KALLELSE Socialkontoret 2019-09-12 1/2 Socialnämnden Tid: 2019-09-24 kl. 17:00 Plats: Magistern, Kommunhuset Strängnäs Föredragningslista Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Fastställande av föredragningslista och anmälan av övriga frågor 2. Information från socialchefen 3. Information om ny rutin - kontrollfunktioner E-tjänst och RPA 4. Information om beslut i Lex Sarahärende 5. Medborgarförslag om skapande av härbärge i Strängnäs kommun, tjänsteutlåtande SN/2017:336, SN/2019:242 6. Information om Mål 2020 - Verksamhetsplan 7. Workshop - Internkontrollplan för nästkommande år 8. Information till Socialnämnden gällande åtgärder i syfte att minska nattfastan Bifogas 9. Information från ordförande 10. Delårsrapport 2 11. Internkontroll 2019 uppföljning första halvåret 12. Rapportering Ej verkställda beslut Kvartal 2 2019 13. Ung omsorg Extrautskick 20 sep SN/2018:505 SN/2019:3 SN/2019:290
2/2 Ärende Beteckning 14. Barn- och ungdomsstrategi SN/2019:57 15. Uppdrag Utredning biståndsbedömt trygghetsboende 16. Uppgifter om särskilt boende och korttidsplatser SN/2019:365 SN/2019:157 17. Anmälningsärenden 18. Delegationsbeslut 19. Övriga frågor Bodil Mellgren Ordförande Cecilia Läräng Westerlund Sekreterare
TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Planering och administration Dnr SN/2019:174-012 2019-09-19 1/2 Handläggare Barbro Ernald 0152-296 07 Delårsrapport 2, 2019 för Socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. godkänna delårsrapport 2, 2019 för Socialnämnden, daterad 2019-09-19 Bakgrund Enligt Strängnäs kommuns mål- och resultatstyrning ska nämnden vid två tillfällen under året följa upp verksamhetsmål och ekonomi. Delårsrapport 2 omfattar perioden 1 januari till 30 augusti 2019 och redovisas med helårsprognos för 2019 avseende verksamhetsmål och ekonomi. Enligt Strängnäs kommuns budget- och uppföljningsmodell ska ekonomisk rapportering av verksamheterna lämnas för mars, april, maj, augusti, september och oktober till kommunstyrelsen och nämnder. Vid befarat underskott ska en åtgärdsplan presenteras. En åtgärdsplan ska redovisa hur och när ett negativt resultat ska återställas. Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen i samband med månadsrapporteringen tills nämnden har en budget i balans. Beredning Förvaltningens bedömning är att tre av socialnämndens tio mål kommer att vara uppnådda vid årets slut och att sju delvis kommer att vara uppfyllda. Socialnämnden har för 2019 tilldelats en budgetram på 717,8 miljoner kronor. Utfallet per 2019-08-30 visar en positiv avvikelse mot budget med 5,1 miljoner kronor och helårprognos pekar på en budget i balans. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Socialnämndens prognostiserade resultat medför inga ekonomiska konsekvenser. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
2/2 Underlag Delårsrapport 2, 2019 för Socialnämnden, daterad 2019-09-19. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Annica Westling T.f. Socialchef Karin Pettersson T.f. Planering och utvecklingschef
Delår 2 2019 Verksamhetsrapport Socialnämnden Dnr SN/2019:174 2019-09-19 1
Innehåll Inledning...3 Uppföljning och analys...4 Invånare...4 Samhälle...8 Medarbetare...9 Ekonomi...11 Ekonomisk analys...12 Driftredovisning...12 Ramprotokoll...12 Prognossäkerhet...13 Sammanfattande kommentar till årsprognos...13 Sammanfattande kommentar till utfallet jan-aug 2019...15 Investeringar...16 Nyckeltalsbilaga...17 2
Inledning Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg inklusive hälso- och sjukvård, hemsjukvård inom ordinärt boende, insatser till personer med psykisk och fysiskt funktionsnedsättning, frågor om barn, familj och ungdom, missbruksvård, kommunens arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd, integrationsfrågor, färdtjänst och handläggning av bostadsanpassningsbidrag med mera. Socialnämnden styrs främst av lagarna på det sociala området: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Nämndens delårsrapport 2 är en redogörelse för utveckling av verksamhet och ekonomi för perioden januari till och med augusti 2019, med en prognos för helåret. Prognosen bygger på fakta, analyser och de slutsatser som socialkontorets ledning dragit. Socialkontorets intention är öppenhet, tydlighet och att medborgarnas behov står i centrum. I nämndens målformuleringar används begreppet brukare, vilket är den terminologi som socialstyrelsen rekommenderar, med följande definition: Brukare, (inom socialtjänst) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. 3
Uppföljning och analys Invånare Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun. Respekt, öppenhet och ett gott bemötande, utan avkall på professionalitet, ska prägla mötet med invånare och företag, såväl i kommunens utbud av service och välfärdstjänster som i vårt myndighetsutövande. Förhållningssättet innebär en lyhördhet för vad invånare och brukare vill, tycker och tänker och en tydlighet i vad man kan förvänta sig. Kommunikation och dialog är nyckeln till framgång. Uthållighet och långsiktighet, samt mod att våga fatta beslut som kan vara svåra på kort sikt, skapar förutsättningar för positiva resultat i det långa loppet. Det ger också förutsättningar åt alla att delta i samhällslivet och förverkliga sina livsmål. (Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Socialnämndens mål inom perspektivet Invånare B1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning. B2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete. B1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning. Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Prognosen om att målet endast delvis kommer att uppnås har att göra med förväntningar på utveckling av samarbete kring barn och unga. Socialnämndens insatser är inte isolerade från övriga nämnders. När alla involverade samarbetar får elever det bästa stödet. Socialkontoret har tillsammans med utbildningskontoret en struktur för samverkan i fyra nivåer, från kontorschefer till elevvårdsteam, med regelbundna möten och framtagna handlingsplaner. Nyligen har kulturkontoret anslutit, bl.a. med sina fritidsgårdar. Implementering av innehållet i handlingsplanerna pågår. Ett skolteam har tillkommit, som påbörjat sitt arbete från höstterminen. En för kommunen gemensam barn- och ungdomsstrategi kommer att läggas fram till kommunfullmäktige för beslut under hösten. Slutsats Att skapa goda förutsättningar för barn och unga är ett kommunalt åtagande, som handlar om fritid, gator och torg, skola, socialtjänst mm. När en barn- och ungdomsstrategi är på plats och samarbetsformer över kontorsgränser har stabiliserats kommer socialnämndens insatser än mer kunna bidra till elevers framgång i sina skolutbildningar. 4
B2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete. Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Prognosen om att målet endast delvis kommer att uppnås har främst att göra med att effekten av införande av FAS-Ekonomiskt bistånd 1 bedöms få genomslag först sommaren 2020. Införandet, som innebär ett förändrat arbetssätt har testats i projektform och permanentats från september 2019. Fokus i handläggningen läggs på arbetsmarknadsinsatser och företagskontakter, i stället för på hantering av försörjningsstöd. Socialnämndens mål är att försörjningsstödet ska vara i nivå med andra kommuners. Jämförelser är i dagsläget svåra att göra beroende på olikheter i beräkningsmetoder. Därför pågår ett utvecklingsarbete för ta fram en struktur för beräkningar, i enlighet med standarden i Kolada 2. Utveckling av försörjningsstödet i Strängnäs kommun framgår av diagram 3 och 4. De erfarenheter som gjorts under projektet med FAS-Ekonomiskt bistånd är vikten av att få alla medarbetare delaktiga och engagerade i förändringsarbetet, att tillhandahålla ett utvecklat IT-stöd från ledningsnivå samt att säkerställa hög IT-kompetens på alla nivåer. Slutsats En slutsats är att införande av ett förändrat arbetssätt kräver mer tid än planerat. En annan slutsats är att automatisering av handläggning är möjlig, vilket sporrar till att undersöka om motsvarande omställning kan göras inom fler verksamhetsområden. Kommunfullmäktiges mål C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Socialnämndens mål inom perspektivet Invånare C1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna. C2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna. C3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad. C4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet. 1 Digital ansökan och robotiserad beräkning av försörjningsstöd. 2 Kommun och regiondatabas med nyckeltal. 5
C1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna. Prognosen är att målet kommer att nås. Prognosen om att målet kommer att nås kopplas till de många aktiviteter som pågår, där brukare är involverade i verksamheternas utveckling. Metoder för brukarmedverkan används, testas och utvecklas. Inom Funktionshinderomsorgen har metodutveckling pågått längst. Erfarenheter därifrån är att brukarnas synpunkter används alltmer, ju bättre metoder som verksamheten tillhandahåller. Utvecklingsarbete bedrivs även utan direkt brukarinflytande. Inom verksamhetsområde Vård och gemensamma insatser implementeras en struktur för teamträffar. Legitimerad personal och omvårdnadspersonal möts regelbundet. I det sammanhanget används kvalitetsregister, där enskilda brukares status och vårdbehov dokumenteras och åtgärder förslås. Slutsats När rätt metoder för brukarinflytande används känns det meningsfull för brukarna att engagera sig, och de förändringar som då görs i verksamheterna leder till ökad brukarnytta. Förbättringsarbete till nytta för brukarna kan även bedrivas utan direkt brukarinflytande. En framgångsfaktor är att säkerställa att befintliga system, t.ex. kvalitetsregister, används. C2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna. Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Prognosen om att målet endast delvis kommer att uppnås härrör från osäkerhet kring årets resultat av socialstyrelsens brukarundersökningar inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. Tidigare år har värdena i Strängnäs varierat och delvis legat under målnivån och riksgenomsnittet. Resultat från brukarundersökningarna 2019 kommer att publiceras under senare delen av hösten. Inom särskilt boende har brukarnas bedömning av tryggheten tidigare varit låg. Vid brukarråd på enheterna, med brukare, anhöriga och medarbetare, har detta analyserats och diskuterats. Därefter har flera enheter valt att arbeta med förbättringar avseende måltidssituation och utevistelse. En annan åtgärd har varit att mer systematiskt använda kvalitetsregistret BPSD 3, där enskildas hälsa registreras och åtgärder föreslås. Det som har uppmärksammats är att begreppet trygghet i begränsad omfattning har analyserats. Så länge det finns oklarheter kring vad som genererar trygghet för brukarna är det svårt att hamna rätt med åtgärder. Inom Funktionshinderomsorgen pågår ett arbete med att på individnivå identifiera vad som gör att brukaren känner sig trygg. Slutsats Trygghet är ett vidsträckt begrepp som ytterligare behöver analyseras i förhållande till olika brukare. När sådan kunskap finns blir val av åtgärder mer träffsäker. 3 Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens 6
C3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad. Prognosen är att målet kommer att nås. Prognosen om att målet kommer att nås baseras på tidigare års resultat och erfarenheter, i kombination med att befintliga arbetssätt fortsätter att användas. Många brukare från Jobbtorg och daglig verksamhet slussas in i arbetslivet till praktikplatser och anställningar. Arbetsgivare i kommunen visar intresse och öppnar sina arbetsplatser för brukarna. Slutsats Med beprövat metodstöd och anpassad organisation inom socialkontoret, i kombination med intresse från lokala arbetsgivare kan målet om brukares integrering i arbetslivet uppnås. C4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet. Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Prognosen om att målet endast delvis kommer att uppnås handlar om att införande av välfärdsteknologi går långsammare än önskat. Exempel på välfärdsteknologi som är i funktion är tillsynskameror i hemmen, elektronisk ansökan med inloggning via e-legitimation och robotiserad handläggning av försörjningsstöd. I augusti utgjorde andelen elektroniska ansökningar till ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) 85 procent. WiFi har installerats i allmänna utrymmen på boenden inom Funktionshinderomsorgen och Äldreomsorgen. Brukarna har dock inte tillgång till uppkoppling i sina lägenheter. Det medför att de som använder applikationer som hjälpmedel i sin vardag är hänvisade till allmänna utrymmen, alternativt privata mobilabonnemang. För utveckling av välfärdsteknologi krävs högre kompetens i verksamheterna, på alla nivåer. Medarbetarna ska känna sig delaktiga och motiverade. Därutöver behöver organisation, ansvar och processer för införande och förvaltning av IT-system fastställas. En sådan översyn pågår. Slutsats Välfärdssystem som testas, fungerar och införs, tas emot och används av brukarna. Förutsättningar för ökad utvecklingstakt är förtydliggörande av organisation, ansvar och processer samt kompetensutveckling av medarbetare. 7
Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommun. (Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Socialnämndens mål inom perspektivet Samhälle A1. Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och utveckla sin verksamhet för brukarnas bästa. A1. Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och utveckla sin verksamhet för brukarnas bästa. Prognosen är att målet kommer att nås. Prognosen om att målet kommer att nås utgår från den mängd samverkan som pågår, internt inom kontoret, kommunen och med andra aktörer. Kommunerna i Sörmland har omfattande samverkan med Regionen, där organiserade mötesformer och överenskommelser stabiliserar samverkan. Ur brukares perspektiv bidrar samverkan till minskad risk för att hamna mellan stolar. Utskrivning från slutenvård till kommunala insatser underlättas, vilket främst handlar om äldreomsorgen. Internt sker samverkan mellan biståndshandläggare och trygghetslarm/nattpatrull, som innebär att trygghetslarmet kan besluta om insatser utanför kontorstid. Slutenvården inom psykiatrin gör hembesök till patienter/brukare för att förhindra återinskrivningar. Socialkontorets medarbetare skaffar sig kännedom om samverkande parters uppdrag genom nätverksmöten och på andra sätt. Slutsats Överenskommelser och strukturerade mötesformer stabiliserar samverkan med andra aktörer. Fungerande samverkan gynnar brukaren genom högre kvalitet i insatserna. Även om socialnämndens samverkan är omfattande kan den utvecklas både internt och externt. 8
Medarbetare Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen. Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare. (Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Socialnämndens mål inom perspektivet Medarbetare D1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade. D2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter. D1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade. Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Prognosen om att målet endast delvis kommer att uppnås har att göra med att årets resultat av medarbetarenkäten är sämre än året innan och sämre än för kommunen som helhet. (Diagram 1) Det har också att göra med att en kontorsövergripande inventering av verksamheternas kompetensbehov och medarbetarnas kompetens saknas. Inventering pågår. Det ska bli tydligt och förutsägbart vilka kompetenser medarbetarna förväntas ha, vilka utbildningar som arbetsgivaren ska svara för, hur varje medarbetares kompetensutvecklingsplan ska se ut och hur den ska följas upp. Dessa åtgärder förväntas slå igenom i nästa års HME. Slutsats För socialkontorets medarbetare ska ledningens förväntningar på kompetens vara tydliga och tillämpade för var och en. 9
D2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter. Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Prognosen om att målet endast delvis kommer att uppnås är kopplat till sjukfrånvaron. Även till arbetsmiljön samt anställningsvillkor. Socialkontoret hade under första halvåret en sjukfrånvaro på 10,4 procent. Visserligen lägre än motsvarande period förra året (11,3 procent), men för hög för att vara godtagbar (Tabell 1). Sjukfrånvaron uppvisar stora variationer mellan verksamhetsområden (Tabell 2) och ännu mer mellan enheter. Det finns rutiner och processer för hantering av sjukfrånvaro, vilka efterföljs av socialkontorets chefer. Sedan något år genomförs regelbundna avstämningsmöten med överordnad chef. Dessutom har andra aktiviteter införts, t.ex. återkommande erfarenhetsutbyte mellan HR och enhetscheferna inom äldreomsorgens särskilda boenden. Sammantaget förväntas aktiviteterna leda till att sjukfrånvaron successivt minskar. Ytterligare en planerad åtgärd är tillsättning av en resursperson på halvtid. Resurspersonen ska på socialchefens uppdrag stötta enhetscheferna i rehabiliteringsarbetet med långtidssjukskrivna samt i grupper med hög frånvaro. Arbetsmiljöarbetet inom socialkontoret pågår på olika sätt men behöver stärkas, bl.a. genom att mer strategiskt jobba med avvikelser hämtade från rapporteringssystemet KIA 4. Flera enheter har egna verktyg för att i ett tidigt skede fånga upp ohälsa. Exempelvis enkel månatlig enkät som medarbetarna fyller i och där resultatet tas omhand på arbetsplatsträffar. Alla socialnämndens 34 enheter ska under 2019 undersöka sin arbetsmiljö utifrån tre aspekter: Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), fysisk arbetsmiljö och arbetsmiljön i brukarnas hem (för de enheter som bedriver regelbunden verksamhet i brukares hem). I undersökningen ska riskbedömning ingå och åtgärdsplan skapas. Arbetet pågår och kommer att redovisas inom internkontrollen efter årsskiftet. Heltid som norm är ett kommungemensamt projekt med målsättning att alla ge alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid. Många av socialkontorets medarbetare har lägre tjänstgöringsgrad och vill ha heltid. En pilotverksamhet planeras starta inom Funktionshinderomsorgen från 2020. Slutsats För att medarbetarna ska uppleva det attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter bedöms den inslagna vägen med aktiviteter kring sjukfrånvaro, arbetsmiljö och anställningsförhållanden vara framgångsrik. 4 Kommunernas Informationssystem för Arbetsmiljö. 10
Ekonomi God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag. (Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Socialnämndens mål inom perspektivet Ekonomi E1. Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt. E1. Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt. Prognosen är att målet delvis kommer att nås. Prognosen om att målet endast delvis kommer att uppnås är främst kopplat till den höga sjukfrånvaron. Ständigt hög frånvaro medför att verksamheterna inte lyckas få fram den kvalitet till brukarna som är önskvärd. Kostnad för vikarier tar resurser från annat. Kompetensen blir lägre och kontinuiteten gentemot brukarna försämras. Bemanning är en annan faktor som påverkar effektiviteten. Projekt Framtida bemanning pågår och ett systemstöd införs. Syftet är bättre schemaläggning som utgår från verksamhetens behov och samtidigt beaktar medarbetarnas arbetsmiljö. För övrig pågår ekonomiuppföljningen som planerat, utifrån chefsansvar och med rapportering till nämnden vid fem tillfällen under året. För kommentarer kring ekonomin se vidare under rubriken Ekonomisk analys. Slutsats Med lägre sjuktalen kan verksamheten bedrivas med tillfredsställande effektivitet och kvalitet. 11
Ekonomisk analys Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till och med augusti per verksamhetsområde. Socialnämnden redovisar per 31 augusti en positiv avvikelse med 5,1 miljoner kronor. Helårsprognosen är att nämnden totalt kommer att redovisa en budget i balans. Inom prognosen redovisas dock både över- och underskott som främst beror på: reserver för volymökningar som ej förväntas användas vakanta tjänster högre kostnader för hemtjänsten än budgeterat högre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat Ramprotokoll 12
Prognossäkerhet Prognossäkerheten för perioden per 31 augusti 2019 anses vara god. Den totala prognosen för socialnämnden har varit oförändrad under året med mindre variationer mellan verksamhetsområdena. Sammanfattande kommentar till årsprognos Ledning: 9,7 mkr Det prognostiserade överskottet beror på att budgeterade reserver för volymökningar inte beräknas nyttjas fullt ut samt en senarelagd uppstart av ny verksamhet. Planering, utveckling och administration: 0,8 mkr Det prognostiserade överskottet beror på två tillfälligt vakanta tjänster. Myndighet och uppdrag: 2,2 mkr Det prognostiserade överskottet 2,2 miljoner kronor beror främst på kraftigt minskat antal av barn vårdplaceringar samt att det inkommit färre ärenden beträffande bostadsanpassning. Prognosen dras dock ner p.g.a. ökat antal placeringar vuxna samt att det inom kommunen saknas bostäder för LSS, vilket medför kostsamma externa placeringar. Äldreomsorg: - 11,0 mkr Det prognostiserade underskottet på 11,1 miljoner kronor för äldreomsorgen beror främst på att kostnaderna för hemtjänstens egenregi är högre än den beslutade ersättningsnivån på 463 kronor per timme. Därutöver har hemtjänsten fått en ökad kostnad för hyra med 0,3 miljoner kronor, som inte är budgeterad, i samband med flytt från Paulinska till Ugglan. Hemtjänsten har vidtagit åtgärder för att minska sina kostnader och komma inom beslutad ersättningsnivå. Överkapaciteten av personal inom hemtjänsten har hanterats i och med mars månads personalplanering. Tre enhetschefstjänster är vakanta från september månad. En ny organisation är beslutad som från 2020-01-01 kommer att bestå av 3 enhetschefer och 3 samordnare utifrån nuvarande budgetförutsättningar. Hemtjänstens totala prognos beräknas till ett underskott på 13,2 miljoner kronor för 2019 vilket innebär en kostnadsminskning mot 2018 års resultat med 7,8 miljoner kronor. Äldreomsorgen planerade för att sälja korttidsplatser i tre månader, perioden januari till mars 2019. Avtalet avslutades dock av annan kommun efter januari månad, vilket medfört en minskad planerad intäkt med 0,4 miljoner kronor. Inom särskilda boenden har ett stort förändringsarbete pågått med att genomföra beslutade åtgärder, i syfte att minska kostnaderna enligt tilldelad budgetram 2019. Förändringar har genomförts enligt plan. 14 platser avvecklades på Thomasgården tom 30 april. På 13
Kristinagården 1 och 2 har ett demensboende flyttats ner till nedre botten, i syfte att underlätta för boende med kognitiv svikt att självständigt röra sig både inomhus och utomhus. I samband med förändringen har man kunnat minska på nattbemanningen. Förändringen medför även en utökning av antalet demensplatser med 5 lägenheter. På Isabellagården 2, har 10 korttidsplatser omvandlats till säboplatser. Isabellagården 1 kommer successivt att omvandla 10 säboplatser till demensplatser. Förändringen medför att Isabellagården 1, enbart kommer att ha demensplatser. Sjukfrånvaron är fortfarande hög men har minskat de sista månaderna jämfört med föregående år. Sommaren har varit dyr på många enheter på grund av brist på vikarier vid frånvaro. Detta har resulterat i att ordinarie personal har fått arbeta mertid och övertid. Några enheter har haft förstärkt bemanning på grund av brukare med specifika behov. Alla enheter bedömer att man under hösten ska kunna förbättra sitt resultat i förhållande till avvikelsen mot budget i augusti. Äldreomsorgens övergripande konton samt Säbo/korttids har lagt en positiv prognos om 2,2 mkr. Funktionshinderomsorg: 2,5 mkr Prognosen för funktionshinderomsorgen är ett överskott med 2,5 miljoner kronor och beror på ej tillsatta tjänster inom verksamhetsområdet och att gruppboendet Djäknen är stängt i avvaktan på framtida inriktningsbeslut. Arbete och familj: - 8.0 Prognosen för arbete och familj är ett underskott med 8 miljoner kronor och beror främst på att försörjningsstödet är högre än budgeterat. Projektet FAS Ekonomiskt bistånd påbörjades efter en förstudie i augusti 2018 och projektet med det nya arbetssättet på Jobbtorg startade 3 september 2019. Full effekt väntas efter 11 månader, det vill säga i juli 2020. Målsättningen med det förändrade arbetssättet är att hålla försörjningsstödet på en jämförbar med andra kommuner låg nivå, detta trots att målgruppen nyanlända riskerar att öka och att vi har kommuninnevånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det beräknas även bli ett underskott på grund av ökade kundförluster för sociala kontrakt. Ökande intäkter från Arbete och service kan komma att förbättra utfallet liksom om regeringen fattar beslut om nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan bidra till att fler kommer i arbete. Vård och gemensamma insatser: 3,8 mkr Prognosen för Vård och gemensamma insatser visar ett överskott med 3,8 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att Bemanningsenheten räknar med att sälja fler vikarietimmar än budgeterat. Det beräknas även bli ett överskott på Hemsjukvården då det finns vakanta tjänster del av året. På Trygghetslarm och nattpatrull beräknas det bli ett överskott då installationen av larm släpar något. Trygghetslarm har fått en utökning av medarbetare för att sätta in ytterligare en bil på kvällstid. Första månaderna gick det inte att rekrytera personal vilket gör att verksamheten går med plus. 14
Sammanfattande kommentar till utfallet jan-aug 2019 Ledning: 8,0 mkr Ej nyttjad volymreserv. Planering, utveckling och administration: 0,7 mkr Två tillfälligt vakanta tjänster. Något mindre konsultativt IT stöd än beräknat. Myndighet och uppdrag: 4,5 mkr Antal externa barnplaceringar är lägre än budgeterat för perioden. Lägre kostnader för Bostadsanpassningsbidrag samt mat och transport än budgeterat för perioden. Äldreomsorg: - 11,0 mkr Högre kostnader för hemtjänsten än budgeterat. Intäkter för försäljning av korttidsplatser lägre än förväntat. Funktionshinderomsorg: 1,7 mkr Färre antal ärenden på korttidsboendet LSS. Vakanta tjänster. Djäknens gruppboende är stängt i avvaktan på inriktningsbeslut. Arbete och familj: -3,2 mkr Ökat antal ärenden ekonomiskt bistånd. Högre medelbistånd. Kundförluster för social kontrakt. Vård och gemensamma insatser: 3,8 mkr Högre intäkter än budgeterat för sålda vikarietimmar. Vakanta tjänster inom hemsjukvården. Fördröjning av utbyte av larm. Senareläggning av nya tjänster på larm 15
Investeringar Socialnämndens investeringsbudget 2019 uppgår till 3,7 miljoner kronor varav 0,7 miljoner kronor är överförda från 2018. Budgeten är planerad att användas till: IT och digitalisering (1,2 miljoner kronor). Datorer och annan utrustning för medarbetare och brukare samt moduler till verksamhetssystem. Maskiner och inventarier (2,5 miljoner kronor). Möbler i befintliga och nya boenden, belysning, passagesystem, dörröppnare och maskiner till tvättstugor. Ombyggnation i äldreboenden efter arbetsmiljöinspektion eller beslut om förändringar av platser. Lyftar, temperatursänkande utrustning som AC och solfilm. För perioden januari-juli redovisas ett utfall på 0,8 miljoner kronor och helårsprognosen är att hela budgeten kommer att nyttjas. 16
Nyckeltalsbilaga Tabell 1. Sjukfrånvaro på socialkontoret första halvåret 2016-2019. Tabell 2. Sjukfrånvaro på socialkontoret första halvåret 2019, per verksamhetsområde Diagram 1. Medarbetarengagemang och trivsel HME 2016-2019 17
Diagram 2. Kostnad per utförd hemtjänsttimme Kr/timme 900 800 700 600 500 400 300 200 100 År 2017 År 2018 0 17-jan 17-feb 17-mar 17-apr 17-maj 17-jun 17-jul 17-aug 17-sep 17-okt 17-nov 17-dec 18-jan 18-feb 18-mar 18-apr 18-maj 18-jun 18-jul 18-aug 18-sep 18-okt 18-nov Dec 19-jan 19-feb 19-mar 19-apr 19-maj 19-jun 19-jul 19-aug 19-sep 19-okt 19-nov 19-dec Serie1 Prognos kostnad/timme Budget per timme egen regi Källa: Verksamhetssystem Treserva samt ekonomisystem Raindance Diagram 3. Försörjningsstöd (exkl. flykting) utbetalt bistånd och finansiering traineeanställningar och budget Källa: Verksamhetssystem Treserva 18
Diagram 4. Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd (exkl. flykting) Källa: Verksamhetssystem Treserva Diagram 5. Öppet arbetslösa (%), andel av registrerad arbetskraft Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik 19
Diagram 6. Antal budgeterade och belagda platser på boende med särskild service (gruppboende) egenregi, insatser till personer med funktionsnedsättning 2019 Källa: Verksamhetssystem Treserva 20