Månadsuppföljning januarifebruari. kommun 14 KS

Relevanta dokument
Månadsuppföljning februari 2018, kommunstyrelsen 13 KS

934 Månadsuppfóljning soc alnämnden per febru ari 2OL6 (SN 2016'058) 2. Månadsuppföljning socialnämnden per februari zo16 VALLENTUNA KOMMUN

Månadsuppföljning juni 2018, kommunstyrelsen 17 KS

Månadsuppföljning oktober 2017, Vallentuna kommun 11 KS

JJlL Region Stockholm

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun

FSN Fastighet och servicenämnden/fastighetsförvaltningen. Månadsrapport. Mars 2019

Månadsuppföljning för kommunen - mars KS

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2010

Nämndernas månadsuppföljning och prognos juli KS

Befolkning per födelseland Reviderad metod vid framskrivningar. Version: 2

Från Primär och tandvårdsstyrelsen :00

Å R S R E D O V I S N I N G

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

TRIBECA Finansutveckling

Verksamhetsberättelse 2017

Bilaga 1 Formelsamling

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Från Regionkansliet :40

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

1. Ange myndighet och kontaktperson

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

DELTA-samverkan januari - april 2003

Arbetsmiljöuppföljning ÄO-HS område: Hälso- och sjukvård

Efter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar.

TRIBECA Finansutveckling

Utlandskyrkans krisberedskap

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Personal Antagen att gälla från och Dnr: 16/13 Handlingsslag. Gallras (=förstöres) Arkivläggs

Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram vid Humanistiska fakulteten

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Kundundersökning Kommuninfo/ Kuntainfo: Enkät om kommunens informationsverksamhet

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Allmänna avtalsvillkor för konsument

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Dataskyddsförordningen offentlig sektor

Föreläsning G04: Surveymetodik

Förena Förbättra Förändra

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

Bilaga 1 Schematisk skiss

Vännäs kommun Årsredovisning 2008

Många tror att det räcker

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Vuxenenheten 26 år -

Kommunstyrelsens planutskott

Från Revisionen :30

FÖRVAL TNINGSINFORMA TION FIAB AKTIEBOLAG. arg nr ÅRS- REDOVISNING

Arbetsmiljöuppföljning ÄO-HS område: Stöd i hemmet

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (26)

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Fakta om Bollnäs kommun

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

Försöket med trängselskatt

Resultatöverföring från 2015 års bokslut 16 KS

god stiftelsepraxis

Nyårsfesten! SUCCÉ FÖR NATURFÖRSKOLAN! HUR SKA BESPARINGARNA GÖRAS? ÅRETS FÖRETAGARE I SADELN INFORMATION INFÖR EU-VALET

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

2 OKTOBER Konsekvens. Beskriv orsaken till att risken inträffar. Risk. Sannolikhet. Tydlig styrning saknas. Låg prio hos läkare och handläggare

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Boendeenheten

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

1. Hur gammalt är ditt barn?

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Kontakt- och familjehemsenheten

Nyckeltal Hyresvärde, Mkr Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Finansiering och utbyte av miljöbussar i SL-trafiken, avtalsområde E19

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Sammanfattning av Socialstyrelsens kundundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? -vårdboende i Helsingborg år 2017

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

En insamlingskampanj som stödjer dina hjälpinsatser

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Från Regionkansliet :45

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Skolpeng fr.o.m. 1 januari KS

Tentamen 9 juni 2016, 8:00 12:00, Q21

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

Transkript:

Måadsuppföljig jauarifebruari, Valletua kommu 14 KS.105 3

VALLENTUNA KOMMUN Sammaträdesprotokoll Kommustyrelses arbetsutskott -05-03 104 Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu (KS.105) Beslut Kommustyrelses arbetsutskott föreslår att kommustyrelse godkäer måadsuppföljige. Kommustyrelse uppmaar socialämde att vidta åtgärder för att ha e ekoomi i balas. Kommustyrelse uppmaar samtliga ämder att bidra till att klara Valletua kommus ekoomiska resultat. Ateckig Jaaa Tilles (S) deltar ej i beslutet. Äredebeskrivig Det bokförda resultatet för Valletua kommu per 28 februari är -12,0 miljoer kroor (- 12,0 miljoer kroor eligt balaskravet). resultat motsvarade period förra året var 33,4 miljoer kroor. Progose för kommue för hela året är ett resultat om 2,8 miljoer kroor (2,8 miljoer kroor eligt balaskravet). e för iehåller ett resultat på 22,7 miljoer kroor eligt kommupla -2020. Progose för visar således ett uderskott på 19,9 miljoer kroor jämfört med budget (19,9 miljoer kroor eligt balaskravet). Itäkter frå skatter, geerella statsbidrag och utjämig beräkas ge ett överskott på 1,9 miljoer kroor i förhållade till budget för Valletua. E del av det beräkade överskottet är årets byggbous som uppskattas bli 4,0 miljoer kroor, de progose är dock osäker. De fiasiella kostadera beräkas bli eligt budget. Nämdera progostiserar tillsammas ett uderskott om 21,6 miljoer kroor. Uderskottet kommer frå socialämde som progostiserar -26,9 miljoer kroor. Kommustyrelse visar ett överskott om 5,0 miljoer kroor. Resterade ämder progostiserar budget i balas vid årets slut. Yrkade Kommustyrelses arbetsutskott föreslår att kommustyrelse godkäer uppföljige. Kommustyrelse uppmaar socialämde att vidta åtgärder för att ha e ekoomi i balas. Kommustyrelse uppmaar samtliga ämder att bidra till att klara Valletua kommus ekoomiska resultat. Beslutsgåg Ordförade, Parisa Liljestrad (M), ställer propositio på sitt eget yrkade och fier att kommustyrelses arbetsutskott beslutar i elighet därmed. Beslutsuderlag 1. Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu 2. Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu Justerades sig Justerades sig Utdragsbestyrkade 14

VALLENTUNA KOMMUN Sammaträdesprotokoll Kommustyrelses arbetsutskott -05-03 3. Måadsuppföljig jauari-februari, samtliga ämder Expedieras till Akte Samtliga ämder Justerades sig Justerades sig Utdragsbestyrkade 25

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET -03-20 DNR KS.105 KARIN KILERUD SID 1/2 KOMMUNCONTROLLER 0858785118 KARIN.KILERUD@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjästeskrivelse Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu Förslag till beslut Kommustyrelse godkäer måadsuppföljige. Kommustyrelse uppmaar socialämde att vidta åtgärder för att ha e ekoomi i balas. Kommustyrelse uppmaar samtliga ämder att bidra till att klara Valletua kommus ekoomiska resultat. Äredet i korthet Det bokförda resultatet för Valletua kommu per 28 februari är -12,0 miljoer kroor (-12,0 miljoer kroor eligt balaskravet). resultat motsvarade period förra året var 33,4 miljoer kroor. Progose för kommue för hela året är ett resultat om 2,8 miljoer kroor (2,8 miljoer kroor eligt balaskravet). e för iehåller ett resultat på 22,7 miljoer kroor eligt kommupla -2020. Progose för visar således ett uderskott på 19,9 miljoer kroor jämfört med budget (19,9 miljoer kroor eligt balaskravet). Itäkter frå skatter, geerella statsbidrag och utjämig beräkas ge ett överskott på 1,9 miljoer kroor i förhållade till budget för Valletua. E del av det beräkade överskottet är årets byggbous som uppskattas bli 4,0 miljoer kroor, de progose är dock osäker. De fiasiella kostadera beräkas bli eligt budget. Nämdera progostiserar tillsammas ett uderskott om 21,6 miljoer kroor. Uderskottet kommer frå socialämde som progostiserar -26,9 miljoer kroor. Kommustyrelse visar ett överskott om 5,0 miljoer kroor. Resterade ämder progostiserar budget i balas vid årets slut. Hadligar Victor Kilé Kommudirektör Aika Hellberg Ekoomichef KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KLK@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE 6

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET -03-20 DNR KS.105 SID 2/2 Ska expedieras till Akte Samtliga ämder 7

Valletua Måadsuppföljig jauarifebruari, Valletua kommu 8

Iehållsförteckig Ekoomisk aalys...3 Sammafattig...3 Driftredovisig...3 Valletua, Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu 2(5) 9

Ekoomisk aalys Sammafattig Ekoomiskt utfall per februari Det bokförda resultatet för Valletua kommu per 28 februari är -12,0 miljoer kroor (-12,0 miljoer kroor eligt balaskravet). resultat motsvarade period förra året var 33,4 miljoer kroor. Årsprogos för Progose för kommue för hela året är ett resultat om 2,8 miljoer kroor (2,8 miljoer kroor eligt balaskravet). e för iehåller ett resultat på 22,7 miljoer kroor eligt kommupla -2020. Progose för visar således ett uderskott på 19,9 miljoer kroor jämfört med budget. Itäkter frå skatter, geerella statsbidrag och utjämig beräkas ge ett överskott på 1,9 miljoer kroor i förhållade till budget för Valletua. E del av det beräkade överskottet är årets byggbous som uppskattas bli 4,0 miljoer kroor, de progose är dock osäker. De fiasiella kostadera beräkas bli eligt budget. Nämdera progostiserar tillsammas ett uderskott om 21,6 miljoer kroor. Uderskottet kommer frå socialämde som progostiserar ett uderskott på 26,9 miljoer kroor. Kommustyrelse visar ett överskott på 5,0 miljoer kroor. Resterade ämder progostiserar budget i balas vid årets slut. Driftredovisig Resultaträkig Valletua kommu Verksamhetsblock (mkr) Progos Avvikelse Verksamhetes itäkter 363,9 49,0 342,0-21,9 395,5 Verksamhetes kostader -2 021,2-339,9-2 020,9 0,3-2 425,3 Avskrivigar -74,9-11,4-74,9 0,0-67,2 Verksamhetes ettokostader -1 732,2-302,4-1 753,8-21,6-2 097,0 Skatteitäkter 1 598,6 261,0 1 587,5-11,1 1 543,9 Ge. statsbidrag och utjämig 178,0 31,5 190,7 12,7 172,8 Fiasiella itäkter 0,5 0,0 0,5 0,0 67,5 Fiasiella kostader -22,1-2,1-22,1 0,0-26,4 Periodes resultat (förädrig av eget kapital) 22,7-12,0 2,8-19,9-339,2 Avgår realisatiosvister 0,0 0,0 0,0 0,0-64,3 Periodes resultat el. balaskravet 22,7-12,0 2,8-19,9-403,6 Valletua, Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu 3(5) 10

Driftredovisig samtliga ämder Nämd belopp (mkr) Progos Avvikelse Kommustyrelse 171,0 22,3 13 170,0 1,0 151,5 KS OF 5,0 0,0 0 1,0 4,0 0,0 Bar- och ugdomsämde 146,8 25,7 18 146,8 0,0 149,3 Skolpeg 622,3 106,0 17 622,3 0,0 604,6 Utbildigsämde 32,4 5,1 16 32,4 0,0 31,3 Gymasiepeg 134,7 22,0 16 134,7 0,0 126,9 Socialämde 508,9 85,9 17 535,8-26,9 521,3 Fritidsämde 53,8 10,0 19 53,8 0,0 50,9 Kulturämde 44,3 7,7 17 44,3 0,0 43,4 Miljö- och samhällsbyggadsämde 13,3 3,2 24 13,3 0,0 13,1 Överförmydarämde 2,9 0,2 7 2,9 0,0 2,7 Summa ämder 1 735,4 288,0 17 1 757,2-21,9 1 694,9 Itera poster, övrigt -78,1 3,0-4 -78,4 0,3 334,9 Nämderas ettokostader exkl. avskrivigar * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto Kommetarer 1 657,3 290,9 18 1 678,9-21,6 2 029,7 Kommustyrelse Kommustyrelses progos är ett överskott på 5 miljoer kroor. Överskottet kommer frå besparigar iom kommuledigskotoret med 1 miljo kroor. Progose baseras också på att edast 1,0 mkr av totalt 5,0 mkr ur kommustyrelses budget för oförutsedda utgifter (KSOF) kommer att yttjas uder året. Bar- och ugdomsämde Bar- och ugdomsämdes budget består av flera delar. E fast budgetram omfattade 146,8 miljoer kroor, 19 resultateheter som är itäktsfiasierade, samt budgete för skolpeg som omfattar 622,3 miljoer kroor. Progose för de fasta rambudgete är e budget i balas. Det ekoomiska läget för resultatehetera är fortsatt utmaade. De sammataga progose för resultatehetera är e budget i balas, me för att å dit krävs att flera pågåede åtgärder är framgågsrika och att ytterligare åtgärder vidtas. Utmaigara och effektera av lärarbrist och stigade löer kommer uder året att hateras geom e rad olika åtgärder. Blad aat krävs persoaleffektiviserigar, midre lokala orgaisatiosförädrigar, klassammaslagigar och ett effektivt lokalutyttjade. Progose för skolpege visar e budget i balas. Progose är säker. Utbildigsämde Utbildigsämdes budget består av e budgetram omfattade 32,4 miljoer kroor, e resultatehet som är itäktsfiasierad samt e budget för gymasieskolpeg som omfattar 134,7 miljoer kroor. Gymasieskolpege är volymstyrd och baseras på befolkigsprogoser. Valletua, Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu 4(5) 11

Progose för utbildigsämdes fasta ram och resultatehete Valletua gymasium är e budget i balas vid årets slut. Progose för gymasieskolpege är också e budget i balas, dock med osäkerhet krig ersättigar frå Migratiosverket för yaläda. Socialämde Socialämdes budgetram för uppgår till 508,9 miljoer kroor. De största blocke är isatser eligt SoL och isatser eligt LSS, följt av förvaltigsövergripade, förebyggade isatser och HSL. Progose för socialämde är ett uderskott på 26,9 miljoer kroor i jämförelse med budget. Iom blocke isatser iom SoL, isatser iom LSS och förvaltigsövergripade återfis de stora avvikelsera. Fritidsämde Fritidsämdes budget är på 53,8 miljoer kroor. Progose för helåret är e budget i balas. Kulturämde Kulturämdes budget för uppgår till 44,3 miljoer kroor. Helårsprogose visar e budget i balas. Miljö- och samhällsbyggadsämde e för miljö- och samhällsbyggadsämde uppgår till 13,3 miljoer kroor. De samlade helårsprogose för ämdes verksamheter visar att de kommer att kua bedrivas eligt budget. Överförmydarämde Progose för helåret är att överförmydarämde kommer att ha e budget i balas. Valletua, Måadsuppföljig jauari-februari, Valletua kommu 5(5) 12

Samtliga ämder, Valletua kommu Måadsuppföljig jauarifebruari 13

Iehållsförteckig Kommustyrelse...3 Sammafattig...3 Driftredovisig...4 Bar- och ugdomsämde...11 Sammafattig...11 Driftredovisig...12 Utbildigsämde...20 Sammafattig...20 Driftredovisig...20 Socialämde...23 Sammafattig...23 Driftredovisig...24 Fritidsämde...27 Sammafattig...27 Driftredovisig...27 Kulturämde...29 Sammafattig...29 Driftredovisig...29 Miljö- och samhällsbyggadsämde...31 Sammafattig...31 Driftredovisig...31 Överförmydarämde...34 Driftredovisig...34 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 2(36) 14

Kommustyrelse Sammafattig De samlade helårsprogose för kommustyrelses verksamheter är ett överskott på 5,0 miljoer kroor. Progose baseras på att kommustyrelses oförutsedda utgifter edast yttjas till e midre del. Med aledig av kommues ekoomiska läge, har sparåtgärder vidtagits iom kommuledigskotoret och det bidrar till överskottet med e miljo kroor. Progose för samhällsbyggadsförvaltige visar ige avvikelse mot budget. Till följd av iföradet av kompoetavskrivig har resultatehete TuaFastigheter ett budgeterat resultat på 12,3 miljoer kroor för år iom driftbudgete. Istället har ivesterigsbudgete utökats. Progose för är att TuaFastigheter ska kua bedriva verksamhete eligt budget, det vill säga uppå ett resultat på 12,3 miljoer kroor. Driftsredovisig kommustyrelse totalt Mkr Progos Avvikelse Totalt 176,0 22,3 13 171,0 5,0 151,5 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 3(36) 15

Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) Kommuledigskotorets verksamheter exkl. KSOF TOTALT Progos Avvikel se K 161,3 24,0 15 160,3 1,0 148,2 19,7 13 143,7 I -39,9-5,2 13-39,9 0,0-30,7-3,6 12-29,0 N 121,3 18,7 15 120,3 1,0 117,5 16,2 14 114,7 Politisk verksamhet K 12,4 1,7 14 12,4 0,0 11,7 1,3 11 11,0 I -0,5 0,0 0-0,5 0,0-1,1 0,0 0-1,0 N 11,9 1,7 14 11,9 0,0 10,6 1,3 12 10,0 Kommugemesam verksamhet K 15,4 2,0 13 14,4 1,0 13,5 1,5 11 12,2 I -0,2 0,0 17-0,2 0,0-0,2-0,2 101 N 15,1 1,9 13 14,1 1,0 13,3 1,2 9 11,5 Kasli K 10,4 1,5 14 10,4 0,0 9,3 1,4 15 8,9 I -0,3 0,0 0-0,3 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 10,1 1,5 15 10,1 0,0 9,3 1,4 15 8,9 Ekoomiavdelige K 16,0 2,3 15 16,0 0,0 14,4 2,1 15 14,1 I -0,4 0,0 3-0,4 0,0-0,7 0,0 1-0,6 N 15,6 2,3 15 15,6 0,0 13,8 2,1 15 13,6 HR-avdelige K 13,0 2,0 15 13,0 0,0 12,9 1,8 14 12,3 I -0,4 0,0 5-0,4 0,0-0,4 0,0 0-0,6 N 12,6 2,0 16 12,6 0,0 12,5 1,8 14 11,8 Kommuikatio och markad K 12,6 2,5 20 12,6 0,0 13,0 2,0 15 12,3 I -0,3 0,0 0-0,3 0,0 0,0 0,0 0-0,1 N 12,3 2,5 20 12,3 0,0 13,0 2,0 15 12,1 Utvecklig och ärigsliv K 2,5 0,4 17 2,5 0,0 2,4 0,5 20 3,1 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 2,5 0,4 17 2,5 0,0 2,4 0,5 20 3,1-0,6 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 4(36) 16

Verksam het (mkr) Ege försörjig Progos Avvikel se K 22,3 3,7 16 22,3 0,0 15,5 1,5 9 17,6 I -22,3-3,6 16-22,3 0,0-15,5-1,6 10-15,6 N 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0-0,2 0 2,0 Arbetsmarkadsavdelige K 15,9 1,8 11 15,9 0,0 17,9 1,9 11 14,2 I -6,3-0,4 6-6,3 0,0-5,8-0,8 13-4,2 N 9,5 1,4 15 9,5 0,0 12,0 1,1 10 10,0 IT-avdelige K 19,4 2,6 13 19,4 0,0 16,2 2,3 14 16,9 I -8,4-1,0 12-8,4 0,0-6,1-1,0 16-5,6 N 11,0 1,5 14 11,0 0,0 10,1 1,3 13 11,3 Kommu och samhällsskydd K 1,7 0,2 13 1,7 0,0 1,7 0,3 20 1,6 I -0,8-0,1 17-0,8 0,0-0,8 0,0 0-0,8 N 0,9 0,1 9 0,9 0,0 0,9 0,3 37 0,8 Räddigstjäst K 19,8 3,3 17 19,8 0,0 19,7 3,3 17 19,5 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 19,8 3,3 17 19,8 0,0 19,7 3,3 17 19,5 Verksam het Mkr Kommustyrelses oförutsedda utgifter (KSOF) Progos Avvikel se K 5,0 0,0 0 1,0 4,0 2,0 0,0 0 0,0 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 5,0 0,0 0 1,0 4,0 2,0 0,0 0 0,0 * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto Kommetar Helårsprogose för kommuledigskotorets verksamheter, iklusive kommustyrelses oförutsedda utgifter, är ett överskott på 5,0 miljoer kroor. Politisk verksamhet Progose för politisk verksamhet är eligt budget. Det låga utfallet förklaras med att valbudgetes kostader kommer belasta seare dele av året. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 5(36) 17

Kommugemesam verksamhet I de kommugemesamma verksamhetera igår kommudirektör och stab. Med aledig av det ekoomiska läget har kommuledigskotoret lagt e buffert iom kommudirektöres budget. Helårsprogose är därmed ett överskott på 1,0 miljo kroor. Kommue satsar äve uder på trygghetsarbetet med ordigsvaktsisatser i cetrala Valletua. Certifierigsrevisio för ISO 14001 har slutförts uder februari och kommue kommer att kua få ett miljöcertifikat uder våre. Detta förutsatt att plaerade åtgärder geomförs: lagefterlevadskotroll, tydliggöra roller och asvar kopplat till det systematiska bradskyddsarbetet samt ta fram yckeltal för miljöarbetet. Progose för verksamhete stab är eligt budget. Kasli Helårsprogose för kasliet är eligt budget. De budgeterade itäktera är dock äu osäkra då de avser itäkter för extratjäst. Det är e arbetsmarkadsåtgärd där kommue får statligt bidrag vid aställig av extratjäst. E utredig av behovet av extratjäst iom kasliet pågår. Ekoomiavdelige Arbete pågår tillsammas med förvaltigara för att iföra ett kommugemesamt budget- och progosverktyg. Ekoomisystemet och fakturahaterigssystemet kommer att uppgraderas uder året. Kvalitetsarbetet fokuserar på förslag till iförade av kotaktceter. Kommuikatio och markad Utmaigara för kommuikatio- och markadsavdelige uder är stora. Vid sida av det löpade arbetet kommer fokus blad aat vara framtagadet av e helt y markadsstrategi, kommuikatio krig de ya visioe och framtagade av e y webb. Nya versioe av valletua.se iebär större kostader uder framför allt första halvåret. Kostadera täcks till stora delar av e vakat tjäst uder större dele av året. Avdelige har e budget i balas. Ege försörjig Ege försörjig är e y ehet, iom kommuledigskotoret, som samarbetar med olika aktörer, itera som extera. Syftet är att säkerställa e hållbar och kvalitetssäkrad itegratiosprocess för yaläda i Valletua kommu. Ehete arbetar för att så tidigt som möjligt möta idivideras olika behov och skapa förutsättigar för yalädas ege försörjig samt självstädighet. Fokus är att yaläda sabbt ska etablera sig i det sveska samhället och på arbetsmarkade. Ege försörjig har e budget i balas. Arbetsmarkadsavdelige Iom arbetsmarkadsavdelige igår verksamhetera arbetsbefrämjade åtgärder och feriearbete. Utfallet för itäkter är lågt i jämförelse mot budget då verksamhete arbetsbefrämjade åtgärder äu ite har startats i full skala seda brade i lokale december 2016. Verksamhete beräkas vara i full drift frå och med april. Helårsprogose är dock eligt budget. e för feriearbete är 300 ugdomar i kommual regi och 29 som etrepreörer. Etrepreör är ett alterativ till det kommuala feriearbetet. Det iebär att ugdomara får chase att prova på hur det är att driva ett företag med ett startkapital på 2 500 kroor vardera. IT-avdelige IT-avdelige har ite e budget i balas. Åtgärder kommer att göras uder året. Blad aat kommer e y fiasierigsmodell ses över är det gäller uthyrig av datorer till kommues verksamheter. Kommustyrelses oförutsedda utgifter (KSOF) Kommustyrelses budget för oförutsedda utgifter uppgår till 5,0 miljoer kroor. Progose för helåret bygger på att 1,0 miljo kroor kommer att yttjas uder året, varav 0,3 miljoer kroor är beviljade att avädas till e Valletuafilm. Resterade 4,0 miljoer bidrar till ett överskott iom kommustyrelse för att klara kommues ekoomiska läge. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 6(36) 18

Driftredovisig ämdes verksamheter Mkr Progo s Samhällsbyggadsförvaltiges verksamheter Totalt Avvikel se K 103,2 13,5 13 103,2 0,0 85,4 12,7 15 88,3 I -41,2-6,7 16-41,2 0,0-32,9-5,0 15-35,4 N 62,0 6,8 11 62,0 0,0 52,5 7,7 15 52,9 Fysisk plaerig K 9,1 0,9 10 9,1 0,0 4,2 0,0 0 3,9 I -0,3 0,0 0-0,3 0,0-0,3-0,1 20-0,3 N 8,8 0,9 10 8,8 0,0 3,9-0,1-2 3,6 Markreserve K 4,5 0,2 4 4,5 0,0 2,3 0,2 8 1,9 I -0,4-0,4 88-0,4 0,0-2,9-0,4 13-2,5 N 4,1-0,2-4 4,1 0,0-0,6-0,2 35-0,6 Parkerigsverksamhete K 0,9 0,1 14 0,9 0,0 0,6 0,1 12 0,7 I -0,9-0,1 6-0,9 0,0-0,8 0,0 5-0,9 N 0,0 0,0-162 0,0 0,0-0,2 0,1-15 -0,2 Väghållig K 33,4 4,8 14 33,4 0,0 33,4 6,3 19 33,3 I -2,4-0,5 21-2,4 0,0-2,1-0,1 3-2,5 N 31,0 4,3 14 31,0 0,0 31,3 6,2 20 30,8 Parkverksamhete K 11,9 1,1 9 11,9 0,0 8,8 0,6 7 8,3 I -0,1 0,0 1-0,1 0,0 0,0-0,1 255-0,2 N 11,8 1,1 9 11,8 0,0 8,8 0,5 6 8,1 Natur- och vattevård K 3,1 0,2 7 3,1 0,0 0,8 0,2 20 1,8 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0-0,5 N 3,1 0,2 7 3,1 0,0 0,8 0,2 20 1,3 Gemesam adm, (löer, material, utv.kost., m.m. ) K 20,8 3,2 15 20,8 0,0 20,1 3,3 17 21,4 I -17,7-3,0 17-17,7 0,0-11,8-1,7 15-11,8 N 3,1 0,2 6 3,1 0,0 8,3 1,6 19 9,6 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 7(36) 19

Mkr Progo s Avvikel se Arrede och skogsavverkig K 0,7 0,1 7 0,7 0,0 0,0 0,0 0 0,0 I -2,7 0,0 0-2,7 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N -2,0 0,1-3 -2,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Bostäder (brf) K 18,4 3,0 16 18,4 0,0 14,9 2,0 14 16,6 I -16,8-2,8 17-16,8 0,0-15,1-2,6 17-16,7 N 1,6 0,2 10 1,6 0,0-0,2-0,6 381-0,1 Exploaterig övrigt K 0,5 0,0 9 0,5 0,0 0,3 0,0 12 0,4 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 0,5 0,0 9 0,5 0,0 0,3 0,0 12 0,4 Kommetarer till avvikelse De samlade helårsprogose för samhällsbyggadsförvaltige exklusive resultateheter visar att verksamhetera ka bedrivas eligt budget. E utredig av effekter av ytt avtal för drift av vägar liksom möjligheter att skapa e buffert iför viter /2019 sker iför tertialrapport 1. Väghållig Helårsprogose är att verksamhete ka bedrivas eligt budget me e osäker post är söröjig och halkbekämpig. Vitersäsoge / har reda överstigit plaerat atal söröjigar och om årets budget ka hållas är helt beroede på hur viter /2019 utfaller. Möjligheter att skapa e buffert iför vitersäsoge /2019 utreds iför tertialrapport 1. Parkverksamhete Verksamhete beräkas kua bedrivas eligt budget me liksom iom väghålligsverksamhete, är progose osäker är det gäller poste söröjig. Se kommetarera ova. Gemesam admiistratio (persoalkostader, utveckligskostader med mera) Samhällsbyggadsförvaltige har uder måga år haft e stor persoalomsättig. Förvaltige har verksamheter där kokurrese om persoal är stor både iom de offetliga sektor och på de privata markade. Med de utbyggadstakt som råder i regioe så är rörlighete stor iom vissa arbetskraftskategorier. Valletua växer och samhällsbyggadsförvaltige har e stor utmaig att attrahera ya medarbetare, me också behålla och utveckla persoal. E strategisk kompetesförsörjigspla har tagits fram med syfte att skapa e attraktiv och kreativ arbetsplats för att locka ya medarbetare me framför allt att skapa e arbetsplats där persoal trivs och ka utvecklas och där all samlad kompetes kommer till gemesam ytta för kommue. Valletua kommu har stora ambitioer och åtagade vad gäller e ökad tillväxt och att skapa ett attraktivt Valletua. E större volym och komplexitet i kommade arbetsuppgifter kräver ett omfattade utveckligsarbete. Uder år startade ett itesivt utveckligsarbete för att bättre kua å kommues visio och mål. Förvaltige idetifierade tidigt att digitaliserige är e Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 8(36) 20

yckel för att å effektiva processer och för att möta förvätigar frå kommuivåara. E hadligspla arbetades fram med aktiviteter för att å målet, e digital samhällsbyggadsprocess, år 2020. Uder kommer e operativ fas att iledas med att utföra aktivitetera. Helårsprogose är att verksamhete bedrivs eligt budget me e osäkerhet är kojukture. E sviktade bostadsmarkad ka komma att påverka atal debiterade timmar på samhällsbyggadsprojekt, vilket i si tur påverkar utfallet på löekostadera iom drifte. Samhällsbyggadsförvaltige har uder de seaste åre arbetat hårt för att säkerställa ramavtal för bemaig och kua å e god balas mella fast aställd persoal och kosulter för att kua möta svägigar. E aktiv resursplaerig sker kotiuerligt. Driftredovisig ämdes verksamheter Mkr Resultatehet TuaFastigheter Totalt K I N 218,0 33,3 15-230,3-38,8 17-12,3-5,5 45 TuFa- admiistrativa kostader, löer m.m K 15,5 2,3 15 Prog os Avvike lse 218,0 0,0 227,9 28,7 13-230,3 0,0-227,9-37,1 16 213,4-229,6-12,3 0,0 0,0-8,4-16,2 15,5 0,0 10,3 0,9 9 9,1 I -0,7 0,0 0-0,7 0,0-0,7 0,0 0-0,7 N 14,8 2,3 15 Fastighetsservice, persoalkostader, m.m. K I N Ega- och hyrdafastigheter K I N Ägda bostadsfastigheter K 8,5 1,4 17-3,3-0,7 21 5,2 0,7 14 173,6 26,1 15-204,5-34,4 17-30,9-8,3 27 1,7 0,2 14 14,8 0,0 9,7 0,9 10 8,5 0,0 9,4 1,5 16-3,3 0,0-3,1-0,6 19 5,2 0,0 6,3 0,9 14 173,6 0,0 188,0 23,2 12-204,5 0,0-203,2-33,0 16-30,9 0,0-15,2-9,8 65 1,7 0,0 1,8 0,2 11 8,4 9,4-3,5 5,9 173,0-203,6-30,6 2,2 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 9(36) 21

Mkr I N -3,2-0,4 13-1,5-0,2 12 Städservice iklusive koferesservice K I 18,6 3,3 17-18,6-3,3 17 Prog os Avvike lse -3,2 0,0-2,6-0,4 17-1,5 0,0-0,8-0,2 29 18,6 0,0 18,4 2,9 16-18,6 0,0-18,4-3,1 17 N 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2 0,5-2,6-0,4 19,7-19,2 Kommetarer till avvikelse Fastighetsavdelige började uder föregåede år att tillämpa kompoetavskrivig efter beslut i kommufullmäktige i jui. Ekelt förklarat delas varje byggad i i ett flertal betydade kompoeter såsom stomme, tak och fasad med mera. Dessa kompoeter har valigtvis väsetligt olika yttjader och byts därför ut med olika tidsitervall i takt med si förbrukig. Återskaffig av e kompoet redovisas som askaffig av y aläggigstillgåg och evetuellt kvarvarade bokfört värde för de ersatta ehete kostadsförs. Effekte av detta blir att det plaerade uderhållet ite lägre belastar resultatet direkt uta fiasieras iom ivesterigsbudgete och i stället belastar driftbudgete som kapitalkostader (avskrivigar) uder hela yttjadetide. Iledigsvis iebär detta ett överskott iom driftredovisige och uppgick det till 16,1 miljoer kroor. I ormala fall har resultatehete TuaFastigheter e ollbudget, det vill säga kostader är lika stora som itäkter, me i och med iföradet av kompoetavskrivig fis ett budgeterat resultat om 12,3 miljoer kroor för år. På sikt, i takt med att det plaerade uderhållet hateras iom ivesterigsbudgete, kommer kapitalkostadera att öka och därmed kommer överskottet iom driftredovisige att miska. Helårsprogose för är att TuaFastigheter ska kua bedriva verksamhete eligt budget, det vill säga uppå ett resultat på 12,3 miljoer kroor. Driftredovisig Mkr Resultatehet Avfallshaterig K 25,9 2,4 9 I -25,9-0,2 1 Progos Avvikelse 25,9 0,0 24,5 2,3 9 24,4-25,9 0,0-24,5 0,0 0-24,2 N 0,0 2,2 0,0 0,0 0,0 2,3 0,2 Kommetar till avvikelse Avfallsverksamhete asvarar för att samla i avfall frå hushåll och verksamheter i kommue samt för att iformera om återviig av avfall. Avfallet samlas i av e upphadlad etrepreör som säkerställer att avfallet tas om had på ett miljöriktigt sätt. Verksamhete fiasieras helt via avgifter och evetuella över- och uderskott ska därför hållas iom avfallskollektivet och påverkar ite kommues resultat. De förvätade kostadsökige uder beräkas att täckas av tidigare års överskott på 1,4 miljoer kroor och därmed visar helårsprogose att verksamhete kommer att kua bedrivas eligt budget. E översy av kostadsuderlag och taxa kommer att ske uder och iför 2019. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 10(36) 22

För att uderlätta sophämtig iom tråga hämtigsområde kommer ett atal åtgärder att behöva utföras uder. E digitaliserigsprocess som ska uderlätta för avfallsaboetera att via webbe se hämtigskaleder, fakturor med mera har påbörjats och kommer att laseras våre. Därutöver har e reviderig av kommues avfallsföreskrifter påbörjats och kommer att slutföras våre. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 11(36) 23

Bar- och ugdomsämde Sammafattig Bar- och ugdomsämdes budget består av e fast budgetram om 146,8 mkr, samt e skolpegsbudget om 622,3 mkr. De kommuala itäktsfiasierade resultatehetera ska sammalagt ha e balaserad budget. Progose för de fasta rame är e budget i balas. e för skolpeg, föräldraavgifter och statsbidraget maxtaxa progostiserar e budget i balas. När det gäller de kommuala resultatehetera är de sammalagda progose för e budget i balas. Utmaigara och effektera av lärarbrist och stigade löer kommer uder året att hateras geom e rad olika åtgärder. Blad aat krävs persoaleffektiviserigar, midre lokala orgaisatiosförädrigar, klassammaslagigar och ett effektivt lokalutyttjade. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 12(36) 24

Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) TOTALT Progos Avvikel se K 160,3 24,3 15 160,6-0,3 160,5 20,9 13 162,5 I -13,5-1,4 10-13,8 0,3-12,5-1,2 9-12,8 N 146,8 22,9 16 146,8 0 148,0 19,7 13-149,7 Nämd och förvaltig K 4,0 0,1 3 4,0 0 2,7 0,1 4 1,4 I 0 0 0 0 0 0-0,1 N 4,0 0,1 3 4,0 0 2,7 0,1 4 1,3 Huvudmae K 3,8 0,6 15 3,9-0,1 12,0 1,5 12 9,0 I 0-0,1-0,1 0,1-4,0-0,7 18-4,7 N 3,8 0,5 14 3,8 0 8,0 0,8 9 4,3 Resurscetrum, ire K 120,4 19,0 16 120,4 0 111,1 15,7 14 127,6 I -5,0-1,0 21-5,0 0 0,0-0,3-5,4 N 115,4 17,9 16 115,4 0 111,1 15,4 14 122,2 Resurscetrum, yttre K 10,0 2,0 20 10,2-0,2 12,0 1,7 14 11,9 I 0-0,2-0,2 0,2 0-0,1-2,3 N 10,0 1,8 18 10,0 0 12,0 1,6 13 9,6 Ekoomi & admiistratio K 5,6 0,9 16 5,6 0 5,8 0,6 11 4,7 I 0 0 0 0 0 0 0 N 5,6 0,9 16 5,6 0 5,8 0,6 11 4,7 Förvaltigskostader K 8,0 1,0 12 8,0 0 8,4 1,3 15 7,9 I 0 0 0 0 0-0,1-0,3 N 8,0 1,0 12 8,0 0 8,4 1,2 15 7,6 Väsbygårde K 8,5 0,8 9 8,5 0 I -8,5-0,1 1-8,5 0 N 0 0,7 0 0 * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 13(36) 25

Kommetar e för bar- och ugdomsämdes fasta budgetram uppgår till 146,8 mkr. Progose för de fasta rambudgete är e budget i balas. Iom Resurscetrum ire igår förvaltiges resursfördeligsmodell, lokaliserigsersättig, skolskjuts, ikluderigsersättig, tilläggsbelopp och strukturersättig. Ikluderigsersättige täcker blad aat fiasierige för särskilda udervisigsgrupper och Olympiaskola som tidigare tillhörde Hammarbacksskola. Tilläggsbeloppe är det sökbara stödet som betalas ut till extera verksamheter för bar i behov av särskilt stöd, strukturersättig är e resursfördelig som har till uppgift att jäma ut socioekoomiska skillader. Valletua kommu aväder i likhet med flera adra kommuer Skolverkets aalysverktyg SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambadsAalyser). Aalysverktyget SALSA preseterar skolors resultat av slutbetyge efter att viss häsy tagits till elevsammasättige. Lokaliserigsersättig är ett stöd som erhålls av tre skolor i Valletua kommu som är lokaliserade utaför tätorte. Detta stöd täcker upp itäktsmiskige som uppstår med vikade elevsiffror och elevströmmar mot mer cetrala skolor. Merparte av dessa ersättigar budgeteras och förutbestäms uder budgetarbetet vilket gör att alla dessa ersättigar förutom tilläggsbelopp är fasta och betalas ut med e tolftedel uder året. Sammataget progostiserar hela Resurscetrum ire e budget i balas vid årets slut. Resurscetrum yttre som iefattar de cetrala elevhälsa exklusive skolsköterskor progostiserar e budget i balas. Utfallet för Nämd och förvaltig, Huvudmae samt Ekoomi och admiistratio är efter två måader lågt i förhållade till budget. Kostadera hålls medvetet ere för att vid behov kua täcka upp för adra verksamheter vid årets slut. Förvaltigskostader där förvaltiges lokalkostader, flertalet övergripade system, kurser och utbildigar, försäkrigar och diverse övriga midre iköp fis, progostiserar e budget i balas. Verksamhete Väsbygårde är ytt iför och iefattar köksverksamhete på äldreboedet Väsbygårde. Dea verksamhet tillhörde tidigare socialförvaltige me tack vare att bar- och ugdomsförvaltige reda hade e stor köksverksamhet i och med skolköke, så fis u äve dea verksamhet hos förvaltige. Verksamhete har uder socialförvaltige som kud och säljer portioer direkt till förvaltige som i si tur fakturerar slutkud. Därigeom ska verksamhete bedrivas kostadseffektivt och ha ett pris per portio som matchar kostadera. Utfallet för ja-feb är uder riktvärdet vilket beror på ej bokförda itäkter om 1,4 mkr frå socialförvaltige. Väsbygårde progostiserar e budget i balas vid årets slut. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 14(36) 26

BUN resultateheter Mkr TOTALT Spara de i eget kapital Progo s avvikels e K 673,7 96,5 14-2,0 719,3 108,8 15 666,3 I -673,7-93,7 14 2,0-719,3-103,7 14-666,7 N 3,1 0 2,8 0 0 5,1-0,4 621 Norra förskoleområdet Nytt K 22,2 3,5 16 0 - - - - I -22,2-3,8 17 0 - - - - N 0-0,4 0 - - - - 622 Cetrala förskoleområdet Nytt K 24,3 4,2 17 0 - - - - I -24,3-3,9 16 0 - - - - N 0 0,2 0 - - - - 623 Östra förskoleområdet Nytt K 28,6 4,0 14 0 - - - - I -28,6-3,6 13 0 - - - - N 0 0,4 0 - - - - 634 BUF Pegfiasierad K 12,0 3,5 23 0 5,0 1,0 20 5,7 I -12,0-3,5 29 0-5,0-0,9 19 5,7 N 0 0 0 0 0,1 0 636 Kostchef K 39,1 6,5 17 0 36,0 5,7 16 37,3 I -39,1-5,8 15 0-36,0 5,8 16 37,3 N 0 0,7 0 0 0,0 0 639 Bällstabergsskola K 45,5 8,0 18 0 56,4 9,9 18 56,2 I -45,5-7,4 16 0-56,4-9,3 16 54,3 N 0 0,6 0 0 0,6 1,9 640 Ekebyskola K 39,4 6,5 16 0 54,6 8,5 16 52,6 I -39,4-6,4 16 0-54,6-8,5 16-54,8 N 0 0 0 0 0-2,1 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 15(36) 27

Mkr Spara de i eget kapital Progo s avvikels e 641 Gustav Vasaskola K 25,3 4,1 16 0 38,2 6,3 17 37,9 I -25,3-4,1 16 0-38,2-6,9 18-38,7 N 0 0 0 0-0,6-0,8 642 Hammarbacksskola K 46,4 8,2 18 0 62,6 9,8 16 65,3 I -46,4-7,4 16 0-62,6-8,8 14-67,1 N 0 0,8 0 0 1,0-1,8 643 Hjälmstaskola K 35,7 6,4 18-1,5 38,1 6,6 17 40,0 I -35,7-5,8 16 0-38,1-6,8 18-38,8 N 0 0,6-1,5 0-0,2 1,2 644 Karbyskola K 35,1 6,0 17 0 39,1 6,3 16 41,0 I -35,1-5,7 16-1,0-39,1-5,7 15-39,0 N 0 0,3-1,0 0 0,7 1,9 645 Karlbergsskola K 28,9 4,9 17-0,5 40,9 6,5 16 38,9 I -28,9-4,7 16 0-40,9-6,4 16-38,1 N 0 0,2-0,5 0 0,1 0,7 646 Kårstaskola K 13,2 2,1 16 0 19,9 3,5 18 21,3 I -13,2-2,1 16 0-19,9-3,3 18-21,6 N 0 0 0 0 0,3-0,3 647 Lovisedalsskola K 62,8 10,6 17 0 65,1 10,6 16 64,5 I -62,8-10,5 17 0-65,1-10,4 16-65,5 N 0 0,2 0 0 0,3-1,0 648 Ormstaskola K 50,0 8,3 17 0 60,8 9,1 15 58,3 I -50,0-7,9 16 0-60,8-8,4 14-57,0 N 0 0,3 0 0 0,6 1,3 649 SU-grupp K 35,1 5,6 16 0 38,0 6,3 17 38,2 I -35,1-5,9 17 1,5-38,0-5,8 15-38,2 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 16(36) 28

Mkr Spara de i eget kapital Progo s avvikels e N 0-0,3 1,5 0,5 0 650 Lokalehet K 101,2-0,4 0 146,8 15,6 11 89,9 I -101,2 0 0-146,8-14,6 10-89,9 N 0-0,4 0 0 1,0 0 653 Optimus K 10,6 1,7 16 0 11,5 1,9 16 11,6 I -10,6-2,1 19 0-11,5-1,1 10-12,6 N 0-0,3 0 0 0,7-1,0 658 Olympiaskola K 18,3 2,7 15 0 I -18,3-3,1 17 1,5 N 0-0,4 1,5 654 SYV-orgaisatio (utgår ) Nytt K - - - - - 2,6 I - - - - - -2,6 N - - - - - 0 656 Elevstöd (skolsköt.) (utgår ) K - - - - - 3,6 I - - - - - -3,6 N - - - - - 0 * K = kostad, I = itäkt, N = etto Kommetarer till avvikelse BUN resultateheter Igår i BUF pegfiasierad Igår i BUF pegfiasierad Det ekoomiska läget för resultatehetera är fortsatt utmaade. Ehetera progostiserar på helhete e budget i balas, me för att å dit krävs att flera pågåede åtgärder är framgågsrika och att ytterligare åtgärder vidtas. Aställigsprövige som tidigare beslutades att gälla till 31 mars föreslås förlägas till 30 september. E cetral bemaigspla är uder utarbetade och ågra eheter måste förbättra deligstale geom sammaslagigar av klasser. De pågåede effektiviserige av eheteras admiistratio måste vara framgågsrik reda det här kalederåret. Fler eheter måste dela på olika typer av tjäster och udervisade persoal och ärliggade eheter måste i äu större utsträckig ä idag samverka på olika sätt. I sambad med tertialrapport ett ka det göras e säkrare bedömig av vilka effekter dessa och adra åtgärder ka ha där ågra eheter har större utmaigar ä adra. De tre ya förskoleområdea tillhörde uder de ega regis grudskolor, me är u ega asvarsområde. Förskoleverksamhete har precis som skolora svårigheter med deligstal, höga persoalkostader kopplat till brist på förskolelärare och lokaler med tomma platser. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 17(36) 29

Iför aställdes tre ya förskolechefer och e verksamhetschef för förskola i syfte att sätta fokus på de ega förskolora i kommue. Dessa förskolor är idelade i tre olika område, orra, cetrala och östra. Tillsammas progostiserar verksamhetera e budget i balas, me åtgärder med att attrahera flera bar, se över de totala persoalvolyme samt jobba för flera förskolelärare kommer vara svåra utmaigar uder året. Karbyskola och Karlbergsskola progostiserar båda uderskott häförliga till svåra deligstal och successivt miskade elevvolymer i flertalet årskurser. Karbyskola behöver uder året se över si ire orgaisatio och apassa de efter elevvolymera. Hjälmstaskola progostiserar uderskott som också förklaras av ogysamma deligstal och miskade elevvolymer över samtliga årskurser. Här måste det reda iitierade samarbetet med Karlbergsskola framgågsrikt fortsätta uder året. Dessa tre eheters progostiserade uderskott bärs upp av progostiserade överskott iom de särskilda udervisigsgruppera och Olympiaskola. För de särskilda udervisigsgruppera har i budgetarbetet avsatts resurser för det omställigsarbete som var täkt att påbörjas reda hösttermie iför e y skolorgaisatio hösttermie 2019. I de ya skolorgaisatioe är de särskilda udervisigsgruppera täkta att utlokaliseras till ehetera i lije med tidigare beslut i ämde. Det omställigsarbetet plaeras u istället iledas vårtermie 2019. Olympiaskola har i de ya orgaisatioe och ya lokalera successivt börjat attrahera fler elever frå grakommuera, för ärvarade sju ya elever. Med reda befitlig orgaisatio och befitliga lokaler bidrar itäkter för dessa elever stort till de fasta gemesamma kostadera vilket är e viktig förklarig till det progostiserade överskottet. Lärarbrist och de efterföljade löeökigara förvätas fortsätta uder året och ställer ä högre krav på att förvaltige och skolora att tillsammas jobba för e effektiv orgaisatio. Dea riktig är ite uik för Valletua och flertalet kommuer upplever likade utmaigar framget. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 18(36) 30

Skolpeg M kr TO TA LT Progos Avvikels e Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 19(36) K 698,7 117,4 17 698,7 0 687,1 113,9 17 685,5 I -76,4-11,4 15-76,4 0-76,4-9,2 12-91,0 N 622,3 106,0 17 622,3 0 610,7 104,7 17 604,6 Förskola K 238,9 41,1 17 238,9 0 235,9 69,6 17 233,9 I -10,9-2,1 8-10,9 0-10,9-0,9 8-12,4 N 228,0 39,0 17 228,0 0 225,0 38,7 17 221,5 Pedagogisk omsorg K 3,5 0,3 8 3,5 0 3,5 0,4 10 2,0 I -0,3 0,0 6-0,3 0-0,3 0,0 4 0,0 N 3,3 0,3 8 3,3 0 3,3 0,3 11 1,9 Grudskola K 347,6 56,6 16 347,6 0 339,0 55,2 16 336,7 I -9,1-1,7 18-9,1 0-9,1-0,9 10-9,9 N 338,5 55,0 16 338,5 0 329,9 54,3 16 326,9 Förskoleklass / 6-årigar K 33,1 6,2 19 33,1 0 33,1 5,8 18 34,0 I -1,0-0,2 17-1,0 0-1,0-0,1 6-1,0 N 32,2 6,1 19 32,2 0 32,2 5,7 18 33,0 Fritidshem K 74,9 13,2 18 74,9 0 74,9 12,9 17 77,4 I -1,5-0,3 19-1,5 0-1,5-0,2 12-1,8 N 73,4 12,9 18 73,4 0 73,4 12,8 17 75,6 Statsbidrag K 0 0 0 0 0 0 0 0 0 I -15,7 0 0-15,7 0-15,7 0,0 0-13,3 N -15,7 0 0-15,7 0-15,7 0,0 0-13,3 Föräldraavgifter K 0 0 0 0 0 0 0 0 0 I -38,0-7,2 19-38,0 0-38,0-7,2 19-42,4 N -38,0-7,2 19-38,0 0-38,0-7,2 19-42,4 Vårdadsbidrag K 0,7 0 0 0,7 0 0,7 0 0 0 I 0 0 0 0 0 0 0 0 0 N 0,7 0 1 0,7 0 0,7 0 4 0 31

Kommetarer till avvikelser skolpeg De totala ettobudgete för skolpeg, vårdadsbidrag, itäkter frå föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är 622,3 mkr. e för bygger på befolkigsprogos (BFP ). Progose för helåret är e budget i balas och progose är säker då svägigara i dea budget är relativt små och följer dessutom vissa möster. Historiskt sett ökar kostadera för hela budgete på våre för att seda miska uder höste. De största budgetposte som uppvisar dea tred är förskolepege och dea tred beror på att äve om bare har rätt ålder för att påbörja si förskoleverksamhet så påbörjas sälla iskolige direkt frå första augusti uta iskolige sker succesivt uder höste. Detta medför att kostadera miskar tidigt på höste och är då ite lika omfattade som på våre. Äve fritidshem uppvisar likade tred. Övriga itäkter så som föräldraavgifter och statsbidraget maxtaxa progostiserar e budget i balas. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 20(36) 32

Utbildigsämde Sammafattig Utbildigsämdes budget består av e budgetram omfattade 32,4 mkr, e resultatehet som är itäktsfiasierad samt e budget för gymasieskolpeg som omfattar kappt 134,7 mkr. De budget som ligger för gymasieskolpege är volymstyrd och baseras på befolkigsprogoser. Progose för utbildigsämdes fasta ram och för Valletua gymasium är vid årets slut e budget i balas. Gymasieskolpege progostiserar e budget i balas, dock med osäkerhet krig ersättigar frå Migratiosverket för yaläda. Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) TOTALT Progos Avvikel se K 32,4 5,4 33,9-1,5 31,3 2,7 9 31,2 I 0-0,4-1,5 1,5 0-0,2-1,9 N 32,4 5,1 32,4 0 31,3 2,6 8 29,3 Nämd och förvaltig K 23,8 4,5 19 24,3-0,5 I 0-0,1-0,5 0,5 N 23,8 4,4 19 23,8 0 Huvudmae (KCNO) K 8,6 0,9 11 9,6-1,0 8,6 0 7,0 I 0-0,3-1,0 1,0 0-0,1-1,3 N 8,6 0,6 7 8,6 0 8,6-0,1 5,7 * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto Kommetar rame för utbildigsämdes fasta ram, iklusive Kuskapscetrum Nordost (KCNO), uppgår till 32,4 mkr. Progose för de fasta rame är e budget i balas. Kuskapscetrum Nordost (KCNO) är ett samarbete mella ett flertal kommuer i orrort med syfte att samorda vuxeutbildig. Trede som påbörjades höste med ökade kostader bedöms fortsätta uder. Samtidigt har statsbidragsitäktera ökat för KCNO och detta medför att progose är e budget i balas. Nämd och förvaltig iehåller blad aat budgetpostera stödverksamhet, gymasieatagig och tilläggsbelopp för grud- och särskola. var Nämd och förvaltig och resurscetrum två separata budgetområde, u är dessa sammaslaga. Stödverksamhete iom ämd och förvaltig fiasierar blad aat mottagigsehete för Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 21(36) 33

yaläda elever, Optimus, och de cetrala elevhälsa. Detta stödbidrag frå Utbildigsämde iitierades till följd av de ökade volymera med yaläda som aläde höste 2016. De yaläda förekommer främst iom gymasieverksamhete vilket kommer att leda till ekoomiska utmaigar. Stödet bidrar därför med extra resurser till Optimus, för att parera kostadsökigar och äve till elevhälsa som har kuat aställa ytterligare e skolsköterska som stöttar gymasieverksamhete. Uder höste startade förvaltige e midre omorgaisatio krig stödpersoal riktat mot utbildigsämde och fördelige av kostader mella ämdera har apassats utifrå verkliga behov och förhållade. Förvaltige har därigeom uder året kuat bereda plats för sakkompetes med särskild iriktig både mot gymasiefrågor såväl som mot vuxeutbildig. Resursfördeligara och satsigara på sakkompetes iom vuxeutbildig, arbetsmarkad och itegratio, kvalitet, miljö och folkhälsa samt skolval, markad och förvaltigsjuridik igår i års rambudget. Nämd och förvaltig progostiserar e budget i balas. UN resultatehet Mk r Ig. värde sparade i eget kapital Progos avvikelse 662 Valletua gymasium K 46,9 8,3 18 0 43,6 8,0 19 49,6 I 46,9-8,2 18 0-43,6-8,2 19-47,6 N -3,2 0 0,1 0 0-0,2-2,0 * K = kostad, I = itäkt, N = etto Kommetarer till avvikelse UN resultatehet Uder höste utformades e åtgärdspla för att uder åstadkomma e budget i balas. Gymasiet har fortfarade utmaigar med för stora lokalytor relativt elevuderlag och e förädrig i elevers val av program. Förvaltige har uder seaste året sett att elever i högre utsträckig väljer teoretiska program. Dessa program ger förhålladevis låga itäkter per elev, vilket ka bli utmaade för ett gymasium som iriktar sig på mera praktiska utbildigar, vilka geererar högre ersättigar per elev. Elevatalet bedöms vara kostat uder året, me atagigsstatistike till hösttermie är dock prelimiär och således osäker. Åtgärdsplae iefattar persoaleffektiviserigar som måste geomföras uder året. Gymasiet behöver med stöd av förvaltige följa upp kostader och itäkter varje måad uder året och behöver vara framgågsrika med sia plaerade åtgärder för att å e budget i balas. Gymasieskolpeg summerig Mk r Gymasieskolpeg summerig Progos Avvikelse Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 22(36) K 140,0 23,2 17 140,0 0 124,2 23,0 17 135,9 I -5,3-1,2 23-5,3 0-3,3-0,3 10-9,0 N 134,7 22,0 16 134,7 0 120,9 22,7 19 126,9 * K = kostad, I = itäkt, N = etto Kommetarer till avvikelse gymasieskolpeg rame för gymasieskolpege uppgår till 134,7 mkr. Gymasieskolpeg betalas ut till folkbokförda elever som går i kommues ege gymasieskola samt till kommuala och friståede 34

gymasieskolor utaför kommue. Valletua kommu är med i de gemesamma gymasieregioe som kommuera i Stockholms lä och Håbo kommu, med stöd av tidigare Kommuförbudet i Stockholms lä (KSL), umera Storsthlm har varit med och skapat. E årlig programprislista för de atioella programme är gemesam för alla i samarbetet. e för gymasieskolpege baseras på befolkigsprogose som kom i april. Atalet yaläda har successivt miskat uder höste och progose för året är att miskige fortsätter. Itäkter frå Migratiosverket påverkas således och äve där progostiserar förvaltige e miskig mot. Utfallet efter två måader ligger över riktvärdet vilket beror på att strukturersättige betalas ut två gåger per år, i februari och i oktober. Strukturersättige är e omfördeligsmodell baserad på eleveras igåede meritvärde frå grudskola till årskurs 1 på gymasiet som har till uppgift att försöka jäma ut socioekoomiska skillader. e för höjdes kraftigt är de ya kommuplae atogs i jui vilket medför att progose är e budget i balas. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 23(36) 35

Socialämde Sammafattig Socialämdes budgetram för uppgår till 508,9 mkr, vilket är e ökig med 4,0 procet jämfört med föregåede år. De största blocke är isatser eligt SoL och isatser eligt LSS, följt av förvaltigsövergripade, förebyggade isatser och HSL. Socialämde redovisar per februari ett utfall på 85,9 mkr och förvaltiges förvätade progos för år beräkas bli 535,8 mkr. Det medför ett progostiserat resultat på -26,9 mkr i jämförelse med budget. Iom blocke isatser iom SoL, isatser iom LSS och förvaltigsövergripade återfis de stora avvikelsera. Väsetliga område/hädelser HVB placerigar för bar och uga samt familjehemsplacerigar progostiseras ge ett uderskott på totalt 12,9 mkr. Hemtjäste visar ett progostiserat uderskott på 8,5 mkr. E del av uderskottet kommer frå de itera budgetfördelige, ytterligare aledigar berör äldreboedeplatser och ökat asvar för kommue. Verksamhete esamkommade bar beräkas leverera ett uderskott på 4,6 mkr. E av orsakera är e felaktig utbetalig frå migratiosverket uder år på 2,7 mkr som kommer att betalas tillbaka uder året. Det adra är de ya ersättigsmodelle som ite täcker de kostader förvaltige har för verksamhete. Särskilda boede LSS beräkas ge ett uderskott på 8,1 mkr, förklarige är ett ökat behov av platser samtidigt som kudera får ett större omvårdadsbehov. Förvaltigsövergripade verksamhete uppvisar ett progostiserat överskott på 13,2 mkr. Överskottet beror på de itera budgetfördelige och e hög adel vakaser. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 24(36) 36

Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) TOTALT Progos Avvikel se Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 25(36) K 633,1 100,8 16 620,3 12,8 624,5 81,0 13 653,7 I -124,2-14,9 12-84,5-39,7-135,9-24,2 18-132,4 N 508,9 85,9 17 535,8-26,9 488,6 56,8 12 521,3 Politisk verksamhet K 1,1 0,2 18 1,1 0,0 1,1 0,2 18 1,2 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 1,1 0,2 18 1,1 0,0 1,1 0,2 18 1,2 Förvaltigsövergripade Socialchef N 11,5 1,0 8 5,3 6,2 3,2 0,6 19 4,8 Stabe N 22,8-0,3-1 15,8 7,0 14,5 1,4 10 13,6 Kostader för samtliga isatser Utförarsidas övergripade admiistratio N 0,7 0,3 43 1,9-1,2 5,7 0,9 16 5,6 Mydighetsavdeliges admiistratio N 39,7 7,2 18 40,5-0,8 32,2 6,0 19 44,5 Isatser eligt SoL K 365,1 57,9 16 356,1 9,0 358,0 45,2 13 383,5 I -99,5-11,0 11-59,5-40,0-109,0-22,2 20-105,1 N 265,6 46,9 18 296,6-31,0 249,0 23,0 9 278,4 Isatser eligt LSS K 188,5 32,0 17 196,8-8,3 188,3 25,0 13 192,5 I -13,7-1,1 8-12,7-1,0-15,5-0,5 3-14,3 N 174,8 30,9 18 184,1-9,3 172,8 24,5 14 178,2 HSL K 13,0 3,2 25 14,3-1,3 12,7 2,0 16 14,2 I 0,0 0,0 0-0,3 0,3 0,0 0,0 0-0,2 N 13,0 3,2 25 14,0-1,0 12,7 2,0 16 14,0 Förebyggade isatser K 30,7 5,0 16 30,6 0,1 43,7 5,7 13 41,7 I -10,6-1,0 9-11,7 1,1-8,4-0,6 7-10,6 N 20,1 4,0 20 18,9 1,2 35,3 5,1 14 31,1 * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto 37

*Kostader för utförarsidas övergripade admiistratio och mydighetsavdeliges admiistratio fis fördelade iom de olika blocke me särredovisas i tabelle. Kommetar Förvaltigsövergripade och politisk verksamhet De två blocke tillsammas uppvisar ett progostiserat överskott på 13,2 mkr. Blocke består av Politisk verksamhet, Socialchef och STAB. Orsake till det höga överskottet beror främst på att förvaltigsövergripade verksamhet har fått e iter budgetfördelig som ligger högt över årets plaerade persoalresurser. Samtidigt är persoalomsättige på stabe hög (cirka 40 ) vilket kommer att resultera i ett flertal vakaser uder e betydade del av året. På grud av e hög persoalomsättig på stabe (som är e viktig stöd- och strategiskfuktio) försvåras effektiviserigsarbetet och sätter ytterligare arbetsbörda på de adra avdeligara. Målet är att i sabbast möjliga takt återaställa till full styrka för att bibehålla hög kvalitet till e låg kostad. Isatser eligt SoL Iom blocket Isatser eligt SoL (Socialtjästlage) återfis kostader för olika former av boede för bar och vuxa, hemtjäst, ekoomiskt biståd, sysselsättig för vuxa med e fuktiosedsättig, esamkommade bar med mera. Nettokostadera progostiseras till ett uderskott på 31,0 mkr. De främsta orsakera till det progostiserade uderskottet beror på HVB placerigar för bar (7,3 mkr) och familjehemsplacerigar för bar och uga (5,6 mkr). Förvaltige har i börja av året ett flertal LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av uga) placerigar och iget tyder på e miskig uder året. Familjehemsplacerigar fortsätter att vara fördyrade på grud av de höga adel kosuletstödda familjehem som tar had om de bar och uga med större omvårdadsbehov. Verksamhete esamkommade bar beräkas leverera ett uderskott på 4,6 mkr. De främsta orsake är att det gjordes e felaktig utbetalig frå migratiosverket uder år på 2,7 mkr. Utbetalige kommer att betalas tillbaka uder vilket belastar årets resultat. Samtidigt är det första året där migratiosverkets ya ersättigsmodell aväds uder hela året. Itäktera frå ersättigsmodelle motsvarar som bäst placerigskostadera, vilket lämar kostader för mydighetsutövige att täckas av förvaltiges ursprugliga budgetram. Uder året kommer förvaltige udersöka möjlighetera att på rättslig väg kräva i e fordra som kommue bedöms ha getemot Migratiosverket avseede utelämade itäkter om 7 mkr för år. HVB placerigar för vuxa progostiserar ett uderskott på 2,9 mkr. Aledige är e ökad missbruksproblematik i det ärliggade området samtidigt som kommue får ta ett allt större asvar i behadlige och det förebyggade arbetet krig målgruppe. Hemtjäste visar ett progostiserat uderskott på 8,5 mkr. E del av uderskottet kommer frå att de itera budgetfördelige ite tog häsy till årets behov vilket resulterade i e orealistisk budgetram för verksamhete. Ytterligare orsaker till uderskottet är förhöjda kostader på grud av platsbrist på äldreboede (ökar behovet av hemtjäst eftersom de äldre behöver bo hemma lägre). Samtidigt som lage om samverka vid utskrivig frå slute hälso- och sjukvård skapar e stor påfrestig för kommue eftersom verksamhetera tvigas med kort varsel ta hem kuder med ett stort omvårdadsbehov direkt frå sjukhuse. Isatser eligt LSS Iom blocket Isatser eligt LSS (Lage om stöd och service till vissa fuktioshidrade) återfis kostader för boede och daglig verksamhet för vuxa, korttids- och elevhemsboede för bar samt kostader för persolig assistet. Nettokostadera progostiseras till ett uderskott på 9,3 mkr. Uderskottet förklaras främst av ett ökat behov av platser på särskilt boede LSS samtidigt som både tidigare och ya kuder får ett ökat omvårdadsbehov, vilket leder till förhöjda kostader. Kostadera för LSS-boede beräkas ge ett uderskott på 8,1 mkr. HSL Iom blocket HSL (Hälso- och sjukvårdslag) återfis hälso- och sjukvårdskostader för särskilt Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 26(36) 38

boede äldre och LSS, mediciiskt färdigbehadlade och tekiska hjälpmedel. Nettokostadera progostiseras till ett uderskott på 1,0 mkr. Uderskottet härleds till ett ökat hälso- och sjukvårdsbehov iom särskilda boede äldre och LSS. Förebyggade isatser Iom blocket Förebyggade isatser återfis kostader för öppevård och behadlig, råd och stöd samt trygghemgåg. Nettokostadera progostiseras till ett överskott på 1,2 mkr. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 27(36) 39

Fritidsämde Sammafattig Fritidsämde redovisar e ettoförbrukig om 10,0 mkr (18,5 ) efter februari. Progose för helåret är e budget i balas. Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) TOTALT K 58,7 10,1 17,2 Progos Avvikel se 58,7 0 57,0 9,5 16,7 I -4,9-0,1 2,4-4,9 0-4,9 0,0 0,0-4,7 N Politisk verksamhet K 53,8 10,0 18,5 53,8 0 52,0 9,5 18,3 0,4 0,0 9,4 0,4 0 0,4 0,1 15,1 I 0 0-0 0 0 0-0,0 N Admiistratio K 0,4 0,0 9,4 0,4 0 0,4 0,1 15,1 2,7 0,4 14,6 2,7 0 1,5 0,2 13,9 I 0 0-0 0 0 0-0,0 N Idrotts- och friluftsehete K I N Ugdomsehete K I 2,7 0,4 14,6 41,3 6,3 15,4 2,7 0 1,5 0,2 13,9 41,3 0 41,0 6,0 14,7-4,5-0,1 1,4-4,5 0-4,5 0,0-1,0 36,8 6,3 17,1 11,1 1,7 15,6-0,4-0,1 14,6 36,8 0 36,5 6,0 16,6 11,1 0 10,85 1,65 15,3-0,4 0-0,41-0,04 10,4 55,6 50,9 0,4 0,4 1,7 1,7 40,3-4,2 36,1 9,7-0,4 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-februari 28(36) 40