Verksamhetsplan 2018 för Örbyskolan

Transkript

1 Örbyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Christina Larsson Telefon: Till Örbyskolan Verksamhetsplan 2018 för Örbyskolan Förslag till beslut Örbyskolan christina.elin.larsson@

2 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...19 Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoplan 2018 Bilaga 2: Örbyskolan internbudget 2018

3 Sid 3 (20) Inledning Örbyskolan är centralt placerad i Örby, mestadels omgiven av äldre villabebyggelse. Eleverna presterar goda studieresultat och invånarna i området har överlag goda socioekonomiska resurser. Skolan har verksamhet i åtta byggnader som kringgärdar skolgården. Två av husen som är byggda i början av 1900-talet är kulturminnesmärkta. Vi har även en helt ny byggnad som innehåller undervisningslokaler för årskurserna 4 och 5. I Örbyskolan bedrivs undervisning för ca 650 elever från förskoleklass till årskurs 9. Fritidshem finns för elever från förskoleklass till och med årskurs 3. Skolan har även en fritidsklubb, som är en öppen verksamhet, för eleverna i årskurs 4-6. Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning är ca 15 % fördelat på mer än 20 olika språk varav de största är spanska, engelska, tyska och finska. Örbyskolan tillhör område två, som tillsammans med de övriga kommunala grundskolorna i stadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör och Östermalm, leds av grundskolechef Carina Hallqvist. Vår vision är att Örbyskolans ska erbjuda en god lärande- och arbetsmiljö, så att alla elever utvecklas socialt och kunskapsmässigt på bästa sätt utifrån sina förutsättningar. Samtliga elever vid Örbyskolan ska, av kamrater och personal, bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Örbyskolan ska vara en miljö fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling samt främja alla elevers lika rättigheter. Elevhälsoarbetet på Örbyskolan ska bidra till elevers rätt till en likvärdig utbildning som främjar lärande, utveckling och god hälsa. Vi prioriterar det förebyggande arbetet för att tidigt upptäcka de elever som har stödbehov och för att identifiera olika riskfaktorer som kan medföra ohälsa. Örbyskolan fortsätter att satsa på programmering där vi ligger långt fram. Det finns både ett årshjul och en plan som beskriver progression och arbetssätt från förskoleklass upp till årskurs nio. Vi prioriterar pedagogernas kompetensutveckling inom digitalisering med hänsyn till den reviderade läroplanen och skolans red-line. Förutsättningar skapas för kunskapsdelning och dela-med-dig-kultur mellan pedagogerna. Det systematiska kvalitetsarbetet beträffande uppföljning av elevresultat sker genom att vi löpande följer eleverna enligt skolans screeningsplan som innehåller kunskapstest för varje årskurs i svenskämnet och matematik. Vi har även mitterminsuppföljningar, i alla årskurser inklusive förskoleklass, då vi går igenom samtliga elevers måluppfyllelse. Vid uppföljning och utvärdering av skolans totala måluppfyllelse används dessutom nationella prov, stadens brukarenkäter samt enkäter från Skolverket. Örbyskolans utvecklingsgrupp består av skolledning och de fyra förstelärarna som representerar var sitt ämne, nämligen svenska, matematik, NO/Tk och SO. Skolans personal har getts tillfälle att yttra sig över innehållet i rapporten genom att den tagits upp på APT samt skickats ut till samtliga medarbetare för synpunkter. Verksamhetsplanen är även samverkad med de fackliga organisationerna. Skolans elevråd har fått planen presenterad och förtydligad för sig.

4 Sid 4 (20) Prioriterade åtgärder för utveckling Arbeta kollegialt för att utveckla elevernas förmåga i läsande och skrivande genom läslyftet under vårterminen Kompetensutveckla personalen inom IKT-området så att arbetet med programmering i alla årskurser kan genomföras från 1 juli Införa mer organiserad rörelse för eleverna under skol- och fritidshemstiden. Utveckla den formativa bedömningen i undervisningen genom fortsatt arbete med lärandematriser. Vidareutveckla vårt gemensamma synsätt gällande värdegrundsfrågor. Fortsatt implementering av den uppdaterade läroplanen i förskoleklass och på fritidshem. Planera för och skapa goda rutiner för mottagande av nyanlända elever. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 84 % 84% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 80 93% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 80 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 50 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 96 % År

5 Sid 5 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 9 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 95 % År 96 % År 85 % År 96 % År 90 % År 97 % År 97 % År 85 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Skolans meritvärden ökar. Fler elever når minst E-nivå i alla ämnen. Ökat lärande i förskoleklass och på fritidshem genom implementering av den uppdaterade läroplanen. Arbetssätt Grundskola Vi arbetar med ämneslärarsystem från årskurs 4 eftersom goda ämneskunskaper och färre undervisningsämnen för lärarna skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. Skolans fyra förstelärare leder ämnesutvecklingen i respektive ämne. Lärarnas ämnesutveckling fokuseras på Lärandematriser, ett verktyg som kopplar ihop mål, undervisning och bedömning. Lärarna följer upp elevernas kunskaper i årskurs 1-3 med hjälp av bedömningsstöd i taluppfattning och läs- och skrivutveckling i åk 1 för tidig identifiering av elever som riskerar att inte nå målen. Lärarna deltar i läslyftssatsningen som en del av deras kompetensutveckling under vårterminen 2018.

6 Sid 6 (20) Skolan använder screeningar som metod i svenska och i matematik för att följa upp elevernas utveckling för att så tidigt som möjligt identifiera stödbehovet. Vi arbetar med den grundläggande goda lärmiljön för alla elever enligt Örbyskolans lektionsstruktur. Vid behov av ytterligare stöd får eleverna det via extra anpassningar, intensifierade anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Skolans elevhälsoteam följer upp elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagoger, kurator och förstelärare i matematik handleder lärarna i arbetslagen kring arbetet med dessa elever och andra mer övergripande frågor. Arbetslagen genomför elevledda utvecklingssamtal en gång per termin. På läsårets första samtal upprättas en framåtsyftande planering för skolans alla elever. I denna tydliggörs elevernas utvecklingsområden för läsåret. I årskurs 1-3 har skola och fritids gemensamma utvecklingssamtal. Eleverna arbetar med programmering i alla årskurser. Detta för att öka måluppfyllelsen genom att utveckla förmågor såsom kreativitet, problemlösning och logiskt tänkande. Genom varierad undervisning och IKT-verktyg, möter lärarna elevernas olika sätt att tillgodogöra sig kunskap. Studie- och yrkesvägledning går som en röd tråd genom elevernas skolår i enlighet med Örbyskolans SYV-plan. Förskoleklass Personalen har planeringstid vilket skapar förutsättningar för tydlig struktur och planering av såväl skol- som fritidstid. Vi har tydliga krav på pedagogisk planering med rubrikerna syfte, mål, arbetssätt, analys och utvecklingsinsatser. Lärare deltar i läslyftsatsningen. Personalen får utbildning i metodiken att skriva sig till läsning som komplement till Bornholmsmodellen för läs- och skrivinlärning. Vi erbjuder kompetensutveckling inom IKT-området baserat på skolans krav enligt Red line. Eleverna möter programmering i förskoleklass. Detta för att utveckla förmågor såsom kreativitet, problemlösning och logiskt tänkande. Vi uppmärksammar och vidtar tidigt åtgärder om elever behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Förskoleklasser deltar i skolans mitterminskonferenser för att så tidigt som möjligt

7 Sid 7 (20) identifiera stödbehovet. Fritidshem Fritidshemmen använder sig av en gemensam grovplanering utifrån Lgr 11 och de Allmänna råden för fritidshem för att nå samma kvalité på de olika ställen. Pedagogerna utvecklar användandet av pedagogiska planeringar för att synliggöra lärprocesser så att eleverna får bättre förståelse av sitt eget lärande. Arbetslagen arbetar medvetet för att skapa en progression i verksamheten under de fyra åren som eleverna går på fritidshem. Fritidhem och skola planerar aktiviteter tillsammans för att knyta ihop de båda verksamheterna och för att stärka lärandet. Personalen ökar användandet av digitala verktyg på ett kreativt och stimulerande sätt utifrån vår IKT-plan, främst IPads. Eleverna möter programmering under fritidsverksamheten. Detta för att utveckla förmågor såsom kreativitet, problemlösning och logiskt tänkande. Resursanvändning Resurserna utnyttjas effektivt genom att pedagoger både inom och mellan olika verksamheter samarbetar. Lågstadiesatsningen ger oss möjlighet att förstärka lärarlaget i årskurs 1-3 med två lärare på heltid och en specialpedagog på halvtid. Våra förstelärare leder ämnesutvecklingen i samråd med skolledningen. Skolans specialpedagogiska resurser är samlade i Lärstudion. Från förskoleklass upp till årskurs tre används pedagogiskt utbildad personal på respektive fritidshem både under skol- och fritidstid som stöd för de elever som har behov av särskilt stöd. I årskurs 1-3 har skola-fritids regelbunden gemensam planeringstid samt gemensamma utvecklingssamtal då skolan sätter in vikarier i verksamheten. Alla arbetslag på skolan har återkommande handledning av skolans kurator, specialpedagog och/eller förstelärare. IKT är ett prioriterat kompetensutvecklingsområde för all pedagogisk personal.

8 Sid 8 (20) Uppföljning Kartläggning av elevernas kunskaper sker enligt screeningscheman som ingår i skolans kvalitetshjul. Vi samlar in resultat från de nationella proven i årskurs 3 och 6 samt betyg från vårterminen Förstelärarna sammanfattar och presenterar resultaten från de nationella proven. Skolan genomför i F-9 två mitterminsrapporteringar per läsår där elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen följs upp. Utvärdering i arbetslagen samt lärarnas enskilda utvärderingar görs i slutet av läsåret. Skolledningen gör verksamhetsbesök och har en efterföljande dialog kring pedagogens ledarförmåga samt undervisningens koppling till styrdokumenten. Stadens och skolinspektionens enkäter sammanfattas för att granska brukarnas syn på den pedagogiska verksamheten. Utveckling Analys av de nationella proven sker i ämnesgrupper. Resultatet ligger sedan som grund för ämneslärarnas planering av sitt ämne. Personalens IKT-kompetens kommer att stämmas av mot skolans Red line. Pedagogerna från fritidshemmen och förskoleklasserna arbetar mot ett gemensamt synsätt där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Arbetslagens- och personalens utvärderingar sammanfattas och analyseras av skolledningen och ligger till grund för utvecklingsområden och personalens kompetensutveckling. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse

9 Sid 9 (20) för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 97 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 82 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 94 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 50 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 60 % År Total frånvaro i grundskolan 1 % År Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö Vi förväntar oss att fler elever känner samhörighet och trygghet i skolan. Vi förväntar oss att elevernas lärmiljö förbättras och att eleverna uppnår satta mål. Arbetssätt Vi ökar samsyn om de normer och värden som skolan står för genom handledning av elevhälsopersonal. Vi implementerar våra förväntansdokument och använder skolans åtgärdstrappa konsekvent. Undervisningen anpassas i ännu högre grad till den enskilda elevens förutsättningar. Lärarna skapar förutsättningar för god studiemiljö i klassrummet genom att utveckla sitt ledarskap med hjälp av lärandematriser. Skolans rastpedagoger för kontinuerliga diskussioner med elever om förbättringar av utemiljön respektive högstadiets uppehållsrum. Diskussioner förs på mentorstiden om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Örbyänglar som tidigare funnits på skolan och fungerade som stöd för sina yngre skolkamrater på skolgården har pausats. Utvärderas i början av 2018 i samråd med elever och sättet att trygga eleverna på skolan kanske sker på ett annat sätt efter det.

10 Sid 10 (20) Genusaspekter uppmärksammas bland annat i val av högläsningsböcker, lekmaterial och i utformning av den fysiska miljön. Skolan arbetar utifrån Elevhälsoplanen som fokuserar på hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. Resursanvändning Företrädare från elevhälsoteamet handleder olika personalgrupper kring enskilda elever och gtrupper på ett strukturerat sätt. Skolans rastpedagog ansvarar för att organisera låneverksamheten på rasttid i samarbete med elever och personal. Elevhälsoteamet arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande. Skolan har fler vuxna ute på rasttid. Körverksamhet erbjuds kostnadsfritt utanför skoltid under vårterminen. Högstadiets rastlokaler kommer att bli mera rörelse - och hälsofrämjande. Uppföljning Elevrådet utvärderar sin verksamhet i slutet av vårterminen. Brukarenkäten genomförs i februari. Verksamhetens utvärderingar görs i slutet av vårterminen. Utveckling Analys av enkäterna och utvärderingarna och utifrån dem fortsätter vi arbetet mot en skola där alla elever ska ha en god lärmiljö. Vi använder i högre grad ett främjande och förebyggande arbetssätt.

11 Sid 11 (20) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 70 % År 70 % År 85 % År 87 % År 83 % År Enhetsmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Vi förväntar oss att eleverna i högre grad vill och tar ansvar för sina studier och ökar förståelsen för sitt lärande. Vi förväntar oss att fler elever upplever att de har möjlighet att påverka sin skolvardag. Arbetssätt Vi kommer att arbeta på följande sätt för att öka elevernas inflytande och förståelse för sitt lärande: Grundskola Vi betonar ett demokratiskt förhållningssätt på lektionerna. Klasserna har representanter i elevrådet och klassråd genomförs regelbundet. Vi använder oss av elevledda utvecklingssamtal som modell i åk 1-9 där elevens ansvar för samtalet ökar med åldern.

12 Sid 12 (20) Lärarna fortsätter att utveckla arbetet med pedagogiska planeringar samt utvecklar användandet av matriser som bedömningsverktyg. Eleverna medverkar vid planeringen av kommande arbetsområden. Förskoleklass De pedagogiska planeringarna skapar en medvetenhet och förståelse hos eleverna för vad de ska lära sig och ger även en möjlighet att samtala om arbetssätt med eleverna. Varje dag inleds med en genomgång av vad dagen ska innehålla och vilka lärandemoment som ska behandlas. På samma sätt avslutas varje vecka med en tillbakablick då personal och elever talar om vad de gjort och vad de lärt sig under veckan. Klasserna har representanter i elevrådet och genomför klassråd regelbundet. Fritidshem Pedagogerna inventerar vilka behov och intressen som finns i den aktuella gruppen. Eleverna får i större utsträckning vara med och påverka verksamheten genom att få välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer och får därigenom en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Pedagogerna fortsätter arbeta vidare med samspelet i grupperna för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter. Skolan fortsätter med sin satsning på skolgården, vilken utgår från elevernas önskemål. Resursanvändning Mentorstid är infört och nu utlagt på schemat för årskurserna 4-9. Ansvarig personal håller i de tre olika elevråden. Skolans rastpedagoger samarbetar med skolans elever och personal för att utveckla rastverksamheten. Uppföljning Elevens ansvarstagande på utvecklingssamtalet utvärderas av eleven och mentorn tillsammans.

13 Sid 13 (20) Uppföljning sker kontinuerligt i dialog med eleverna i den dagliga verksamheten. Brukarenkäten genomförs i februari Utveckling Elevernas utbildning ska präglas av självreflekterande lärprocesser och de ska känna inflytande över sin skolvardag. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 50 % År 50 % År Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet. Vi förväntar oss att alla elever får uppleva eller delta på olika sätt i kulturlivet varje termin både i skolan och med minst ett besök utanför skolan. Arbetssätt Eleverna är engagerade i våra traditioner på skolan till exempel Lucia och FN-dagen. Det finns möjligheter för eleverna i årskurs 4-9 att inom Elevens val pröva olika kreativa uttryck. Några av klasserna deltar i tävlingen "En bok i världsklass" där eleverna både läser och skapar själva.

14 Sid 14 (20) Skolan arbetar inom Skapande skola projekt i alla årskurser. Skolans elever besöker bland annat stadens muséer och teater, går på skolbio och gör stadsvandringar. Skolan ska aktivt medvetandegöra eleverna om de kulturella aktiviteter som genomförs. Resursanvändning Skolan har två pedagoger som arbetar fram Skapande skola- projekt och som hjälps åt med organisationen kring det. Örbyskolans Föräldraförening sponsrar enskilda klasser för olika kulturevenemang. Skolans kör leds av utbildad körpedagog och är kostnadsfri för våra elever. Uppföljning Utvärdering efter genomfört projekt. Utveckling Skolan strävar efter att öka utbudet och delaktigheten i kulturella aktiviteter. Skolan ska öka elevernas medvetenhet om vilka kulturella aktiviteter som genomförs under året. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 55 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten 1 % följer upp Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År År

15 Sid 15 (20) Enhetsmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö. Andelen ekologisk mat i restaurangen ökar. Matsvinnet i skolans restaurang minskar. Vi minskar användandet av engångsartiklar. Vi ökar andelen material som återvinns. Vi förväntar oss ett minskat inköp av kopieringspapper. Vi ökar elevernas kunskap om miljön och ansvar för den och dess resurser. Arbetssätt Ökat inköp av kravmärkta produkter. Matsvinnet i skolans restaurang synliggörs för eleverna genom frekventa matveckor. Elevernas kunskap om hur de själva kan bidra till en hållbar miljö ökar genom det arbete som pågår i främst HKK-, NO- och SO-ämnena men även i ämnesövergripande miljöprojekt. Resursanvändning Skolan väljer det ekologiska alternativet allt oftare vid inköp av mat. Uppföljning Uppföljning sker genom ekonomirapporter. Vi följer upp kostnaden för förbrukningsmaterial. Matsvinnet i skolans restaurang mäts i perioder. Utveckling Andelen ekologisk mat som serveras i restaurangen ökar. Vi minskar matsvinnet i verksamheten. Vi förbättrar inköpen av förbrukningsmaterial.

16 Sid 16 (20) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Vi åtar oss att hålla skolans budget i balans. Vi förväntar oss att vi ska hålla budget Arbetssätt Vi följer upp budgeten månadsvis tillsammans med controller och korrigerar vid behov förbrukning. Noggrannhet vid fördelning av tilldelade medel på respektive konto. Resursanvändning Vi har fördelat medlen efter en noggrann analys av föregående års förbrukning och en beräkning av vad kostnader och intäkter beräknas bli under innevarande år. Uppföljning Varje månad. Utveckling Vi utvecklar vår förmåga att följa upp och analysera budgetresultat. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 4 % tas fram av Tertial

17 Sid 17 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet nämnden Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Örbyskolan är en attraktiv arbetsgivare för medarbetare och framtida medarbetare. Vi förväntar oss ett ökat värde på Aktivt medskapande index. Arbetssätt Vi sätter in vikarier som underlättar vid perioder med hög arbetsbelastning som vid rättning av nationella prov och genomförande av utvecklingssamtal på dagtid i årskurs 1-6. Varje anställd får 1000 kr i friskvårdssubvention. Det finns även en möjlighet att ta ut en friskvårdtimme varje vecka om arbetet tillåter. En skolledning som finns närvarande och tillgänglig i verksamheten. Väl förberedda medarbetarsamtal där arbetsmiljöaspekten behandlas. Tjänstefördelningen styrs utifrån behörighet och vid schemaläggning tas det hänsyn, så långt som möjligt, till småbarnsföräldrars behov. Skolan erbjuder influensavaccin i samarbete med företagshälsovården. Vi satsar på trivselhöjande insatser som smörgåsar innan tisdagens arbetslagkonferenser och kaffebröd vid speciella tillfällen. Skolan använder sig av konferensanläggningars tjänster vid uppstartsdagar och utvärderingsdagar.

18 Sid 18 (20) Resursanvändning Vi avsätter en del av skolans budget till åtgärder som främjar trivsel och underlättar vid perioder med hög arbetsbelastning. Uppföljning Medarbetarenkäten Medarbetarsamtalen höstterminen Utvärdering av läsåret som sker individuellt men även i arbetslagen, vårterminen Statistik över sjukskrivningar från Infoview. Utveckling Personalens känsla av att Örbyskolan är en attraktiv arbetsgivare ökar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enhetsmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv. En skola som lever upp till idén om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. En skola för alla. Arbetssätt - Samlat arbete med eleverna i F-9 under temadag, utgår ifrån hur vi som människor är mot varandra.

19 Sid 19 (20) - Skolan presenterar arbetet kring kränkningar och diskrimineringsgrunderna, visas för elever och föräldrar. - All personal ska vara förstrogna med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Undervisningen genomsyras av normkritiskt och demokratiska arbetssätt. - LGR11 kap 1 och 2 genomsyrar samtliga ämnen och verksamheter. - Barnrättsperspektivet är vägledande för alla beslut som fattas i verksamheten. Resursanvändning Tid för planeringsarbete inför temadag samt på gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Elevhälsans förebyggande arbete utgår från dessa perspektiv. I ett personalperspektiv lyfts frågan som punkt i samverkansforum (APT, SVG). Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2018 Vi har gjort en budget som balanserar, trots markant ökade lönekostnader. Utfallet är beroende av flera osäkra faktorer. Det finns framför allt en osäkerhet angående elevantal då vi under föregående år förlorat fler elever än prognostiserats mycket beroende på tveksamhet kring ett framtida högstadium på Örbyskolan. Emellertid har nuvarande budget baserats på en försiktigare prognos samtidigt som vi gjort tydligt för elever och vårdnadshavare att det kommer att finnas möjligheter att gå hela sin grundskoletid på Örbyskolan. De socioekonomiska medlen använder vi för att bemanna skolans lärstudio som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi har i nuläget en plan för att använda medel ur investeringskontot på att inreda en HKK-sal med detta kontos medel. Övrigt Synpunkter och klagomål tas dels emot via brev, e-post eller telefonsamtal till direkt berörd personal/ enhet eller via skolans hemsida där en särskild länk är finns och är kopplad till ett formulär. Efter att man fyllt i formuläret skickas det till skolans gemensamma e-postadress. Rektor utser då vem som ska svara på ärendet.

20 Sid 20 (20) Vi svarar på alla synpunkter och klagomål när man har lämnat sina kontaktuppgifter. ÖRBYSKOLAN Gamla Huddingevägen Älvsjö