3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Relevanta dokument
Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

1 Första lektionen. 1.1 Repetition

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Andra ordningens lineära differensekvationer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Svar till tentan

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

System. Z-transformen. Staffan Grundberg. 8 februari 2016

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Övning 3 - Kapitel 35

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Formelsamling Elektriska kretsar

Föreläsning 10: Kombinatorik

101. och sista termen 1

Digital signalbehandling fk Talrepresentation och inverkan av begränsad ordlängd

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Föreläsningar 7,8 sept 24, sept 26 v 39). delvis DD Chapter 6.

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

3 Samplade system. 3. Samplade system. Vad är ett samplat system? I ett tidskontinuerligt system är alla variabler x (t), y (t)

Föreläsning G04: Surveymetodik

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Innehåll. Innehåll. sida i

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Introduktion till statistik för statsvetare

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Räkning med potensserier

Kompletterande kurslitteratur om serier

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Trigonometriska polynom

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Sammanfattning TSBB16

Skattning / Inferens. Sannolikhet och statistik. Skattning / Inferens. Vad är det som skattas?

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Laboration i tidsdiskreta system

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Transkript:

Sigaler och sstem i tidsplaet. Skissa följade sigalers tidsförlopp i lämpligt tidsitervall a) 0 6 [ ] b) [ ] c) 07 [ ] 0 [ ] d) u [ ] e) 06u[ ] u[ ] [ ] f) r [ ] 0 r[ ] r[ ] r[ 6] 0 r[ 8] g) 08 cos π h) si 9 7 0 i) e si π. Plotta tidsförloppet för sigale [ ] = [ ] u[ ] r[ 6] r[ 0 x ]. Välj tidsitervall så att vi ser hela förloppet.. Bestäm de matematiska uttrcke för följade sigaler på så ekel form som du ka komma på a) x[] - Figur Q.. Sigales tidsförlopp b) x[] Figur Q.. Sigales tidsförlopp Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

. forts. c) x[] - - Figur Q.. Sigales tidsförlopp. Beskriv sigale i Figur Q.. som e summa av viktade och tidsförskjuta impulser x[] - Figur Q.. Sigales tidsförlopp. Aväd grudfuktioer för att bgga upp följade sigaler a) x[ ] > och < = 0 i övrigt 0 < 0 0 < b) x[] = < 7 0 7 cosius amplitud 08 fas c) x [] = sius amplitud 0 fas π 0 i övrigt π period 9 sampel period 7 sampel 0 < 6 6 < 0 Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

.6 Studera följade sigaler. Är sigalera periodiska och är de i så fall äve strikt periodiska? Vilke period och strikta period har de periodiska sigalera? a) [ ] [ ] [ 8] b) [( MOD ) ] c) π 6 si d) cos( 0 π) 8 e) 8 si π 06cos( ).7 Figur Q.7. visar sigale x []. Plotta tidsförloppet för sigalera a) 0 x[ ] b) x[ ] u[] - x[] c) x[ ] [ ] Figur Q.7. Grudsigales tidsförlopp.8 Studera de tidsdiskreta sstem som beskrivs av följade differesekvatioer [ ] = x[ ] 0 x[ ] [ ] = x[ ] x[ ] x[ [] = x[] 0 x[ ] 0 [ ] ] [ ] = x[ ] x[ ] [ ] = 0 ( ) x[ ] a) Är ssteme lijära? b) Är ssteme kausala? c) Är ssteme tidsivariata? Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

.9 ecka differesekvatioera för de sstem som beskrivs av följade blockschema a) x[] [] 07-06 0 Figur Q.9. Sstemets blockschema b) x[] 0 [] -0 0 Figur Q.9. Sstemets blockschema c) x[] 0 [] 07-0 068 Figur Q.9. Sstemets blockschema Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

.9 forts. d) x[] [] 076 0 Figur Q.9. Sstemets blockschema.0 Ett atal tidsdiskreta sstem beskrivs av följade differesekvatioer [ ] = x[ ] 07 x[ ] x[ ] [] = x[] 0 [ ] 0 [ ] [ ] = x[ ] 07x[ ] x[ ] 07 [ ] 0 [ ] Rita blockschema för ssteme och age de rekursiva respektive icke-rekursiva delara av dessa schema. Age de fem första termera i impulssvare hos de sstem som beskrivs av följade differesekvatioer [ ] = 07 x[ ] 0 x[ ] 0 x[ ] [ ] = x[ ] 08 x[ ] 0 [ ] [] = x[] x[ ] 0 x[ ] 0 [ ] [ ] Är ssteme stabila?. Plotta de fem första termera i stegsvare till ssteme i Övig.. Age utgåede frå stegsvaret hur ssteme skulle reagera (efter låg tid) på e likspäig på Volt på igåge Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

b) a) ecka differesekvatioe för sstemet i Figur Q.. b) Beräka och plotta sstemets impulssvar c) Beräka och plotta sstemets stegsvar d) Ka du reda ia du plottar säga vad stegsvarets statioära värde dvs värdet efter låg tid blir? e) Represeterar sstemet ett högpass- eller ett lågpassfilter? x[] 0 07-0 -07 [] Figur Q.. Sstemets blockschema. Bestäm utsigalera i itervallet 0 9 frå ssteme i Övig.0 om isigale beskrivs av x [ ] = [ ] 06 [ ] [ ] 08 [ ] 0 [ ] 0 [ 6 ]. Ett tidsdiskret sstem beskrivs av impulssvaret h [ ] eligt Figur Q... Plotta sstemets utsigal [] om sstemets isigal beskrivs av Figur Q.. x[ ] h[] - Figur Q.. Sstemets impulssvar x[] - Figur Q.. Sstemets isigal Sigaler och sstem i tidsplaet sida.6

.6 vå tidsdiskreta sstem som beskrivs av impulssvare h a [ ] respektive h b [ ] kaskadkopplas (seriekopplats). Impulssvare för de idividuella ssteme A och B framgår av Figur Q.6. respektive Figur Q.6.. Beräka det totala sstemets impulssvar x[] Sstem A Sstem B [] h a [] h b [] Figur Q.6. Seriekopplade sstem h a [] h b [] - - Figur Q.6. Impulssvar för sstem A Figur Q.6. Impulssvar för sstem B.7 Vad blir det totala sstemets impulssvar om ssteme A och B i Övig.6 i stället parallellkopplas? x[] Sstem A h a [] Sstem B [] h b [] Figur Q.7. Parallellkopplade sstem Sigaler och sstem i tidsplaet sida.7

Sigaler och sstem i tidsplaet sida.8

Sigaler och sstem i tidsplaet 0 6 0 0 0L} { 0 0 0 0 0L}. a) { b) x[] x[] 0 Figur A.. Sigales tidsförlopp { } 07 0 0 0 0 0L c) d) med start i tide = - - Figur A.. Sigales tidsförlopp { 0 0 0 L } x[] x[] - Figur A.. Sigales tidsförlopp - Figur A.. Sigales tidsförlopp e) { 0 0 6 0 0 0 0 L} x[] - Figur A.. Sigales tidsförlopp Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

. forts. 0 6 0 f) { 0 0 0L} 6 x[] Figur A..6 Sigales tidsförlopp g) { 0 8 0 68 089 0 0 78 0 78 0 089 0 68 0 8 0 68L} x[] - Figur A..7 Sigales tidsförlopp h) { 0 087 067 08 087 0 689 896 99 9798 979 986 886 686 0 08 079 0888L} x[] - Figur A..8 Sigales tidsförlopp i) { 0 0798 0908 09 0 096 096 0 0968 0 077 008 00866 009 007 0 008 0077 006 00L} Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

. i) forts. x[] - Figur A..9 Sigales tidsförlopp. { 0 0 0 0 L} x[] - - - Figur A.. Sigales tidsförlopp. a) x[ ] = [ ] [ ] b) x [ ] = u[ ] u[ ] x = si π 7. c) [ ]. x [ ] = [ ] [ ] 0 [ ] [ ] 0 [ ] [ ] 0 [ ]. a) x [ ] = u[ ] u[ ] b) x [] = u[] u[ ] r[ ] r[ 7] Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

. forts. 9 π { } c) x[] = 08cos π u[] u[ 6] π 0si π ] { u[ 6] u[ 0 }.6 a) Icke-periodisk b) Periodisk och strikt periodisk med periodtid N = c) Periodisk och strikt periodisk med periodtid N = 6 00 d) Periodisk med periodtid N = och strikt periodisk med periodtid N = 0 e) Icke-periodisk.7 a) x[] - Figur A.7. Sigales tidsförlopp b) x[] c) - x[] - Figur A.7. Sigales tidsförlopp Figur A.7. Sigales tidsförlopp.8 lijär kausal och tidsivariat lijär och tidsivariat lijär kausal och tidsivariat kausal och tidsivariat lijär och kausal.9 a) [ ] = x[ ] 0 7 x[ ] 0 6 x[ ] 0 x[ ] b) [ ] = 0 x[ ] 0 [ ] 0 [ ] c) [ ] = 0 x[ ] 0 7 x[ ] x[ ] 0 [ ] 0 68 [ ] Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

.9 forts. d) [] = x[ ] 0 76 x[ ] 0 [ ].0 x[] 0 [] x[] [] 07 0-0 rasversell del Figur A.0. Sstemets blockschema rasversell del Rekursiv del Figur A.0. Sstemets blockschema x[] [] 07-07 - 0 rasversell del Rekursiv del Figur A.0. Sstemets blockschema. h [ ] = 0 7 [ ] 0 [ ] 0 [ ] Sstem är stabilt h [ ] = [ ] 0 [ ] 0 88 [ ] 0768 [ ] 0 06 [ ] L Sstem är stabilt h [ ] = [ ] [ ] [ ] 0 9 [ ] 6 [ ] L Sstem är istabilt. Det krävs egetlige adra metoder (eller måga fler beräkigstider) för att kostatera detta Sigaler och sstem i tidsplaet sida.

. [ ] = 0 7 [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] L [ ] då [ ] = [ ] 68 [ ] 6 [ ] 87 [ ] 6 [ ] L [ ] då 8 [ ] = [ ] [ ] [ ] [ ] 6 0 [ ] L [ ] då. a) [ ] = 0 x[ ] 0 7 x[ ] 0 x[ ] 0 7 x[ ] b) h[ ] = 0 [ ] 0 7 [ ] 0 [ ] 0 7 [ ] h[] - Figur A.. Sstemets impulsvar c) [ ] = 0 [ ] [ ] 0 7 [ ] [] Figur A.. Sstemets stegsvar d) Det statioära värdet är lika med summa av differesekvatioes kostater detta gäller bara för trasversella sstem. Här har vi statioärvärdet oll (0) e) Sstemet represeterar ett högpassfilter eftersom likspäigsivå ite slipper igeom Sigaler och sstem i tidsplaet sida.6

. [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ [ ] [ ] [ ] [ ] 8 0 6 7 0 7 6 0 79 6 0 76 09 0 8 0 ] = [] [] [ ] [ ] [ ] [ [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] L ] = 9 0 867 8 060 7 7 6 666 0 976 78 0 89 0 [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] L = 9 88 8 9606 7 68 6 0 88 0 786 079 97 0 0 6. [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] 6 0 0 7 = [] - - Figur A.. Sstemets utsigal.6 [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] 0 = h b a.7 [ ] [ ] [ ] = h b a Sigaler och sstem i tidsplaet sida.7

Sigaler och sstem i tidsplaet sida.8