Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Åvikenskolan samt fritidshem Fr.o.m.2018-03-05 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD SÄGER LAGEN OCH LÄROPLANEN OM KRÄNKANDE BEHANDLING?..3 MÅL...4 DEFINITION AV DISKRIMINERING.. 5 DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING.5 ÖVERGRIPANDE RAMVERK FÖR ARBETET...6 A. ÅTGÄRDANDE ARBETE.8 B. FRÄMJANDE ARBETE.....10 C. FÖREBYGGANDE ARBETE Uppföljning och utvärdering av föregående års plan mot kränkande behandling.. Kommande års förebyggande arbete.....11 FÖRVÄNTNINGAR.12 ÅTGÄRDER VID ELEVERS DÅLIGA UPPFÖRANDE ETC...13 BILAGOR: Bil 1. Handlingsplan när personal utsätter elev Bil 2. Incidentrapport gällande elev Bil 3. Handlingsplan vid våld- eller allvarlig hotsituation Bil 4. Ordningsegler/Trivselregler att skicka hem Bil 5. Språklapp (ovårdat språk) att skicka hem PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2

VAD SÄGER LAGEN OCH LÄROPLANEN OM KRÄNKANDE BEHANDLING? Skollagen (2010:800) 6 kap. anger att alla som verkar inom skolans verksamheter har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) anger att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, diskrimineringsgrunderna är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Nyheter i diskrimineringslagen. Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbetsmiljölagen (AML) omfattar både elever och vuxna. Det sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabla på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av kränkande behandling Läroplan för grundskolan och skolbarnomsorg (Lgr 11) säger angående förståelse och medmänsklighet, att verksamheten ska präglas av omsorg, omtanke och respekt för andra, samt att alla tendenser till kränkande behandling aktivt ska bekämpas. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller kränkande behandling (kap 1, 2.1, 2.2, 2,6, 2.8). Ansvaret vilar på alla som arbetar inom skolans verksamheter. Rektor har ett särskilt ansvar. Skolverkets allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 3

1. Skolans värdegrund och uppdrag Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 2.1 Normer och värden Mål Skolans och fritidshemmets mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan och fritidshemmet ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skol/fritidshems personal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. MÅL På vår skola och fritidshem ska ALLA känna sig trygga och lika behandlade. Alla har rätt till lika behandling. Det är en grundläggande mänsklig rättighet och alla elever i skolan och fritidshemmet ska ha samma rättigheter. Dessa rättigheter utgår från de sju diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion, eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Principen "alla elever är allas ansvar" gäller på skolan och fritidshemmet. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 4

DEFINITION AV DISKRIMINERING Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer. Det finns två definitioner av diskriminering: λ direkt diskriminering, är när en elev utan orsak behandlas annorlunda än andra elever på grund av de skyddade diskrimineringsgrunderna. (se ovan) λ indirekt diskriminering, vilket är när en bestämmelse eller ett förfaringssätt tillämpas som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån de sju skyddade diskrimineringsgrunderna. (se ovan) DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan äga rum mellan elever, mellan personal och elever, och mellan personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara: fysiska (tex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (tex. hot, svordomar, öknamn) psykosociala (tex. utfrysning, blickar, alla går när någon kommer, ryktesspridning) text- och bildburna (tex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms, msn, meddelande från olika webbcommunities och sociala medier) Kränkande behandling kan delas in i: λ trakasserier, som är en behandling som kränker en elevs värdighet utifrån de sju skyddande diskrimineringsgrunderna. λ annan kränkande behandling, som är uppträdande som - utan att vara kopplade till de skyddade diskrimineringsgrunderna kränker en elevs värdighet. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 5

Alla kränkningar är inte diskriminering men all kränkande behandling måste förhindras. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan äga rum mellan elever såväl som mellan personal och elever, och mellan personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Exempel på företeelser som kan gränsa till kränkande behandling/trakasserier är: Tillrättavisning En befogad tillrättavisning som har till syfte att upprätthålla ordning och god miljö för barn och elever räknas inte som en kränkande handling. Konflikter Konflikter mellan elever är inte alltid mobbing/kränkande behandling. Konflikten känns igen av att de inblandade eleverna är relativt jämbördiga. ÖVERGRIPANDE RAMVERK FÖR ARBETET Åvikenskolans plan mot kränkande behandling innehåller en översikt över de åtgärder som görs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Arbetet delas in i tre delar: A. ÅTGÄRDANDE ARBETE (ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt) B. FRÄMJANDE ARBETE (riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning) C. FÖREBYGGANDE ARBETE (omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer) Arbetet mot kränkande behandling är integrerat i kvalitetsarbetets årshjul, del C (se nedan). Under kvalitetsarbete del C upprättas årligen en plan som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 6

Planen innehåller en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller ska genomföras under året. I efterföljande årsplan tas en redogörelse in för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det förebyggande arbetet planeras utifrån aktuell kartläggning. Planen utvärderas och revideras av skolans och fritidshemmets personal i mars i kvalitetsdelen C, utifrån skolan/fritidshemmets kvalitetsredovisning. Detta sker i samråd med elever/elevråd/fritidsråd och Åvikenskolan föräldraförening. Skolans elevvårdsteam, som består av skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog samt rektor, är en resurs i arbetet mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Kartläggning För att upptäcka olika former av kränkande behandling använder skolan/fritidshemmet sig av: vardagliga samtal med barnen samtal med vårdnadshavare observationer samtal i arbetslagen klassråd elevråd utvecklingssamtal hälsosamtal klasskonferens intervjuer v. 42 och v. 8 görs trygghetsenkäter / intervjuer i klassen. På fritids görs det i samband med höstlov och sportlov. Förankring hos elever/personal Rektor ansvarar för att anställda som börjar på skolan/fritidshemmet under pågående läsår får ta del av planen mot kränkande behandling. Alla arbetslag ska informera eleverna om planen för kränkande behandling och särskilt lyfta trivselreglerna. Planen ska utvärderas och revideras i samråd med elever/elevråd. Planen aktualiseras i samband med personalkonferens ( kollegialt lärande utifrån kvalitetsarbetet ) vid flera tillfällen under året. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 7

Förankring hos vårdnadshavare Trivselregler ska vid läsårets början skickas hem till föräldrarna för påskrift. Planen ska utvärderas och revideras i samråd med Åvikenskolans föräldraförening. Personal informerar föräldrarna om att planen finns på kommunens webbplats. (Ska länkas) A. ÅTGÄRDANDE ARBETE MOBBNING Mobbning innebär att en person kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Så här arbetar vi mot mobbning Antimobbningsteamet utgörs av skolpersonal från olika arbetslag. Vid behov kan kurator och psykolog kopplas in. Teamet är en resurs för skolan när det gäller att praktiskt lösa mobbningsproblem. Alla elever är allas ansvar. Alla vuxna ingriper om någon bryter mot våra regler. Antimobbningsteam för år F-6 och fritidshemmen. Informationsblad Skickas ut vid ht-start till vårdnadshavare i F-klass och år 4. Faddersystem. F-3-6, 1-4, 2-5 Kamratstödjare utses i år 3-6 Tid ägnas åt värdegrundsarbete. Vi arbetar situationsbaserat men även förebyggande och kontinuerligt genom att pedagoger väljer lämpliga uppgifter ur t ex EQ-verkstan, Livsviktigt BRÅ:s material, Sven-Gunnar Furmarks material. Klassläraren informerar och samtalar i klassen om vad mobbning är. Trygghetsenkäter genomförs i klasserna i v 42 och v 8 och på fritidshemmen i samband med höstlov och sportlov. Klasslärare/fritidspersonal analyserar enkäten, och de svar som indikerar mobbning förmedlas till antimobbningsteamet. Om mobbning ändå inträffar: Kamrater, vårdnadshavare eller lärare slår larm till antimobbningsteamet. Antimobbningsteamet börjar med att tillsammans med den mobbade eleven i enrum kartlägga problemet. När? Var? Hur? Vem? Samtal med mobbarna, en i taget, utan att de i förväg vet om det. Dokumenteras på blankett Dokumentation av mobbning på Åvikenskolan. Den mobbade elevens vårdnadshavare informeras omedelbart. Diskutera aldrig pågående mobbning. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 8

Uppföljning sker efter en vecka. Dokumenteras på blankett Dokumentation av mobbning på Åvikenskolan. Därefter informeras mobbarens/mobbarnas vårdnadshavare. Uppföljningssamtal förs till man är säker på att mobbningen upphört. Dokumenteras på blankett Dokumentation av mobbning på Åvikenskolan. Vid upprepad mobbning: Samtal med vårdnadshavare samt rektor och elevvård. Hemmet - vårdnadshavares ansvar Misstänker hemmet/vårdnadshavare att barnet utsätts för mobbning i skolan: 1. Tala med barnet om det. 2. Tag kontakt med kontaktläraren. Skolan engagerar sig aktivt i problemet! Kontaktläraren kontaktar vårdnadshavare sedan för uppföljning. Dokumenteras av kontaktläraren. 3. Om barnet inte vill att hemmet/vårdnadshavaren kontaktar någon i skolan uppmanas föräldern ändå att kontakta tex skolsköterska/kurator i frågan. Erfarenheten visar att barn sällan klarar att lösa denna typ av problem på egen hand. ÅTGÄRDER VID DISKRIMINERING, ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Sker kränkande behandling mellan elever följs följande steg tills handlingen upphör: 1. Tillsägelse av den som uppmärksammar händelsen, vilken även kontaktar kontaktllärare/fritidspersonal. 2. Enskilt samtal med berörda elever vid behov. Därefter eventuellt gemensamt samtal med båda parter. Detta görs av kontaktlärare/fritidspersonal och av den som uppmärksammat händelsen. Dokumenteras på blankett "Dokumentation av incident". 3. Vårdnadshavare informeras av klassläraren/fritidspersonal. Dokumenteras. 4. Samtal med rektor. Dokumenteras. 5. Vårdnadshavare kallas till skolan av rektor. 6. Elevvårdskonferens med elevvårdsteamet. Handlingsplan upprättas och läggs i PMO. Sker kränkande behandling mellan personal, elev till personal eller från personal till elev utreds ärendet av rektor. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 9

B. FRÄMJANDE ARBETE Under läsåret 2017/2018 arbetar vi på följande sätt för att främja respekten för allas lika värde utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: Vi arbetar för att klasserna ska ha ett gott klassrumsklimat. - Hälsa personligt på varje elev med ögonkontakt. - Vi strävar efter att bemöta alla elever med respekt. Vi försöker att inte lämna ut eller förminska elever inför varandra. - Nolltolerans mot fniss, suckar, gester, ord mm som kränker andra. - Lågaffektivt bemötande. - Lösningsinriktad pedagogik. - Pedagogerna bestämmer vem eleverna ska arbeta tillsammans med. - Vi använder glasspinnar med elevernas namn på för att fördela talutrymmet i klassrummet rättvist. - Placering i klassrummet och matsalen är viktigt för att skapa ett lugn. Vi arbetar för att eleverna ska vara trygga på rasterna och umgås och lära känna varandra. - Vi har en pedagog som ansvarar för rastaktiviteter två gånger per vecka. - Vi har tydliga, nedskrivna rastregler som finns tillgängliga för eleverna. - Vi lottar kompispar som ska vara tillsammans en rast i veckan. - Vi har förändrat rasttiderna för att färre elever ska ha rast samtidigt. - All personal turas om att ha elevtillsyn på rasterna. Kamratstödjare utses i åk 3-6. Vi arbetar för en ökad integration av våra nysvenska elever. - Vi lyfter fram det positiva med vår etniska mångfald på skolan och fritidshem. - Vi skapar arbetspar/grupper som ger förutsättningar för interaktion mellan eleverna. - I samband med utvecklingssamtal lyfts hur viktigt det är för integrationen att man deltar i fritidsaktiviteter. Personalen gör en inventering av vilka fritidsaktiviteter som erbjuds i kommunen och förmedlar det till eleverna. - Personalen arbetar medvetet för att se till att alla elever ska kunna vara med på gemensamma aktiviteter, som exempelvis studiebesök etc. Skolan har fadderverksamhet under året, bland annat i samband med Hela skolan läser v. 43, friluftsdag på Store mosse, pyssel, adventssamling mm. I mars (21/3) rockas sockorna på temat Olika är bra. Skolsköterska och kurator arbetar med temat Kamratskap i årskurs 3. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 10

Värdegrundsövningar som grund för etiska samtal. Vi arbetar situationsbaserat men även förebyggande och kontinuerligt genom att pedagoger väljer lämpliga uppgifter ur t.ex. EQ-verkstan, Livsviktigt, BRÅ:s material Sven-Gunnar Furmarks material, filmer från sli.se. Vi undervisar om Barnkonventionen. C. FÖREBYGGANDE ARBETE Uppföljning och utvärdering av föregående årsplan mot kränkande behandling Under föregående år utgick vi ifrån vår likabehandlingsplan samt vår kartläggning. när vi tog fram följande prioriterade områden för året (2017/2018): Åk F-6: Gemensamt mål för F-6, fritidshem: * Ökad integration av de nysvenska eleverna under hela skoldagen. Metod: Vi skapar arbetspar-/grupper i klassrummet som främjar detta. Rastaktiviteter t.ex. där kompispar lottas. Rastaktivitet som leds av pedagog. Värdegrundsarbete och gör olika övningar för att lära känna varandra mer. * I vår skola främjas aktivt alla elevers lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Alla elever har samma möjlighet att uttrycka sina åsikter oavsett kön. Metod: Gruppsammansättningar som gynnar de som inte kommer till tals annars. Personalen skaffar sig ökad kunskap kring dessa frågor. T ex litteraturläsning och/eller handledning utifrån. * På vår skola har eleverna studiero. Metod: Vi har gemensamma ordningsregler på hela skolan. Skoldagen har en tydlig struktur. Rastvakter har olika ansvarsområden på skolgården. För att undvika konflikter i tamburen/omklädningsrum ges eleverna möjlighet att komma in tidigare. Vuxennärvaro i klassrummet eller i kapprummet direkt efter rast, Utvärdering: Resultat I samband med kvalitetsarbetet del C, februari 2018 framkom det att samtliga punkter ovan fortfarande är aktuella och de lyfts därmed in i det främjande arbetet för kommande år. Se nedan. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 11

Kommande års förebyggande arbete Utifrån bl.a. elevenkäter, klassdiskussioner, utvecklingssamtal, elevråd, fritidshem och samtal i personalgrupp vt 2018 prioriterar vi följande punkter: Utvärdera nya rast systemet i juni 2018 Nätet föreläsning för elever, personal och föräldrar Gemensamma ordningsregler i alla klasser och fritidshem med olika konsekvenser Ser över rastvakts schemat. Rast personal vid fotbollsplanen Alla klasser arbetar vidare med gruppdynamiken Mer gemensamma dagar tex: Os, skoljoggen Kapprum. Personal på plats när klockan ringer in Önskemål om tider på innebandyplanen Arbeta med gruppdynamiken i alla klasser En personal ansvarar för rastaktiviteter på skolan Rastregler repeteras kontinuerligt med samtliga elever i skola och fritidshem tydligare regler i samband med olika högtider, ramadan etc kompetensutveckling kring kultur, etnicitet, genuspedagogik för all personal Revidera enkäterna. Lägg till frågan: Hur upplever du studieron i klassrummet? Ändringar i vårt faddersystem Rocka sockorna 21/3 Utvärdering av ovanstående punkter sker i samband med del C, 2019. Vi stämmer också av punkterna under konferenstid under året för att hålla dokumentet levande. Av rektor utsedd personal ansvarar för att personal får tid att stämma av punkterna under läsåret. FÖRVÄNTNINGAR Som elev kan du förvänta dig av oss att vi... bemöter dig med respekt bryr oss om dig kommer att göra allt vi kan för att hjälpa dig om du råkar illa ut kommer att ingripa vid alla former av kränkande tilltal kommer att ingripa mot alla former av mobbing kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 12

Vi förväntar oss av dig som elev att du bemöter andra med respekt använder ett vårdat språk aldrig bidrar till att någon råkar illa ut aldrig medverkar till någon form av skadegörelse passar tider och tar ansvar för skolarbetet Som vårdnadshavare kan du förvänta dig av oss att vi arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan arbetar för en lugn och trivsam miljö tar kontakt med dig om något särskilt händer i skolan ingriper mot alla former av kränkningar bryr oss om ditt barn Vi förväntar oss av dig som vårdnadshavare att du hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet hjälper ditt barn att komma i tid till skolan meddelar skolan om du märker att ditt barn råkar illa ut ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal ÅTGÄRDER VID DÅLIGT UPPFÖRANDE SOM INTE BEDÖMS VARA KRÄNKANDE All personal på skolan ska föregå med gott exempel och vara goda förebilder för eleverna. Inga vuxna går förbi när man ser att en elev bär sig olämpligt åt utan att säga till eleven i fråga. På Åvikenskolan råder nolltolerans mot alla fula ord och kränkningar. Enligt skolverket kan personal ingripa enligt följande utan att det anses som kränkande behandling: PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 13

Tillrättavisning av elev: Tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning, god miljö och följa skolans regler vare sig det är trakasserier eller kränkande behandling, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som det. Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa misshandel av person och förstörelse av egendom. T.ex. kan en person hållas fast eller dras från en plats där misshandel pågår. Avvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Läraren har fortfarande tillsynsskyldighet i samband med avvisningen och lämnar därför aldrig ett barn utan tillsyn. Kvarsittning: Lärare kan låta en elev stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut eller högst en timme innan elevens undervisning startar. Kollektiv bestraffning: Kollektiv bestraffning är inte tillåtet i skolan. Elevers dåliga uppförande som vi inte bedömer vara kränkande, trakasserande eller diskriminerande åtgärdar vi på följande sätt: Direkt tillsägelse eller tillrättavisning av den vuxne som ser eller hör det. Allvarssamtal med den eller de berörda eleverna i avskildhet. Vid upprepade förseelser informeras föräldrarna. Om det inte upphör lyfts frågan på Öppet EHT för råd och vägledning. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 14