:s webbverktyg. I denna framkommer att samtliga arbetslag på skolan har arbetat med olika områden utifrån olika behov, såsom ökad trygghet i omklädningsgrummen, ökad trygghet på skolgården, minska förekomsten av kränkande kommentarer. Elever och personal har varit delaktiga i arbetet med de förebyggande åtgärderna. När det gäller det främjande arbetet har utvärderingen gjorts vid en diskussion med deltagarna i skolans likabehandlingsplansgrupp. Reslultatet av utvärderingen är att några arbetslag inte har avslutat arbetet med de förebyggande åtgärderna och kommer därför att fortsätta med detta arbete kommande läsår. När det gäller det främjande arbetet kan sägas att skolans trviselregler inte har genomsyrat hela skolan på det sätt skolledningen önskade. Under läsåret har skolan arbetat fram gemensamma ordningsregler för hela skolan. Få synpunkter har framkommit på Likabehandlingsplanen som helhet. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 2,4 % 1 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 90 % 90 % % 75 % % 80 % % 95 % % 60 % % 90 % 2012

4 SID 4 (15) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 48 % 60 % % 90 % 2012 Andelen elever som har ogiltig frånvaro ska minska. Ogiltig frånvaro ska minska från 2,1% till 1%. Klassföreståndare/mentor följer upp elevernas ogiltiga frånvaro och tar reda på orsaken till detta, för att reda ut med eleven hur detta ska förhindras. Föräldrar kontaktas omgående om elev utan giltig frånvaro inte kommer till skolan. Elevhälsoteamet för år 6-9 följer varje månad upp hur frånvaron ser ut för eleverna i år 6-9. I arbetslaget diskuteras vilka åtgärder som måste vidtas för att minska den ogiltiga frånvaron. Arbetslaget utarbetar en handlingsplan för att minska elevernas sena ankomster och övrig ogiltig frånvaro. Skolans ogiltiga frånvaro ökade från 2,1% till 2,4%. Anledningarna till att målet inte nåddes är flera: - Elever registreras ibland felaktigt som ogiltigt frånvarande när de finns på annan plats i skolan eller under en period har anpassat schema. - Mentorerna har inte alltid haft möjlighet att ombedelbart kontakta vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro. - En stor del av frånvaron utgörs sannolikt av sena ankomster eller del av lektioner under skoldagen. I dessa fall har inte mentorer känt samma behov av uppföljning till vårdnadshavare. - Under läsåret har elever i åk 6-9 haft möjlighet att "ta igen" missad tid pga sena ankomster på fredag eftermiddag. Alla arbetslag har inte utnyttjat denna möjlighet, men den har utnyttjats och det är förvånande att den ogiltiga frånvaron ändå har ökat. Ytterligare analysarbete behövs.

5 SID 5 (15) Andelen elever som kan arbeta utan att bli störda ska öka. Fler elever ska uppleva att det är lugn och arbetsro i klassrummet, vilket innebär att andelen elever som kan arbeta utan att bli störda i åk 5 och åk 8 ska öka till minst 60%. Klassföreståndare/mentor förankrar de ordningsregler som gäller i klassrummet med eleverna och går igenom vilka konsekvenser det blir om det inte följs. Tydliga ordningsregler utarbetas varje läsår och utvärderas i slutet av vårterminen. Skolledningen följer upp resultatet genom Utbildningsförvaltningens skolundersökning som genomförs varje år. Eleverna som går i skolan följer de ordningsregler som gäller i klassrummet. De vet också vilka konsekvenser det blir om de inte följs. Arbetsmiljön bli lugnare. 86% av eleverna i åk 5 uppger att du kan arbeta utan att bli störda, vilket är långt över målet. et för åk 8 var 48% vilket är en förbättring jämfört med föregående år men är fortfrarande för lågt. Bedömning och analys Det låga resultatet för förskoleklassen kan sannolikt förklaras med att enkäten genomfördes under den period då Stenhuset renoverades. Förklaringen till det tämligen låga resultatet för åk 2 kan vara att klasserna är stora och lokalerna små. Anledningen till det goda resultatet i åk 5 är att lärarna har en dialog med eleverna kring vad det innebär med lugn och ro och varför det är så viktig. Barnen sätter egna ord på vad de upplever som störande i klassrummet. Lärarna låter eleverna skatta hur eleven själv bidragit till arbetsro och man utvärderar också ibland arbetsron i klssrummet efter lektionerna. Syftet är att medvetandegöra eleverna Vi måste fortstätta arbetet med ökad arbetsro. Förutom att förankra de tydliga regler för arbetsro vi redan har hos alla - elever, lärare och även föräldrar, måste vi också diskutera vad lärare kan göra för att öka arbetsron. Lärare måste diskutera olika metoder sinsemellan. Elever måste bli mer delaktiga i detta arbete. Diskussionen - vad är god arbetsro och hur når vi dit? måste föras också i elevgrupperna kontinuerligt. Att detta är ett framgångskoncept vittnar åk 5 om.

6 SID 6 (15) Diskussionen måste även föras med föräldrar till barnen i de lägre åldrarna. Vad bygger de sitt svar på för information? Metoderna för åk 5 har varit framgångsrika så detta koncept bör vi sprida. Vi skulle också behöva analysera varför eleverna i nuvarande åk 9 svarade som de gjorde. Beror det på enstaka lärare och vikarier? Eller är det en känsla de har större delen av veckan? Detta är en analys som helst ska göras muntligt direkt med eleverna då enkäter är svåra att utforma så att alla förstår. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 8) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 91 % 99 % % 94 % % 75 % % 75 % % 98 % % 95 % % 95 % % 98 % % 95 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 82 % 95 % 2012 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 91 % 100 % 2012

7 SID 7 (15) Indikator Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) Periodens utfall Årsmål Period 74 % 90 % % 100 % % 90 % % 85 % % 90 % 2012 Meritvärde i årskurs Poäng 245 Poäng 2012 Andel elever i åk 9 som uppnår målen i alla ämnen i slutet av vårterminen ska öka. Andelen elever i åk 9 som uppnår målen i alla ämnen ska ligga kvar på minst 94% Lärare upprättar åtgärdsprogram för elev som ej når målen. av åtgärdsprogram för att bedöma om andra åtgärder måste vidtas. Mentor gör en sammanställning två gånger per termin över vilka elever som inte når måluppfyllelse i arbetslaget. Bitr rektor informeras. Resursanvändning Specialpedagog, elevhälsoteamet och mindre undervisningsgrupper. Biträdande rektor följer varje termin upp andel elever som inte når målen. Redovisning utifrån varje lärare. Varje termin ordnar biträdande rektor ett pedagogiskt möte där lärarna kan reflektera över överensstämmelse i bedömning och betyg i varje ämne och mellan olika ämnen. Undervisande lärare har ett ansvar för att eleverna når måluppfyllelse.

8 SID 8 (15) et är en minskning från 94% till 77%. Vi har inte nått årsmålet.. Andelen elever som får godkänt på de nationella proven i matematik ska öka. Andelen elever som får godkänt på de nationella proven ska öka med 10%. Matematiklärarna diskuterar metoder på ämneskonferenser. Orsaken till varför eleven inte fått godkänt resultat ska utredas. Varje delprov ska analyseras och åtgärder planeras utifrån detta. Läxhjälp/stöd för eleverna två gånger i veckan. Resursanvändning Tid avsätts på ämneskonferenserna. Biträdande rektor följer upp varje omgång nationella prov och föreslår åtgärder om resultaten som helhet och/eller delproven avviker från det förväntade. Undervisningen planeras utifrån de nationella proven, så att eleverna hinner gå igenom de moment som behandlas på proven. Pröva andra inlärningsmetoder. et för åk 3 har ökat från en redan hög nivå med en procentenhet. För åk 6 har vi inget att jämföra med. et i åk 9 har gått ner till en nivå som är något lägre än Andelen elever som rekommenderar skolan ska öka. Andelen elever som rekommenderar skolan ska öka med minst 10 %. Enkät till eleverna i år 8 ht 2011, för att analysera orsaken till tidigare resultat. Utifrån detta föreslå åtgärder och insatser.

9 SID 9 (15) Resursanvändning Bitr rektor ansvarar för genomförandet av enkät till eleverna. I nästa skolundersökning följer skolan upp om de planerade åtgärderna ger förväntat resultat. Eleverna tycker om sin skola och tycker det är självklart att rekommendera skolan till andra elever. et för förskoleklass innebär en ökning till 84%. et för åk 2 har legat på i princip samma goda nivå de senaste tre åren. För åk 5 har resultatet kraftigt förbättrats till 94%. et för åk 8 innebär också en ökning men är fortfarande för lågt (48%). Meritvärdet i årskurs 9 ska öka. Meritvärdet i årskurs 9 ska öka till 245. Eleverna involveras i det egna lärandet och sätter egna mål. De ska alltid veta vad som förväntas för att uppnå nästa betygsnivå. Metoder som används är elevledda utvecklingssamtal samt individuella samtal med mentor. Vidare används bedömningsmatriser i så många kurser som möjligt. Analysera varför pojkarna har lägre meritvärde än flickorna. Inventera vilka faktorer som kan påverka denna skillnad. Samtalsgrupper med pojkarna. Biträdande rektor följer upp elevernas resultat och analyserar detta på lärarnivå. Pojkarnas meritvärde ska öka och skolans totala meritvärde ska fortsätta att vara det högsta meritvärdet i Västerort. Meritvärdet har minskat till 227%. Flickor har högre meritvärde än pojkar.

10 SID 10 (15) Bedömning och analys Vi har arbetat i stort sett enligt vår plan men ändå har reusultaten gått ner. Vi kunde i vid höstterminens slut konstatera att läget var bekymmersamt men då var det för ont om tid. Alla lärargrupper har inte haft pedagogiska möten för att diskutera skillnader i resultat mellan olika grupper och ämnen. Eleverna i de mindre undervisningsgrupperna har inte nått alla mål trots omfattande stöd i liten undervisningsgrupp. Orsaken har ofta varit frånvaro. Lärare har inte alltid larmat om läget. Vi kan konstatera att lärarna i åk 9 inte hade elevledda utvecklingssamtal i åk9, men vi kan inte med säkerhet veta om detta har påverkat resultaten. Dock vet vi att det är viktigt att eleverna är involverade i sitt lärande och vet vad de ska kunna. Tydlighet kring detta har varit framgånsrecept för eleverna i åk 5. Vi har inte lyckats förbättra våra resultat i matematik trots sambedömning och trots ökade resurser i form av liten undervisningsgrupp för elever med störst behov. En slutsats är att lärarna behöver ägna ännu mer tid på sina ämneskonferenser för att diskutera metoder och fundera på alternativ till den traditionella undervsingen. Fortbildning behövs också. Att timplanen ska förstärkas för matematiken välkomnas. Fortfarande är det för få elever i åk 8 som kan rekommendera vår skola. Biträdande rektor har inte haft möjlighet att genomföra den tänkta enkätundersökningen med eleverna. Vi har inte heller diskuterat frågan tillräckligt med eleverna i elevrådet. Vad är en bra skola för dem? Vi behöver lyssna på lärarna i åk 5. Varför kan deras elever rekommendera vår skola i högre utsträckning? Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 89 % 85 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F- klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 60 % 80 % % 75 % 2012

11 SID 11 (15) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 56 % 75 % % 95 % 2012 Andel äldre elever som har inflytande och möjlighet att vara med och påverka i skolan ska öka. Eleverna ska få ökat inflytande och större möjlighet att påverka i skolan. sledare för varje årskurs/arbetslag år 6-9 ska organisera och bevaka att elevrådsmöten regelbundet hålls minst två gånger per termin. Elevrådets styrelse är organiserad så att två ordinarie representanter och en suppleant från varje klass ingår. Styrelsen träffar skolledningen två gånger per termin. Biträdande rektor följer upp andelen elevrådsmöten varje termin. Utvärdering genom enkät till eleverna efter varje läsår. Elevrådsarbetet ska vara en del av skolans uppdrag och vara väl känt av eleverna. Det förväntas att eleverna ska bli mer aktiva och öka sin påverkan i skolan. et är svårt att mäta. Elevrådsmöten har genomförts - både på årskursnivå och styrelsemöten, men vi har inte analyserat kvaliten i de årskursvisa mötena eller hur meningsfullt eleverna upplever mötena. Analysarbetet måste förbättras. Andelen elever som anser att deras lärare är bra på att väcka intresse och lust att lära ska öka. Eleverna anser att lärarna är bra på att väcka deras intresse och lust att lära i större utsträckning än tidigare.

12 SID 12 (15) Lärarna använder metoder för att motivera och inspirera eleverna i de högre åldrarna till ökat lärande. Eleverna bjuds in till dialog kring när kunskaper kan användas i framtiden Utvärdering av resultatet i "Enkät i grundskolan" varje år och uppföljning mot tidigare års resultat. Fler elever tycker att "Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och lust att lära". f-klass 73%, åk 2 90%, åk 5 66%, åk 8 24%. Vi har inte nått målen totalt sett, men resultatet för åk 2 är vi nöjda med. Andelen elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i olika ämnen. Eleverna känner ökat ansvar för det egna lärandet. Elevledda utvecklingssamtal ökar och genomförs successivt för alla elever i år 4-9. Lärarna informerar om betygskriterierna i ämnet och redovisar i IUP, individuella utvecklingsplaner vad som förväntas av eleven för att den ska nå målen. LPP, lokal pedagogisk planering och bedömningsmatriser används. Elevledda utvecklingssamtal i år 4-6. Även lärarna i år 7-9 kan börja pröva denna modell. Varje termin följer biträdande rektor upp hur många lärare som har arbetat med LPP, lokal pedagogisk planering och bedömningsmatriser. Fler lärare arbetar med LPP och bedömningsmatriser. Elevledda utvecklingssamtal genomförs för alla elever i år 6-9 läsåret 2012/2013. en är goda för åk 2 och åk 5 där de ligger på ca 90%. Däremot är de låga i åk 8-60%. Även förskoleklassresultatet är lågt - 68%

13 SID 13 (15) Bedömning och analys Lärarnas arbete med måltågen för årskurs 1-3 har varit ett bra verktyg för att hjälpa föräldrarna att förstå vad deras barn behöver för att lära och utvecklas. Arbetet med individuella utvecklingsplaner, IUP och den lokala pedagogiska planeringen, LPP ökar successivt. Därför är det låga resultatet för åk 8 förvånande, men en förklaring kan vara att dessa elever var de första som skulle bedömas enligt den nya läroplanen lgr11. Skolan är inne på rätt väg med ökad tydlighet genom pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser samt elevledda utvecklingssamtal. Vi får fortsätta analysera varför föräldrarna till barn i förskoleklass inte är mer nöjda med vad barnen vet om sitt lärande. Vi måste också fortsätta utveckla våra arbetsformer så eleverna i högre grad anser att deras lärare väcker deras intresse att lära även om det inte är en lätt uppgift för elever i åk 8 där resultatet i staden också är lågt.(40%) Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Ökad samverkan med socialtjänsten och polisen kring förebyggande åtgärder. Snabbare handläggning kring elevärenden där socialtjänsten och/eller polisen är involverad. Regelbunden samverkan kring eleverna och kontinuerligt inbokade möten. Utvärdering av resultatet varje läsår. Ökad dialog mellan skola, socialtjänst och polis samt även BUP är viktig för den framtida utvecklingen för elevens skolgång. en är svåra att mäta. Vi upplever att vi har ett gott samarbete med Socilatjänsten men att samarbetet med BUP är något trögare. Vi har under året inte samarbetat med polisen i vårt förebyggande arbete.

14 SID 14 (15) NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Bedömning och analys Vi behöver utveckla vårt samarbete med polisen. Vi hoppas att samarbetet med SISAB förstärks då vi, trots att vi har fått Stenhuset renoverat under året, har ett stort behov av uppfräschning av våra lokaler och dessutom måste våra lokaler anpassat till framtida organisation. För närvarande har vi inget pedagogiskt samarbete internationellt vilket är ett utvecklingsområde för skolan. Detta arbete har kompliceratsi takt med att finansieringen av olika projekt och resor alltmer försvårats. Övrig uppföljning Kvalitetsarbetet är centralt i skolan. Vi behöver hitta rutiner för att alla medarbetare på allvar ska hinna med och att engagera sig i detta viktiga arbete.vi behöver också få med eleverna i vårt utvecklingsarbete. Sammanfattande analys et för året är blandat. För de yngsta eleverna är de utvecklingen i huvudsak positiv liksom för eleverna i åk 5. Vi tror att lärarnas arbete med tydlighet och trygghet har givit resultat. I några år har mellanstadiet enbart bestått av åk 4 och 5. Detta upplever inte lärarna som positivt men en god effekt är sannolikt ändå att gruppen elever och lärare blivit mindre, vilket gjort utvecklingsarbetet enklare och eleverna tryggare. För de äldre eleverna förvånar resultaten i vissa avseenden. Vi visste att vi troligen inte kunde upprepa föregående läsårs resultat där elevgruppen betecknades som ovanligt stark, men ändå har vi svårt att förstå den relativt stora försämringen på vissa områden. Fortsatt analysarbete krävs. Det är viktigt att involvera eleverna i högre grad i förbättringsarbetet, att frigöra mer tid för pedagogisk utveckling, att förbättra strukturerna och tydliggöra vem som gör vad. Vi behöver troligen inrikta oss på några förbättringsområden. Skolans blivande rektor har sannolikt sin uppfattning om vad skolan behöver arbeta med framöver. Vi måste förhålla oss till realiteten att många av våra egna studiemotivede elever i hög grad väljer en annan skola i åk 4. En utmaning är dels att förhålla sig till detta faktum, en annan är att försöka leva upp till skolans vision: Hässelby Villastads skola - det självklara valet för eleverna i vårt närområde. Prioriterade åtgärder för utveckling ökad arbetsro

15 SID 15 (15) höja meritvärdet höja resultaten i matematik öka elevernas engamang för sitt lärande och för att förbättra trivseln i skolan arbeta fär att Hässelby Villastads skola ska vara det självklara valet för eleverna i vårt närområde. Kvalitetsredovisning upprättad av Ylva Buhrgard tf rektor Bilagor