Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet
Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det finnas minst två mätpunkter. För att kunna påvisa om en effekt är större i en insats än en annan måste det finnas en jämförelsegrupp. För att kunna påvisa kausala samband av effekter måste det finnas en randomisering (RCT). För att kunna bedöma effekten av en insats i förhållandetill enannanbehövs jämförelseröver över tid och rum (experimentell / kvasiexperimentell).
Svårigheter med begreppet vad fungerar vad fungerar = what works. Det finns svårigheter med att tolka vad som fungerar. 3 exempel från familjehemsvård. Alla exempel inkluderar studier med en forskningsdesign som har minst en jämförelsegrupp (tid och rum).
Exempel 1 Bakgrund: Olika lk familjehemsinsatser innehåller mer än en komponent, som påverkar mer än ett utfall. Att bara fråga om familjehemsinsatser fungerar innebär att flera olika utfall måste beaktas (t.ex. akademiska färdigheter, antisocialt beteende, utvecklingsmässiga problem, kontinuitet, hälsa). Mensolid datapåhurfamiljehemsinsatser påverkaralla alla utfall äroftainte tillgänglig, vilket gör det svårt att få uttömmande svar. Om det finns data på olika familjehemsinsatser, är det troligt att det finns olika resultat. Exempel: En studie (Valicenti McDermott and Demb 2008) tydde på att barn i släktingsplaceringar gp g fick förbättrade kognitiva färdigheter, emedan barn i reguljärt familjhem hade bättre stabilitet i form av fler adoptioner. Kommentar till exempel: Om insatsen fungerar är en tolkningsfråga, vilket innebär att både förespråkare ochbelackare kan med gott samvete.
Exempel 2 Bk Bakgrund: dmånga utfall är svåra att mäta. Detta Dtt kan vara speciellt sant just för stabilitet som utfall. Exempel: Olika länder kan ha principiella p skillnader i deras sociala välfärdspolicy (t. ex. Sverige och USA). Familjehemsinsatser i Sverige är inte tidsbegränsad utan kan blir förlängd så att den innefattar barnet hela uppväxt (Sallnäs, Vinnerljung et al. 2004). Sammanbrott som ett stabilitetsutfall kan därför vara mera relevant som utfallsmått än återförening eller adoption. Kommentar till exempel: Detta betyder att man måste vara försiktig i tolkningar av studier från olika länder som har skillnader i policy och praktik.
Exempel 3 Bk Bakgrund: dibland mäts ett utfall i mer än en kontext. t I en kontext kan utfallet visa på effekt, samtidigt som det i andra kontexter inte visar på effekt. Exempel: En studie tydde på att stress mätt på morgonen och kvällen i hemmet var signifikant lägre i experiment gruppen än kontrollgruppen (Dozier, Peloso et al. 2006). Men samma studie i en laboratorium situation som framtvingade en stressful situation visade inte på signifikant skillnader mellan experimentgruppen och kontrollgruppen (Dozier, Peloso et al. 2008). Kommentar till exempel: Ett sätt att tolk detta är att familjehemsinsatsen har vissa begränsningar i att minska stress.
Resultat som pekar åt olika håll! MST som exempel.
MST som metod (Henggeler et al 1998, Henggeler et al 2002a, Henggeler et al 2002b) En strukturerad dfamilje och närmiljöbaserad behandlingsmodell Utvecklades i USA under 1970 talet som alt. till placering utom hemmet för antisociala ungdomar Bygger på social ekologiska och familjesystematiska teorier samt på forskning om orsaker till antisocial beteende hos ungdomar Namnet bygger på att interventionerna riktar sig motde viktigaste systemen som en ung människa befinner sig i familjen, skolan och kamratkretsen. Den centrala tanken är att barns beteende påverkas av faktorer i alla de sociala miljöer den unge befinner sig i.
Var finns den aktuella forskningen av MST? Kunskapsöversikter RCT randomised controlled trials Meta analyser Ekonomiska analyser
Kunskapsöversikter av MST Flera kunskapsöversikter om interventioner för ungdomar framhållermst som en av de lovande behandlingsmetoderna (Carr 2000, Elliot 1998, Kazdin & Weisz 1998, Sherman et al 2002). Till följd av dessa har MST beskrivits som en effektiv, evidensbaserad behandlingsmodell av: 1. The U.S. National Institute on Drug Abuse (1999, 2003). 2. National Institute of Mental Health (2003) 3. Surgeon General s office (U.S. Public Health hservice, 2000) 4. Center for Substance Abuse Prevention (2000a, 2000b) 5. The Office of Juvenile Justice and Delinquency Prevention (Mihalic et al 2004) 6. AnnieE E. Casey Foundation (2000) 7. The Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) Flera av dessa lutade sig mot andra genomgångar och/eller synteser av resultat av utvärderingsstudier (Littell 2005)
De 11 RCT studierna (enligt min kännedom) 3 av dessa utgörs av modellutvärderingar där forskare ansvarar för både implementering och utvärdering (eng. efficacy). Dessa visar på olika sätt alla på fördel MST i förhållande till jämförelsegruppen (Schaffer & Borduin 2005, Bourdin et al 1990, Bourdin & Schaffer 2001). 4 av dessa utgörs av utvärderingar där programutvecklarna ansvarar för utvärderingen, men där ordinarie tjänstemän ansvarat för implementeringen (eng. effectiveness). Dessa visar på olika sätt alla på fördel MST i förhållande till jämförelsegruppen (Henggler et al 1993, Henggeler et al 1997, Henggeler et al 2002, Henggeler et al 2006). 4 av dessa utgörs av oberoende forskare som utvärderat verksamheten i ordinarie verksamhet (eng. transpotability). 2 av dessa har gett resultat till förmån till MST (Timmons Mitcell et al 2006, Ogden & Halliday 2004), 2 av dem visat på att MST och jämförelsegruppen har samma resultat (Cunningham 2002, Gustle 2007).
De 3 meta analysernaanalyserna (enligt min kännedom) 2 av dessa meta analyser undersökte medeleffekten av MSF mot TAU:s medeleffekt. De kom till diametrala resultat: 1 för (Curtis et al 2004) och 1 mot (Littell 2005). Ingen visade på att MST skulle ha skadliga effekter. 1 av dessa undersökte medeleffekten av olika familjebaserade interventioner och fann att MST hade bäst effekt (Farrington & Welsh 2003)
De 4 ekonomiska analyserna (enligt min kännedom) MST är billigare än TAU när det gäller dygnsvård dav missbrukande och kriminella ungdomar (Schoenwald et al 1996). MST reducerar korttidskostnaderna inom psykiatrin för ungdomar i psykiatrisk kris (Schoenwald et al 2000). För varje dollar spenderad på MST tjänar skattebetalaren kttbtl $2.54 (Aos et al 2004). MST i Sverige kostar kommunen ca 50.000 kr mer per ungdom med beteende problematik efter 6 månader i förhållande till TAU (Olsson, T,2009).
Vad kan man läsa som social arbetare bt om man vill slippa läsa allt?
Var finns den aktuella forskningen om vad som fungerar? Kunskapsöversikter RCT randomised d controlled dti trials Kvasiexeperimentiella studier Meta analyser analyser Longitudinella Epidemiologiska studie
Experimentiella studier ex RCT & Kvasiexperiment Systematiska forskningsöversikter Före- og eftermätningar Utfallsstudier, uppföljningar Epidemiologiska longitudinella studier (Tidigare forskning) Begreppsdefinitioner, Terminologi (Manual)
Man kan ha ett öga på vad socialstyrelsen säger! Socialstyrelsens kunskapsöversikter Socialstyrelsens rekommendationer (IMS)
Ineffektiva eller skadliga metoder Attachment-terapi (holding och rebirthing) Nedläggning / kontrolltagning / Dörrning D.A.R.E / Våga Scared straight Boot camps Psykodynamisk y behandling av autism Gruppinriktade insatser för kriminella ungdomar Critical incident stress debriefing Sorgeterapi för normalfungerande personer Helordsmetoden vid läsinlärning Spädbarn ska sova på magen Återskapande av minnen Anatomiskt korrekta dockor för diagnos av sexuella övergrepp mot små barn
Metoder vars värde är oklara SKÅ modellen Miljöterapi Alby modellen Utredningslägenhet Farsta modellen Värstingresor Hassela modellen dll Familjecentraler l Kälvestens metoden Skolervice enheter Kontaktperson/ familj Charlie Hallstahammar modellen modellen Barnahus